Bilaga Svar på åtgärdsförslag 1-47, TN/2012:164

Bilaga Svar på åtgärdsförslag 1-47, TN/2012:164 Tekniska förvaltningen har gått igenom de 47 åtgärdsförslag som lagts fram av Vänsterpartiets kommunala grupp. Följande personer har varit inblandade i remissvaret; Ulf Agermark, teknisk chef (fråga 35). Ewa Eklind Blomkvist, stadsträdgårdsmästare park- och naturavdelningen (fråga 17, 31, 45) Lars Andersson, kommunekolog park- och naturavdelningen (fråga 12). Fredrik Ivarsson, gatuingenjör gatuteknikavdelningen (fråga 32, 33, 37, (42 ingen kommentar då driften kommer åt idag) 43, 47). Anna Bengtsson, gatuingenjör gatuteknikavdelningen (fråga 4, 7, 8, 9, 10, 11, 14, 18, 20, 21, 26, 36, 38, 39, 40). Magnus Nykvist, trafikingenjör trafik- och stadsmiljöavdelningen (fråga 1, 2, 3, 5, 20, 22, 23, 29, 32, 33, 34, 36, 42). Linnea Edenvärn, trafikingenjör trafik- och stadsmiljöavdelningen (fråga 33, 37, 40, 41) Ingvar Dahl, trafikingenjör trafik- och stadsmiljöavdelningen (fråga 18,29 ) Åke Gustavsson, planeringsingenjör gatuteknikavdelningen (fråga 43) Johan Andersson, projektledare mark- och exploateringsenheten KLF (fråga 13) Ingvar Johnsson, projekteringsingenjör projekteringsavdelningen (fråga 23) Frågorna besvaras i numrerad ordning sidan 2-28; Inledningsvis följer frågorna/synpunkterna/kommentarerna från Vänsterpartiets kommunala grupp i fetstil. Därefter står kommentarer för respektive fråga. Avslutningsvis finns en kostnadsbild redovisad om denna är möjlig att redogöra för. På sidan 29-30 finns en tabelluppställning med en totalkostnad. Här redovisas kostnader för de åtgärder som är möjliga att genomföra. Observera att kostnader i fetstil inte räknas med i totalkostnaden. 1

Fråga 1 Linnégatan Linnégatans korsning med Norra Esplanaden är mycket dålig för cyklister. Hur ska man i rusningstrafik klara att cykla genom detta kryss längs Linnégatan i båda riktningarna? Cykelbana saknas en längre sträcka där! Hur ska man klara en vänstersväng där som cyklist? Så skrev vi 2008 och nu noterar vi; Cykelboxar har tillkommit i korsningen. Mycket bra. Störst svårighet nu är när man kommer från norr på cykel. Kommentar fråga 1 Denna åtgärd är inte möjligt att åtgärda. På grund av den gatusektion vi har i korsningen och med tanke på de fastighetsgränser som finns nära inpå vore det svårt att bygga om korsningen. Möjligtvis skulle det fungera med en slags signalprioritering, men då prioriteras också andra delar bort. Väntetiden kommer i så fall att öka för samtliga trafikanter, vilket kan kompliceras av att platsen är en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken och flödet in och ut ur staden. Se också svar 18. Fråga 2 Den korta smitvägen vid Fagrabäcksvägen 2-4 Vägen är markerad som enkelriktad. Båda riktningar borde vara tillåtna för cyklister (typ Norrgatan). Kommentar fråga 2 Denna åtgärd är inte möjligt att åtgärda. Möjlig väg erbjuds cyklister på rätt sida från Fagrabäcksvägen in mot korsningen. Om dubbelriktad cykelbana erbjuds; Hur ska vi förklara för cyklister som kommer från smitvägen (österifrån) att de hamnar i fel riktning på Fagrabäcksvägen ut mot korsningen Fagrabäcksvägen/Linnégatan och att de därför måste hoppa av och leda sin cykel över övergångsstället? Fråga 3 saknas. 2

Fråga 4 Storgatan vid Strykjärnet Här är det farligt! Skylt för bilisterna om korsande cykelväg behövs! Skylt för cyklister om väjningsplikt (så är det gentemot bilisterna här)! I framtiden ser vi helst cykelprioritering här. Dvs väjningsplikt för bilisterna. Varför upphör cykelvägen vid Strykjärnet när man kommer cyklande från Norrtullsrondellen. För en gång skull finns det gott om plats för cykelvägsmarkering på nuvarande trottoar fram till Linnégatan. Här är det i stället markerat att cyklister ska köra ut i bilvägen vid Strykjärnet. Helt märklig markering. Kommentar fråga 4 Det finns inget som hindrar att nya vägmärkeskyltar sätts upp, men alla skyltar blir så småningom en drift- och underhållsfråga. Det är viktigt att fundera på om skyltar ska sättas upp för att förtydliga regler vid vissa platser. Regler om väjningsplikt för cyklister som korsar körbana gäller generellt. Risken är att cyklisten endast letar efter skyltar som visar väjningsplikt och tror att andra regler gäller vid andra platser. Vad gäller platser för cykelprioritet är det viktigt att strategiskt välja de punkter som skulle fungera trots ett stort flöde av cyklister. Vi måste bland annat ta hänsyn till kollektivtrafiken, se särskilt i det här fallet längs med Storgatan riktning Teleborgsvägen där linje 1,5 och 7 passerar. 7ans linje kör dessutom med 10 minuters trafik tur och retur till Linnéuniversitetet. I oktober påbörjades arbetet med ett busskörfält mellan Storgatan och Furutåvägen, vilket skulle påverkas negativt av en cykelprioritet vid Strykjärnet. Ett nytt regelverk för cyklister kan förändra dagens situation där cyklister har väjningsplikt ut på körbana. I dagsläget vet vi dock inte vilka beslut som kommer att tas i cykelfrågorna. Kent Johansson, regeringens cykelutredare ska i en utredning se över de regler som finns, som reglerar planering och utformning av trafikmiljön, samt trafikreglerna för cyklisterna. Utredningen som skulle varit färdig i maj 2012 presenteras vid en kommande konferens i Kalmar som Regionförbundet i Kalmar län anordnar den 23 november. De platser som väljs för cykelprioritering bör med fördel vara frekventa cykelstråk med genomgående passager, som är utformade på ett sätt som dämpar hastigheten hos biltrafiken och ger bilister en naturlig väjningsplikt gentemot cyklister och gående. Med hjälp av genomgående passager uppnås båda dessa önskemål - samtidigt minskar olycksrisken. Erfarenheter från andra städer har inhämtats under sommaren 2012, se exempelvis Örebro kommun och Malmö stad. Tidigare har diskuterats att prova cykelprioritet vid fem större korsningar med biltrafiken, exempelvis längs med Smalspåret. Denna sträckning Smalspåret (gång- och cykelbana som löper gent genom staden mellan Centrum och Sandsbro) skulle vara en mycket intressant provsträckning ur cykelsynpunkt. Det krävs dock att alla korsningar utformas på ett liknande 3

