Rapport: Föremätning av trafikflöden och rörelsemönster för gående, cyklister och Nygatan/Norra Kungsgatan, Gävle Hans Iverlund hans@viscando.com 2016-06-21 VISCANDOs affärsidé är att hjälpa trafikansvariga att fatta bättre beslut angående kapacitet, framkomlighet och trafiksäkerhet. Vi gör det genom att förse trafikmarknaden med avancerade sensorprodukter som ger data för en bättre förståelse för beteenden och interaktioner i trafiken. I grunden ligger vår unika 3D teknik som bygger på samma principer som människors och rovdjurens synsystem med två samverkande ögon. Adress: VISCANDO TRAFFIC SYSTEMS AB, Anders Carlssons gata 14, 417 55 Göteborg Telefon: +46 31 7570 570, info@viscando.com sales@viscando.com, www.viscando.com Organisationsnummer: 556959-4665
INNEHÅLL Revisioner... 3 Beställare... 3 Leverantör... 3 Leverans... 3 1 Syfte... 4 2 Metod... 4 2.1 Mätplatsen... 4 3 Sammanfattning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Rörelsemönster och beteenden... 6 4.1.1 Cyklar och mopeder... 6 4.1.2 Fordon... 7 4.1.3 Fotgängare... 7 4.2 Kvantitativ analys... 8 4.2.1 Passager över mätsnitt GC-BANA... 8 4.2.2 Passager över mätsnitt NORRA KUNGSGATAN... 11 4.2.3 Passager över mätsnitt NYGATAN SÖDRA... 15 4.2.4 Passager över mätsnitt NYGATAN UTFART... 19 4.3 Tilläggsanalyser... 23 4.3.1 Cyklisters regelefterlevnad och beteende... 23 4.3.2 Svängandelar för motor... 25 5 Väderdata... 27 6 Förslag på vidare analyser... 28 2
REVISIONER Revision Date Comment 1.0 2016-05-16 Initial release 1.1 2016-06-03 Uppdaterad med tilläggsanalyser 1.2 2016-06-21 Uppdaterad svängandelsanalys BESTÄLLARE Samhällsbyggnad Gävle Gävle kommun Kyrkogatan 22 803 11 Gävle Kontaktperson: Marie Wallström Beställningsdatum: 2016-03-11 LEVERANTÖR NTF Gävleborg Box 257 791 26 Falun Kontaktperson: Lars-Eric Abrahamsson, 026-12 25 40, lars-eric.abrahamsson@ntf.se Viscando Traffic Systems AB Anders Carlssons gata 14 417 55 Göteborg Kontaktperson: Hans Iverlund, 0703-18 04 45, hans@viscando.com LEVERANS Mätning vid Nygatan/Norra Kungsgatan Rapport (det här dokumentet) Grafer och Excel-filer i digital form 3
1 SYFTE Korsningen Nygatan/Norra Kungsgatan i centrala Gävle trafikeras av fotgängare, cyklister och motor. Det är även viktiga leder för kollektivtrafiken. Norra Kungsgatan delar stadsbebyggelse i väst från parkområde i öst. Nygatan förbinder stortorget i väst med spårområde och järnvägsstationen i öst. Kommunen ska bygga en ny cykelbana på Nygatan under 2016 och vill med en föremätning veta hur trafikflödena ser ut innan arbetet påbörjas. För att utvärdera ombyggnationen planeras även en eftermätning ett tag efter färdigställandet. Det huvudsakliga syftet med mätningarna är att studera bil-, gång- och cykelflöden, trafikanternas hastigheter och hur de rör sig i korsningen. Denna rapport redovisar resultaten från föremätningen, en andra rapport (slutrapport) kommer att redovisa resultaten för båda mätningarna. 