Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkhagaskolan

Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Paradisskolans plan mot diskriminering och kränkande Behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Åbyggeby skola. Reviderad vt

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

BRÄNNINGESKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2018/2019

Holmesskolans plan mot kränkande behandling

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019

Plan mot kränkande behandling

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Uppdaterad

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Grundsärskolan Körfältets plan för Likabehandling och mot Kränkande behandling och diskriminering

Vretaskolans. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gun-Marie Tyve Rektor

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Brotorpsskolan Grundskola och fritidshem Brotorpsskolans ro Lindesberg

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsår 18/19 Östratornskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Österstad skola och fritidshem

Fryele skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stenkyrka skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola

Plan för likabehandling, mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

VäneRyr förskola, F-klass, skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Lillåns Södra skola 2014/15

Horda skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Hagabackens fritidshem

Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Väskinde skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrsätraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans fritidshem

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Älgarås skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Liljeforsskolans hälsofrämjande och förebyggande arbete

Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår

Horda skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

JOHANSFORS SKOLA OCH FRITIDSHEM

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING och DISKRIMINERING på INGELS SKOLA. Bedrivs kontinuerligt och utan förekommande anledning.

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vemdalens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Gäddgårdsskolan F-4s Likabehandlingsplan/ Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

Nye skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: skola, förskoleklass och fritidshem.

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Prästholmsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot kränkande behandling

Stadsskogsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungshamns skola/åsenskolan och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Läsåret 2018/19

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. gällande Blötbergets skola läsåret 2017/2018

Västra Husbys skolas likabehandlingsplan och årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Sjuntorpskolan 4-9 Sjuntorpskolan f-3 Upphärad skola

ÄNGÅSSKOLAN

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem

Brotorpsskolan Grundskola och Fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Främbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot kränkande behandling

Sally Bauerskolan F 6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skolenhet Hasslarödsskolan F-6

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Norrtull förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Parkskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO SKOLA OCH FRITIDSHEM 2018/2019

Hammarskolans. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Björkhagaskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkhagaskolan 2016 Strategi Plan/program Riktlinjer Regler och instruktioner

Innehåll Uppföljning av 2015 års plan 3 Medverkan av elever 4 Mål 2016 5 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Åtgärdande arbete 8 Rutiner för att upptäcka 8 Rutiner för att anmäla 8 Rutiner för att utreda och åtgärda 9 Åtgärder och uppföljning 9 Förankring, hur görs planen känd? 9 Utvärdering och uppföljning av planen 10 Bilagor Etiskt fundament 11 Ordningsregler 12 Skolgårdsregler 13 Matsalsregler 15 Dokumentation kränkande behandling 16 Avnamningsnyckel 17 Anmälan till huvudman 18 Björkhagaskolans årshjul 19 Planen antogs 2016-01-08 Planen gäller under perioden 2016-01-01 2016-12-31 2

I detta dokument omfattar ordet skola tre verksamheter förskoleklass, grundskola och fritidshem. Ordet lärare står för förskollärare, fritidspedagog och grundskollärare. Uppföljning av 2015 års plan Nuläge Kartläggningarna visar att majoriteten av eleverna trivs på Björkhagaskolan. Eleverna är mycket nöjda med sina lärare och uttrycker att de blir mötta på ett bra sätt. När det gäller bemötande mellan elever framkommer det att elever i vissa klasser inte upplever att man elev till elev behandlar varandra på ett bra vis. Resultatet från årets kartläggning är sammanställt och jämfört med 2015 års prioriterade målområden. Mål 2015 Omklädningsrummen vid idrotten De äldre eleverna upplever att omklädningsrummen är en otrygg plats. Målet är uppfyllt när Eleverna upplever att omklädningsrummen är en trygg plats. Åtgärder Använda alla omklädningsrum så att elevgruppen delas. Fasta platser i omklädningsrummet. Släppa in eleverna max 10 minuter innan lektionen börjar. Utvärdering av målet Eleverna upplever fortfarande att det är oroligt i idrottens omklädningsrum. Resultat av planerade åtgärder Användning av alla omklädesrum för bättre flöde fungerar väl. Det fungerar väl att eleverna kommer max 10 min. innan lektion. Fasta platser i omklädningsrummet är inte genomfört. Yngre elever känner sig otrygga med äldre elever Yngre elever har i kartläggningen uttryckt att de ibland känner sig otrygga på skolgården när de äldre eleverna är ute. Målet är uppfyllt när Alla elever på Björkhagaskolan är trygga med varandra. Åtgärder Alla rastvärdar skall bära gul väst. Planerad fadderverksamhet tillsammans yngre och äldre elever. Planerade rastaktiviteter. Årshjul elevaktiviteter aktivitetsgruppen. Utvärdering av målet Alla elever upplever inte att rasten är en trygg miljö. 3

