KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 20101018 DEL 1

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN NYBYGGNAD OCH OMBYGGNAD REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 20101018 DEL 1

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB Redovisning Byggnadsprogrammet redovisas i: del 1 (denna del) innehållande allmän beskrivning med och A-ritningar del 2 med ritningar i A3-format för brandskydd, glaspartier, byggnadskonstruktioner, vvs- och elscheman, rumsstudier, studiolokaler samt föreställningsteknik / stora salar del 3, en A4-pärm med administrativa förutsättningar och program samt tekniska beskrivningar. del 4, innehållande beskrivning och ritningar för ridhusbyggnaden ombyggd till orgelsal del 5, innehållande beskrivning och ritningar för Gula villan, flyttad och upprustad. Projektorganisation Beställare: Akademiska Hus Stockholm genom Erik Westin och Jan Kron Projektledare för Akademiska Hus: Lars Ryd / Jens Gasslander (WSP Management) Projektansvarig för Kungl. Musikhögskolan: Kerstin Lönngren / Mats Lundahl Arkitekt: Margareta Källström / Tobias Rosberg (AIX Arkitekter AB) Landskapsarkitekt: Sture Koinberg, S Koinberg landskapsarkitekter Konstruktör: Owe Svensson / Arne Bredstedt (Hillstatik) Vvs-konstruktör: Tore Strandgård / Bo Lundkvist (Incoord AB) El-konstruktör: Anders Englund (ÅF Infrastruktur AB) Akustiker: Lennart Nilsson (Akustikmiljö) och Janinge Gustafsson (Akustikon). Brandkonsult: Jörgen Thor (Brandskyddslaget) Föreställningsteknik: Torsten Nobling, (AIX Arkitekter AB) Organisationsplan och adresslista redovisas i del 3 Förklaringar KMH Kungl. Musikhögskolan i Stockholm AHS Akademiska Hus i Stockholm AB SBK Stadsbyggnadskontoret LST Länsstyrelsen A 2

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING Redovisning...2 Projektorganisation...2 Förklaringar...2 FÖRUTSÄTTNINGAR...4 Bakgrund...4 Målbeskrivning...5 Tidplan...5 Programunderlag...5 Samråd och information...5 Myndigheter...5 Byggnadsminne kulturhistoriska värden...6 Studiebesök...6 Kvalitet och miljöhänsyn...6 Tomtutredning - Platsen...6 Markförhållanden...7 FÖRSLAGET...8 Grundläggande arkitektoniska aspekter...8 Tomtens huvuddisposition...8 Markbehandling...9 Byggnadernas organisation...10 Lokaldisposition...11 Plan 1, hus 1...11 Plan 1, förbindelsen, hus 3...11 Plan 1, hus 2...11 Plan 2, hus 1...11 Plan 2, stallet, hus 4...11 Plan 2, hus 2...11 Plan 3, hus 1...11 Plan 3, stallet, hus 4...11 Plan 3, hus 2...11 Plan 4, hus 1...11 Plan 4, hus 2...11 Plan 5, hus 1...12 Plan 5, hus 2...12 Generell uppbyggnad och flexibilitet...12 Tillgänglighet, flöden, skalskydd och zonering...12 Konsertsalar...13 Yttre gestalt fasader och tak...15 Dagsljus...16 Inredning och utrustning...16 Areor...16 Expansion och alternativ användning...16 Provrum...16 HUVUDTIDPLAN...17 A-RITNNGAR...18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL 2 (SEPARAT HÄFTE A3-FORMAT) Ritningar 01 A Brandskydd 02 A Glaspartier 03 K Byggnadskonstruktioner 04 V 05 E 06 Rumsstudier och studior 07 Föreställningsteknik INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL 3 (SEPARAT A4-PÄRM) 0. Innehållsförteckning 1 Adresslista 2 Organisationsplan 3 Verksamhetsbeskrivning med sambands- och organisationsschema 4 Lokalförteckning 5 Rumsfunktionsprogram 6 Gränsdagningslista investering med förtydliganden 7 Miljöprogram 8 Byggherrens kvalitetsplan 9 Mark 10 Byggnadskonstruktion och rumsbeskrivning 11 Akustik och ljudkrav 12 Brandskyddsbeskrivning med ritningar 13 Vvs, sprinkler, styr- och övervakningssystem 14 El- och transportsystem, effekter, belysning 15 Föreställningsteknik 16 Beskrivning glas 17 Punkter för vidare utredning 18 Tillgänglighet A 3

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB FÖRUTSÄTTNINGAR Bakgrund Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, KMH, har sedan länge behov av nya och för verksamheten lämpade lokaler. Högskolan har idag lokaler dels i för ändamålet byggda lokaler i hus B, från 1957 och dels, sedan 1976 och framåt i det intilliggande, hus A, det ombyggda Statens Normalskola och sedan ett år utrymmen för bibliotek, studior och forskning i fd Svea Artilleri. Lokalerna är således spridda inom kvarteret och har också getts en provisorisk utformning, då en nybyggnad av högre kvalitet länge efterfrågats. Under 2003 och 2004 utredde därför KMH och Akademiska Hus i Stockholm, AHS, tillsammans en ny placering av KMH s framtida verksamhet, varvid ett flertal tomter i staden studerades. Den nuvarande placeringen invid Valhallavägen befanns mest attraktivt för verksamheten. En viktig aspekt för KMH därvidlag är närheten till Stockholms centrala delar, där många av de timanställda lärarna har sitt dagliga värv. För KMH är därför en central placering nödvändig för att kunna rekrytera och behålla de bästa lärarna. På försommaren 2004 valdes efter flera parallella arkitektuppdrag AIX arkitekter AB s förslag för vidare bearbetning och genomförande på platsen för det nuvarande B-huset. Då bearbetningarna efter parallelluppdraget startade, hösten 2004, visade det sig att Swartlings ridskola, belägen på granntomten, beslutat att flytta hela rid- och stallverksamheten till en mindre centralt belägen plats. Stalletablissemanget är sedan 1993 ett byggnadsminne. AHS tillfrågades om tomten kunde vara intressant för den planerade, nya musikhögskolan. Efter skisser och överläggningar med Swartlings, KMH och staden köpte AHS tomten för KMH:s räkning. Ett flertal skisser gjordes för att pröva tomtens möjligheter utifrån förutsättningen att bevara och återanvända delar av byggnadsminnet, stallet och ridhuset, som en del av den nya musikhögskolan. Detta ledde fram till en programskiss som presenterades för politiker och andra berörda i mars 2006. Programskissen innehöll utöver KMH i 5 våningsplan i hörnet av Lidingövägen / Valhallavägen också ett stort antal bostäder på den plats där KMH idag har sina lokaler. Politiker och antikvariska myndigheter m fl var positiva till programinnehållet, musikhögskola och bostäder, men sade nej till förslagets utformning och uppmanade till fortsatta studier. Befintlig situation i del av kvarteret Svea Artilleri Detta ledde till nya riktlinjer: lägre exploatering totalt sett, KMH i 4 våningsplan och ett större hänsynstagande till Stadion. Hänsynen till Stadion medförde att skolan lokaliserades med ett större avstånd till Stadion. 4 våningsplan innebar en större utbredning i markplan. Sammantaget ledde detta till att de befintliga byggnaderna inte kunde återanvändas. Arbetet gjordes i samarbete med SBK och ledde dels till ett reviderat byggnadsprogram 2007 och dels till förslag till en ny detaljplan och ansökan om hävning av byggnadsminnet, som LST godkände. Riksantikvarieämbetet, RAÄ, överklagade hävningen av byggnadsminnet och fick rätt i Kammarrätten i juni 2009. Detaljplanearbetet återupptogs hösten 2009 med förutsättningen att Stalletablissemanget skulle bevaras och utgöra en av utgångspunkterna för områdets gestaltning. Övriga programförutsättningar för KMH och bostadsbebyggelsen i kvarteret kvarstod. Detaljplanen färdigställdes under våren 2010 med samråd i april maj och utställning under sommaren. Detta reviderade byggnadsprogram är utarbetat under sommaren och hösten 2010 och visar ett annat upplägg än den byggnad som redovisades i parallelluppdraget och även i de två tidigare byggnadsprogrammen 2007 respektive 2005. Skälen till detta är de nya planförutsättningarna från SBK, LST och AHS. KMH:s lokalprogram har endast ändrats i mindre grad. Situationsplan ur antagen detaljplan KMH och bostäder i hela kvarteret A 4

