Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef
Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens möjligheter framöver Problematisera kring ett scenario där penningpolitiken inte görs mer expansiv trots att det tar längre tid att nå målet
Del 1: Den penningpolitiska debatten ett nytt försvarstal? Mycket ovanlig penningpolitik de senaste åren Viktigt att seriöst gå igenom och reflektera kring synpunkter och kritik Alla vinner på en debatt där man bemödar sig om att förstå varandras argument
God tillväxt men låg inflation sedan krisen BNP-utveckling Inflation Anm. Index, 2007 kv 1 = 100 respektive årlig procentuell förändring. Inflationen avser KPI för USA och HIKP för övriga. Källor: Bureau of Economic Analysis, Bureau of Labor Statistics, Eurostat, Office for National Statistics och SCB
Olika typer av kritik Negativ reporänta är onaturligt och osunt i sig fel i nuvarande ekonomiska läge Viktigt att dra ut konsekvenserna av kritiken Oftast: Inflationsmålet är inte så viktigt Mer sällan: Inflationsmålet är (inte o)viktigt men hade kunnat försvaras med en annan mindre expansiv politik
Negativa nominella räntor ovanligt men inte negativa reala räntor 40 30 Real kort ränta Nominell kort ränta 40 30 20 20 10 10 0 0-10 -10-20 -20-30 -30-40 1900 1919 1939 1959 1979 1999 Anm. Procent. Real ränta beräknas från serier för nominell ränta och inflation/inflationsförväntningar. För nominell ränta används årsdata från "historisk monetär statistik för 1900 1918, Riksbankens diskonto för 1919 1983 och därefter räntan på en tre månaders statsskuldsväxel. För inflation/inflationsförväntningar används årsdata från historisk monetär statistik för 1900 1918, levnadskostnadsindex/kpi från SCB för 1919 1979 och därefter inflationsförväntningar hos hushållen på ett års sikt från Konjunkturinstitutet. -40 Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken
Negativ reporänta osunt i sig? Betala för att spara och få betalt för att ta lån? Det allmänna ränteläget är lågt men inte negativt Skadligt för bankernas lönsamhet?
Kostnad/tillgångar God lönsamhet hos svenska banker Avkastning på eget kapital Kostnadsstruktur hos banker 3,0 2,5 USA Schweiz 2,0 1,5 1,0 0,5 Österrike Italien Spanien Irland Finland Frankrike Portugal Belgien Nederländerna Sverige Danmark Tyskland Storbritannien 0,0 30 40 50 60 70 80 90 Kostnad/intäkter Anm. Avkastning på eget kapital mätt i rullande fyra kvartal, procent. Oviktat medelvärde. Den röda linjen avser ett urval av stora europeiska banker. Kostnader i procent av tillgångar och procent av intäkter. Källor: Bankernas delårsrapporter, IMF och SNL Financial
Negativ reporänta osunt i sig? Betala för att spara och få betalt för att ta lån? Det allmänna ränteläget är lågt men inte negativt Skadligt för bankernas lönsamhet? Krissignal: ökad osäkerhet och dämpad efterfrågan? Viktigt att ta på allvar
Gott stämningsläge hos hushåll och företag Anm. Index, medelvärde = 100, standardavvikelse = 10. Källa: Konjunkturinstitutet
Negativ reporänta fel i nuvarande läge? Reflektion: Handlar egentligen om att reporäntan är alltför låg snarare än negativ Viktig insikt: Lågt globalt realränteläge som inte beror på penningpolitiken Ökat sparande minskade investeringar, svagare långsiktiga tillväxtutsikter Centralt för debatten om negativa sidoeffekter (t.ex. pensionssparandet) Mycket låga styrräntor krävs för att få expansiv effekt
Nedåtgående trend i globala realräntor 6 4 Storbritannien USA Sverige 6 4 2 2 0 0-2 -2-4 85 90 95 00 05 10 15 Anm. 10 årsränta på reala statsobligationer i Sverige, Storbritannien och USA, procent. Svenska realräntor är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson Siegel metoden. -4 Källor: Bank of England, Federal Reserve, Thomson Reuters och Riksbanken
Negativ reporänta fel i nuvarande läge? Reflektion: Handlar egentligen om att reporäntan är alltför låg snarare än negativ Viktig insikt: Lågt globalt realränteläge som inte beror på penningpolitiken Ökat sparande minskade investeringar, svagare långsiktiga tillväxtutsikter Centralt för debatten om negativa sidoeffekter (t.ex. pensionssparandet) Mycket låga styrräntor krävs för att få expansiv effekt Inflationsmålets trovärdighet stod på spel Kritiskt läge 2014-15
Problematisk inflationsbild, framför allt 2014-15 Låg inflation länge ledde till trovärdighetsproblem 3 2 KPIF exklusive energi KPIF 3 2 1 1 0 0-1 10 11 12 13 14 15 16-1 Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Inflationsförväntningar avser medelvärden för penningmarknadens aktörer. Källor: SCB och TNS Sifo Prospera
Farligt läge våren 2015 I ett dåligt scenario hade kronan kunnat stärkas som dollarn och pundet * vilket hade fått allvarliga konsekvenser för de svenska företagens konkurrenskraft 115 105 115 105 140 130 Tyskland USA Sverige 140 130 95 95 120 110 120 110 85 EURGBP EURUSD EURSEK 75 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 jan-16 jul-16 85 75 100 90 05 07 09 11 13 15 100 90 Anm. ECB kommunicerar beslut om köp av värdepapper den 22 januari 2015 och inleder köpen den 9 mars 2015. Växelkurser, index, 1 januari 2014 = 100. Enhetsarbetskostnader i industrin, euro, index, 2011 = 100. Blå kvadrat indikerar effekt av att kronan apprecierar med 30 procent mot euron. Källor: ECB, Macrobond och Conference Board * Diagrammet är korrigerat i denna versionen.
