1 (1) Ledningsstaben Ekonomi och uppföljningsgruppen 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Delårsrapport 08 år 2009 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 08 är en samlad rapportering till landstingsfullmäktige från landstingsstyrelse och hälso- och sjukvårdsnämnd inklusive ekonomiska helårsbedömningar. Varje månad görs separata delårsrapporter till landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden som innehåller data och analyser kring tillgänglighet, produktion, utveckling av antal anställda, sjukfrånvaro samt ekonomi. I denna rapportering behålls denna struktur samtidigt som redovisning av data och analyser också sker i det så kallade helårsbedömningsdokumentet. Detta gör att framför allt tillgänglighetsdata redovisas i flera delrapporter. Strukturen för delårsrapport 08 kommer ses över inför år 2010 med ambitionen att integrera rapporteringen än mer och göra rapporten mer lik årsredovisningen. Nämndens beslut innebär ett ställningstagande till medborgarperspektivet, nämndens ekonomiska delårsrapport med helårsbedömning samt i övrigt de delar av delårsrapporten som berör nämndens ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås tillstyrka landstingsstyrelsen BESLUTA a t t föreslå landstingsfullmäktige godkänna rapporten Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna Delårsrapport 08/2009 Hälso- och sjukvårdsnämnden Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Mikael Borin Ekonomidirektör Dokument: Dokument 1: Gemensam helårsbedömning Bilaga 1: Kommentarer till produktionsenheternas helårsbedömningar Bilaga 2: Resultat per nämnd/enhet (helårsbedömning) Bilaga 3: Resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning (helårsbedömning) Bilaga 4: Delårsrapport Regionssjukvårdsnämnden (Särskilt utskick, RSN beslutar 19/10) Bilaga 5: Uppföljning nyckelindikatorer landstingsledningsstyrkort Dokument 2: Delårsbokslut 08 (HSN) Postadress Gatuadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 013-22 70 00 013-22 71 00 32 05 05-1 802-3046
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 1 (27) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Helårsbedömning 08 2009 I helårsbedömningen efter augusti beskrivs samtliga perspektiv i verksamhetsplanen. Sammanfattning Medborgarperspektivet Lanseringen av vårdval inom primärvården från 1 september 2009 har föregåtts av ett omfattande informationsarbete. Vårdvalet har hittills inneburit att tre nya vårdcentraler kommer att etableras en i Linköping, en i Norrköping och en i Åtvidaberg. Landstinget i Östergötland har upphandlat driften av vissa delar av verksamheten vid Lasarettet i Motala vilket har resulterat i att Proxima AB tar över driften den 1 oktober 2009. Hälso- och sjukvårdsnämndens hälsosamverkansberedning medverkar aktivt i revideringen av det länsgemensamma folkhälsopolitiska programmet som bland annat ska etablera en gemensam struktur för folkhälsoarbetet i länet. Aktuella resultat visar att drygt 90 procent av verksamhetsenheterna i olika utsträckning tillämpar hälsofrämjande förhållningssätt. Hittills under år 2009 har 45 procent av samtalen till sjukvårdsrådgivningen besvarats inom 3 minuter (målet är 90 procent) och 76 procent inom 9 minuter. I mars i år (den senaste mätningen) besvarades 92 procent av samtalen till vårdcentraler. Inom primärvården togs 91 procent av patienterna emot på läkarbesök inom högst sju dagar respektive 92 procent på besök hos sjuksköterska. 38 procent av alla väntande patienter hade väntat på besök (till specialiserad vård) mer än 90 dagar den 31 augusti. 42 procent av de som väntar till behandling hade väntat mer än 90 dagar den 31 augusti. En del i patientens valfrihet är att kunna nyttja Internet för olika typer av tjänster. Detta följs via en nyckelindikator som visar att tidsbokningen via Internet hittills under 2009 har ökat med 5 procent. Förnyelseperspektivet Viktiga delar i förnyelseperspektivet är omvärldsanalys, uppföljning, avvikelsehantering, verksamhetsutveckling och aktiv forskning samt utvecklingen av regionvården.