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB Målbeskrivning Byggnaden skall genom sin placering och arkitektoniska utformning ge KMH en tydlig identitet. Den skall ta vara på KMH:s unika möjlighet som självständig högskola i Sverige och internationellt och vara en central kulturscen i Stockholm. Lokalerna skall medge att det bedrivs arbete av god konstnärlig kvalitet, omsorg om lärare och studenter, naturliga möten mellan genrer och inriktningar samt en öppenhet för publik i de publika delarna. Byggnaden bör utformas med en generallitet som underlättar framtida verksamhetsändringar med avseende på akustiska kvaliteter i enskilda rum. Det gäller både ljudisolering och rumsakustik. Inom undervisningslokaler och övningsrum skall rumsakustiken vara flexibel så att den på ett effektivt sätt kan varieras för att öka användbarheten för olika musiktyper inom samma lokal. Bra klimat är en förutsättning för god undervisning och förutom de normala kraven på rätt temperatur och god luftkvalitet skall det finnas möjlighet att befukta rumsluften generellt med varierande relativ fuktighet inom specificerade gränser. Tidplan Detta reviderade byggnadsprogram planeras att fortsätta i en systemhandling med början vintern 2011 och i bygghandlingar med projekteringsstart våren 2011. Förutsättningen för detta är att detaljplanen antas hösten 2010 och att den kan träda i laga kraft första halvåret 2011. Bygglov kan då sökas och godkännas innan bygget beräknas starta med etablering och rivning i hösten 2011. Bygget beräknas pågå ca 2½ år och inflyttning planeras till sommaren 2014. Huvudtidplanen redovisas i slutet av denna del. Programunderlag Verksamheten vid KMH började 1771 som musikutbildning i den av Gustav III nyinrättade Musikaliska Akademien. Tvåhundra år senare renodlades de kungliga akademiernas verksamhet och KMH blev en statlig högskola, som utvecklats, expanderat och diversifierats under årens lopp. KMH bedriver idag praktisk och teoretisk undervisning, konstnärligt utvecklingsarbete och forskning och omfattar sång och mer än 30 olika instrument. Undervisningen är starkt individualiserad och kännetecknas av en stor hörsamhet för de enskilda studenternas önskemål och ett starkt engagemang från lärarna i varje students utveckling. KMH har ca 900 inskrivna studenter (600 s k helårsstudenter) och ca 400 anställda varav ca 100 tekniskt - administrativ personal och ca 150 timlärare. Se vidare del 3. Samråd och information Under arbetet med detta reviderade byggnadsprogram har kontakter och diskussioner förts, och med något undantag protokollförts. Möten med KMH:s arbetsgrupper har hållits där AIX deltagit i dialog med representanter för 8 delintressen inom högskolan. Stormöten har ägt rum på KMH vid ett flertal tillfällen då AIX informerat och inhämtat synpunkter från lärare, elever och personal. Projektledningen har kontinuerligt lämnat rapporter till AHS fastighetschef och vvd. AHS fastighetschef och vvd har föredragit och inhämtat information om projektet vid KMH:s ledningsgruppsmöten och styrelsemöten. Myndigheter I samband med att AHS begärt en detaljplaneändring för att kunna genomföra projektet har många möten med SBK hållits. I november 2004 gick ett start-pm ut omfattande kvarteret Svea Artilleri 12 och 13, dvs den nuvarande musikhögskolan med hus A och B samt ridhustomten. Avsikten var att KMH placerades på ridhustomten och övriga delar nyttjades till bostäder och ett parkstråk. Då ridhustomten med byggnader är ett byggnadsminne, har ett flertal möten hållits med länsstyrelsen, LST, som ansvarar för tillsynen av skyddade objekt. AHS ansökte i nov. 2004 om ändring av byggnadsminne och fick avslag på en första skiss, som byggde på att stallet skulle flyttas. Upplägget ändrades i samråd med SBK och LST. Stallet och ridhuset föreslogs att återanvändas i sina respektive lägen. Med dessa förutsättningar utarbetades det första byggnadsprogrammet 2005 och förslaget som redovisades vid programsamrådet i mars 2006. Remissvaren sammanställdes av SBK till byggnadsnämnden, BN, i november 2006. BN beslutade att projektet skulle bearbetas vidare i detaljplan med följande riktlinjer: KMH samt omgivande bostäder i fyra våningsplan och större hänsyn till Stadion. Detta ledde till att samtliga befintliga byggnader bedömdes behöva rivas. AHS ansökte därför hos LST om hävning av byggnadsminnet. Riksantikvarieämbetet, RAÄ, avstyrkte hävningen. Sommaren 2009 återupptogs detaljplanearbetet med förutsättningen att bevara stalletablissemanget och att använda de gamla byggnaderna i KMH:s verksamhet. Parallellt med ansökningarna till LST har detaljplanearbetet fortsatt i samarbete med SBK, planchef Arne Fredlund och stadsplanearkitekt Aleksander Wolodarski, och med bostadsexploatören, Veidekke. Förslagen till återanvändningen av de gamla byggnaderna har skett i samarbete med LST, länsantikvarie Mats Jonsäter och antikvarie Britta Roos. Detaljplanesamråd och utställning har skett under våren och sommaren 2010. Planen är antagen av stadsbyggnadsnämnden i oktober 2010. Lokalförteckningen fanns som underlag redan i parallelluppdragen. KMH omarbetade stora delar i samband med det tidigare byggnadsprogrammet. Efter det har ytterligare bearbetningar skett efter synpunkter från nyttjarna. De stipulerade 8.000 m 2 har inte fått överskridas vilket i stället lett till omfördelning mellan olika lokaltyper och samnyttjande av vissa rum. Positionsnummer och rumsnamn har därmed ändrats i förhållande till tidigare lokalförteckning. Se del 3. Rumsfunktionsprogram (RFP) för väsentliga lokaler togs fram i samarbete mellan KMH och projektgruppen i det första byggnadsprogrammet, juni 2005. Det är inte reviderat utan gäller i princip även i detta skede. Nya positionsnummer och rumsnamn har införts. Programmet redovisar KMH:s krav vad gäller lokalytor, höjder, akustikkrav, tekniska funktioner mm och redovisas i del 3. Då de akustiska kraven är mycket höga har ett PM för de stora salarna och ett PM för alla övriga rum tagits fram. Dessa redovisas i del 3. Programmöten med olika intressegrupper inom KMH, studiebesök och resor utgör också underlag för detta arbete. Gränsdragningslista för investering mellan fastighetsägare och hyresgäst avseende ansvar för tillhörighet av byggnadskomponenter, inredning och utrustning mm har upprättats. Se del 3. A 5

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB Byggnadsminne kulturhistoriska värden Före detta Generalstabens stall är sedan slutet av 1800-talet etablerad på tomten i hörnet Valhallavägen och Lidingövägen. Anläggningen drevs mellan 1958 och 2006 av Swartlings Ridskola, som också ägde fastigheten mellan 1996 och hösten 2004, då AHS förvärvade den. Enligt skyddsföreskrifterna för byggnadsminnesförklaringen från 1993 får stallet, ridhuset och bostadshuset inte rivas eller till sitt yttre byggas om. Ingrepp får heller inte göras i äldre rumsindelning eller ursprunglig fast inredning. Den yttre miljöns utseende och karaktär får inte förvanskas. Då ridskolan flyttade försvann förutsättningarna för att byggnader och tomt skall kunna bevaras i sin helhet. Läget gör att djurhållning inte är lämplig på platsen. Staden verkar därför för att se vidare på stadsutvecklingen och finna en lämplig ny användning för platsen och byggnaderna. Kvalitet och miljöhänsyn Höga krav kommer att ställas på materialval och arbetsmetoder och stor vikt kommer att läggas vid kvalitetssäkring och kontroller. De höga kraven på akustiken ställer krav på speciell kontroll vid genomförandet. Kvalitetsplaner upprättas för projektering och byggprocess. Material och utförande skall ge förutsättningar för ett miljömässigt byggande och ett sunt hus under förvaltningsskedet. Miljöprogram för projektet har upprättats av AHS i samarbete med KMH och redovisas i del 3 liksom AHS generella kvalitetsplan. Tomtutredning - Platsen Valhallavägen och bebyggelsen norr där om är även ett riksintresse för kulturminnesvården. Det utgör en del av Institutionsbältet på norra Djurgården. Det är därför vikigt att ge kulturinstitutioner som KMH de bästa förutsättningar att driva och utveckla sin verksamhet här. AHS lät 2005 ta fram en kulturhistorisk värdebeskrivning av tomten och dessutom 2006 en stadsbyggnadsanalys ur kulturhistoriskt perspektiv. Vid återupptagningen av detaljplanearbetet 2009 formulerade LST ytterligare en värdebeskrivning, som prövades i en konsekvensanalys av hur förslaget påverkar de kulturhistoriska värdena. Hästbesiktning på ridbanan någon gång efter det att Stadion uppförts Källa: Stockholms Stadsmuseum Flygfoto. Planområdet avgränsat med röd strecka linje. Studiebesök Flera studiebesök har gjorts tillsammans med AHS, projektledning och KMH. Operahögskolan har besökts ett flertal gånger där övningsrummen också prövats akustiskt av KMH. En 2-dagarsresa har gjorts till Västerås, Örebro, Vara och Göteborg där konsertsalar och musikhögskolor studerats. Ytterligare en 2-dagarsresa gick till Oslo där musikhögskolan och konsthögskolan visades av lärare och akustiker. Hösten 2006 gjordes en 3-dagars resa till Paris för att ta lärdom av Musikkonservatoriet och bostadsbebyggelse i park och stadsmiljö. AIX har därutöver besökt Dramatiska Institutet, Södertörns högskolas många nybyggnader, Balingsnäs skola samt flera byggnader inom KTH:s område. Ett flertal ljusgårdar har studerats. Enskilda besök har gjorts i Malmö högskola, i musik- och skolbyggnader i Munchen, Innsbruck och i Åbo. Valhallavägen är en av stadens viktigare esplanader och utgör fortfarande gräns mellan den täta stadsbebyggelsen på södra sidan och mera fritt placerade byggnader i naturmark på den norra. Lidingövägens möte med Valhallavägen utgör en tydlig entré till stenstadens bebyggelsefront. Ridhustomten, som utgör platsens ena hörn, deltar inte i stadsrummets gestaltning och en tydlig relation till Stadion på andra sidan Lidingövägen saknas Stadsdelen har de senaste decennierna genomgått en kraftfull förändring genom att Starrbäcksängens bostäder har expanderat över kasernkvarteren, Försvarshögskolan har lämnat Svea Artilleriregemente, Swartlings ridskola har flyttat till en mindre central plats och Svea Torn har byggts. A 6

