20 år av genderspecifik drogpreventionden interaktiva Bellametodiken.

Relevanta dokument
Förebygg.Nu Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet

Oslo Christina Pettersson Ordförande KSAN

Vad är KSAN? KSAN:s medlemsorganisationer. Stadgar KSAN. KSAN:s medlemskap i andra organisationer/nätverk (forts.)

Göteborg den 13 november Det rosa monstret

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Svenska ungdomars drogvanor i ett europeiskt perspektiv

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

Frisk i natur et felles nordisk prosjekt

Droganvändning bland unga i Europa

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Nationella ANDT-strategin

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Folkhälsopolitiskt program

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2018 Ålands Feministparaply

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Johnny Gustavsson Gävle kommun Sven Persson SLAN (Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor)

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Arbetsplan för ANT arbetet, Gnosjöområdet

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd

Alkohol- och drogpolitiskt program

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Välfärds- och folkhälsoprogram

Centralförbundet för. narkotikaupplysning. alkohol- och. Alvesta Kristofer Odö Samordnare Drugsmart

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Verksamhetsplan för år 2014

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

SET. Social Emotionell Träning.

Mer harmoni Mindre stress

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Göteborg

Sisters Internationals Lokalgrupper

Barn och ungas utsatthet för våld

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Självpresentation. Tieto PPS AH090, 2.4.0, Sida 1

LÄRARHANDLEDNING Fatimas resa

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

8 steg till ett lokalt ANDT-arbete

Verksamhetsplan Arbetsåren

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016

-Projektplan Fri:JA Projektplan Fri:JA

KULTUR OCH HÄLSA för seniorer i ORSA

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

FRISK I NATUREN. Nordiskt samverkan för en hållbar framtid

Min referensram Drogsituationen Beroende Vem blir missbrukare? Hur känna igen? Förebyggande i skolan; vad fungerar? Vad fungerar inte?

Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut

Likabehandling

Ängesbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Frisk i natur et felles nordisk prosjekt

Skogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Projekt Nu kommer jag först! Unga tjejers och HBTQ-ungdomars guide till stresshantering, självkänsla och arbetslivet

Frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete Verksamhetens genomförande 2009

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

English Skandinaviska «Tillbaka till Kulturkontakt Nord. Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats.

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ung Röst Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation


Transkript:

20 år av genderspecifik drogpreventionden interaktiva Bellametodiken. Från källarlokal till EU:s Top Ten Story Gävle 7 September 2016 Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet

KSAN, Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol - och Narkotikafrågor Grundades 1943 Paraplyorganisation 37 medlemsorganisationer Når ut till 325 000 kvinnor Bred verksamhet Pionjär och Årets ideella organisation 2015!

Var finns flickorna? En utredning 2001 Ett nytt projekt 2002-2004 Slutsats: Mer tjejgrupper punkt! Villkoren för att arbeta med flickor: - efter arbetstidens slut - i källarlokaler - obetalt - pojkarna måste få vara med

Hur mår flickorna? Övergripande mål för folkhälsa Hur bra stämmer detta? Från elva till vuxen på egen hand?

Övergripande mål för folkhälsa Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Hur bra stämmer detta? Villkoren: källarlokal, efter arbetstidens slut, obetalt och att pojkarna får vara med.

Från elva till vuxen på egen hand? Flickor är friska och glada tills de är 11 år med stigande ålder avtar hälsan (Källa: Folkhälsoinstitutet, Sverige) Skolans uppgift är att förbereda eleverna för livet, verkligheten och vardagen! Flickor stötdämpare mellan bråkiga pojkar Sårbar målgrupp för marknadsföring av beroendeframkallande medel

Hur når vi tonårstjejer? Tonårsflickors ökande ohälsa och missbruk oroar KSAN. Bella Grus & Glitter 2 Metodmaterial för ledare av tjejgrupper sedan 1994 uppdaterades och utvecklades på 2000-talet. Interaktiva metoder som påverkar attityder och ändrar beteenden. Reflektion.