2 METOD Mätningarna utfördes med Viscando OTUS3D. Systemet har förmågan att detektera och klassificera alla typer av trafik samtidigt samt följa varje trafikant genom mätområdet. Spåren efter trafiken analyseras och olika kvantitativa och kvalitativa mått om trafikbeteendet estimeras och visualiseras. 2.1 MÄTPLATSEN Föremätningen ägde rum vid korsningen Nygatan/Norra Kungsgatan, Gävle. Figur 1 visar mätområdet samt valda mätsnitt. Start: tisdagen den 26/4-2016, kl. 11:00 Slut: torsdagen den 28/4-2016, kl. 12:00 Total mättid var således 50 timmar. FIGUR 1. BILDEN TILL VÄNSTER VISAR ETT FOTO FRÅN MÄTPLATSEN OCH BILDEN TILL HÖGER VISAR MÄTOMRÅDET SETT FRÅN MÄTSYSTEMET (FÅGELPERSPEKTIV). FÖR KVANTITATIVA RESULTAT HAR TRAFIKANTERNAS PASSAGER ÖVER INRITADE DETEKTIONSLINJER LOGGATS. PUNKTERNA VISAR X=0 FÖR RESPEKTIVE LINJE. INFÄLLD ORANGE PIL VISAR SAMMA PUNKT OCH RIKTNING I DE TVÅ BILDERNA. 4
3 SAMMANFATTNING AV RESULTAT Analysresultatet av mätningar vid korsningen Nygatan/Norra Kungsgatan kan sammanfattas enligt följande: Cykel o o o o Fordon o Antalet passager är som mest ca 135 cyklar/timme. Varav ca 11% cyklar på GC-bana och resterande längs Norra Kungsgatan. Över mätsnittet GC-bana passerar som mest 17 cyklar på en timme. I genomsnitt passerar cirka 4 cyklar/timme. Värt att notera är att personer som eventuellt leder cykeln över övergångsstället tenderar att räknas som fotgängare. Mer 35% av cyklisterna väljer att cykla på bilvägen (Nygatan) och inte på GC-bana. Över mätsnittet Nygatan utfart, cyklar fler mot än med anvisad körriktning. o Cyklisternas medelhastighet är cirka 15,5 km/timme på Norra Kungsgatan och 11,1 km/h på GC-bana. 85-percentilen är 20 km/h på Norra Kungsgatan och 15,4 km/h på GC-bana. o Maxtimmen tycks inträffa kring kl. 16:00 och vid den tiden passerar det som mest cirka 600 /timme på Norra Kungsgatan. Liknade siffra gäller även på morgonen kring kl. 07:00. För hela mätperioden är genomsnittflödet cirka 250 /timme. Fordonens medelhastighet är 21,2 km/timme och 85-percentilen är 28,2 km/h. Fotgängare o Antalet passager är som mest ca 270 fotgängare/timme och genomsnittsflödet är cirka 95 fotgängare/timme. Avser mätsnitten över GC-bana och Norra Kungsgatan. o Flest fotgängare rör sig över övergångställena på Nygatan och det södra övergångsstället på Norra Kungsgatan. FIGUR 2. SPÅR EFTER CYKLAR (BLÅ), FORDON (CYAN) OCH FOTGÄNGARE (RÖD). 5
4 RESULTAT I det här avsnittet redovisas resultatet av mätningen och analysen. Dels visualiseras hur fotgängare, och cyklister rör sig genom hela mätområdet (se Figur 1), dels tar vi fram flertal kvantitativa mått som i detalj beskriver flöden och hastigheter i olika delar av mätområdet I avsnitt 4.1 ligger fokus på rörelsemönster och i avsnitt 4.1 visas de kvantitativa resultaten för de olika mätsnitten som visas i Figur 1 ovan. Samtliga grafer och tabeller i denna rapport finns också med i digitala materialet som medskickas med rapporten. 