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 2 (27) En nyckelindikator inom området omvärldsbevakning är en värdering av enheternas avsnitt Omvärldsanalys och framtidsbedömning. Granskningen visar att 10 av 13 produktionsenheter gör tillfredsställande eller utmärkta omvärldsanalyser i sina årsredovisningar. Landstingets största utvecklingsprojekt sedan flera år är införandet av den datorbaserade patientjournalen (Cosmic). Arbetet är inte avslutat i och med att alla enheter nu är anslutna. Nu påbörjas den kanske viktigaste fasen, att utveckla Cosmic till ett effektivt verktyg för att nå en ännu säkrare och effektivare sjukvård. Cosmic kommer att ge helt nya möjligheter till både dokumentation, informationsöverföring och processtöd men innebär också krav på verksamheten att utveckla mera strukturerade arbetsformer. Detta arbete är bara i sin början. Arbetet med att utveckla Universitetssjukhuset fortgår och beslutet om att förlägga rikssjukvård inom brännskadeområdet är glädjande och ger nya möjligheter till en positiv utveckling. Processperspektivet Under våren följdes 2008 års Öppna jämförelser upp. Jämfört med tidigare år så ses fortsatta förbättringar inom flertalet områden. Andelen allvarliga avvikelser har minskat. Samtidigt har nya analysverktyg inom patientsäkerhetsområdet tagits i bruk, vilket ger ökade möjligheter att påvisa områden där det krävs förbättringar. Systematisk verksamhetsplanering, innefattande bl a kapacitetsanalyser är en viktig del av landstinget strategi för ökad effektivisering. Det arbetet har ännu inte fått genomslag förutom på ett mindre antal enheter. Medarbetarperspektivet Två nyckelaktiviteter under aktuell period har varit förberedelsearbetet inför Proximas övertagande av verksamhet på LiM samt planeringen för vaccination mot den nya influensan A (H1N1). Landstingets produktionsenheter kommer under hösten att fortsätta arbetet med att implementera det nya samverkansavtalet som trädde i kraft den 1 mars 2009. Avtalet tydliggör medarbetarnas förutsättningar till inflytande och möjligheter att påverka och ta ansvar för verksamhetens genomförande och utveckling. En framgångsfaktor under denna strategi är hälsofrämjande arbetsplatser. Hälsofrämjande arbetsplatser innefattar bland annat bra arbetsmiljö och låga ohälsotal. Under året har den totala sjukfrånvaron bland landstingets medarbetare minskat så mycket att den nu ligger under fem procent. Landstingets produktionsenheter har påbörjat arbetet med att införa ett IT-stöd för hantering av sjukfrånvaro och rehabilitering. Systemet
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 3 (27) stödjer landstingets rehabiliteringsprocess och har fått ett mycket positivt mottagande från de chefer som börjat använda det. Systemet förväntas göra hanteringen av sjukfrånvaro enklare för cheferna. Fortsatt satsning görs för att ge möjlighet för landstingsanställda sjuksköterskor att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor inom intensivvård, operation, psykiatri och distrikt. Antalet anställda har under perioden januari-augusti ökat med 129 heltidstjänster istället för att minska. En personalminskning är en förutsättning för att beslutade kostnadsreduceringar ska kunna få genomslag. Ekonomiperspektivet Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning har för Landstinget i Östergötland innebörden att de finansiella målen är uppfyllda och att landstinget därutöver kan påvisa goda resultat vad avser de verksamhetsmässiga målen. Landstingets finansiella mål är normalt att årets resultat ska uppgå till 2 procent av verksamhetens nettokostnad för att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnådd. I finansplanen 2009-2011 är dock det finansiella målet för 2009 fastställt till 1 procent (98 mkr). Landstinget når inte detta mål då resultatet i helårsbedömningen är 39 mkr vilket motsvarar 0,4 procent. Det är 59 mkr sämre än resultatet i finansplanen. Produktionsenheternas samlade resultat uppgår till minus 139 mkr, varav de sjukvårdande verksamheterna svarar för ett underskott på minus 138 mkr. Underskottet kan i huvudsak härledas till Medicincentrum, Kirurgi- och onkologicentrum och Rekonstruktionscentrum, men flertalet sjukvårdande enheter redovisar en försämrad ekonomi jämfört med tidigare helårsbedömning och godkända verksamhetsplaner. Med hänsyn till den ekonomiska helårsbedömningen och ökningen av antalet anställda under året är bedömningen att tjänstgöring varannan helg ska införas i landstinget med omedelbar verkan och att undantag från anställningsstopp enbart kan ske efter godkännande av landstingsdirektören. Det är de landstingsgemensamma intäkterna och kostnaderna som bidrar till resultatförbättringen jämfört med föregående helårsbedömning och den beror på förbättringar av engångskaraktär. Den enskilt största posten som förbättrats i förhållande till helårsbedömningen baserad på mars är skatteintäkterna. Enligt ny prognos från SKL bedöms dessa öka med 61 mkr. Detta är dock en försämring i förhållande till finansplanen med 182 mkr. Inom de landstingsgemensamma kostnaderna och intäkterna finns också medel som inte behöver användas i år. Det avser t ex reserverade medel för hyreshöjningar som har skjutits upp på grund
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 4 (27) av förskjutningar av fastighetsinvesteringarna och försäljning av Birgittaskolan. De finansiella intäkterna och kostnaderna har jämfört med finansplanen och helårsbedömningen efter mars endast reviderats med engångsbidraget från SKL avseende medlemsavgiften på 24 mkr samt 3 mkr i en aktieutdelning från Hjälpmedelscentrum. Av försiktighetsskäl ligger dock det budgeterade finansiella nettot avseende placerade likvida medel kvar på oförändrad nivå. Sammanvägd måluppfyllelse En sammanvägning av måluppfyllelsen för landstingets finansiella mål och verksamhetsmål resulterar i bedömningen att landstinget inte helt har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning hittills under år 2009.