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB En stadsbyggnadsanalys gjordes i samarbete med SBK i detaljplanearbetet. Analysen utvecklades vidare i programsamrådet, till BN och till länsstyrelsen inför ansökan om hävning av byggnadsminne 2007. RAÄ överklagade och kammarrätten avslog ansökan 2009. Ytterligare en omstart med nya förutsättningar har nu lett till den föreliggande detaljplanen där stalletablissemangets byggnader är viktiga delar för kvarterets framtida utveckling. Hörnet Lidingövägen Valhallavägen är mycket bullerutsatt, varför hänsyn måste tas till detta vid placering och utformning av den nya bebyggelsen. I MKB:n ingår landskapsanalyser, geologi och markföroreningar, dagvattenhantering, transporter av farligt gods, kulturmiljö, trädinventering mm. Den samlade bedömningen är att tomten lämpar sig väl för verksamheten förutsatt att byggnadsminnet kan återanvändas till föreslagna verksamheter och att KMH accepterar uppdelningen i flera byggnader som områdets skala kräver. T-baneuppgången vid Valhallavägen Stalletablissemanget 2009 Tomten har ett mycket centralt läge och är unikt väl försedd med kollektiva transportmedel med tunnelbana, ett flertal bussar och Östra station inom gångavstånd. Tunnelbanans sträckning under Valhallvägen utgör inget hinder avseende grundläggning enligt de förundersökningar som gjorts. En inmätning och avvägning av tomten samt en mindre geoteknisk undersökning med kontroll av bergnivåer har utförts av Golder Associates AB till byggnadsprogrammet 2005. Se vidare del 3. Ytterligare mätningar har gjorts senare, bl a inmätning av de gamla husen, som ska återanvändas. Noggrannare grundundersökningar kommer att ske i samarbete med bostadsexploatörerna då resultaten blir styrande för omdaningen av kvarteret som helhet. Det mycket framträdande och trafikerade hörnet av Valhallavägen och Lidingövägen är också ett utsatt läge med hänsyn till den täta och tunga trafiken. En del av den tunga trafiken har försvunnit under de senaste åren och ytterligare förbättringar förväntas då Norra länken byggts. Bullermätningar har gjorts i flera skeden, senast våren 2010 som en del av MKB:n, Miljökonsekvensbeskrivningen. Lidingövägen mot söder, foto 2005 Stadion, hörnet Valhallavägen - Lidingövägen Markförhållanden Marken i området karaktäriseras till stor del av berg i dagen och ytnära berg. Huvuddelen av markytan ligger på nivåer kring +23. Fastigheten gränsar i väster respektive i söder till Lidingövägen och Valhallavägen, båda med nivån +21. Norr om den planerade anläggningen har marken nivån +27. Marken består förutom av berg i dagen, överst av fyllning och där under torrskorpelera på friktionsjord som vilar på berg. I leran finns skikt av silt eller sand. I södra delen förekommer även lös lera. I större delen är jorddjupen begränsade. Som lägst ligger berget på nivån +14 i områdets nordvästra och södra del. Restriktioner för dränerande ingrepp, enligt Stadsbyggnadskontoret, för fastigheten är nivån +19 för den norra delen och + 18 för den södra delen. Korsningen Valhallavägen-Lidingövägen Utsnitt ut Sthlms stads bullerkarta, korrigerad i områdets SV:a del vid MKB-arbetet våren 2010 A 7

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB FÖRSLAGET Grundläggande arkitektoniska aspekter Utifrån projektets målbeskrivning formulerades ett antal grundläggande arkitektoniska begrepp som genom hela processen varit vägledande för gestaltningen: EN PUBLIK IKON Musikhögskolan ska vara tydlig i staden och utstråla tillgänglighet för allmänheten med en tydlig och inbjudande entré. Byggnadens gestalt fungerar som en ikon i människornas medvetanden man skall komma ihåg den. Musikhögskolan är en av Valhallavägens institutioner som självständigt och självklart tar sin plats i institutionsstråket. Tomtens huvuddisposition Platsen karaktäriseras av stallanläggningens byggnader, gårdsrummet mellan tegelbyggnaderna och platsen framför stallbyggnadens gavel mot Valhallavägen, entréplatsen till skolan. De nya byggnaderna för KMH lokaliseras så att den äldre byggnationen ges en huvudroll i anläggningen som helhet. Utgångspunkten är byggnadsminnet där integreringen mellan det gamla och det nya upplevs berikande för båda. För att kunna integrera nybyggnationen och hålla nere skalan har lokalprogrammet delats upp i två byggnader. Hus 1 innehåller skolans centrala gemensamma rum, konsertsalar, studior, undervisning och administration. Hus 2 innehåller i huvudsak övningsrum. De gamla byggnaderna integreras genom att biblioteket lokaliseras till stallet och ridhuset används till orgelsal. Gula villan flyttas till ett nytt läge mellan ridhuset och hus 1 och används till bostäder för gästande forskare. Hus 1 placeras på östra sidan av stallet. Dess gavel och det nya husets kortsida utgör tillsammans entréplatsens fond mot Valhallavägen. Stallets ena långsida integreras i entréhallen som samtidigt är foajé till konsertsalarna och en del av skolans centrala rum, musikhögskolans hjärta. Tegelarkitekturen i de befintliga byggnaderna blir en viktig del i det offentliga rummets karaktär. NY BILD???? DET GEMENSAMMA RUMMET Musikhögskolans alla aktiviteter utgår från ett gemensamt rum som sammanfogar publika lokaler och skolans centrala funktioner. Här uppstår möten och här blandas studenter, lärare och allmänhet. Hus 2 placeras på tomtens västra sida. Tillsammans med stall och ridhus definierar de nya byggnaderna stallplanen, som bevaras i sin karaktär genom tegelbyggnadernas tyngd och markens behandling. Det blir KMH:s centrala uterum. Väster om hus 2 skapas en grönzon med tät växtlighet, som skyddar KMH från Lidingövägens buller men också tar hand om mötet med Stadion och som bildar Lidingövägens gaturum. NY BILD???? PUBLIKT OCH PRIVAT Musikhögskolans utformning spelar på spänningen mellan det publika och utlämnande i entrérum och konsertsalar och det privata och inåtvända i övningsrum och undervisning. Båda skall finnas och förutsätter varandra. Allmänheten strömmar genom skolans foajé på väg mot konsertsalen. Här uppstår direkta möten och på avstånd anas det avskilda övningsrummet. FLEXIBILITET I RUM OCH AKUSTIK Gestaltningen av skolans rum och mellanrum genomsyras av rumslig och akustisk flexibilitet. Konsertsalar kan varieras för olika användning. Foajéer kan möbleras upp och tillfälligt ändra funktion. Övningsrum kan slås samman eller delas upp över tiden. Situationsplan för hela kvarteret A 8

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB Markbehandling Vid Valhallavägen. KMH:s möte med esplanaden Valhallavägen utformas för att vara inbjudande med en generös trappa / terrassering av granit med en rad klippta lindar på den övre nivån. Belysning och sittplatser ordnas i anslutning till träden. Terrasseringen blir en tydlig gräns mot Valhallavägen men samtidigt en inbjudan till ett halvpublikt stadsrum i anslutning till T-bana och bussar. Förplatsens mark beläggs med smågatsten, hällar och delvis av grus. Huvudentrén till skolan betonas genom läget mellan huvudbyggnaden och stallet och genom ett skyddande skärmtak. Taxibilar och fordon för funktionshindrade kan trafikera platsen via uppfarten från gränden vid Svea Artilleri och den nya Kvartersgatan. En plats för uppställning av en OB-buss ordnas framför fasaden på huvudbyggnaden. Från Lidingövägen nås förplatsen via en ramp och en åsnetrappa genom en arkad i hus 2. Vid Lidingövägen. Marken utformas här som en högre belägen, bred, grön förgård med en kraftig trädrad av lönn, som bildar en sammanhängande ridå mot gaturummet. En mur längs vägen tar hand om nivåskillnaden, ca 1,2 m. Innanför trädraden planteras solitära träd i en böljande gräsyta som sjunker in mot KMH:s fasad och ger vackra utblickar från alla våningsplan i KMH:s hus 2. Mellan KMH och bostäderna leder en trappa upp mot den bevarade ridhusbyggnaden. Trappan flankeras av stora träd. Stallplanen behåller sin karaktär av grusplan med förstärkningar av storgatsten, som återanvänds. Längs stall och ridhus återläggs en fris av storgatsten. Vissa stråk förstärks av nya granithällar för att tillgodose tillgängligheten. Förbindelsen mellan hus 1 och 2 avtecknar sig genom glasbetongblock i marken. En trädrad med belysning mot fasaderna omger gården. Cykelparkering ordnas mellan träden längs hus 2. Vid glasfasaden i hus 1 ges plats för caféet att växa ut. I stallplanens norra del anläggs en häckomgiven trädgård med blommande växter i anslutning till Gula villan. Norr om ridhuset och Gula villan fortsätter stallplanens karaktär. Kvartersgatan binder samman KMH med bostäderna. Den är dimensionerad för kör- och gångtrafik samt angöring och transporter till KMH. Gatan, som ges en bredd på 8 m, beläggs med smågatsten och på båda sidor av en bred borgmästarsten i granit. En gångbana löper längs gatans bostadssida och en trädrad med Kärrek skiljer gångbana och trafikyta åt. Närmast bostadshusens fasader följer en plantering av Syrén och mindre blommande träd. Gångbanan utförs i asfalt med bårder av storgatsten. Närmast KMH:s fasad följer en grusyta lika stallplanen. Vid varuintaget och vid den norra entrén förstärks marken med hällar för att tillgodose kravet på slätt och hårt underlag att rulla vagnar mm på. Lunden. Kvartersgatan ansluter till en platsbildning i kvarterets inre, den s k Lunden. Den halvcirkulära platsen blir en gemensamhetsanläggning för kvarteret, gestaltad som en offentlig park, öppen för allmänheten. Lunden är både en trafikyta och en plats för rekreation. Den halvcirkulära platsen lutar upp mot bostäderna. Formen hålls samman av en trädrad som följer bostadshusens fasader och av markens indelning med låga murar och hällar i en grus- och stenyta med klippta avenbokhäckar och blommande träd. Förvaltning och nyttjande. De öppna ytorna inom kvarteret kommer att vara tillgängligt att nyttjas av såväl studenter och arbetande vid KMH som boende i kvarteret och för dem som passerar kvarteren mellan stenstaden och Nationalstadsparken. Ambitionen är att det offentliga stadsrummet skall vara en tålig och slitstark miljö. Situationsplan med markbehandling, trappan / terrasseringen vid Valhallavägen och parken mot Lidingövägen A 9