4.1 RÖRELSEMÖNSTER OCH BETEENDEN I följande avsnitt visas spår efter trafikanterna genom korsningen samt hur varje trafikantkategori nyttjar korsningen. Spåren efter trafikanterna registreras av OTUS3D ett tiotal gånger per sekund. Ett spår ger information om hur trafikanten rör sig genom mätområdet. Från spåren beräknas också hastigheter och nyttjandegrad. Nyttjandegrad beräknas genom att dela upp mätplatsen i 0,5 m x 0,5 m stora kvadrater. I varje kvadrat beräknas de passerande objektens uppehållstid genom ytan. Det betyder att ytor där många och långsamma objekt passerar kommer att ha en högre nyttjandegrad. Nyttjandegraden visualiseras som en s.k. heat map. Färgerna är så valda att ju varmare en yta tycks vara (från mörk rött gult vitt) ju högre är nyttjandegraden. Den vidstående skalangivelsen visar den procentuella nyttjandegraden för respektive färg. Varje graf är normerad så att den totala nyttjandegraden är 100 %. 4.1.1 CYKLAR OCH MOPEDER Mätningen med OTUS3D registrerar både cyklar och mopeder i en gemensam kategori. FIGUR 3. CYKLISTER OCH MOPEDISTERS RÖRELSEMÖNSTER. VÄNSTER: SPÅR EFTER CYKLAR OCH MOPEDER. MITTEN: CYKLISTER OCH MOPEDISTERS PROCENTUELLA NYTTJANDEGRAD. HÖGER: MEDELHASTIGHET GENOM OMRÅDET. Det är tydligt att de allra flesta cyklisterna rör sig längs Norra Kungsgatan, av dessa cyklar även de flesta på avsett cykelfält. Längs Nygatan är cyklisterna färre och mer utspridda. 6
4.1.2 FORDON FIGUR 4. FORDONENS RÖRELSEMÖNSTER. VÄNSTER: SPÅR EFTER FORDON. MITTEN: FORDONENS NYTTJANDEGRAD. HÖGER: FORDONENS MEDELHASTIGHET GENOM OMRÅDET. Flest kör rakt längs Norra Kungsgatan, där är också medelhastigheten som högst. Vänstersvängande på Norra Kungsgatan tycks hålla sig i vänsterfilen och som kör rakt i mittenfilen. 4.1.3 FOTGÄNGARE Figur 5 nedan visar hur fotgängare tar sig genom området. FIGUR 5. FOTGÄNGARES RÖRELSEMÖNSTER. VÄNSTER: SPÅR EFTER FOTGÄNGARE. MITTEN: FOTGÄNGARES NYTTJANDEGRAD. HÖGER: FOTGÄNGARES MEDELHASTIGHET GENOM OMRÅDET. Fotgängarna rör sig främst vid övergångsställena på Nygatan och det södra övergångsstället på Norra Kungsgatan. En del fotgängare genar över gatan mellan södra övergångsstället på Norra Kungsgatan och området mellan vägbanorna på Nygatan. 7
4.2 KVANTITATIV ANALYS 4.2.1 PASSAGER ÖVER MÄTSNITT GC-BANA FIGUR 6. ANTAL PASSAGER PER TIMME ÖVER MÄTSNITTET GC-BANA. NOTERA ATT FÖRSTA OCH SISTA MÄTPUNKTEN INTE MOTSVARAR EN HEL TIMME. 8
FIGUR 7. ANTAL PASSAGER PER TIMME, SUMMERAT ÖVER DE BÅDA RIKTNINGARNA ÖVER MÄTSNITTET GC-BANA. FIGUR 8. TRAFIKANDELAR PER TIMME ÖVER MÄTSNITTET GC-BANA. 9
FIGUR 9. GRAFEN VISAR VAR DE OLIKA TRAFIKANTERNA KORSAR MÄTSNITTET. KOORDINATEN X=0 SAMMANFALLER MED PUNKTEN PÅ MÄTSNITTET GC-BANA I FIGUR 1. FIGUR 10. TRAFIKANTERNAS HASTIGHETSFÖRDELNING NÄR DE PASSERAR MÄTSNITTET GC-BANA. 10
4.2.2 PASSAGER ÖVER MÄTSNITT NORRA KUNGSGATAN FIGUR 11. CYKLISTER, FORDON OCH FOTGÄNGARE SOM PASSERAR MÄTSNITTET NORRA KUNGSGATAN. NOTERA ATT FÖRSTA OCH SISTA PUNKTEN INTE AVSER HELA TIMMAR. 11