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 5 (27) Medborgarperspektivet I medborgarperspektivet har landstinget följande strategier: God och förbättrad hälsa Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Patienten ska ha en stark ställning Inledningsvis redovisas särskilt betydelsefulla aktiviteter som genomförts hittills i år relaterat till perspektivet. Därefter redovisas resultat kopplat till fastställda strategier och framgångsfaktorer. Särskilt betydelsefulla aktiviteter hittills under år 2009 Vårdval Östergötland Lanseringen av vårdval inom primärvården från 1 september 2009 har föregåtts av ett omfattande informationsarbete. Under våren har organisationer, föreningar samt landstingets verksamheter informerats om förväntade förändringar. På landstingets hemsida finns information om vårdval samlad. I anslutning till införandet av vårdvalet har alla hushåll fått direkt information via landstingets nyhetsblad Hälsotecken. Informationsmaterial har gjorts tillgängligt på vårdcentraler och apotek. Massmedia i hela länet har riktat stor uppmärksamhet mot vårdvalet. För att underlätta för invånarna vid ställningstagande till val av vårdcentral finns resultatet från den senaste patientenkäten lätt tillgängligt på landstingets hemsida. Uppgifter om varje vårdcentrals telefon- och besökstillgänglighet kommer också att läggas ut på hemsidan. Vårdvalet har hittills inneburit att tre nya vårdcentraler kommer att etableras en i Linköping, en i Norrköping och en i Åtvidaberg. Under hösten kommer vårdcentralernas eventuella förändringar av utbud, tillgänglighet, patientnöjdhet med mera att följas noga. Även analyser av eventuella konsekvenser av förändrade listningsmönster kommer att göras. Privatiseringar Landstinget har upphandlat driften av vissa delar av verksamheten vid Lasarettet i Motala vilket har resulterat i att Proxima AB tar över driften den 1 oktober 2009. Avtalstiden är fem år med möjlighet till förlängning två plus två år. Proxima AB ägs av CapMan fonder och driver sedan år 2000 Nacka Närsjukhus på uppdrag av Stockholms läns landsting. Proxima AB utför också specialistsjukvård på uppdrag av Landstinget i Uppsala och Västra Götalandsregionen. De enheter som har upphandlats är ortopedi, kirurgi, kvinnosjukvård (inklusive STD-mottagning och ungdomsmottagning i Mjölby och
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 6 (27) Resultat inom medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Motala), anestesi- och operationsverksamhet, anestesijourtjänster samt sterilcentralen. Omkring 180 medarbetare finns idag i de verksamheter som har upphandlats och verksamheten ska drivas i befintliga lokaler. Överenskommelser med produktionsenheterna Arbetet med att ta fram överenskommelser produktionsenheterna har slutförts och Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har beslutat om dessa för perioden 2010-01-01-2010-12-31. Överenskommelsernas ekonomiska omfattning är totalt 5 300 miljoner kronor. Resultat redovisas nedan kopplat till de strategier och framgångsfaktorer som har fastställts. Utvecklingen följs bland annat upp via fastställda nyckelindikatorer. Resultat för vissa indikatorer redovisas först i samband med årsredovisningen. Hälso- och sjukvårdsnämndens hälsosamverkansberedning medverkar aktivt i revideringen av det länsgemensamma folkhälsopolitiska programmet som bland annat ska etablera en gemensam struktur för folkhälsoarbetet i länet. Detta arbete ska vara klart våren 2010. De sjukvårdande verksamheterna har ett uppdrag att tillämpa hälsofrämjande metoder och ska också se till att utbilda medarbetarna inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande området. Aktuella resultat 1 visar att drygt 90 procent av verksamhetsenheterna i olika utsträckning tillämpar hälsofrämjande förhållningssätt. Detta innefattar möten som syftar till att hjälpa patienter att bland annat stärka självständighet och kunna formulera sina egna mål. Cirka hälften av verksamhetsenheterna tillämpar sjukdomsförebyggande program kring olika levnadsvanor (tobak, alkohol, kost, fysisk aktivitet och stress). Mest används preventiva program för fysisk aktivitet och tobak, minst används preventiva program för stress och alkohol. Nära hälften (48 procent) av verksamhetsenheterna utbildar systematiskt medarbetarna i hälsofrämjande förhållningssätt/sjukdomsförebyggande metoder. En jämförelse med förra året går endast att göra avseende närsjukvårdens verksamheter och där tillämpas ett hälsofrämjande förhållningssätt i en ökad utsträckning. Många patienter som ringer 1177 Sjukvårdsrådningen får egenvårdsråd. 1 Enkät till samtliga sjukvårdande verksamhetsenheter ( Preliminärt 60 procent svarsfrekvens för totalt ca 200 tillfrågade enheter)