sätt över bland annat (Folkungagatan), Mörners väg, Nydalavägen, Domfällevägen och Evedalsvägen. Kungsgårdsvägen kan bli en punkt där det ej är möjligt med cykelprioritet. Korsningarna med bostadsgator inom stadsdelen Östra Lugnet skulle med samma fördel kunna få cykelprioritet och skapa en enhetlighet genom hela sträckningen fram till Sandsbro. Kostnad fråga 4 Cykelvägen från Norrtullsrondellen riktning mot Strykjärnet får en ny lösning under hösten. Arbetet sattes igång vecka 39 och beräknas kosta cirka 400 000 kr. Fråga 5 Höger-sväng -cykelbana i korsningar Cykelbanorna i flera korsningar skulle inte behöva tvinga ut cyklister, som ska till höger, ut på den vanliga bilvägen. En egen cykelbana som alltså svänger höger och inte skickar ut alla cyklister i bilbanan skulle alltså lösa detta. Kan detta vara upp till en tredjedel av alla cyklister i korsning som ska svänga höger? I så fall har denna reform minskat kollisionsrisken mellan bil och cykel högst väsentligt. Detta gäller många korsningar med trafiksignaler och i stort sett ALLA cirkulationsplatser på Mörners väg och liknande sträckor. Kommentar fråga 5 Lösningen kan vara applicerbar vid enstaka punkter, men ej generellt. Höger sväng för cyklister i korsningar kan uppfattas var en smidig lösning för cyklisten. Höger sväng bana i korsningar är dock inte alltid lämpligt för de gående som riskerar att bli påkörda när de passerar banan vid övergångsställen. Se även svar 19. Fråga 6 Väjningsskylt Cyklisterna borde ha en varningsskylt med väjningsplikt vid Mörners väg mitt för Dalbo centrum. Finns det en sådan skylt i Sverige? Mörners väg är ju huvudled. På sikt borde det vara tvärt om: Väjningsplikt för bilister där cykelväg korsar gata. Kommentar fråga 6 Det har diskuterats att prova cykelprioritet på cirka 5 punkter längs med Smalspåret mellan centrum och Hovshaga. Övergångsstället med kombinerad överfart vid Arabyskolan över Mörners väg utgör en av dessa fem punkter. Se också svar 4. Fråga 7 Trafikskyltar för cyklister Fler trafikskyltar med regler för cyklister. Alla kan inte regelverket. 4

Kommentar fråga 7 Om cyklisten inte känner till de enklaste trafikreglerna, hur ska cyklisten då veta vad olika vägmärkeskyltar betyder? Det finns för mycket vägmärkeskyltar som det är i dagsläget. Risken är att ingen bryr sig om skyltarna och att trafikanterna blir konfunderade angående betydelsen, särskilt om vi inte är konsekventa och skyltar alla platser med samma lösning. Se t.ex. väjningsskyltar som är placerade längs med Vallviksvägen och som är ett försök att förtydliga trafikreglerna. Övriga närliggande cykelbanor (t.ex. Furutåvägen) med korsande körbana skyltas inte, men samma regler gäller om cyklistens väjningsplikt. Vi anser att det är bättre med mer trafikinformation till allmänheten och bättre trafikundervisning i skolan. Hjälp oss gärna att skapa goda förutsättningar för detta i ett samarbete med skol- och barnomsorgsförvaltningen centralt. Kostnad fråga 7 Schablonpriset för skylt på en stolpe är cirka 1 500 kronor. Driftkostnaden kan ligga på cirka 500 kronor per år då det ofta sker påkörningar, skadegörelse mm. Fråga 8 Skyltningen i Fagrabäcksrondellen Cyklister som kommer från stan och från söder vet inte att man ska cykla väster om rondellen om man ska vidare i riktning Evedal, Norremark. Nya cyklister som kör öster om rondellen hamnar i svårt och farligt läge när de ska korsa Kalmarvägen. Kommentar fråga 8 Vägvisningen som Växjö har idag utgår från fyra stora stråk cerise, röd, gul och grönt som skär genom centrum från de olika stadsdelarna enligt Göteborgsmodellen. Denna indelning gjordes 2001-2004, men sedan dess har mycket hänt. Övrig vägvisning finns inte, med vissa undantag (t.ex. en vägvisningsskylt vid Evedalsvägen i annan modell skylt med texten centrum, likaså vid Teleborgsvägen/Stallvägen). Cyklister som kommer från stadsdelen Öster eller Högstorp med önskan att cykla riktning Norremarksrondellen erbjuds inte någon vägvisning vid Fagrabäcksrondellen. Den vägvisning som finns i närheten, är rött stråk Högstorp/Öster-centrum. För att cykla norrut riktning Evedal, Norremark måste cyklisten välja en privat sträckning, vilket komplicerar vägvisningsfrågan då bostadsrättsföreningen Fagrabäck inte önskar att cyklister använder deras enskilda väg1. Det saknas överhuvudtaget vägvisning norrut från Linnégatan. Norrut finns idag endast ett stråk (grönt) från centrum till Sandsbro, via Gamla Norrvägen. Det saknas således vägvisning 1 Kommunen har under hösten 2011 till och med våren 2012 hanterat ett uppmärksammat trafikärende kring bostadsrättsföreningen Fagrabäck, som numera skyltar sina infarter med det lagliga trafikmärket C3, Förbud mot trafik med annat motordrivet fordon än moped klass 2. 5