FIGUR 12. ANTAL PASSAGER PER TIMME, SUMMERAT ÖVER DE BÅDA RIKTNINGARNA ÖVER MÄTSNITTET NORRA KUNGSGATAN. FIGUR 13. TRAFIKANDELAR PER TIMME ÖVER MÄTSNITTET NORRA KUNGSGATAN. 12
FIGUR 14. GRAFEN VISAR VAR DE OLIKA TRAFIKANTERNA KORSAR MÄTSNITTET. KOORDINATEN X=0 SAMMANFALLER MED PUNKTEN PÅ MÄTSNITTET NORRA KUNGSGATAN I FIGUR 1. 13
FIGUR 15. TRAFIKANTERNAS HASTIGHETSFÖRDELNING NÄR DE PASSERAR MÄTSNITTET NORRA KUNGSGATAN. 14
4.2.3 PASSAGER ÖVER MÄTSNITT NYGATAN SÖDRA FIGUR 16. CYKLISTER, FORDON OCH FOTGÄNGARE SOM PASSERAR MÄTSNITTET NYGATAN SÖDRA. NOTERA ATT FÖRSTA OCH SISTA PUNKTEN INTE AVSER HELA TIMMAR. 15
FIGUR 17. ANTAL PASSAGER PER TIMME, SUMMERAT ÖVER DE BÅDA RIKTNINGARNA ÖVER MÄTSNITTET NYGATAN SÖDRA. FIGUR 18. TRAFIKANDELAR PER TIMME VID MÄTSNITTET NYGATAN SÖDRA. 16
FIGUR 19. GRAFEN VISAR VAR DE OLIKA TRAFIKANTERNA KORSAR MÄTSNITTET. KOORDINATEN X=0 SAMMANFALLER MED PUNKTEN PÅ MÄTSNITTET NYGATAN SÖDRA I FIGUR 1. 17
FIGUR 20. CYKLISTERS, FORDONS OCH GÅENDES HASTIGHETSFÖRDELNING VID MÄTSNITTET NYGATAN SÖDRA. 18
4.2.4 PASSAGER ÖVER MÄTSNITT NYGATAN UTFART FIGUR 21. CYKLISTER, FORDON OCH FOTGÄNGARE SOM PASSERAR MÄTSNITTET NYGATAN UTFART. NOTERA ATT FÖRSTA OCH SISTA PUNKTEN INTE AVSER HELA TIMMAR. 19
FIGUR 22. ANTAL PASSAGER PER TIMME, SUMMERAT ÖVER DE BÅDA RIKTNINGARNA ÖVER MÄTSNITTET NYGATAN UTFART. FIGUR 23. TRAFIKANDELAR PER TIMME VID MÄTSNITTET NYGATAN UTFART. 20
FIGUR 24. GRAFEN VISAR VAR DE OLIKA TRAFIKANTERNA KORSAR MÄTSNITTET. KOORDINATEN X=0 SAMMANFALLER MED PUNKTEN PÅ MÄTSNITTET NYGATAN UTFART I FIGUR 1. 21
FIGUR 25. CYKLISTERS, FORDONS OCH GÅENDES HASTIGHETSFÖRDELNING VID MÄTSNITTET NYGATAN UTFART. 22
4.3 TILLÄGGSANALYSER Detta avsnitt redovisar de tilläggsanalyser som gjorts på insamlad mätdata. 4.3.1 CYKLISTERS REGELEFTERLEVNAD OCH BETEENDE Vid mätsnittet Nygatan utfart noterades att cyklister cyklade mot anvisad körriktning (gula spår i Figur 26). Av det totala antalet detekterade cyklister på Nygatan (288st), cyklar ca 37% (108st) på bilvägen. Av dessa 108 så cyklar ca 84% (91st) mot anvisad körriktning. Som de gula spåren i Figur 26 visar, genar de flesta cyklisterna genom korsningen och ut på vägbanan på Nygatan. De kommer antingen från GCbana i mitten av Nygatan eller från det södra övergångsstället på Norra Kungsgatan. En möjlighet för att studera beteendet ytterligare kan vara att titta på vilka tidpunkter som dessa passager sker och hur biltrafiken ser ut då. Finns det mötande trafik just då? Då kan det bli möjligt att bedöma allvarlighetsgraden och riskerna av beteendet. FIGUR 26. CYKLISTER SOM CYKLAR MOT ANVISAD FÄRDRIKTNING PÅ NYGATAN (GULA SPÅR). Vi noterar även att cyklister som korsar Nygatan på cykelbanan längs Norra Kungsgatan ibland undviker refugen mellan körbanorna och istället kör runt densamma. Detta kan bero på refugkanten som troligen ses som ett hinder och på det viset undviks. Den blåa rektangeln i värmekartan för cyklisternas beläggningsgrad, se Figur 27, visualiserar beteendet. Det går även att urskilja beteendet i grafen för cyklisternas placering tvärs Norra Kungsgatan Figur 28. Där syns det dessutom att det är cyklister som cyklar i riktning mot Drottninggatan som rundar refugen. På samma sätt kan man även se cyklister som väljer att cykla på övergångsstället. De flesta som cyklar där har riktning mot Ruddammsgatan. Färdriktningen för cyklisterna ser ut att påverka hur de placerar sig i passagen. I bägge fallen syns det 23