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 7 (27) Andra patienter ges rådet att besöka till exempel sin vårdcentral/jourcentral eller närmaste akutmottagning vilket ibland sker i kombination med att medicinska råd ges i avvaktan på att besöket sker. Hittills under år 2009 är antalet givna egenvårdsråd drygt 73 000, vilket är ungefär samma antal som vid motsvarande tidpunkt 2008. Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen Hittills under år 2009 har 45 procent av samtalen besvarats inom 3 minuter (målet är 90 procent) och 76 procent inom 9 minuter. Medelväntetiden har varit 5 minuter och 44 sekunder. Telefontillgängligheten till vårdcentraler Möjligheten att komma fram per telefon och få komma på besök inom rimlig tid på vårdcentralerna är en viktig fråga för patienterna. Telefontillgänglighet till vårdcentraler i Östergötland Andel besvarade samtal oktober 2OO6 mars 2OO7 oktober 2OO7 mars 2OO8 oktober 2OO8 mars 2009 Centrala 89% 78% 82% 81% 85% 92% Västra 93% 92% 92% 91% 92% 94% Östra 95% 93% 95% 87% 85% 92% Länet 92% 88% 90% 85% 87% 92% Riket 81% 74% 80% 81% 86% I mars i år (den senaste mätningen) besvarades 92 procent av samtalen. Det är en förbättring jämfört med tidigare marsobservationer sedan år 2007 och även bättre än vid mätningen ett halvår tidigare, då 87 procent av samtalen besvarades. Det går också att konstatera att variationerna mellan länsdelarna har minskat vilket framförallt beror på en förbättrad telefontillgänglighet i centrala länsdelen. Vårdcentralernas resultat varierar mellan 69-100 procent. Besökstillgängligheten till vårdcentral Från maj 2009 följs faktiska väntetider till besök hos läkare och sjuksköterskor i primärvården kontinuerligt i Östergötland. Den nationella ambitionen är att alla landsting/regioner ska påbörja sådan uppföljning. De östgötska resultaten publiceras var tredje månad. Det summerade resultatet för maj juni 2009 visar följande. Besök inom sju dagar Andel mottagna patienter Läkare Sjuksköterska - minst 95 procent 12 vårdcentraler 19 vårdcentraler - 90 94 procent 13 vårdcentraler 7 vårdcentraler - högst 89 procent 14 vårdcentraler 13 vårdcentraler - resultat saknas 3 vårdcentraler 3 vårdcentraler
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 8 (27) Sammantaget togs 91 procent av patienterna emot på läkarbesök inom sju dagar respektive 92 procent på besök hos sjuksköterska. Resultat per vårdcentral återfinns på landstingets webbplats. Tillgänglighet till besök Möjligheten att följa tillgängligheten inom specialiserad vård var begränsad under år 2008 på grund av övergången till journalsystemet Cosmic. Efter årsskiftet har tillgänglighetsuppföljningen åter blivit möjlig. Väntande på besök inom specialiserad vård i Östergötland den 31 augusti 2009 Det totala antalet väntande på besök minskade under första halvåret 2009, men har därefter ökat efter sommaren. Cirka 6 300 patienter hade väntat mer än 90 dagar den 31 augusti (38 procent av alla väntande). När specialiteter som inte ingår i den nationella väntetidsuppföljningen exkluderats, hade 39 procent av patienterna väntat för länge i augusti, vilket kan jämföras med det statliga kravet på högst 20 procent ett villkor för att få ta del av den så kallade tillgänglighetsmiljarden.
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 9 (27) Tillgänglighet till behandling Väntande på operation/åtgärd inom specialiserad vård i Östergötland den 31 augusti 2009 Det totala antalet väntande på behandling har ökat stadigt under 2009. Cirka 3 200 patienter (42 procent) av de väntande hade väntat mer än 90 dagar den 31 augusti. Begränsat till de behandlingar som är kopplade till målsättningen (20 procent) för att ta del av den så kallade tillgänglighetsmiljarden var andelen väntande på behandling 44 procent. Orsakerna till försämringarna är flera. Tillgängligheten försämras varje sommar som en följd av semestrar. Samtidigt beskriver flera kliniker att antalet inkommande remisser har ökat, vilket också leder till fler beslut om behandling. Vakanta läkartjänster är en annan orsak. Upplevelsen av att ha tillgång till den sjukvård man behöver, är en viktig trygghetsfaktor. Östgötarnas trygghet och förtroende för hälsooch sjukvården kan avläsas på flera sätt bland annat via den så kallade Vårdbarometern 2. Andel av befolkningen som upplever sig ha tillgång till den vård man behöver (Källa: Vårdbarometern) 2 Nationell telefonenkät ( 1 000 östgötar ingår 250 personer/kvartal. Statistisk felmarginal för Östergötland ca +/- 3 procentenheter)
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 10 (27) Tendensen är svagt positiv. Östgötarnas upplevelse av att ha tillgång till den sjukvård man behöver ökar sedan år 2006, en trend som är densamma för genomsnittet för samtliga landsting/regioner. Utvecklingen och differensen till riksgenomsnittet är dock inte statistiskt säkerställd. En annan trygghetsfaktor är förtroendet för vårdcentraler respektive sjukhus i allmänhet. Andel östgötar som har förtroende för den egna vårdcentralen respektive närmaste sjukhus (Källa: Vårdbarometern) Befolkningens förtroende för den egna vårdcentralen är genomgående lägre än för det närmaste sjukhuset. Förtroendet för sjukhusen har samtidigt en positiv trend. Hälso- och sjukvårdsnämndens båda samverkansberedningar har inlett arbetet med de båda långsiktiga uppdragen Barnuppdraget och Äldreuppdraget. Detta arbete har hittills inneburit att finna gemensamma arenor och arbetsformer med länets kommuner. Under återstoden av 2009 är ambitionen att det gemensamma arbetet skall få fastare form. Hälsosamverkansberedningen är också aktiv när det gäller att stödja länets samordningsförbund. Under hösten ska ett arbete inledas som syftar till att återstående tre kommuner i länet, ska komma att ingå i ett samordningsförbund. Samverkan med Försäkringskassan har under året i stor utsträckning syftat till att synkronisera sjukskrivningsprocessen till de nya krav som rehabiliteringskedjan ställer. Landstinget avser att söka forskningsmedel i samarbete med Linköpings Universitet inom området rehabilitering och samordning. Ohälsotalet är en nyckelindikator som följs och det har totalt för länet sjunkit från 35,2 (2008) till 33,5 (t o m aug 2009) vilket är 0,6 dagar under riksgenomsnittet. För män har ohälsotalet sjunkit från