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB Byggnadernas organisation Entréplatsen mot Valhallavägen, de gamla byggnadernas placering och utformning samt hörnet Valhallavägen-Lidingövägen är utgångspunkten för skolans grundstruktur utåt. Mötet med staden i entréplatsen utgörs både av det nya och det gamla med huvudentrén lokaliserad mellan konsertsalen och stallet i den sammanbindande glasbyggnaden. För den inre organisationen har önskan om det centrala rummet för skolan som helhet varit utgångspunkt, d v s skolans hjärta. Tvärsektion Hus 2 Stallplan Stallet, Hus 4 entréhall Hus 1 med konsertsalen gata bostäder Gula villan Lamell E Ridhuset Entréhallen med konsertsalen till höger och utsikt mot stallplanen med de gamla byggnaderna och Stadion i fonden. Hus 2 Plan 3 - huvudstruktur Hus 2 Stallet, Hus 4 Hus 1 Lamell D Lamell C Lamell B Lamell A konsertsalen För att integrera nybyggnaderna med den historiska ridanläggningen och hålla nere skalan, har lokalprogrammet delats upp i två nybyggnader och i de gamla byggnaderna. Huvudbyggnaden, hus 1, innehåller skolans centrala gemensamma rum, konsertsalar, studior, undervisning och. administration. Huset mot Lidingövägen, hus 2, innehåller i huvudsak övningsrum men även svarta lådan, körsalen och ett antal större undervisningsrum. Biblioteket inryms i stallet och en orgelsal skapas i ridhuset. En värdig koppling mellan hus 1 och hus 2 är en förutsättning för att verksamheten ska fungera både praktiskt och socialt mellan de olika genrerna inom KMH. Förbindelsen mellan de två husen ligger i samma plan som konsertsalarnas entréer i hus 1 och mynnar i ett högt rum i hus 2 med utsikt mot Stadion. Vid passagen under gården tas dagsljus in genom glasbetongblock inlagda i markbeläggningen. Tekniska utrymmen förläggs i mörka delar under de nya byggnaderna. Nybyggnadernas struktur är enkel och flexibel. Hus 1 består av fem huskroppar med likartad uppbyggnad men med olika innehåll. De binds samman av den stora gemensamma entréhallen i väster och av en korridor i öster. Mot Valhallavägen i söder är det höga glasade rummet foajé till den stora konsertsalen. Mellan de enskilda huskropparna finns överglasade ljusgårdar som ger utblickar mot omgivningen och genomblickar utifrån. Hus 2 har samma geometriska uppbyggnad som de enskilda huskropparna i hus 1. Entréhallen utgör det samlande rummet där alla rör sig till och mellan de olika verksamheterna. Här möts studenter, lärare, skolans personal, besökare, publik och musikälskare av alla slag. Entréhallens höga glasvägg fångar in dagsljuset på dagen och ger ljus och liv utåt på kvällstid. Strax innanför huvudentrén finns servicecentrum och entréer till Stora konsertsalen och biblioteket. Litet längre in möter serveringen med utsikt och utgångar till stallplanen, nedgångar till de mindre salarnas entréer och till förbindelsen till hus 2. Många aktiviteter är knutna till entréhallen i alla plan, vilket bäddar för att rummet blir skolans livliga och centrala plats. A 10

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB Lokaldisposition Plan 1, hus 1 Se ritning A-40.1-010 Konsertsalen, kammarmusiksalen och lilla salen är samlade i detta plan tillsammans med inspelningsstudior, kontrollrum och produktionsstudior. Även slagverkssalen med tillhörande undervisnings- och övningsrum är lokaliserade till plan 1. Foajéerna till konsertsalarna är delar av ljusgårdarna och därmed integrerade i det centrala entrérummet. Hissar och trappor leder ner från entréhallen till salarnas foajéer. Trappor förbinder entréhallen med korridorerna vid studio- och slagverkssalarna i plan 1. De mest frekventa transporterna av instrument och föreställningsmaterial har samlats i plan 1. Transporter kommer och går från varuintaget vid kvartersgatan och sker direkt med husets lasthiss till backstage och uppackning. Här finns också en förbindelse till garaget under bostadshusen. I garaget finns möjlighet för KMH att hyra parkeringsplatser och även att angöra KMH:s plan 1 med personbilar. Tekniska lokaler såsom fläktrum, undercentraler för värme, el och tele mm i inryms i plan 1 i den västra delen under entréhall och servering mm. Plan 1, förbindelsen, hus 3 Se ritning A-40.1-010 Förbindelsen till hus 2 ligger i direkt anslutning till foajén till de mindre salarna och entréhallen i plan 2. Hissar och trappor utgör viktiga länkar. Längs förbindelsen lokaliseras centrala funktioner för skolan som helhet såsom arkiv, förråd och tekniska lokaler. Förbindelsen görs attraktiiv genom sin utformning och sina ändpunkter i hus 1 respektive hus 2, livaktiga och centrala platser. Plan 1, hus 2 Se ritning A-40.1-010 Ett öppet rum med dubbel takhöjd utgör anslutningen mot förbindelsen. Här finns Svarta lådan och ett uppehållsrum med utsikt mot Stadion. Även trapphuset med två hissar i hus 2 ansluter i denna punkt. Ett stort antal skåp är samlade i detta plan, centralt i studenternas väg till övningsrummen i hus 2. I husets västra del finns de tekniska lokalerna som betjänar hus 2. Ytterligare tekniska lokaler är belägna i detta plan under mark för Svarta lådan och ridhuset och för körsalen i delen mot Valhallavägen. Plan 2, hus 1 Se ritning A-40.1-020 Vid huvudentrén från entréterrassen mot Valhallavägen möter det glasade höga rummet, skolans hjärta med entréhall, foajéer och café. Konsertsalen och servicecentrum finns till vänster och till höger ansluter Stallet med biblioteket. Längre fram möter serveringen med köket inrymt i stallets norra del. En trappa och hissar leder dels ner till foajén till kammarmusiksalen och lilla salen och till förbindelsen till hus 2 och dels upp till skolans övre plan. Knutpunkten för alla rörelser är just här vid caféet och i anslutning till gården, stallplanen. Lamellerna längs stråket innehåller de mindre salarnas övre del och längre bort slagverkssalens och studions övre delar samt större seminarierum. I lamellernas gavlar mot stråket är toalettutrymmen samlade. Mot kvartersgatan ligger varumottagning, lasthiss och soprum. Plan 2, stallet, hus 4 Se ritning A-40.1-020 Biblioteket inryms i Stallet med huvuddelen av hyllorna i mitten av huset på samma nivå som entréhallen i hus 1. På en övre nivå finns tjänsterummen med utsikt mot stallplanen och utblick över biblioteket som helhet. För att få in ett större dagsljus än de många fönstren i fasaderna släpper in tas stora delara v mellanbjälklaget bort. Söder- och norr-ljus kommer in genom de stora fd hööppningarna i husets gavlar. Trappor och hiss leder upp dels till mellannivån och dels till vindsplanet. I stallets norra del inryms köket till restaurangen. En öppning tas upp i tegelväggen mot stråket och serveringen. De befintliga dörrarna mot stallplan används för varuleveranser och direktkontakt med gården för utomhusservering. Plan 2, hus 2 Se ritning A-40.1-020 I anslutning till förbindelsen i plan 1 och vid norra trapphuset med hissar finns studentkårens lokaler och ett lunchrum för studenter. En mittkorridor delar in planet med djupare rum mot gården och grundare rum mot Lidingövägen. I de större rummen mot gården finns CM:s lokaler medan motionslokaler med omklädning vetter mot Lidingövägssidan. Ett stilla rum ges utsikt över parken i väster. Vid den södra entrén med trapphus finns husets stora hiss. Den södra entrén nås från entréterrassen och den norra från stallplanen. Plan 3, hus 1 Se ritning A-40.1-030 Balkongen i entréhallen och balkongen mot kvartersgatan binder samman lamellerna A, B, C, D och E. Lamell A utgörs av konsertsalens övre del. Lamell B inrymmer undervisningsrum för komposition mm. I lamell C är datorsalar och produktionsstudior mm lokaliserade medan lamell D innehåller datorsalar och övningsrum för akustiska instrument. Bortre lamellen, E, avses i dagsläget nyttjas av annan brukare än KMH. Varje lamell innehåller wc-rum, schakt och skåprum i anslutning till balkongen i entréhallen. Plan 3, stallet, hus 4 Se ritning A-40.1-030 I stallets vindsvåning tas delar av bjälklaget bort för att föra in dagsljus till detta och underliggande plan. Tidigare takfönster återupptas. Portarna för höinlastning ställs upp och öppningen glasas. Till denna våning förläggs lokaler som har behov av närhet till biblioteket, såsom rum för orkesterdirigering, surroundrum och magasin. Även lunchrum för skolans personal finns här med sidoljus via en glasvägg och utsikt mot Valhallavägen. Små, glasade öppningar vid takfoten ger också kontakt med entréhallen. I planens mitt läggs ett fläktrum som betjänar samtliga lokaler i stallet. Plan 3, hus 2 Se ritning A-40.1-030 Vid trapphusen förs dagsljus in från gårdssidan. I anslutning till norra trapphuset finns planets skåputrymme. Vid båda trapphusen finns wc och schakt för luft, rör och el/tele. Detta plan rymmer ensemble- och undervisningsrum för blåsinstrument i de större rumme mot gården, övningsrum i varierande storlek och ett antal undervisningsrum mot Lidingövägen. Plan 4, hus 1 Se ritning A-40.1-040 Planuppbyggnaden är densamma som för plan 3. Lamell A utgörs av konsertsalens övre del. Lamell B inrymmer undervisnings-, ensemble- och övningsrum för stråk och piano mm. I lamell C är allmänna undervisningsrum och undervisningsrum för sång och piano mm lokaliserade. Lamell D innehåller undervisnings- och övningsrum för piano, sång och gitarr. Bortre lamellen, E, avses i dagsläget nyttjas av annan brukare än KMH. Plan 4, hus 2 Se ritning A-40.1-040 Detta plan rymmer salar för större grupper och är det mer publika planet i hus 2. Korridoren är förlagd längs fasaden mot Lidingövägen och har ett glasparti från golv till tak. Utanför löper en A 11