Men hushållens skulder och bostadspriserna? Tidigare gjorde ni ju rätt! Ingen kraftig leaning, inga trovärdighetsproblem, preciserad rollfördelning 2013 Problemen på bostadsmarknaden betydligt djupare än att räntan låg
Stigande trend i skulder och bostadspriser vid ganska hög och mycket låg reporänta Anm. Index, 2000 kv1 = 100. Reala huspriser beräknas från serier för nominella huspriser och KPIF. Källor: SCB och Riksbanken
Betydligt långsammare prisökning i Tyskland trots liknande penningpolitik Korta räntor Utveckling av bostadspriser 6 5 Tyskland Sverige 6 5 200 180 Tyskland Sverige 200 180 4 3 2 1 4 3 2 1 160 140 120 160 140 120 0 0 100 100-1 05 07 09 11 13 15-1 80 05 07 09 11 13 15 80 Anm. Procent respektive index, 2005 kv 1 = 100. Källor: BIS och OECD
Men hushållens skulder och bostadspriserna? Tidigare gjorde ni ju rätt! Ingen kraftig leaning, inga trovärdighetsproblem, preciserad rollfördelning 2013 Problemen på bostadsmarknaden betydligt djupare än att räntan låg Inte rimligt att Riksbanken ska offra sin huvuduppgift, inflationsmålet Inflationsmålet centralt i Sveriges ekonomisk-politiska ramverk Eventuell inbromsning tillfällig och kommer inte åt grundproblemen måste lösas med bostadspolitik, skattepolitik, makrotillsyn
Del 2: Blick framåt penningpolitikens möjligheter framöver Negativa styrräntor Har gett väntade effekter Olika farhågor har inte besannats (hittills) Men är ingen universallösning Förr eller senare uppstår problem när styrräntan blir allt mer negativ Tar förhoppningsvis lång tid innan styrräntan blir negativ igen i framtiden
Läget idag Strategi: Hålla uppe inflationen tills konjunkturen tar över som drivkraft Inte för snabb förstärkning av kronan Men inte permanent kämpa emot fundamenta (dock osäkert hur stor förstärkning fundamenta talar för) Goda förutsättningar att lyckas (stark konjunktur) Finns utrymme att bland annat sänka reporäntan ytterligare och köpa mer värdepapper vid behov Även om det kvarvarande utrymmet inte låter sig kvantifieras går det inte att blunda för att det är begränsat Viktigt att problematisera seriöst kring alternativa scenarier
Scenario där penningpolitiken inte görs mer expansiv trots att det tar längre tid att nå målet Konjunkturen tar inte över stafettpinnen Svagare konjunktur? Lägre inflationsbenägenhet? Fortfarande utrymme för mer expansiv politik Men en situation kan uppstå där Riksbanken inte kan eller vill göra penningpolitiken mer expansiv trots sämre inflationsutsikter
Scenario där penningpolitiken inte görs mer expansiv trots att det tar längre tid att nå målet (forts) Innebär inte att Riksbanken ger upp målet Fördelarna med ett mål på 2 procent gäller alltjämt Inflationen kan dämpas länge av strukturella faktorer men inte för evigt på sikt är den ett monetärt fenomen
Inflation Penningpolitiken bestämmer inflationen på sikt inflationen är ett monetärt fenomen 14 12 10-talet 10 8 80-talet 70-talet 6 50-talet 4 90-talet 60-talet 40-talet 2 2010-talet 00-talet 2000-talet 0 30-talet -2-4 20-talet -6-2 0 2 4 6 8 10 12 14 Tillväxt i penningmängd Anm. Årlig procentuell förändring. Penningmängden avser M3 och inflationen avser KPI. Kvadraterna visar genomsnitt för olika decennier. Källor: SCB och Riksbanken
Scenario där penningpolitiken inte görs mer expansiv trots att det tar längre tid att nå målet (forts) Innebär inte att Riksbanken ger upp målet Fördelarna med ett mål på 2 procent gäller alltjämt Inflationen kan dämpas länge av strukturella faktorer men inte för evigt på sikt är den ett monetärt fenomen Innebär inte en helt annan politik, t.ex. att reporäntan höjs Fortfarande så expansiv politik som möjligt så att det inte tar längre tid än nödvändigt att nå målet Kommunikationen central Mycket mindre skadeverkningar om alla inser att målet inte övergetts Rationella långsiktiga inflationsförväntningar bör vara i linje med målet