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 11 (27) Patienten ska ha en stark ställning 26,6 till 25,7 t o m juli. För kvinnor har ohälsotalet sjunkit från 43,9 till 42,2 under samma period. Trenden med minskat ohälsotal är flerårig och nationell. Minskningen har emellertid varit större i Östergötland än i riket som helhet. En av nyckelindikatorerna följer upp antalet utskrivningsklara patienter inom den specialiserade vården, det vill säga patienter som ligger kvar på vårdavdelningarna i avvaktan på kommunalt övertagande. En ögonblicksbild den 31 augusti 2009 visade att det endast fanns fyra utskrivningsklara patienter inlagda på östgötasjukhusen, där betalningsansvaret gått över till kommun (sker 5-7 dagar efter att patienten bedömts utskrivningsklar). Från år 2009 ersätts landstingets egna patientenkäter av nationella patientenkäter. Det nationella samarbetet inleds med en gemensam patientenkät i primärvården senare i år. En del i patientens valfrihet är att kunna nyttja Internet för olika typer av tjänster. Detta följs via en nyckelindikator som visar att tidsbokningen via Internet hittills under 2008 har ökat med 5 procent (från 5 514 till 5 786). Möjligheten för patienterna att boka tid på Internet är med något undantag begränsad till specialiserad vård. Nyttjandet av övriga så kallade E-tjänster har ökat med 12 procent. Det handlar om receptförnyelse, avbokning av tid, beställning av patientkort etc. Ett positivt exempel är införandet av klamydiatest via Internet. En utvärdering visar att en fjärdedel av dem som nyttjat tjänsten inte annars skulle ha testat sig, vilket bland annat bidragit till att antalet testade unga män har ökat - en grupp som annars är svår att nå. En annan nyckelindikator för valfrihet är att privata vårdgivare ska svara för en ökad andel av vårdkostnaderna. Hittills i år har den privata kostnadsandelen ökat från 5,4 procent till 5,9 procent jämfört med år 2008 beroende på privatiseringen av Berga vårdcentral. Bedömning av måluppfyllelse inom medborgarperspektivet Den kartläggning som gjorts av verksamheten visar att nio av tio enheter tillämpar hälsofrämjande metoder vilket är tillfredsställande. Drygt hälften av enheterna utbildar sin personal inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande området vilket ska ställas mot målsättningen att alla enheter ska se till att sådan utbildning ges. Den översyn som pågår av det folkhälsopolitiska programmet ska stärka samverkan inom det hälsofrämjande arbetet.
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 12 (27) Tre av fyra östgötar upplever att man har tillgång till den sjukvård man behöver och denna andel har i stort sett varit oförändrad under senare år. Sjukhusvården åtnjuter större förtroende än primärvården och i synnerhet det egna sjukhuset (88 procent) vilket får betraktas som tillfredsställande. Tillgänglighet är en viktig trygghetsskapare och är därför högt prioriterad. Trots detta konstateras fortfarande betydande tillgänglighetsbrister. Sjukvårdsrådgivningens tillgänglighet uppnår inte målsättningen. Tillgängligheten till specialistsjukvård är otillfredsställande vad gäller såväl besök som behandling. Stora insatser behövs under kort tid om de nationella målsättningarna för att få ta del av riktade statsmedel ska uppnås. Telefontillgängligheten vid vårdcentralerna har förbättrats och är i allmänhet god, en utveckling som också gäller tillgängligheten till besök vid vårdcentralerna. En fungerande samverkan med andra välfärdsaktörer bidrar till befolkningens upplevelse av trygghet. Socialförsäkringens ohälsotal är en indikator på hur samverkan mellan olika myndigheter fungerar vad gäller att finna lösningar för att ta vara på individers arbetsförmåga. Ohälsotalet visar en tydlig minskning under senare år och denna trend har fortsatt även under 2009. Utvecklingen i Östergötland har varit bättre än riksgenomsnittet. Vårdvalet och upphandlingen av delar av verksamheten vid Lasarettet i Motala bedöms ge medborgarna i Östergötland en ökad möjlighet till en förbättrad tillgänglighet, främja god kostnadseffektivitet samt öka mångfalden. Landstingets mål är en patientfokuserad vård där patienterna själva är delaktiga och har valmöjligheter. En ökad mångfald av vårdgivare är en del i denna strävan. Internetbokningar av besök och övriga E-tjänster har ökat inom specialiserad vård under år 2009. Detta är ett område med stor utvecklingspotential och kommer att bli föremål för en kraftig utveckling kommande år med syftet att öka befolkningens valfrihet och stärka patientens ställning. Målen i medborgarperspektivet kan med stöd enligt ovan bedömas vara delvis uppfyllda.