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB balkong längs hela huset. I anslutning till norra trapphuset finns ett pausrum. De stora rummen mot gården är undervisningsrum med dansgolv. Användningen kan variera över tid. Runt körsalen i södra delen löper det höga glaspartiet och balkongen med nära kontakt med Valhallavägen och entréplatser. Körsalen är två våningar hög. Plan 5, hus 1 Se ritning A-40.1-050 Planuppbyggnaden är densamma som för plan 3 med skillnaden att Lamell A är konsertsalens tak. Ytan nyttjas till administrativa lokaler för rektors kansli mm. Även lamell B inrymmer arbetsoch mötesrum för förvaltningen. Lamellerna C och D innehåller arbetsrum, mötesrum och kollegierum för lärare. Bortre lamellen, E, avses i dagsläget nyttjas av annan brukare än KMH. Plan 5, hus 2 Se ritning A-40.1-050 Våningsplanet har samma uppbyggnad som plan 2 och 3. De större rummen mot gården och i norra delen mot Lidingövägen nyttjas till ensemble- och undervisningsrum för AA. I de mindre rummen mot Lidingövägen finns övningsrum för akustiska instrument. Till tre rum mot Lidingövägen i husets södra del lokaliseras FM. Generell uppbyggnad och flexibilitet De stora musikrummen är dimensionerade dels efter antalet musiker och åhörare och dels så att rummen ska göra musiken rättvisa. Stora salen utgör en helt egen byggnadskropp och kan därmed utformas helt efter sina speciella förutsättningar. Mindre salar och studior är inställda i ett måttsystem som ska möjliggöra en enkel konstruktion och framtida förändringar. De har ett inre skal som tillgodoser akustiska och funktionella krav och en yttre konstruktion som är en del av den generella strukturen. Den generella strukturens mått utgår från de vanligast förekommande rumsstorlekarna 9, 18 och 27 m 2 och en mellanliggande korridor med bredden 2 m. Se ritn. A-43.5-021, -022 och 023. Korridorernas bredd och transporthissens storlek, 2.0 x 3.0, m gör det möjligt att flytta stora instrument till alla rum och mellan alla våningsplan. Huskropparnas mått är anpassat efter KMH:s rumsfunktioner men överensstämmer väl med t ex kontorsarbetsplatsers mått. Det speciella är de höga takhöjderna, vilket är en extra kvalitet även för andra verksamheter Tillgänglighet, flöden, skalskydd och zonering TILLGÄNGLIGHET Utgångspunkten för utformningen är att alla lokaler ska ha en god tillgänglighet, både med tanke på funktionshindrade personer och inte minst med tanke på transporter av stora instrument. Korridorer och dörröppningar till större övningsrum och salar medger passage av flygel, dvs 2 m breddmått. Fria måttet i dörröppningar tillåts vara 1,8 m. Alla plan i byggnaderna kan nås med de två personhissar centralt belägna i resp. hus 1 och hus 2. En lasthiss, 2x3 m, vid varuintaget servar alla plan i hus 1. En lasthiss vid södra trapphuset i hus 2 servar alla plan där. Ytterligare 2 personhissar installeras för att försörja en separat hyresenhet i lamell E. Av tillgänglighetsskäl bör trösklar undvikas. Önskemålet har dock inte varit förenligt med de akustiska kraven om ljudtäta dörrar. Trösklarnas höjd är max 25 mm. Problematiska punkter för rullstolsburna är de ljudslussar med dubbla dörrar som finns vid de mindre konsertsalarna. Diskussioner har funnits att även ha dubbla dörrar till alla övningsrum av akustiska skäl. Detta bör dock om möjligt undvikas med hänsyn till tillgängligheten. I de fall scenen i lilla salen är uppbyggd av flyttbara podiedelar behöver en rullstolsburen hjälp att komma upp. ANGÖRING TILL BYGGNADEN Huvudentrén kan angöras med bil från Valhallavägen via gränden mellan Svea Artilleri och de nya bostäderna. Nivåskillnaden mellan Valhallavägen (+21.2m) och entréplasten (+23.7m) tas upp i gatan mellan gränden och entréplatsen. Gatan går genom en hög portik under ett av bostadshusen. Gatan utformas för alla typer av trafikanter. Rullstolsburna och fotgängare med rullande väskor väljer gångbanan som binder samman huvudentrén med T-baneuppgången. För fotgängare tas nivåskillnaden upp i en generös trappa / terrassering längs Valhallavägen. Entréplatsen fortsätter under hus 2 i en arkad. Vid avslutningen mot korsningen Valhallavägen / Lidingövägen finns en åsnetrappa och en ramp, för cyklister och fotgängare med rullande transportvagnar. Cykelställställ ordnas på gården längs fasaden mot hus 2. Uppställning av fordon för funktionshindrade kan ske framför stallets gavel. Bussar med gästande musiksällskap eller publik använder samma infart som beskrivs ovan, kör upp längs kvartersgatan mellan KMH och bostäderna, kör runt lunden och stannar intill KMH:s östra fasad. OB-bussar kör upp till entréplatsen och stannar framför glasfasaden på hus 1 där en uppkopplingspunkt ska finnas för anslutning av kablar. För att köra tillbaka ner till Valhallavägen krävs en backning upp i kvartersgatan. OB-bussbesök är sällan och backning sker under uppsikt. STUDENTER, LÄRARE OCH PERSONAL Personer på skolan använder med få undantag huvudentrén i hus 1 och passerar därmed servicecentrum in i den stora entréhallen. Det ger förutsättningar för så god uppsikt som möjligt över in- och utpasserande. Det är ännu inte utrett om ett kortsystem för inpassage ska finnas. Dörrar finns även vid caféet ut mot gården samt i hus 2 vid de två trapphusen. Dessa dörrar förses med ett kortsystem. En entré kommer också att finnas från garaget under kvartersgatan och bostäderna. KMH ges möjlighet att hyra platser där. Dörren kommer att hållas låst och öppnas med kort och kod. Från entréplanet leder trappor och hissar upp till entréhallens balkonger varifrån korridorer leder in till musik- och arbetsrum mm. Dörrarna in till korridorerna från entréhallen och balkongerna kommer att bilda en låsgräns. Trappa och hissar leder även ner till foajéer i plan 1 och till förbindelsen till hus 2. Utöver huvudtrapporna i entréhallen finns utrymningstrappor i varje husdel i anslutning till den sammanbindande korridoren längs fasaden mot kvartersgatan. Dessa ger genvägar i hus 1 och möjlighet till nära samband mellan olika verksamheter. I hus 2 finns två trapphus, varav det norra är det mest centrala och troligen mest använda. PUBLIK / ALLMÄNHET Konsertbesökare och andra utomstående använder endast huvudentrén och har sedan tillgänglighet till entréhallen med café och foajéer i plan 2 och via hissar och trappor även foajéerna i plan 1. INLASTNING Varumottagningen finns i gatunivå från kvartersgatan med infart från Valhallavägen på samma sätt som bussar enligt ovan. Utformningen av gatan tillåter upp till 18 m:s trailer. De vanligaste transporterna kommer att ske med 12 m:s lastbilar och med mindre fordon. Lastbilarnas baklyft används vid lastning och lossning så att godset kan rullas in i varumottagningen. markbehandlingen anpassas för rullande vagnar. Sophämtning sker direkt från soprummet, också det i gatunivå. Varumottagningen och soprummet nås med lasthissen och med en kort trappa eftersom gatunivån ligger lägre än plan 2. I anslutning till varumottagningen finns back-stagedelen till de stora salarna och vaktmästeriet. För köket i stallet skapas en egen varumottagning och sophämtning. Mindre transportbilar tillåts köra över entréplatsen och upp på stallplanen för att köksverksamheten ska kunna fungera självständigt i förhållande till KMH:s verksamhet i övrigt. A 12