Resultat av planerade åtgärder Alla rastvärdar bär idag gul väst. Planerade aktiviteter finns för de olika faddergrupperna. Rastaktiviteter och rastplanering är ett pågående prioriterat utvecklingsarbete. Årshjul finns som beskriver elevaktiviteter under året som görs för hela skolan. Medverkan av elever Kartläggning Eleverna på Björkhagaskolan har enskilt och i grupp kartlagt sin skol- och fritidsmiljö. Årskurs 4-6 har gjort en kartläggning utifrån Diskrimineringsombudsmannens hus-modell. Årskurs 4-6 har även svarat på den årliga kommunövergripande trivselenkäten. Årskurs F-3, fritidshemmen och skolans elevråd har genomfört trygghetsvandringar. Klassråd och elevråd har involverats i kartläggningsarbetet i diskussion där skolgårdsregler, ordningsregler, matsalsregler och om hur de åtgärderna relaterade till de prioriterade målen fungerat i praktiken. Främjande förebyggande arbetet Planerade aktiviteter i årshjulet Tema kamratskap planeras i dialog med elever på klassoch elevråd. Matsalsregler, ordningsregler och skolgårdsregler arbetas fram i dialog med elever på klassoch elevråd. Fadderverksamhet och rastaktiviteter planeras i arbetslagen i dialog med eleverna. 4

Björkhagaskolans mål 2016 Alla elever känner trygghet i skolans alla miljöer och verksamheter. Omklädningsrummen på idrotten är en trygg plats för alla. Främjande arbete Alla elever känner trygghet i skolans alla miljöer och verksamheter. Vad ska göras? Främjande insatser Björkhagaskolans etiska fundament ska göras känt och förankrat för all personal och var enskild elev. När ska det göras? Vid terminsstart, i Björkhagaskolans informationskatalog, vid klassråd, elevråd och föräldramöte ska det etiska fundamentet presenteras. I den dagliga verksamheten ska sammanhangsmarkeringar göra det etiska fundamentet levande. Vilka resurser finns avsatta för detta? Ryms inom befintlig verksamhet. Vem är ansvarig? Lärare och rektor. Aktiviteter där skolans alla elever möts. När ska det göras? Se bilaga Björkhagaskolans Årshjul. Vilka resurser finns avsatta för detta? Finns inom befintlig budget. Vem är ansvarig? Björkhagaskolans arbetsgrupper Hur och när utvärderar vi insatsen? I samband med kartläggningen inför nästa planarbete. 5