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 13 (27) Förnyelseperspektivet Hälso- och sjukvård med god framtidsberedskap I förnyelseperspektivet har landstinget följande strategier: Hälso- och sjukvård med god framtidsberedskap Systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete Forskning och utbildning som stödjer verksamhets- och kvalitetsutveckling Förnyelseperspektivet handlar om att skapa förutsättningar för ständig förbättring av verksamhet och organisation. I landstingsledningens verksamhetsplan finns nyckelindikatorer som följs upp vid andra tider under året, medan andra redovisas i denna helårsbedömning. Omvärldsbevakning och analyser är väsentliga för att kunna välja väg i många strategiska frågor. En nyckelindikator under denna strategi är en värdering av enheternas avsnitt Omvärldsanalys och framtidsbedömning. Granskningen visar att 10 av 13 produktionsenheter gör tillfredsställande (7) eller utmärkta (3) omvärldsanalyser i sina årsredovisningar. De tre produktionsenheter som avviker positivt har gjort mer utvecklade omvärldsanalyser som noterar trender och drar slutsatser av genomförd analys. Tre produktionsenheter har otillfredsställande omvärldsanalyser som inte lever upp till kvalitetskraven på att i tillräcklig omfattning beakta externa faktorer, trender och/eller drar slutsatser av analysen. I allmänhet kan analyserna förbättras med vidgat omvärldsperspektiv och mer av framåtblickande. Ofta saknas också slutsatser av analysen. Systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete Ett systematiskt utvecklings- och förbättringsarbete är en förutsättning för ökad kvalitet, patientsäkerhet och effektivitet. Allt utvecklingsarbete måste utgå ifrån uppnådda resultat och samtliga produktionsenheter anger att de arbetar utifrån ett resultatfokuserat perspektiv i sitt utvecklingsarbete. Det bedrivs ett dokumenterat omfattande förbättringsarbete på många enheter och det finns också mycket positiva exempel på ett systematiskt gränsöverskridande utvecklingsarbete för att bl a hantera problem med otillräcklig produktivitet. Forskning och utbildning som stödjer verksamhets- och kvalitetsutveckling I bokslut 2008 har för första gången även ett FOUU-bokslut tagits fram för samtliga enheter. I och med detta läggs grunden för framtida jämförelser över tid.
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 14 (27) Övriga nyckelindikatorer inom denna strategi kommer att redovisas i landstingets årsredovisning. Bedömning av måluppfyllelse inom förnyelseperspektivet Viktiga delar i förnyelseperspektivet är omvärldsanalys, uppföljning, avvikelsehantering, verksamhetsutveckling och aktiv forskning samt utveckling av regionvården. Redovisning av kliniska resultat ökar och detta är viktigt för det fortsatta utvecklingsarbetet. Utvecklingen av Universitetssjukhuset och regionvården fortsätter vilket bland annat framgår av beslutet att förlägga rikssjukvård för brännskador till Universitetssjukhuset. Få indikatorer avseende förnyelseperspektivet följs upp i denna delårsrapport, men det primära målet att systematisk verksamhetsutveckling skall bedrivas och mätas utifrån väntetider, allvarliga avvikelser och förbättrade kliniska resultat. Trots fortsatta förbättringar inom många områden finns det fortfarande många förbättringsmöjligheter.
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 15 (27) Processperspektivet Kunskapsbaserad och säker vård Effektiva vårdprocesser I processperspektivet har landstinget följande strategier: Kunskapsbaserad och säker vård Effektiva vårdprocesser Miljöhänsyn i all verksamhet I landstingsledningens styrkort har nyckelindikatorer angivits, där några följs upp vid andra tider under året, medan andra redovisas i denna rapport. Arbetet med att minska antalet vårdrelaterade infektioner fortskrider. Uppföljning visar att följsamheten till basala hygienriktlinjer mäts på samtliga produktionsenheter men att det fortfarande finns enheter som inte redovisar några mätningar. Under våren gjordes en ny nationell punktprevalensmätning avseende förekomsten av vårdrelaterade infektioner, vilken visar på en minskning från 11,0 till 9,7 procent. Utfallet är fortfarande högt över målet på 5 procent. Andelen allvarliga avvikelser har enligt mätningar (Synergi) minskat jämfört med 2008, men vad detta innebär bedöms av patientsäkerhetsenheten i samband med patientsäkerhetsdialogerna och en mera samlad bedömning kan först göras i årsredovisningen. En viktig del i strategin för att förbättra kvalitén och effektivisera resursutnyttjandet och samtidigt även förbättra arbetsmiljön är systematisk verksamhetsplanering (innefattande bl a kapacitetsanalyser). En utbildningssatsning inom kapacitetsplanering har pågått en tid och cirka en fjärdedel av berörda produktionsenheter har arbetat med kapacitetsplanering, vilket visar att vi fortfarande bara är i början av detta arbete. Resultaten visar en tendens till ökad produktivitet vilket är en väsentlig del vid sidan av god kvalitet och arbetsmiljö för att skapa en ökad effektivitet. Ett strategiskt mål är att andelen av vårdkontakterna i primärvården (läkarbesök och sjukvårdande behandlingar) skall öka i förhållande till samtliga patientkontakter. Uppföljningen visar dock att andelen är väsentligen oförändrad efter augusti. En orsak till detta kan vara den ökade fokuseringen på tillgänglighet till specialiserad vård liksom arbetet med att förbereda vårdvalsreformen varför närmare analys först kan ske i årsredovisningen.