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB Konsertsalar STORA SALEN 511 Sittplatser, varav 351 på parkett (teleskopläktare) och 160 på balkong. Grundformen är en skolådeform i vilken scenens väggar, läktaren och taket formats till det akustiska rummet, konsertsalen. Publikentréerna sker dels i rummets bakkant från den stora entréhallen in på balkongens nivå, plan 2, och dels från en nedre foajé i plan 1 in salens mitt. Vi har strävat efter att minska avståndet mellan musiker och publik och därför sänkt läktarens kortsidor. Läktaren löper runt hela salen även bakom scenen. Denna läktardel är även avsedd att vara körläktare. Vertikal förflyttning inom salen sker primärt via de fasta trapporna intill teleskopgradängen. Utanför finns lasthissen och en av utrymningstrapporna som den vertikala kommunikationen. Samtliga scenpodier blir höj och sänkbara för att möjliggöra snabba omställningar av salen. Normalscenen rymmer en symfoniorkester på 80 musiker. Scenentré kan göras dels framför scenen dels i bakkant på scenens båda sidor. Det blir även möjligt att spela på en centralscen eller på plant golv. För att skapa en scenframkant har ett sänkbart golv skapats framför scenpodierna. Stommen består av en inre och en yttre pelarstomme av stål, ett inre betongtak med ett uppstolpat yttertak. Väggarna består av gips på stålstommen. Golvet är uppbyggt på en flytande betongkonstruktion. Ytskiktet är trä. Salen ska i första hand utformas för symfoniska konserter. Andra konsertformen skall också kunna genomföras vilket innebär att rummets disposition behöver kunna förändras i varierande grad. De tekniska systemen utformas för att uppfylla kraven på så stor flexibilitet som möjligt. Även belysningssystemet utformas med en hög grad av flexibilitet. Vid konserter med elektroakustisk förstärkning kommer rummets efterklangstid att behöva dämpas. Det utfrös bl a mede textilier som föreskrivs av akustiker. Vy över stora salen mot stora gradängen. (Illustration från byggnadsprogram 2005 06 03 och gäller inte i alla delar) Flexibilitet i stora salens användning: Dagsljus har inte efterfrågats men kan skapas genom fönsteröppningar mot entréhallen och södra foajén i salens övre del. De skulle göra det möjligt att annonsera en aktivitet i salen ut mot entréhallen och Valhallavägen utanför och göra salen användbar för undervisning dagtid. Väggarna kring scenpodierna är vinklade för att klangen skall föras ut till publiken på ett bra sätt. På så vis upplevs salen även mindre fyrkantig. Väggarna kring scenen liksom väggarna i övrigt kommer att vara akustiskt bearbetade med träpaneler av olika slag. Vår målsättning med salen är att få en hel känsla och inte en mängd olika material på olika ytor, därför kommer övriga väggytor att anpassas till de akustiskt bearbetade. Taket består av mörkt målad betong in mot salen. Den scentekniska flexibiliteten är löst med två fasta längsgående och sex höj/sänkbara tvärgående teknikbryggor. Under dessa monteras ett fast gips undertak/reflektorer och mellan dem ett flexibelt undertak bestående av ett stort antal reflektorer, som kan höjas/sänkas resp. vinklas beroende på scenuppställning och musiktyp. På balkongens bakre mittdel är en fast mixerplats placerad. Se vidare flik 11 och flik 16 i del 3 för beskrivning av akustik och föreställningsteknik. Symfoniorkester Fritt golv Mittscen Proscenieuppställning A 13

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB LILLA SALEN 130 sittplatser (med mixerbord). 134 sittplatser (utan mixerbord). Den lilla salen blir dämpad både till klang och till kulör för att tillmötesgå ett varierat användande. Vi vill att den ska kännas tillåtande för förändring, med en ganska mustig och ruff karaktär. Här ser vi framför oss målade väggar och betsat trägolv. Den är liksom en multisal utformad för ett flexibelt användande med plant golv, en mindre teleskopläktare med fasta stoppade stolar och i övrigt lösa stolar, flexibla scenpodier och variabel akustik. Scentekniskt är den försedd med två längsgående och tre tvärgående teknikbryggor för att klara av ljussättning för alla tänkbara dukningar, allt från rockkonsert till bankett. Akustiken i denna sal skall i första hand vara anpassad för högtalarförstärkt musik d.v.s. väl dämpad med god basabsorption. Men det skall också vara möjligt att spela akustisk musik, såsom jazz och blåsmusik samt delvis förstärkt musik som storbandsjazz. På fondväggen ska det vara möjligt att projicera film, detta löses med filmdukar som kan rullas ner. Salens övre del vetter mot en av de öppna ljusgårdarna. Det gör det möjligt att få in dagsljus vilket skulle kunna vara en stor tillgång t.ex. vid banketter och andra festligheter eller vid lättare informella lunchkonserter. Se vidare flik 11 och flik 16 i del 3 för beskrivning av akustik och föreställningsteknik. Lilla salen har tre grunduppställningar: KAMMARMUSIKSALEN 138 sittplatser (utan mixerbord) inkl. 2 rullstolsplatser. 132 sittplatser (med mindre mixerbord). Kammarmusiksalen är den sal som är tänkt att vara färdig att ta i bruk utan duka för konsert. Den ska ha en lugn känsla, där rumsakustiska ingrepp samordnas med rumsgestaltningen för att så långt som möjligt skapa en sammanhållen helhet. Den är utformad med fasta gradänger, fast scen som rymmer 22 musiker och fasta klaffstolar med stoppad sits och rygg samt skrivskiva. Salen är främst tänkt för akustisk ickeförstärkt musik då främst kammarmusik, men kan även fungera utmärkt för tidig musik med tidstrogna instrument, körmusik etc. Den skall även fungera för tal. Klangen bör vara varm, men med en tydlig briljans, som kan framhäva t.ex. en gitarrklang Hög täthet av reflexer är därvid extra viktigt, vilket kan skapas med reflektorer eller boxar som sticker ut från väggar och tak. Den rumsakustiska lösningen, som föreslås, bygger på att viss del av väggar och tak kläds in med fanerade element av exempelvis fiberbetong samt övrig del av fanerad perforerade gips. Varierbarhet av efterklangstiden skapas med hjälp av spolgardiner vilka monteras ihop med belysningsbryggorna samt mot bak- och fondvägg. Kammarmusiksalen är likvärdigt placerad som Lilla salen så även här skulle det vara fullt möjligt att få in dagsljus i övre delen från den ljusgården. Det skulle kunna vara en tillgång vid seminarietillfällen och föreläsningar, samt vid lättare informella lunchkonserter. proscenieuppställning mittscen kammarmusiksalen med fast gradäng och fast scen fritt golv SVARTA LÅDAN Denna sal är en kreativ verkstad och skall i första hand utnyttjas för sceniska repetitioner med mindre grupper eller solister. Meningen är att man ska använda denna sal för att öva sceniskt framträdande istället för att ta någon av konsertsalarna i anspråk. För att fungera som svart låda krävs minst 65 % svärta i färgen. Därför föreslås att den görs så ljus som möjligt för att öka användbarheten av lokalen och istället för svart golv läggs ett trägolv som kan täckas in med mattor om man behöver ha det mörkare. På så sätt kommer den att fungera bättre för t.ex. rytmikundervisning och annan verksamhet såsom seminarier. Svarta lådan lokaliseras till hus 2 och kan nås av publik via förbindelsen till hus 1 och foajén till lilla salen och kammarmusiksalen. Ett dagsljusintag är möjligt här i övre delen på samma sätt som i de övriga mindre konsertsalarna. Det skulle ytterligare öka salens användbarhet. Salen är helt flexibelt utrustad med höj och sänkbar tross i taket, lösa stolar och variabel akustik, för att klara alla former av användning. Akustiskt skall den inte vara alltför klangfull, men något mer levande än Lilla salen. Den ska också ha god basabsorption, så att den fungerar bra för förstärkt musik. Klangen skall vara neutral, utan riktning, med variabel akustisk dämpning. A 14