mellan centrum och Evedal, Norremark. Detta gör att många cyklister väljer fel väg om de önskar cykla riktning Evedal. Vid gång- och cykeltunneln (under Sandsbrovägen strax före Norrehovsrondellen) måste de nämligen cykla västerut för att hamna rätt riktning målpunkten. En större inventering krävs. En inventering skulle kunna ligga till grund för en större skyltplan. Då kan också de resurser som behövs redogöras för. Inventering behöver dock upprepas med några års mellanrum när nya bostadsområden byggs och när stora förändringar sker t.ex. utbyggnaden av Arenastaden. Kostnad fråga 8 Kostnad för en inventering och skyltplan beräknas till en personresurs på gatuteknikavdelningen som arbetar med endast denna uppgift i minst en vecka, dvs 40 h. Det är svårt att uppskatta 16 mil cykelväg, därför behövs inledningsvis en genomkörning. Arbetet kan stödja sig på den inventering av kommunens gång- och cykelvägar som genomfördes av gemensamt av representanter från drift-, trafik-, park- och naturavdelningen år 2009. I denna inventering upptäcktes många brister bl.a. i skyltning. Fråga 9 Öster om Fagrabäcksvägen Skylt saknas för cyklister som vill riktning Högstorp. Det finns tre cykelvägar att välja! Kommentar fråga 9 Vi kan se över behovet av komplettering av det röda stråket Högstorp/Öster/Centrum. Se också svar 8. Kostnad fråga 9 En stolpe kostar med fundament cirka 2 900 kronor, en skylt (per styck) kostar i genomsnittspris cirka 1 500 kronor (mer om den ska vara dubbelsidig mm) samt 2500 för arbete och annat material. I detta fall kan vi räkna med en stolpe med tre skyltar. Totalkostnaden blir cirka; 9 900 kronor. Fråga 10 Notering Högstorp Bra skylt på Högstorpsvägen till centrum och Öster. Den vägen är svår att upptäcka annars. Dock saknas skylt längre fram på Tjädervägen 18 och vid Korpvägen. Här är det lätt att hamna fel som cyklist. Kommentar fråga 10 Vi kan se över behovet av komplettering av det röda stråket Högstorp/Öster/Centrum, se också svar 8. 6

Se Korpvägen och Tjädervägen som är intilliggande gator på Högstorp. För att komplettera vägvisningen borde en plats skyltas. Kostnad fråga 10 En stolpe kostar med fundament cirka 2 900 kronor, en skylt (per styck) kostar i genomsnittspris cirka 1 500 kronor (mer om den ska vara dubbelsidig mm) samt 2500 för arbete och annat material. I detta fall kan vi räkna med en stolpe med två skyltar. Totalkostnaden blir cirka; 8 400 kronor. Fråga 11 Skyltar saknas. Från Högstorp efter underfarten under Ronnebyvägen saknas skylt till LNU och centrum. Kommentar fråga 11 Vi kan se över behovet av nya skyltar till LNU och centrum, se också svar 8. Kostnad fråga 11 En stolpe kostar med fundament cirka 2 900 kronor, en skylt (per styck) kostar i genomsnittspris cirka 1 500 kronor (mer om den ska vara dubbelsidig mm) samt 2500 för arbete och annat material. I detta fall kan vi räkna med en stolpe med tre skyltar. Totalkostnaden blir cirka; 9 900 kronor. Fråga 12 Växjö runt En underbar runda som kan få vissa enkla förbättringar, till exempel skyltar om vart man är på väg. Typ Teleborg, Kronoberg, LNU, Hovshaga. Kommentar fråga 12 Underhåll och förbättringsåtgärder av cykelstråket Växjö Runt görs löpande genom skogsförvaltningens regi. Komplettering av hänvisningsskyltar kommer att ske inför nästa vår. Kostnad fråga 12 Park- och naturavdelningen uppskattar en kostnad på 20.000 kr. Fråga 13 Belysning på cykelvägar På många ställen, Evedalsvägen och Mörners väg är bra exempel, är belysningen svängd ut över bilbanan istället för över cykelbanan. Sväng stolparna 180 grader! Kommentar fråga 12 Idén är god, ännu bättre kan vara att redan från början ta fram bra lösningar t.ex. liknande den lösning som valts på sträckan från Lugnetområdet riktning Kronoberg. Här har kommunen 7

satt belysning på både körbana och cykelbana (på samma stolpe). Belysningen kommer alla trafikanter till godo! Övrigt om belysning (se cykelvägplanen) En inventering av belysning har gjorts inom ramen för arbetet med cykelvägplanen år 2009. I bilagan sidan 53-54 finns en lista över sträckor i huvudcykelvägnätet som saknar belysning. I dagsläget är endast en sträckning åtgärdad; sträckan Vallviksvägen från Vallviksrondellen till Trummenrondellen. Investeringskostnader för belysningssatsningar längs med 3,3 mil cykelväg uppgår till cirka 12,9 miljoner kronor. Upprustningen enligt denna kostnadsberäkning innebär att belysning sätts längs med gång- och cykelvägar (inom huvudcykelvägnätet) som 1) helt saknar belysning (1,5 mil) eller har 2) dålig belysning från parallellöpande bilväg (1,8 mil). Sträckan längs med Evedalsvägen, i höjd med Rådjursvägen fram till Evedals camping, tillhör den senare (2). Cykelvägen är i det här fallet belyst på varierande avstånd med varierande mängd växtlighet mellan cykelbana och körbana. Längs med Evedalsvägen är behovet särskilt stort då stråket kommer att bli en allt mer viktig länk mellan Centrum via Linnégatan -Norr- Hovshaga (Östra lugnet)- Evedal (Hagavik)-Kronoberg. Sträckan längs med Mörners väg, från Haglyckevägen i norr via Skogslyckerondellen fram till Sjövägens anslutning med Vaktvägen (se Bergsnäs) tillhör också den senare (2). Denna sträcka utgör en viktig tvärgående gång- och cykelväg inom huvudcykelvägnätet. Läs mer om tvärgående cykelstråk i cykelvägplanen sidan 25. I cykelvägplanen uppmärksammas tio viktiga tvärgående cykelstråk. Stråk nr 4 inkluderar Mörners väg. De tvärgående stråken kräver stora investeringar. En del stråk saknar endast skyltning, somliga saknar belysning. Andra stråk saknar vissa sträckningar med separata gång- och cykelvägar. En större inventering krävs för att utreda behoven längs med de tvärgående stråken. Kostnad fråga 13 Schablonpris Belysning kostar enligt mark- och exploateringsenheten ungefär 15 000 kr per stolpe (material och arbete) inräknat. Sätter man ett cc avstånd på ca 30 m blir det en kostnad på ca 500 kr/m. Ny belysning på Evedalsvägen i höjd med Rådjursvägen fram till campingens infart, se vid Lj Brandts väg är uppskattningsvis en sträcka på 2 100 meter. Kostnaden enligt schablonpris uppskattas därför till strax över 1 miljon kronor. Ny belysning på Mörners väg - från Haglyckevägen i norr via Skogslyckerondellen fram till Sjövägens anslutning med Vaktvägen (se Bergsnäs) är uppskattningsvis en sträcka på 4 600 meter. Kostnaden enligt schablonpris uppskattas därför till strax över 2,3 miljoner kronor. Större inventering/genomgång av de tvärgående stråken Kostnaden kan variera beroende på om arbetet genomförs av extern konsult eller om det 8