Tema Kamratskap läsåret 2016-2017. Vad ska göras? Tema Kamratskap skall vara den röda tråden i skolans alla aktiviteter. Släppa loss elevernas kreativitet i temaarbetet. När ska det göras? Använda begreppet Kamratskap när man planerar årshjulets olika aktiviteter. Vilka resurser finns avsatta? Ryms inom befintlig budget. Vem är ansvarig? All personal. Hur och när utvärderar vi insatsen? I samband med kartläggning inför nästa års planarbete. Förebyggande arbete Alla elever känner trygghet i skolans alla miljöer och verksamheter. Förebyggande insatser Fadderverksamhet med aktiviteter där yngre och äldre elever gör saker tillsammans. Åk.1 och 4, åk. 2 och 5, F-klass, åk 3 och 6, exempel på aktiviteter är läsgrupper, sagostunder, friluftsaktiviteter, utelek, rastaktiviteter. Vad ska det göras? Fadderverksamheten planeras av arbetslagen. När ska det göras? Aktiviteten planeras in på tid som passar schema och övrig verksamhet under året. Vilka resurser finns avsatta för detta? Ryms inom befintliga resurser. Vem är ansvarig? Arbetslagen. Matsalsregler, ordningsregler och skolgårdsregler följs upp och görs aktuella för eleverna. Vad ska göras? Reglerna gås igenom i klasserna. När ska det göras? Vid terminsstart, på klassråd och vid behov. Vilka resurser finns avsatta för detta? Ryms inom befintliga resurser. Vem är ansvarig? Arbetslaget. 6

Rastaktiviteter planeras och material köps in och planeras tillsammans med eleverna. Vad ska göras? Ansvarig lärare i skola och på fritids förbereder, planerar och följer upp rastaktiviteten. En avdelad personal från fritidsklubben tillhandahar material och initierar rastaktivitet. Arbetslagen har uppdraget att initiera insatser för meningsfulla raster. När ska det göras? Kontinuerligt Vilka resurser finns avsatta? Ryms inom befintlig budget. Vem är ansvarig? Se ovan Förebyggande arbete Omklädningsrummen på idrotten är en trygg plats för alla. Förebyggande insatser Fortsatt insläpp max.10 min. innan lektionsstart. Vad ska göras? Ansvarig lärare öppnar för insläpp till omklädningsrummet. När ska det göras? 10 min innan lektionsstart. Vilka resurser finns avsatta för detta? Ryms inom befintlig verksamhet. Vem är ansvarig? Idrottsläraren Fasta platser för ombyte i omklädningsrummen. Vad ska göras? Placeringsschema till omklädningsrummet. När ska det göras Vid terminsstart. Vilka resurser finns avsatta för detta? Ryms inom befintlig verksamhet. Vem är ansvarig? Arbetslag och idrottsläraren. Bemanning i omklädningsrummet så långt det är möjligt. Vad ska göras? Ta med bemanning i omklädningsrummet vid schemaläggningen. När ska det göras? Vid terminsstart då särskilda behov uppstår. Vilka resurser finns avsatta för detta? Ryms inom befintliga resurser. 7

Vem är ansvarig? Idrottsläraren tillsammans med arbetslaget. Hur och när utvärderar vi insatsen? I samband med kartläggning inför nästa planarbete. Rutiner för att upptäcka Åtgärdande Kränkningar och diskriminering upptäcks tidigt, genom kartläggningar kontinuerliga samtal med elever och föräldrar om elevens situation på skolan. Rutiner finns för att garantera en god uppsikt över hela skolområdet och utanför klassrum, på raster och i matsalen. Det är angeläget att skolan är uppmärksam även på vuxnas kränkningar av elever. Rutiner finns om hur kommunikationen ska ske mellan rektor, personal, elever och föräldrar när diskriminering eller kränkande behandling upptäcks. Vårdnadshavare till elever som är inblandade bör informeras skyndsamt. Inblandade elever ska informeras om att så kommer att ske. Kränkningar eller diskriminering kan upptäckas eller komma till skolans kännedom genom: elever som själva berättar förälder som berättar vuxna som finns i elevers närhet under skoldagen frånvarokontroll trivselenkät Hjälplådan elever kan lägga i en lapp och önska hjälp med något klasskamrater utvecklingssamtal Rutiner för att anmäla Lärare och annan skolpersonal Lärare och annan skolpersonal anmäler ärendet till rektor enligt kommunens rutiner. Elever Elev pratar med lärare, annan personal eller rektor. Elev lägger en lapp i hjälplådan. Elev pratar med vårdnadshavare som tar kontakt med skolan. Föräldrar Förälder tar kontakt med lärare eller rektor. 8