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB Yttre gestalt fasader och tak FASADER OCH MATERIAL Hus 1 består av fem byggnadskroppar, lameller, med mellanliggande gårdar, en entréhall längs västra sidan och balkonger längs östra sidan. Allt hålls samman av yttre glasfasader till en enkel volym. Ett tak med lanterniner över gårdarna mellan lamellerna avslutar bygganden uppåt. Takfoten görs till en del av fasaden, lika lätt och genomsiktlig. Indelningen av glasen i fasaden har en stark horisontalitet och ger huset en lugn liggande form Innanför detta mot ljus och ljud skyddande skal finns skolans alla funktioner samlade i de fem lamellerna och i de öppna mellanliggande volymerna. Lamellernas väggar utgör byggnadens inre fasad. Den yttre och den inre fasaden samspelar med varandra och kommer att ge skolan olika karaktär beroende av väder, årstid, tid på dygnet mm. Byggnaden kommer också att upplevas levande eftersom skolans kommunikationsstråk ligger mellan den yttre och den inre fasaden. De som rör sig inne i skolan kommer alltid att ha tillgång till utsikten över det omgivande stadsrummet. Glasfasaderna är försedda med ett solskydd, som tar bort stor del av solvärmen. En viss del av glasen kommer också att vara laminerade (screentryckta) för att ytterligare begränsa värmeinstrålningen. Bostäder ridhuset hus 2 arkaden fasad mot väster, parken och Lidingövägen Fasaden på hus 2 innehåller ett fåtal element med stor upprepning. Alla fönster är lika. Det långa glaspartiet med en grund balkong i det näst översta planet bidrar till en stark horisontalitet, en vilande lugn form som ett svar på Stadions arkitektur på andra sidan Lidingövägen. Fasaden är putsad. Fönstren är höga, 2,95 m, sitter i liv med putsen vilket gör att de kommer att reflektera himmelsljuset på dagtid och ge fasaden ett glittrande uttryck. Kvällstid kommer det att lysa av aktivitet inifrån. Fönstren är fast monterade med en isolerruta längst ut och ett enkelglas, ljudruta mot rummen. entréplatsen fasad mot öster och kvatersgatan lunden Hus 2 m svarta lådan ridhuset gula villan fläktrum fasad mot en ljusgård Fasaderna mot ljusgårdarna är uppbyggda av betongelement, utvändigt beklädda med glespanel av sågat trä, tunt vitmålad. Panelen sätts på reglar med mellanliggande mineralull och ger därmed en bra akustisk dämpning. hus 2 (ridhuset) stallet huvudentré hus 1 kvartersgatan bostadhus gränden fasad mot söder Valhallavägen I fasaden mot Valhallavägen är skolans huvudentré i mötet mellan det nya glashuset och stallet med sin rika tegelarkitektur. Ett kraftigt skärmtak annonserar och skyddar entrén. Längre åt väster avslutar hus 2 entréplatsen med en arkad genom huset. Mot Valhallavägen är översta våningen sluten. Där under avtecknar sig körsalen med ett våningshögt fönsterband och en grund balkong. Fasaden på hus 2 är putsad i en sandfärgad kulör, samstämd med omgivande befintliga byggnader och de nya bostäderna i kvarteret. Fönstren är lika fönstren i hus 2, höga och smala och placerade i fasadens ytterliv. Fönstren mot de överglasade gårdarna har två fast monterade enkelrutor, vilket motsvarar de ljudkrav som ställs. YTTERTAKEN Takens byggs upp enligt K och lutas svagt mot brunnar ovanför husets genomgående rörschakt där vattnet leds ned i invändiga takavlopp. Takytorna täcks med gummiduk. Sargar som avslutar takytorna täcks med aluzinkplåt. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen bör de låglutande taken täckas med sedummattor. Lanterniner över tre ljusgårdar byggs upp enligt K. Glaset skall vara tvåglas isolerrutor och ha samma solskyddsfaktor som fasadglasen. Öppningsbara delar ska ge komfort- och brandgasventilation. A 15

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB Dagsljus I stort sett alla rum har dagsljuskrav. Undantagna är stora konsertsalen och svarta lådan. Studiolokalerna måste inte ha direkt dagsljus. Solinstrålning får inte förekomma där musikinstrument används eller förvaras då snabba temperaturväxlingar skadar instrumenten. Hus 1: Det direkta solljuset når främst de allmänna ytorna, entréhallen och de längsgående korridorerna. I stort sett alla arbetsrum får sitt dagsljus via ljusgårdarna, som är orienterade i östvästlig riktning. Det gör att hälften av alla rum vetter mot norr. Ljusgårdarnas mått gör att de nedre delarna av den mot söder vända fasaden skyddas mot direkt solljus av motstående fasad. Rummen i de översta våningarna mot ljusgårdarna kommer att nås av det direkta solljuset. Invändiga gardiner, som regleras manuellt, ska här skydda mot ej önskat solljus. Värmeinstrålningen hindras genom att hela glasfasaden består av solskyddsglas. Dessutom kommer en hög andel av fasaden att vara screentryckt, vilket minskar ljusintaget. Inredning och utrustning I rumsfunktionsprogrammet (RFP) tas inredning och utrustning upp till viss del. RFP gjordes till Byggnadsprogrammet 2005 06 03 och är i denna handling endast omarbetat med uppdatering av positionsnummer och delvis anpassat till den omarbetade lokalförteckningen. Se del 3. RFP:n kommer att kompletteras i nästa skede. För att klargöra utrymmesbehov, akustiska och föreställningstekniska behov har rumsstudier gjorts för den stora salen och för de tre mindre. Dessa är omarbetade i denna handling och redovisas i del 2. Se T 40.1-111 till T 40.2-211. Beskrivning se del 3 flik 15. Expansion och alternativ användning Inom tomten finns utöver redovisad volym ingen expansion enligt detaljplan. Plan 3, 4 och 5 i lamell E i hus 1 är inte ianspråktagen för KMH:s behov i den föreslagna inplaceringen. Dessa plan kan i framtiden ev. nyttjas för KMH:s behov av ytor för forskning eller annan utökad verksamhet. Om ytterligare expansion krävs får lokaler sökas i det övriga kvarteret eller närområdet. Byggnadens struktur har mått som väl lämpar sig för alternativ användning. Hus 1 med lamellerna B-E och hela hus 2 kan användas till annan utbildningsverksamhet eller kontor med alternativa rumsindelningar. De bärande ytterväggarna ger största flexibilitet för annan disposition än den nu föreslagna. Byggnaderna är också möjliga att dela i mindre hyresenheter med vissa gemensamma ytor och funktioner. Den nuvarande planlösningen och volymuppbyggnaden är helt anpassad till KMH:s krav, vilket innebär högre våningshöjder och tjockare mellanväggar än normalt. Speciallösningarna, mellanväggar och undertak, kan rivas och ersättas med andra lösningar. Den höga våningshöjden består som extra kvalitet. Den stora konsertsalen kan användas till annan publik verksamhet. Provrum Projektering av ett provrum skedde under vintern 2007 och byggdes under våren. Det uppfördes i KMH:s nuvarande ljusgård. Avsikten var att pröva rumsproportioner, rumsakustik, ljusförhållanden, fast inredning, utrustning, installationer, material och kulörer. Utfallet blev mycket bra och många erfarenheter tillfördes projektet. En utvärdering gjordes av KMH efter synpunkter både från studenter, lärare och personal. De nu redovisade ritningarna för typrum grundar sig till stor del på provrummet och utvärderingen av det. Även de flesta rumstyper studerades för att klargöra hur de svarar mot verksamheternas behov. Ritningarna är omarbetade i detta reviderade program och redovisas i del 2. Se A-46.4-001 till A-46.4-010 Inredning och utrustning är enligt gränsdragningslistan hyresgästens ansvar. I detta byggnadsprogram redovisas ritningarna i grupper: Rumsstudier, studior: A-46.4-001 till A-46.4-010 Föreställningsteknik: T 40.1-111 till T 40.2-211 Utvecklingen av byggnaden och dess inredning och utrustning sker parallellt och påverkar i varje steg vartannat. Målet är en sammanhållen helhet. Areor Detaljerade sammanställningar av areor redovisa av AHS. Lokalförteckningen i sin helhet redovisas i del 3. Den totala nettoarean är 8.000 m 2. Eftersom i stort sett alla väggar är onormalt tjocka blir skillnaden mellan nettoarea och LOA stor i projektet. Den tidigare programarean för orgelsal har utgått ur förteckningen. Orgelsalen löses i ridhuset, som är ett separat projekt. Den yta som motsvarade orgelsalens har i den nya lokalförteckningen lagts till ett utökat kök. A 16