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 16 (27) Miljöhänsyn i all verksamhet Östergötland har jämfört med flertalet andra regioner och landsting relativt sett färre slutenvårdsplatser och nationella uppföljningar visar också positiva resultat avseende undvikbar slutenvård jämfört med flertalet andra. Undvikbar slutenvård används som en indikator på att hur väl sjukvårdssystemet fungerar genom att förhindra slutenvård av ett antal sjukdomstillstånd som kan åtgärdas i öppenvård. Ett viktigt mått är då att följa återinläggningar till slutenvård och speciellt för patienter 80 år och äldre. Uppföljningen i augusti visar att antalet återinläggningar inom trettio dagar minskat vilket talar för att flertalet patienter inte skickas hem för tidigt utan på ett i många delar fungerande omhändertagande. En viktig förutsättning för att öka miljömedvetenheten i organisationen är att enheterna utnyttjar och följer landstingets ambitionsnivåer inom miljöområdet (i enlighet med RH-check). Uppföljningen av detta mål kommer att ske i december. Bedömning av måluppfyllelse inom processperspektivet Under våren följdes 2008 års öppna jämförelser upp. Uppföljningen kompletterades med data från nationella och egna kvalitetsregister. Landstingets placering jämfört med övriga varierar både från år till år och för olika områden. Sammantaget ses en fortsatt förbättring för de allra flesta områden och medicinska indikatorer i Östergötland. Antalet allvarliga avvikelser verkar minska något och samtidigt så har nya analysverktyg inom patientsäkerhetsarbetet tagits i bruk, vilka förhoppningsvis kommer att ge ökad kunskap om prioriterade förbättringsområden. Utvecklingen av Cosmic fortsätter och vi bedömer att vi närmar oss en situation som möjliggör ökad värdehemtagning av potentiella effektivitetsoch patientsäkerhetsvinster. För att stödja denna process startas nu ett så kallat värdehemtagningsprojekt som bland annat utgår från erfarenheter i verksamheterna. Flertalet av de processmått som följs upp i DÅ08 pekar åt rätt håll men vägen att nå en effektiv processorienterad organisation är fortfarande lång, så det finns fortfarande klara förbättringsmöjligheter.
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 17 (27) Medarbetarperspektivet I medarbetarperspektivet har landstinget följande strategier: Förtroendeskapande dialog och ökat självbestämmande. Landstinget en attraktiv arbetsgivare som värnar om medarbetarna. Medarbetare som motiveras att göra goda arbetsinsatser och utvecklar sitt eget kunnande. Gott ledarskap en förutsättning för goda verksamhetsresultat. Två nyckelaktiviteter under aktuell period har varit förberedelsearbetet inför Proximas övertagande av verksamhet vid lasarettet i Motala samt planeringen för vaccination mot den nya influensan A (H1N1). Ett omfattande förberedelsearbete har skett inför Proximas övertagande av ortopedi, kirurgi, kvinnosjukvård och anestesi vid lasarettet i Motala. Då så stor andel som ca 90 procent av aktuella medarbetare valt att följa med till Proxima i samband med verksamhetsövergången har de 10 procent som valt att stanna kvar i landstinget kunnat lösas utan större svårigheter. Planeringen för vaccination inför Influensan A (H1N1) har varit intensiv. Vad gäller personalförsörjningen finns ca 250 ordinarie medarbetare och ca 100 pensionerade sjuksköterskor att tillgå när vaccinet, enligt plan, anländer i mitten av oktober. Nedan redovisas resultat kopplat till respektive strategi i medarbetarperspektivet. Förtroendeskapande dialog och ökat självbestämmande i verksamheten Landstingets produktionsenheter kommer under hösten att fortsätta arbetet med att implementera det nya samverkansavtalet som trädde i kraft den 1 mars 2009. Avtalet tydliggör medarbetarnas förutsättningar till inflytande och möjligheter att påverka och ta ansvar för verksamhetens genomförande och utveckling. För många arbetsplatser handlar det om att bygga vidare på redan fungerande mötesforum och dialogformer medan andra ges en möjlighet att bygga samverkan från grunden. Vid årets slut förväntas implementeringen av avtalet vara slutförd. Landstinget - en attraktiv arbetsgivare som värnar om medarbetarna En stor utmaning för landstinget de kommande åren är att parallellt med krav på kostnadsminskningar och anställningsstopp fortsätta arbetet med att utveckla attraktiva arbetsplatser och klara kommande generationsväxling. En ny personalförsörjningsmodell har därför tagits fram och presenterades tillsammans med en prognos under april månad. Denna rapport kan användas av verksamheten för att bättre planera sin