genomförs inom ramen för verksamheten. Arbetet blir resurs- (personell) och tidskrävande, men kan ta sin grund i den inventering som genomfördes inom ramen för cykelvägplanen. Uppdraget bör med fördel ges till VEAB. Fråga 14 Markering på marken A Fler markeringar på vägbanan med cykel- och gångvägs symboler. B Vita streck förnyas dåligt på vissa ställen. C Nya vita streck skulle underlätta mycket på många ställen där det nu är blandad trafik (ex. Smedjegatan). Kommentar fråga 14 Markeringar är viktiga, särskilt i miljöer där många olika trafikantgrupper samsas om samma yta eller där det råder konflikter. Ifyllning av symboler och linjer är en drift- och underhållsfråga. Företaget Cleanosol har uppdraget genom tekniska förvaltningen att årligen förbättra målningen där de har möjlighet och kan. Arbetet sker främst under sommarmånader då det krävs ett torrt väglag. En ny satsning som genomförts under 2012 är en markering med skiljelinje i samtliga gångoch cykeltunnlar. Åtgärden förtydligar körriktningen för trafikanterna som färdas genom tunnlarna. Trafikverket som analyserar alla trafikolyckor med dödlig utgång pekade på vikten av denna åtgärd efter en dödsolycka i tunneln under Vallviksvägen 2009. Denna tunnel målades också om direkt efter analysen. Kostnad fråga 14 I dagsläget utan förändringar uppskattas den årliga driftkostnaden för markeringar och målning av gatuteknikavdelningen till: 1,6 miljoner kr. Fråga 15 Spetsamossen, obs fråga saknas. Här har skett stora förbättringar sedan 2008. Återkoppling har skett till park- och naturavdelningen. Fråga 16 Spetsamosserondellen Visa genom cykelmarkeringar i gatan hur man tänkt att man ska cykla här för att komma över till Spetsamossen från Liedbergsgatan och Dalbo. Kommentar fråga 16 Åtgärden är ej möjlig att genomföra. Det finns redan idag på ett flertal punkter längs med Liedbergsgatan övergångsställen med och utan kombinerad cykelöverfart som förbinder Dalboområdet och Vintervägen/Vårvägen 9

med Spetsamossen. Om vi gör pilar i marken är det viktigt att veta vart pilarna ska leda. Målpunkten för cyklister längs med Liedbergsgatan kan också ligga längre söderut. Då kan markeringarna missuppfattas. Se också svar 14. Fråga 17 Papperskorgar Papperskorgarna utmed gång- och cykelbanor behövs inne i staden. Fler papperskorgar behövs. T.ex. på Liedbergsgatan från centrum till Mörners väg finns inte en enda, inte ens vid busshållplatserna. Kommentar fråga 17 Fler papperskorgar om vi räknar med 100 stycken till i staden är investeringen cirka 200-250 tkr och årlig drift cirka 100 tkr. Fråga 18 Grönt ljus för cyklister I vissa korsningar växlar trafiksignalen fortfarande om från rött till grönt enbart för bilister. Cyklister förväntas trycka på en knapp för att få grönt. Detta är i alla fall långt från klimatkommissionens förslag om motorvägar för cyklister. Mer flyt åt cykeltrafiken alltså; automatiskt grönt ljus även för cyklister i vanliga korsningar. Kanske borde cyklisternas gröna ljus ha en annan intervall än bilarnas? Visst går det att skapa cykelprioritet så att signalerna känner av en nalkandes cykel. Kommentar fråga 18 Det blir ett bättre flöde för alla trafikanter om det blir grönt ljus snabbare för cyklisten. Vi har grönt ljus för cyklister i en del korsningar i Växjö stad, men inte på alla. Observera att grönt ljus för cyklister vid vissa platser endast finns i två riktningar t.ex. väst-östlig riktning på Storgatan, men inte nord-sydlig riktning vid Smedjegatan. De få platser (9 stycken korsningar med 16 stycken tillfarter som skulle kunna bli aktuella) som återstår skulle kunna få samma lösning, men det är en investeringsfråga. Fördelen med grönt ljus är att cyklisten slipper stanna och trycka på knappen. Nackdelen är att man måste förena grönt ljus för fotgängarna samtidigt som för cyklisterna. Det innebär att gröntiden blir längre totalt sett och omloppstiden förlängs. Det ger längre rött för bilisterna som får längre köbildning. Då och då när högersvängande cyklister utlöser falsk anmälan händer samma sak, trots att ingen fotgängare eller cyklist passerar korsningen. Vi försöker därför lägga slingan så att felanmälan undviks. Det optimala är att kunna lägga slingan cirka 10 meter från korsningspunkten, men det är inte alltid möjligt. Det innebär i sig att grönljuset inte alltid upplevs fungera väl för cyklisten som kanske blir tvungen att stanna in vid korsningen eftersom slingan ligger alltför nära 10