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB HUVUDTIDPLAN A 17

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB A-RITNNGAR SAMMANSATT REDOVISNING A-01.1-001 R BP Situationsplan 1.500 2010 10 18 A-01.1-002 R BP Befintlig tomt / markhöjder enl uppm. 2005 1.500 2010 10 18 A-40.1-010 R BP Plan 1, souterräng 1:200 2010 10 18 A-40.1-020 R BP Plan 2, entréplan 1:200 2010 10 18 A-40.1-030 R BP Plan 3 1:200 2010 10 18 A-40.1-040 R BP Plan 4 1:200 2010 10 18 A-40.1-050 R BP Plan 5 1:200 2010 10 18 A-40.1-060 R BP Plan 6, Takplan 1:200 2010 10 18 A-40.1-420 R BP Hus 4, Stallet, Planer 1:100 2010 10 18 A-40.2-001 R BP Sektion 1 1:200 2010 10 18 A-40.2-002 R BP Sektioner 2, 3 1:200 2010 10 18 A-40.2-003 R BP Sektioner 4, 5 1:200 2010 10 18 A-40.2-401 R BP Hus 4, Stallet. Sektioner 1:100 2010 10 18 A-40.3-001 R BP Fasad mot Söder, Hus 1 och 2, mot Valhallavägen 1:200 2010 10 18 A-40.3-002 R BP Fasader mot Väster, Hus 2, Fasad mot Lidingövägen Hus 2, Fasad mot Lidingövägen inkl Plan 1 1:200 2010 10 18 A-40.3-003 R BP Fasader mot Väster, Hus 1, Fasad mot Stallplan 1:200 2010 10 18 A-40.3-004 R BP Fasader mot Norr 1:200 2010 10 18 A-40.3-005 R BP Fasader mot Öster Hus 1, Fasad mot Öster Hus 2, Fasad mot Stallplan 1:200 2010 10 18 A-40.3-011 R BP Fasadutsnitt mot Lidingövägen 1:50 2010 10 18 A-40.3-012 R BP Fasadutsnitt mot Valhallavägen 1:50 2010 10 18 A-40.3-401 R BP Hus 4, Stallet. Fasader 1:100 2010 10 18 YTTERVÄGG A-42.6-001 R BP Hus 1, Fasadsnitt översikt, vertikalt 1:30 2010 10 18 A-42.6-002 R BP Hus 1, Fasadsnitt översikt, vertikalt 1:30 2010 10 18 A-42.6-003 R BP Hus 1, Fasadsnitt översikt, vertikalt 1:30 2010 10 18 A-42.6-004 R BP Hus 2, Fasadsnitt översikt, vertikalt 1:30 2010 10 18 A-42.6-011 R BP Hus 1, Fasadsnitt, Fasad mot Stallplan, vertikalt 1:10 2010 10 18 A-42.6-012 R BP Hus 1, Fasadsnitt, Fasad m Öster, vertikalt 1:10 2010 10 18 A-42.6-016 R BP Hus 1, Fasadsnitt, Fasad mot Stallplan, horisontellt 1:10 2010 10 18 A-42.6-017 R BP Hus 1, Fasadsnitt, Fasad mot Ljusgård, horisontellt 1:10 2010 10 18 A-42.6-021 R BP Hus 2, Fasadsnitt, Fasad mot Lidingöv. vertikalt 1:10 2010 10 18 A-42.6-022 R BP Hus 2, Fasadsnitt, Fasad mot Lidingöv. vertikalt 1:10 2010 10 18 A-42.6-026 R BP Hus 2, Fasadsnitt, Fasader, horisontellt 1:10 2010 10 18 De med grått redovisade ritningarna i förteckningen återfinns i del 2 INRE RUMSBILDANDE BYGGDELAR A-43.1-010V R BP Plan 1, souterrängvåning. Väggtyper 1:200 2010 10 18 A-43.1-020V R BP Plan 2, entréplan. Väggtyper 1:200 2010 10 18 A-43.1-030V R BP Plan 3. Väggtyper 1:200 2010 10 18 A-43.1-040V R BP Plan 4. Väggtyper 1:200 2010 10 18 A-43.1-050V R BP Plan 5. Väggtyper 1:200 2010 10 18 A-43.5-011 R BP Vägg, akustikklass I, väggtyp A 1:20 2010 10 18 A-43.5-012 R BP Vägg, akustikklass II, väggtyp B, B1 1:20 2010 10 18 A-43.5-013 R BP Vägg, akustikklass III, väggtyp C, B1 1:20 2010 10 18 A-43.5-014 R BP Vägg, akustikklass IV, väggtyp D 1:20 2010 10 18 A-43.5-021 R BP Rumsstorlekar, akustikklass IV 1:50 2010 10 18 A-43.5-022 R BP Rumsstorlekar, akustikklass III 1:50 2010 10 18 A-43.5-023 R BP Rumsstorlekar, akustikklass II 1:50 2010 10 18 A-43.1-010GP R BP Plan 1, souterrängvåning. Glaspartier 1:200 2010 10 18 A-43.1-020GP R BP Plan 2, entréplan. Glaspartier 1:200 2010 10 18 A-43.1-030GP R BP Plan 3. Glaspartier 1:200 2010 10 18 A-43.1-040GP R BP Plan 4. Glaspartier 1:200 2010 10 18 A-43.1-050GP R BP Plan 5. Glaspartier 1:200 2010 10 18 A-43.1-010G R BP Plan 1 souterrängvåning. Golvtyper 1:200 2010 10 18 A-43.1-020G R BP Plan 2 entréplan. Golvtyper 1:200 2010 10 18 A-43.1-030G R BP Plan 3. Golvtyper 1:200 2010 10 18 A-43.1-040G R BP Plan 4. Golvtyper :200 2010 10 18 A-43.1-050G R BP Plan 5. Golvtyper :200 2010 10 18 A-43.5-001 R BP Golvtyper. Förteckning 1:5 2010 10 18 INVÄNDIGA YTSKIKT A-44.1-010 R BP Plan 1 souterrängvåning. Golvbeläggning 1:200 2010 10 18 A-44.1-020 R BP Plan 2 entréplan. Golvbeläggning 1:200 2010 10 18 A-44.1-030 R BP Plan 3. Golvbeläggning 1:200 2010 10 18 A-44.1-040 R BP Plan 4. Golvbeläggning 1:200 2010 10 18 A-44.1-050 R BP Plan 5. Golvbeläggning 1:200 2010 10 18 RUMSKOMPLETTERINGAR A-46.1-001 R BP Rumsfil m korridor, delplan 1:25 2010 10 18 A-46.1-010 A R BP Typrum, plan alt A 1:20 2010 10 18 A-46.1-010 B R BP Typrum, plan alt B 1:20 2010 10 18 A-46.2-010 A R BP Typrum, sektion A-A alt A 1:20 2010 10 18 A-46.2-010 B R BP Typrum, sektion A-A alt B 1:20 2010 10 18 A-46.2-011 R BP Typrum, sektion B-B 1:20 2010 10 18 A-46.2-012 R BP Typrum, sektion C-C 1:20 2010 10 18 A-46.2-013 R BP Typrum, sektion D-D 1:20 2010 10 18 A-46.3-011 A R BP Typrum, undertaksplan alt A 1:20 2010 10 18 A-46.3-011 B R BP Typrum, undertaksplan alt B 1:20 2010 10 18 A-46.3-012 R BP Plan / elevation Diffusorpanel 1:10 2010 10 18 A-46.3-013 R BP Snitt diffusorpanel 1:10 2010 10 18 A-46.3-014 R BP Detaljer diffusorpanel 1:10 2010 10 18 A-46.4-001 R BP Delplan / sektion 9 m 2 1:50 2010 10 18 A 18

AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB PROJEKTNR 529200 KUNGL. MUSIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM REVIDERAT BYGGNADSPROGRAM 2010 10 18 AIX ARKITEKTER AB A-46.4-002 R BP Delplan / sektion 18 m 2 del 1 1:50 2010 10 18 A-46.4-003 R BP Delplan / sektion 18 m 2 del 2 1:50 2010 10 18 A-46.4-004 R BP Delplan / sektion 27 m 2 del 1 1:50 2010 10 18 A-46.4-005 R BP Delplan / sektion 27 m 2 del 2 1:50 2010 10 18 A-46.4-006 R BP Delplan / sektion datasalar 38, 51, 64 m 2 1:50 2010 10 18 A-46.4-007 R BP Delplan / sektion ensemblesal 45, 36 m 2 1:50 2010 10 18 A-46.4-008 R BP Delplan / sektion ensemblesal 63 m 2 1:50 2010 10 18 A-46.4-009 R BP Delplan / sektion seminarierum/ undervisning 90 m 2 1:50 2010 10 18 A-46.4-010 R BP Delplan / sektion körsal 90 m 2, studio 17 m 2 1:50 2010 10 18 A-46.4-020 R BP Delplan / sektioner / Föreskrifter Studio 311 och Kontrollrum 315A, 1:50 2010 10 18 A-46.4-021 R BP Delplan / sektioner Studio 312A och Kontrollrum 316, 1:50 2010 10 18 A-46.4-022 R BP Delplan / sektioner Studio 312B, Kontrollrum 315B, C, D och Produktionsstudior 1:50 2010 10 18 A-46.6-023 BP Studioblock, Konstruktionsdetaljer-Akustik 1:10 2010 10 18 ÖVRIGT A-49.1-010 R BP Plan 1, souterrängvåning. Brandskydd 1:200 2010 10 18 A-49.1-020 R BP Plan 2, entréplan. Brandskydd 1:200 2010 10 18 A-49.1-030 R BP Plan 3. Brandskydd 1:200 2010 10 18 A-49.1-040 R BP Plan 4. Brandskydd 1:200 2010 10 18 A-49.1-050 R BP Plan 5. Brandskydd 1:200 2010 10 18 A 19