Rutiner för att utreda och åtgärda Utredningen skall alltid ske med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som påstås ha utsatt någon för kränkning eller diskriminering. Utredningen anpassas efter det enskilda fallet. Generellt gäller att verksamheten inte bara kan nöja sig med att konstatera att ord står mot ord. Ansträngningar måste göras så att utredaren komma fram till en uppfattning och bedömning av vad som hänt. Skolan har rutiner för hur utredningen ska dokumenteras och om anmälan till socialtjänsten blir aktuell. Rutiner för utredning: 1. Rektor informeras av lärare, elever eller föräldrar. 2. Rektor bedömer om ärendet omfattas av lagen. 3. Rektor anmäler till huvudman. 4. Rektor utser utredare, vanligtvis någon i Trygghetsgruppen. Om personal misstänks för kränkning utreder rektor själv. 5. Utredningen ska ske skyndsamt. 6. Utredningen ska fokusera på händelsen och de förhållanden som lett fram till denna. Den ska omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utsätter. Utredningen ska fokusera på att förhindra så att kränkningen eller diskrimineringen inte fortsätter. I utredningen ska bedömas vilka åtgärder som behövs. Åtgärderna ska följas upp. 7. Skriftlig dokumentation enligt gemensamt framtaget dokumentationsmaterial. 8. Kommunikation. Om personal misstänks för kränkning av elev skall rektor kontakta elevens vårdnadshavare, dock först efter det att kränkningen är bekräftad. 9. Överväg om ärendet ska anmälas till socialtjänsten, arbetsmiljöverket eller polisen. Åtgärder och uppföljning Åtgärder som vidtas på lång och kort sikt måste leda till att diskrimineringen eller kränkningen upphör. Åtgärder som vidtas ska grundas på vad som skett i det enskilda fallet och riktas till såväl den utsatte som den som utsatt. Åtgärderna ska dokumenteras. Åtgärdsprogram ska upprättas vid behov. Åtgärderna måste följas upp och utvärderas för att se om de gett önskad effekt. Kompletterande insatser skall sättas in om det visar sig att situationen inte är varaktigt löst. Rektor eller den av rektor utsedda ansvarar för detta. Blanketter för dokumentation av samtal finns att server G. Finns också som bilaga till detta dokument. Förankring, hur görs planen känd? Den nya planen skall presenteras för eleverna vid vårterminsstart och aktualiseras vid höstterminsstart. Planen ska presenteras för all nyanställd personal i samband med introduktionen och ingå i vikariepärmen. Planen skall vara tillgänglig på Björkhagaskolans hemsida och presenteras för föräldrar genom fredagsbrevet. 9

Utvärdering och uppföljning av planen Vad ska göras? Målen i 2016 års Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling följs upp på studiedag under hösttermingen och utvärderas i samband med studiedagen i december. Ny kartläggning genomförs under höstterminen 2016 och ny plan upprättas inför år 2017. 10

Björkhagaskolans E T I S K A F U N D A M E N T Vår gyllene regel skall vara Var mot andra som Du vill att andra ska vara mot dig därför visar vi KAMRATSKAP genom att hjälpa varandra våga be om hjälp vara en bra kamrat låta alla vara med i gemenskapen HÄNSYN ANSVAR ÄRLIGHET ARTIGHET genom att visa att alla är lika mycket värda respektera att vi är olika vi hjälps åt att få lugn och ro när vi arbetar säga förlåt och att förlåta lösa konflikter utan våld genom att hålla ordning vara rädd om alla saker ta ansvar för vårt eget arbete passa tider genom att var och en står för det den gjort skilja på mitt och ditt tala sanning genom att använda ett vårdat språk ge varandra beröm och uppmuntran bry oss om varandra säga Hej, Tack, Förlåt 11

Björkhagaskolans Ordningsregler o På Björkhagaskolan bemöter vi varandra med respekt både i ord och handling i alla miljöer under skoldagen. o Vi är utomhus på rasterna så vi ger arbetsro till våra kamrater som har lektion. o Vi lämnar in mobilerna innan dagens första lektion. 12