korsningspunkten. Det finns nya tekniska lösningar i trafikljusen som kan förbättra prioriteringen av cyklister i korsningar. Vi har varit i kontakt med Malmö Stad som arbetar mycket med nya tekniska lösningar i signalsystemet parallellt med det kontinuerliga arbetet med att skapa genomgående passager (på alla platser där det går). I Malmö stad ser man att lösningen genomgående passager på ett bra sätt prioriterar gång- och cykeltrafik framför biltrafiken. Hastigheten sänks och olyckorna minskar. Vid platser där genomgående passeger inte är möjlig arbetar man exempelvis med lösningar för en längre signaltid i signalreglerade korsningar. Ökad signaltid ökar framkomligheten för cyklisterna. Man måste dock vara beredd på att acceptera att omloppstiden förlängs och att det blir längre bilköer. Tiden cyklisten får idag är på cirka 6 sekunder, men just nu arbetar man för att förlänga tiden. Kostnad fråga 18 Kostnaden för att skapa grönt ljus åt cyklister i korsningar kostar cirka 25 000 kronor per tillfart. De 9 aktuella korsningarna är antingen 3-vägs eller 4-vägs korsningar. En uppskattning som gjorts pekar på att 16 nya tillfarter med cykeldetektorer skulle göra satsningen med grönt ljus för cyklister fullständig. Det innebär en kostnad på 16*25 000 kronor = 400 000 kronor. Fråga 19 Hellre samsas med gångare än med bilister Cykelväg har på flera ställen markerats i bilbanan till höger. Mycket bättre vore det med cykelbana till vänster om gångbanan och åtskilt från bilbanan. Kantstenen borde alltså flyttas åt vänster så att cyklister och gångare samsas till höger om kantstenen. Mindre risk för kollision mellan bilist och cyklist. Ex. Fagrabäcksvägen öster om Katedral, Norra Esplanaden, Storgatan vid Västerled, Smedjegatan. Kommentar fråga 19 Det optimala för cykeltrafikanterna är att skapa separata gång- och cykelvägar. Cykelfält är ibland ett alternativ då utrymme eller resurser inte finns. Vad gäller fotgängare samsas dessa helst inte med cyklister, se särskilt diskussionen som då och då blossar upp angående cykling på Storgatan i Växjö centrum. Till tekniska förvaltningen inkommer också årligen klagomål gällande cyklister på gångbanedelen utmed Storgatan i höjd med Västerled. Detta trots att vi här har gjort flertalet åtgärder bland annat skyltning och markeringar med symboler. Även om fotgängare är en olycksdrabbad grupp, sker det fler personskador bland cyklister än bland fotgängare. Försäkringsbolaget Folksam pekar särskilt på vikten av underhåll av cykeloch bilbanor. De flesta cykelolyckor utgörs av singelolyckor, och inte påkörningsolyckor bakifrån. Närmare hälften av alla trafikskador i landet som leder till svårare skador utgörs av cykelolyckor, hela 48 procent att jämföra med 28 procent för personbil, 8 procent för moped 11

och 7 procent för fotgängare (Källa: Folksam Nya siffror för Folksam: Cykelskador vanligaste trafikskadan i kommunerna ). Folksams senaste siffror från maj 2012 visar att; Det inträffar sex till sju gånger fler cykelolyckor än vad polisen rapporterar. De cykelolyckor som dominerar skadeutfallet är singelolyckor. Sju av tio cykelolyckor är singelolyckor Det sker lika många olyckor på cykelbanor som på vägsträckor. Det räcker inte att förespråka cykelhjälm och bygga cykelbanor. Underhållet av cykeloch bilbanor är lika viktigt. Risken för svåra skador ökar med 165 procent vid halka jämfört med när det är torrt. (Källa: Folksam Nya siffror för Folksam: Cykelskador vanligaste trafikskadan i kommunerna ). Kostnad fråga 19 Samhällets kostnader för skadade i vägtrafikolyckor2 uppgår till cirka 21 miljarder kronor. Beräkningar har gjorts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Läs mer i rapporten Statistik och analys. Samhällets kostnader för olyckor3 Resultat (Utdrag ur rapport Statistik och analys s64ff); Den totala samhällsekonomiska kostnaden för vägtrafikolyckor som inträffade i Sverige under 2005 uppgick till 20,9 miljarder kronor i 2005 års penningvärde. De direkta kostnaderna uppgick till 12,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 58 procent av den totala kostnaden. Den största enskilda kostnadsposten utgörs av egendomsskador som står för 38 procent av de totala kostnaderna och 65 procent av de direkta kostnaderna. De indirekta kostnaderna i form av produktionsbortfall uppgick till 8,7 miljarder kronor,vilket motsvarar 42 procent av de totala kostnaderna. De personskaderelaterade kostnaderna i samband med vägtrafikolyckor som inträffade under 2005 uppgick till 12 miljarder kronor, det vill säga mer än hälften av den totala kostnaden. Drygt 70 procent av denna kostnad, 8,7 miljarder kronor, utgörs av indirekta kostnader i form av produktionsbortfall. Sjukvårdskostnaden, inklusive sluten och öppen vård, rehabilitering, vård i hemmet/särskilt boende, transporter och läkemedel, uppgår till 2,7 miljarder kronor och står för knappt 30 procent. Omkring hälften av sjukvårdskostnaden uppstår under det första året efter skadan medan återstående del uppkommer under de år som följer. Resterande del av den kostnad som uppstår till följd av personskador är kostnaden för försäkrings- och socialförsäkringsadministration. 2 Händelsen som är en vägtrafikolycka uppfyller i detta sammanhang tre viktiga kriterier: olyckan sker på väg (1), sker i trafik (2) och är en olycka - plötslig, negativ och oavsiktlig (3). 3 Samhällets kostnader för olyckor; Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gjort beräkningar och analys. MSB:s kontaktperson: Linda Ryen, 010-240 56 64. Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO. Publikationsnummer: MSB340 - december 2011. ISBN: 978-91-7383-184-0 12