Varför är tjejgrupper drogpreventiva? Forskning visar: Vikten av att utveckla oberoende och självkänsla. Utveckla behovet och förmågan att sätta gränser Förändringar i alkohol- och drogbeteende efter att ha testat lösningar. Vardagliga konflikter livslånga färdigheter. Vikten av att hantera stress. 3 av 4 flickor ändrar sina dryckesvanor efter att ha gått en tjejgrupp.

Interaktiva metoder för att påverka attityder, självförtroende och grupputveckling 1. Värderingsövningar - Reflektera och ta ställning - Uttrycka sin åsikt - Motivera sina ståndpunkter - Lyssna på och lyssna på andra - Reflektera och revidera attityder 2. Reflektion - Ett nytt inslag - Effekterna av övningar på tidigare åsikter och attityder - Ingen kommenterar - Ingen hierarki 3. Forumspel - Dramaövningar och teater tilltalar ofta flickor - Ger möjlighet att påverka - Tysta flickor ges möjlighet att spela roller och uttrycka sig - Utvecklar kommunikationsförmåga och stärker självförtroendet

Mer tjejgrupper PUNKT! Ett projekt under 2002-2004 Implementering Utvärdering - politiker - tjejgruppsledare - 600 tjejer Åtgärd

Vad tyckte tjejerna? En känsla av gemenskap Större tolerans Förståelse empati Ökat självförtroende

Bella Europa KSAN inledde 2004 ett samarbete med EURAD/Europe Against Drugs. Syfte: drogförebyggande arbete med Bella-konceptet för tonårstjejer i alla EU-länder. 2 års arbete med projektansökan till EU. Avslag i oktober 2005 p.g.a. att projektet inte inkluderade pojkar. I samarbete med EURAD hölls 2010 en utbildningsdag i Rumänien, för kvinnor från sex olika länder, som en EAD-aktion.

Nätverk för Tjejgruppsledare Sedan 2005, Nationellt Nätverk för Tjejgruppsledare, förankrat i alla Sveriges 21 län och sedan 2009 även internationellt nätverk. Genderspecifik drogprevention är viktigt och måste utvecklas! Stimulera, stärka och vidareutveckla tjejgruppsarbetet i landet. Inspirations- och erfarenhetsbas för Bella Europa. BellaNet International fick oktober 2010 ett erkännande från Europarådet/Pompidougruppen i samband med European Drug Prevention Prize 2010.

www.bellanet.se En webbplats och internetforum för verksamma tjejgruppsledare. Ansök om medlemskap på www.bellanet.se eller till info@ksan.se Syfte: att utbyta erfarenheter och kunskaper med varandra. Nationell och internationell referensgrupp. Medlemmar från Sveriges alla 21 län och 13 andra länder, som tex Portugal, Brasilien,Island, Vitryssland och Ecuador.

EAD European Action on Drugs I juni 2009 godkändes KSAN:s drogförebyggande arbete med flickor i fokus/bellanet av EU-kommissionen som en EAD-aktivitet. Syftet med en EAD-aktivitet är att öka informationen och medvetenheten om riskerna med droger för unga. I EAD kan ingå: ideella föreningar, lokala och nationella myndigheter, individer, skolor, universitet, företag m fl. www.action-drugs.eu KSAN:s dokumentation bland Top Ten Stories i EU 2013!

Island 2009

Rumänien,Ukraina,Moldavien,Nederländerna, USA,Tyskland 2010

Sverige 2011

Island 2012

Sverige 2013

Finland 2013

Senegal 2014

Island, Ungern och Grönland 2014

Vitryssland 2015

Lettland och Litauen 2015

Sverige 2015

Sverige 2016

Ett ständigt pågående arbete! Drogförebyggande arbete med fokus på flickor måste hela tiden fortsätta Varje ny generation måste vinnas!

Framtidsutsikter - Hur ska vi fortsätta hantera utmaningarna?

Tack för uppmärksamheten! Britt Fredenman Projektledare BellaNet britt.fredenman@ksan.se 0703-981041 www.bellanet.se