att cyklisterna tenderar att hålla sig på sin höger sida, till och med så mycket att de ibland cyklar utanför ämnad cykelbana. FIGUR 27. CYKLISTERNAS BELÄGGNINGSGRAD. DEN BLÅA RUTAN VISAR DE CYKLISTER SOM RUNDAR REFUGEN. DEN ORANGEA RUTAN VISAR DE CYKLISTER SOM CYKLAR PÅ ÖVERGÅNGSSTÄLLET. FIGUR 28. CYKLISTERNAS PLACERING TVÄRS NORRA KUNGSGATAN. DEN BLÅA RUTAN VISAR DE CYKLISTER SOM RUNDAR REFUGEN. DEN ORANGEA RUTAN VISAR DE CYKLISTER SOM CYKLAR PÅ ÖVERGÅNGSSTÄLLET. 24
4.3.2 SVÄNGANDELAR FÖR MOTORFORDON Metoden för att ta fram svängandelarna i korsningen bygger på att varje s rörelse från en zon till en annan, enligt figur 27. I det här fallet definierades 6st zoner, för att täcka in alla infarter och utfarter. Resultatet visas i tabellform i figur 28 och som en illustration över korsningen i figur 29. Totalt rör sig 10 268 motor genom korsningen. Det största trafikflödet kommer från zonen Norra Kungsgatan N med 7376 motor (ca 72 %). Det största utflödet är i zonen Norra Kungsgatan S med 6637 motor (ca 65 %). FIGUR 29. DE 6 ZONERNA SOM DEFINERAR INFLÖDEN OCH UTFLÖDEN AV FORDONSTRAFIK PÅ NYGATAN OCH NORRA KUNGSGATAN. FIGUR 30. SVÄNGANDELAR FÖR FORDONSTRAFIKEN I OMRÅDET. 25
FIGUR 31. ILLUSTRATION MED DATA PÅ SVÄNGANDELAR FÖR FORDONSTRAFIKEN I OMRÅDET. 26
5 VÄDERDATA Väderdata under från mätperioden. Vädret är nedladdat från: vackertvader.se Väderstation: Gävle FIGUR 32. NEDERBÖRD UNDER MÄTPERIODEN. FIGUR 33. TEMPERATUR UNDER MÄTPERIODEN. 27
6 FÖRSLAG PÅ VIDARE ANALYSER Viscandos mätningar samlar detaljerad information om trafikanternas rörelsemönster. Detta gör det möjligt att dyka djupare ner i data och ta fram ytterligare kunskap om beteenden och interaktioner. Nedan följer några analyser som är möjliga att göra för denna mätning: Väjningsbeteenden vid övergångsstället över Norra Kungsgatan: då registreras ens hastighetsfördelning vid två situationer o Fordon som har fritt fram, d.v.s. när ingen oskyddad trafikant är i eller på väg över vägen. o Fordon som har minst en oskyddad trafikant i eller nära övergångsstället För de cyklister som t.ex. kör mot trafikriktningen, hur ser den övriga trafiken ut då? Till exempel, kör cyklisterna mot anvisad trafikriktning när det är fritt från? Vi kan också analysera förekomsten av konfliktsituationer. Var sker det flest konflikter mellan cyklister och? Fotgängare och? Cyklister och fotgängare? Även andra typer av analyser kan göras utifrån era önskemål Flera av dessa analyser kan till exempel vara användbara för att utvärdera eventuella förändringar på platsen. 28