De mest allvarliga skadorna står för en mycket stor del av sjukvårdskostnaderna. Mer permanenta skador utgör fem procent av antalet skadefall men beräknas stå för 70 procent av kostnaderna medan lindriga skador utgör 75 procent av skadefallen men bedöms stå för 10 procent av kostnaderna. Män har generellt svårare skador än kvinnor vilket avspeglas i sjukvårdskostnaderna. Produktionsbortfallet vid svåra skador är trots detta större för kvinnor vilket beror på att en större andel av de långvarigt skadade kvinnorna. Fråga 20 Smitvägar permanentas På vissa ställen har cyklister skapat naturliga genvägar. Flera sådana genvägar skulle kunna accepteras och permanentas (när trafiksäkerheten så tillåter). Anpassa efter verkligheten. Ett exempel är högersvängen före Fagrabäcksrondellen när man kommer från centrum på höger sida av Fagrabäcksvägen. Kommentar fråga 20 Det är inte hållbart att satsa på två parallella cykelstråk. Flera smitvägar skulle kunna accepteras och permanentas, men det innebär samtidigt att den ordinarie sträckan bör ersättas av smitvägen. En större inventering skulle behövas för att se över behoven som finns. Vad gäller det exempel som nämns i frågan utgör denna genväg en liten gångväg/parkväg med anslutning till Barrgatan som ansluter strax före Östregårdsgatan. Genvägen som används idag, innebär cykling i en skarp backe ned till anslutande gång- och cykelväg riktning Fagrabäckskolan under Fagrabäcksvägen. En privat fastighet har sin utfart mot genvägen, vilket tidigare har genererat inkommande ärende till trafik- och stadsmiljöavdelningen på grund av flertalet tillbud och olyckor mellan bil/oskyddade trafikanter. Önskemålet om att permanenta smitvägar vid sidan om den ordinarie cykelvägen går stick i stäv mot cykelvägplanens intentioner. Kommunen måste i första hand ha möjlighet att satsa på saknade länkar (särskilt i de tvärgående stråken), drift och underhåll av befintligt cykelvägnät och reinvestera där behoven är som störst t.ex. belysning på tvärgående stråk. Trygghetsprojektet som startade 2005 på initiativ av Trafikverket har gett oss erfarenhet av smitvägar, som oftast fungerar väl sommartid men sämre vintertid då de parallella smitvägarna inte underhålls. Fråga 21 Höga kanter Fortfarande finns det gott om ställen där höga kanter skapar problem för däcken och tvingar cyklisten att sakta in bara på grund av kanten. Alla höga kanter ska bort!!! Självklart ger detta också ökad framkomlighet för rullstolar, barnvagnar och permobiler. Exempel: Övergångsstället på Liedbergsgatan till Lärkgatan. Kommentar fråga 21 Klagomål inkommer då och då till gatuteknikavdelningen angående höga kanter. Höga kanter är ett problem, särskilt vid övergångsställen. Vid de platser där kommunen 13

tillgänglighetsanpassar övergångsställen elimineras dessa hinder. Vid många platser kan det vara en idé med att skapa ett kortare släpp i kantstenen. Kostnad fråga 21 Det går att få bort höga kanter, men det är ett stort problem och en större inventering krävs. I cykelvägplanen nämns nollade överfarter och kostnaden beräknades innefatta 180 korsningar mellan cykelled och bilväg. Uppskattningen var år 2009 1,8 miljoner, men en grundligare inventering krävs för nyare och mer exakta siffror. Fråga 22 Nya banor Vi föreslår nya cykelbanor och tydligare markering (helst nivåskillnad) mot bilbanan där det är möjligt. Ett exempel är Östregårdsgatan där kanske hela sträckningen är svårt att klara men där vissa etapper borde vara lätt att åtgärda. Allt för att separera cyklar från bilar på fler sträckor i Växjö. Områden på Söder, Öster, Väster och Norr (de gamla stadsdelarna) behöver sådana förbättringar där det går. Kommentar fråga 22 Se också svar 19. Alla områden som tas upp i punkt 22 har ingått i stadsdelsutredningar. Områdena definieras således som stadsdelar med 30 km/h. Vissa regleringar sker just nu i stadsdelen Norr på b.la. Kristina Nilssons väg som blir 30 km/h till följd av mindre justeringar i hastighetsplanen. En inventering av vad som är möjligt och inte möjligt skulle kunna genomföras utifrån förslaget om det kommer ett principbeslut att riva upp stadsdelstänket 30 km/h i bostadsområden med blandtrafik. De behov som finns i strategiska punkter i respektive område finns dock redan idag med i cykelvägplan för Växjö kommun. Idag finns en gemensam linje inom kommunen i både nya och etablerade bostadsområden; Cykling ska ske i blandtrafik på gator med 30 km/h. I Växjös nyaste bostadsområden finns inga trottoarer längs med bostadsgatorna. Tanken är att fotgängare och cyklister ska samsas med biltrafiken i 30 områden. På t.ex. Östra Lugnet området finns endast några undantag från denna regel genom enstaka sträckor av gångbanor längs med delar av entrégatorna; Jupitervägen, Saturnusvägen, Planetvägen och Uranusvägen. Denna nyare planering måste jämföras med de befintliga stadsdelar som räknas upp; Söder, Öster, Väster och Norr där det finns trottoar på ömse sidor av bostadsgatorna, även på de mindre gatorna som saknar busstrafik. Fråga 23 Smedjegatan Smedjegatan är inte cykelvänlig. Cykelbana saknas till största delen. Vit linje är minimum men saknas oftast här. 14