Skolgårdsregler Björkhagaskolan 2016 Fotbollsplanen Linbanan Gungorna Snöbollskastning Kullen (is/snöbana) Grushögarna Fotbollsplanen delas i två delar. F-3/4-6 (F-3 närmast idrotten, 4-6 närmast skogen) Årskurs 4-6 spelar tillsammans. Max 2 åker på linbanan Man får sitta ner eller stå upp när man åker Max 2 får vänta på rampen. Kön till linbanan är på gräset mot kullarna Vi gungar rakt fram. Max 2 på gungorna. Är det kö till gungan får man gunga 5 min. Kön är utanför staketet, även andra barn som inte gungar ska vara utanför staketet. Snöbollskastning inom skolområdet är förbjudet. Man åker inte på fötterna. Inga knuffar är tillåtna. Man går upp på sidan av backen. Man väntar tills det är fritt i banan innan man åker. F-3 använder hjälm. Om en vuxen säger att man ska ta en paus går man därifrån. Man får gräva och tillverka egna cykelbanor Man går med cykeln till grushögarna mellan fotbollsplanen och innebandyplanen. Man använder hjälm när man cyklar. Herre på täppan (4-6) Man knuffas inte bakifrån. Man tacklas inte. Om man säger NEJ slutar man. Om en vuxen säger att man ska ta en paus går man därifrån. King Bollen måste nudda marken/en ruta först. En nudd gäller. En serve gäller, ej till sig själv. Man får inte greppa bollen. 13

Bara händer gäller, förutom nicka som också är godkänt. Man får bara vara i sin egen ruta. Var och en sköter sitt spel, man får inte teama. F-6 - Man får inte smasha över huvudet Övrigt På innergården (mellan klassrumshusen ) får endast lätta plastbollar användas. Vid King-rutor och pingisborden får andra bollar användas. Man använder lekredskapen till det de är gjorda för. På skolgården använder vi ett vårdat språk och är schyssta mot varandra. saker. På skolgården är vi rädda om våra gemensamma Det är tillåtet att äta mogna frukter. Sanden ska vara kvar i sandlådorna. hjulområde Vi får åka cykel, kickboard och liknande på vårt och vi använder givetvis hjälm. din cykel. Du får vara i cykelstället när du lämnar och hämtar Vi leker på skolgården inte i buskarna. klättra upp Om ett träd har ett vitt/rött streck så är det ok att dit. 14

Regler matsalen Eleverna står i kö utanför matsalen En vuxen/miljövärd släpper in fem elever i taget En vuxen/miljövärd står och tar emot vid handfaten Eleverna tvättar händerna När vi är i matsalen pratar vi med låg röst Alla har en bestämd plats i matsalen Pedagogerna strävar efter att alla äter en varierad kost och äter upp maten Varje elev grovtorkar sin plats Pedagogerna fördelar sig där behoven är störst Ett bord i taget (årskursvis) lämnar sin plats efter medgivande från vuxen Efter avslutad måltid går eleverna direkt ut på skolgården 15

Dokumentation kränkande behandling Kränkande behandling ska dokumenteras! Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Dokumentera så här: Gör en avnamningsnyckel, se mall Skriv en löpande text i ett worddokument om händelsen. Skriv då inga namn på elever/barn utan använd nyckeln. Följande ska vara med: 1. Datum, när skedde kränkningen, när fick du veta och när informerade du rektor. Hur informerades vårdnadshavare? 2. Händelseförloppet, vad hände och vilka var inblandade. 3. Direkta åtgärder (t.ex. sa ifrån, satte stopp ) 4. Analys, orsaker till det inträffade som leder fram till fortsatta åtgärder. 5. Vidtagna åtgärder för att liknande kränkningar inte ska ske igen (t.ex. hade samtal med, kontaktade föräldrar, kontaktade elevhälsan ) 6. Hur följer man upp händelsen 7. Vem du är, namn och titel Häfta ihop avnamningsnyckeln med storyn. Lämna till rektor! 16

Avnamningsnyckel A B C D E F G H I Elevens för-, efternamn och personnummer: 17

18

19