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 18 (27) personalförsörjning. Under året har en ny rekryteringsprocess tagits fram. Denna process ska vara ett stöd för chefer då de rekryterar medarbetare. Processen är en mix av kompetensbaserad och värdegrundsbaserad rekrytering. Olika mallar och stöd finns att tillgå och till nästa år kommer ett IT-stöd levereras som stödjer denna process. I år har landstinget åter tagit emot feriearbetare efter att förra året inte ha tagit emot en enda. De 50 platser som landstinget erbjöd har varit mycket uppskattade och söktrycket till platserna var stort. För att bättre ta tillvara medarbetarnas synpunkter på landstinget som en attraktiv arbetsplats har en rutin för avgångssamtal tagits fram. Denna rutin kommer att införas som ett obligatorium för de som lämnar landstinget från och med november 2009. Hälsofrämjande arbetsplatser innefattar bland annat bra arbetsmiljö och låga ohälsotal. Under året har den totala sjukfrånvaron bland landstingets medarbetare sjunkit så mycket att den nu ligger under fem procent. Landstingets produktionsenheter har med stöd av Resurscentrum påbörjat arbetet med att införa IT-systemet Adato för hantering av sjukfrånvaro och rehabilitering. Adato stödjer landstingets rehabiliteringsprocess och har fått ett mycket positivt mottagande från chefer som börjat använda det. Systemet förväntas göra hanteringen av sjukfrånvaro enklare för cheferna. Medarbetare som motiveras att göra goda arbetsinsatser och utvecklar sitt eget kunnande Fortsatt satsning görs för att ge möjlighet för landstingsanställda sjuksköterskor att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor inom intensivvård, operation, psykiatri och distrikt. Totalt kommer cirka 55 landstingsanställda medarbetare att examineras som specialistsjuksköterskor under 2009. Under hösten 2009 har 48 medarbetare inom landstinget påbörjat vidareutbildning. I maj arrangerades i samverkan med Kommunal en temadag för landstingets undersköterskor och chefer. Temadagens fokus var undersköterskans kompetens och framtida roll. Dagen innebar en möjlighet att belysa ett axplock av alla de goda exempel där det finns en tydlig koppling mellan medarbetarnas kompetensutveckling och verksamhetens mål. En annan satsning är grundutbildning till vårdadministratörer. Detta är en del i en större satsning där landstinget under ett antal år framöver kommer att genomföra ett arbete för att avlasta chefer och vårdpersonal från vårdadministration för att nyttja kompetensen på bästa sätt. I slutet på förra året och i år har landstinget ansökt om bidrag hos
Ledningsstaben 2009-10-07 LiÖ 2009-29 Ekonomi- och uppföljningsgruppen 19 (27) Socialstyrelsen om att få göra en satsning för att öka kompetensen inom evidensbaserad psykologisk behandling för första linjens vård. Under året har en KBT-utbildning (Steg 1) upphandlats och i höst kommer 28 medarbetare inom primärvården att påbörja denna utbildning. Gott ledarskap en förutsättning för goda verksamhetsresultat Utveckling antal anställda Gott ledarskap är en av de viktigaste faktorerna för en positiv utveckling av verksamheten och dess medarbetare. Landstingets ledarutvecklingsprogram har fått större koppling till verksamhetsutveckling och därutöver har verktyg tagits fram som på ett bättre sätt följer upp chefsuppdraget. För närvarande är det inte lika lätt som tidigare att rekrytera chefer och det är en utmaning för landstinget att hantera de närmaste åren. Ett seminarium genomfördes i mars i syfte att få fler läkare att bli chefer inom primärvården. Seminariet var mycket uppskattat och ett separat ledarutvecklingsprogram som vänder sig till läkare inom primärvården kommer att starta i januari 2010. För detaljinformation angående utveckling av antal anställda hänvisas till delårsbokslutet i denna delårsrapport. Under året har en ökning av antalet heltidsanställda skett med 129 sedan bokslut 2008. Då det finns stora krav avseende kostnadsreducerande åtgärder är utvecklingen oroande. Landstinget reviderade sin rekryteringsrutin med start 1 april 2009. Detta innebär att rutinen kring anställningsstopp har ändrats till att respektive produktionsenhetschef nu har delegation på att fatta beslut om anställning och förlängningar av tidsbegränsade anställningar. Kostnaderna för hyrpersonal har under flera år varit höga. En del i åtgärdsplanerna som togs fram i samband med 2008 års budget var att minska dessa kostnader. För att kontinuerligt hålla kostnaderna för hyrpersonal på en rimlig nivå har dels en upphandling genomförts och i samband med denna startades den landstingsövergripande organisationen, Bemanningsorganisation för vårdpersonal (Bov), som är en stödorganisation inom landstinget för alla verksamheter som behöver hyrpersonal. Under januari till augusti 2009 fortsätter användandet av hyrpersonal att minska jämfört med tidigare år. Under januari till augusti år 2008 användes hyrpersonal motsvarande cirka 37,0 mkr. Motsvarande siffra för år 2009 är 20,6 mkr. Målet är att minska antalet hyrpersonal med 30 procent under år 2009 och år 2010. Än så länge håller således målsättningen.