Kommentar fråga 23 Smedjegatan är en viktig industri- och kollektivtrafikgata, men också en viktig knutpunkt in till Arenaområdet. Det innebär att alla nya lösningar måste samordnas med kollektivtrafiken, som i det här fallet troligtvis skulle premieras med en separerad cykelbana som lyfter bort oskyddade trafikanter från körbanan. Arbete kommer snart att inledas med att skapa en cykelväg längs med Hjalmar Petris väg, sträckan mellan Ulriksbergspromenaden och Ljungadalsgatan (Eventuellt tom Blästergatan och Ulriksbergspromenaden i följande etapper. Ingenting som är bestämt i nuläget dock). Kostnad fråga 23 Schablonpris En ny cykelväg kostar ungefär 2 000 kr per meter. Ny cykelväg på Hjalmar Petris väg mellan Ulriksbergspromenaden och Ljungadalsgatan är uppskattningsvis en sträcka på 1 700 meter. Kostnaden enligt schablonpris uppskattas till 3,4 miljoner kronor. Sträckan mellan Ljungadalsgatan och Blästergatan är ytterligare en sträcka på strax över 400 meter, lika med 800 000 kronor. Totalpriset uppskattas till cirka 4,2 miljoner enligt schablonpris. Uppmärksamma dock att sträckan mellan Arabygatan och Ulriksbergspromenaden kommer att bli dyrare än schablonpriset som vi här räknat med. Dessutom kommer flertalet åtgärder att genomföras i efterhand, t.ex. kompletteringsbelysning vid utpekade korsningar. Fråga 24 Storgatan öster om Oxtorget, fråga saknas. har fått målat på gångvägen var man går och var man cyklar. Snyggt och upplysande. Fråga 25 Sjöuddevägen mot Arabygatan Jättebred asfaltsyta som saknar vita linjer och markering för cykel. Lätt att åtgärda! Kommentar fråga 25 Se svar 23. Fråga 26 Sliten färg Många målade cykelmarkeringar i asfalten och vita linjer är väldigt nerslitna och syns knappt. Kommentar fråga 26 Kommunicera gärna med gatuteknikavdelningen angående dessa platser med sliten färg. Gatuteknikavdelningen har då möjlighet att rikta sina insatser via entreprenören Cleanosol. För att få information om vart vi har problem, erbjuder tekniska förvaltningen en cykeljourtelefon. Det går också att göra en felanmälan till kommunens gatuteknikavdelning via vanlig växeltelefon 0470-410 00vx alternativt via mail till tekniska förvaltningen. 15

Se också svar 14. Fråga 27 Mörners väg och Högstorpsvägen Dessa gator är bra exempel där cyklandet är enkelt, trafiksäkert och därmed trevligt. Gatorna blir dock säkrare med vårt förslag på högersvängar (se punkt 3). Kommentar fråga 27 På Högstorpsvägen har vi fortfarande en mycket farlig punkt vid Ugglevägen. Här riskerar cyklister att bli påkörda av in och utkörande fordon. Ärendet ligger för tillfället hos Lantmäteriet där en tolkning ska ske av rådande servitut. Beslut från lantmäteriet är utlovat under hösten 2012. När tolkning finns, kan det bli aktuellt med åtgärder. Se också svar 5. Fråga 28 Norra Esplanaden och Fagrabäcksvägen, fråga saknas. Cykelvägen går på äldre delar ute bland bilarna. Nybyggda Fagrabäcksvägen i Östregårdsbacken är föredömligt utformad. Kommentar fråga 28 Se svar 19. Fråga 29 Passagen med snedparkering mellan Västra Esplanaden och Liedbergsgatan, bibliotekets norra sida: Inte tillåtet att cykla mot trafiken, med det gör folk och det borde kunna tillåtas. En skylt sätts upp och vid övergång till Liedbergsgatan fasas nivåskillnaderna av. Kommentar fråga 29 Att öppna för biltrafik i båda riktningar skulle idag vara en omöjlighet då platsen utgör en anslutning till parkering och inte en gata. Däremot skulle det vara möjligt att se över skyltningen för cykeltrafiken. Det vore möjligt att ändra reglerna under en provtid för att sedan utvärdera resultatet. Observera att Växjö Fria Gymnasium finns i byggnaden intill anslutningen. Fråga 30 Cykelvägen på Smalspåret Är en ren njutning söder om Mörners väg men när man ska ut på Storgatan tvingas man plötsligt ut i trafiken vid gamla bensinmacken. Inte säker passage. norr om Mörners väg förbi Arabyskolan och Araby Park Arena är det inte bara en grusväg utan gropar och konstigheter. Byggena som pågått längre är inte tillräckligt argument för denna låga standard i ett av Växjös mest bebodda områden. 16

Kommentar fråga 30 Smalspåret har sin start strax innanför Storgatan/Lärkgatan vid den gamla bensinmacken. Lärkgatan är skyltad 30 km/h. På Storgatan finns ett övergångsställe som ansluter till Oxtorget och Filmstaden. Detta övergångsställe har en liknande utformning som de flesta övriga övergångsställen i staden. En körfil leds i vardera riktningen och en mittrefug delar av körbanan. Tekniska förvaltningen avsåg att färdigställa hela sträckan Smalspåret genom Araby för flera år sedan, men fick avvakta på grund av det nya planprogrammet för Arabyområdet. Sträckan längs med Höstvägen är nu färdig och sträckan förbi Araby Park Arena fram till Nydalavägen kommer att färdigställas inom kort. Smalspåret genom Araby kommer delvis att få en ny sträckning då trafikstrukturen förändras i området. Se också fråga 8. Övrigt; Nästa stråk som vi planerar att vägvisa är cykelbanan längs med Smalspåret. Detta stråk kommer att skyltas i samarbete med Park- och naturavdelningen. En stolpe kostar med fundament cirka 2 900 kronor, en skylt (per styck) kostar i genomsnittspris cirka 1 500 kronor (mer om den ska vara dubbelsidig mm) samt 2500 för arbete och annat material. I detta fall kan vi räkna med en stolpe med minst tre skyltar i genomsnitt. Kostnaden för en uppsättning blir cirka; 9 900 kronor. Totalt kan man anta att vi behöver vägvisningsskyltar på stolpe på cirka 21 platser mellan Lärkgatan och fram till Sandsbro vid den nya gång- och cykelbron efter båthamnen. På varje stolpe hänger mellan 2-4 vägvisningsskyltar. Vi kommer också att behöva 5 områdesskyltar, liknande de skyltar parken sätter upp i parkområden, för att berätta om Smalspårets historia och kort fakta om respektive område och lokala attraktioner dvs Väster, Araby, Hovshaga, Evedal och Sandsbro. Totalkostnad om siffrorna ovan blir aktuella för samtliga skyltar; 257 400 kronor. Utöver detta tillkommer också en byråkostnad. Fråga 31 Cykelväg ute i lagunen i Växjösjön - Underbar! Men är det tillåtet att cykla? Vi gjorde det och andra också. En skylt att det är tillåtet skulle sitta fint. Mycket attraktiv plats! Kommentar fråga 31 Eftersom det är svårt att markera och att man rör sig mer eller mindre i natur föreslår parkoch naturavdelningen att man sätter upp skyltar som påtalar att här samsas vi på den gemensamma ytan. Lika Storgatan fungerar om man visar hänsyn! Kostnad fråga 31 En stolpe kostar med fundament cirka 2 900 kronor, en skylt (per styck) kostar i genomsnittspris cirka 1 500 kronor (mer om den ska vara dubbelsidig mm) samt 2500 för arbete och annat material. I detta fall kan vi räkna med två stolpar och två skyltar. Totalkostnaden blir cirka; 13 800 kronor. 17

Fråga 32 Biskopshagen bra, fråga saknas. Biskopshagen är ett exempel på att man tänkt och inte tänkt bara bil. Tanken är att man ska samsas cykel, bil och gående. Det verkar fungera. Kommentar fråga 32 Biskopshagen har varit ett omskrivet område sedan det byggdes och etablerades som ett bostadsområde. Boende i området har skickat in flertalet skrivelser till tekniska förvaltningen. Skrivelser har handlar om önskemål om trafiksäkerhetsåtgärder för att sänka hastigheter, ta bort genomfartstrafik samt önskemål om åtgärder för att minska buller vid Ektorget. En större åtgärd genomfördes våren 2012. Gatuteknikavdelningen som ansvarar för drift och underhåll pekar på följande; På Biskopshagen är gatorna för smala när det kommer till snöskottning. Den fria bredden bör minst vara 5,5 meter. Det som inkräktar på den fria bredden är gångbanor, träd, belysningsstolpar samt vägmärkesstolpar. Gatornas bredd måste möjliggöra parkering då detta är underdimensionerat på tomterna. Fråga 33 Blomlådor på Söder Söders gator saknar cykelmarkeringar, men har blomlådor här och där för att få ner farten. Inte fel med lådor. Lådorna på Östra Lugnet fyller samma funktion. Kommentar fråga 33 Blomsterlådor är en av kommunens många tjänster och många invånare nyttjar denna tjänst. Få ansöker dock om tjänsten via e-tjänsten på hemsidan. Fastighetsägarna ansöker själva om tillstånd och bekostar också lådor och plantering/skötsel. Ansökan gäller perioden 15 april-15 november. Den sökande blir huvudansvarig för skötseln av blomsterlådorna. Avtal skrivs med trafik- och stadsmiljöavdelningen. Fråga 34 Norremarksvägen Norremark cykelvägen över infarten till Norremark vid rondellen är mycket trafikerad och man vågar inget annat än att stanna och gå över övergångsstället. En prioritering av cyklandet vore mycket bra! Väljer man gamla cykelvägen nära miljöstationen Norremark är det likadant fast sämre sikt och stor risk att bli överkörd av bilar till och från tippen. Kommentar fråga 34 Se också fråga 4+6 gällande önskemålet om cykelprioritet. Säkerhet går före cyklistens framkomlighet, så står det i cykelvägplanen. Det finns tillfällen då alla trafikanter måste stanna till före passage sker. Vid denna plats måste det diskuteras om det ändå är acceptabelt ur ett säkerhetsperspektiv. 18

Ett medborgarförslag (Dpl 2009:289) om den aktuella punkten inkom året 2009 med önskemål om en ny gång- och cykeltunnel under Norremarksvägen. Tekniska nämnden beslutade då att avstyrka förslaget. Kostnad fråga 34 Vid tidigare kostnadsberäkning utifrån ett medborgarförslag om en ny gång- och cykeltunnel under Norremarksvägen vid Coop uppskattades investeringen till 3-4 miljoner kronor. För att skapa en bra angöring till tunneln skulle det krävas ramper om cirka 80-100 meter. I bakgrund till beslutet stod det också; att det blir en bra och säker passage, men är inte ett självklart val ur ett trygghetsperspektiv. Fråga 35 Gatsten Det är inte bekvämt att cykla på innerstadens gatstenar. Det är också väldigt tydligt att stan är gjord för bilar, inte cyklar. Bilfri innerstad är nog en förutsättning för att det ska vara bekvämt att ta sig fram med cykel. Kommentar fråga 35 På vissa gator i centrum ska det enligt gammalt beslut vara smågatsten. Mindre biltrafik kan det bli på sikt. Växjö centrum skapar just nu ett Kulturstråk som ska främja gångtrafiken i centrum. Att dämpa hastigheten har en positiv effekt på cyklingen i centrum. Med hastighetsplanens genomförande kommer innersta centrumkärnan att få en ny skyltad hastighet 30 km/h. De omkringliggande gatorna Norra Esplanaden, Linnégatan, Norra Järnvägsgatan och Liedbergsgatan kommer att få en ny hastighet 40 km/h. 36 Lysdioder Stora lysdiodskyltar fungerar bra. Te.x. Stanna för gående på Mörners väg. Liknande för korsande cykelväg borde kunna fungera lika bra. Kommentar fråga 36 Lysdiodskyltarna skapar en känsla av trygghet bland de oskyddade trafikanterna. Tekniska förvaltningen får in många önskemål om blinkande ljus och skyltar, särskilt vid våra övergångsställen. Vi har idag ett antal blinkande anordningar då vi har valt att placera blinkande ljus och skyltar vid några platser där behoven eller önskemålen/argumenten varit särskilt tunga. Nackdelen med dessa anordningar är tyvärr flera. Det finns en mängd olika leverantörer och system. Då och då ändras en del teknik och vissa saker tas bort. Det blir svårt att hantera praktiskt och dyrt i längden. Skyltar och anordningar kopplade till ljusdioder eller annan teknik kräver också ström/solpanel. Detta gör att drift- och underhållskostnaderna ökar 19

drastiskt. Det finns så även en uppenbar risk att vi bygger upp trafiksäkerhet kring blinkande ljus och anläggningar och väver in trafikanterna i en falsk trygghet och skapar en större olycksrisk mellan biltrafikanter och oskyddade trafikanter. Anordningen i sig är inte en trafiksäkerhetsåtgärd, som kräver det rätta beteendet från trafikanterna, att jämföra med ett farthinder sk. Watts gupp. Det finns en risk att båda parter istället lägger för mycket trygghet i detta faktum att anordningarna lyser. Tekniska problem kan uppstå och då ljuset inte fungerar, finns en risk att biltrafikanterna inte uppmärksammar de trafikanter som passerar övergångsstället/passagen. Det kan också bli tvärt om; Biltrafikanten är uppmärksam då ljuset lyser, men blir besviken när fotgängare/cyklist inte syns till. Vid nästa passage över övergångsstället bryr sig inte biltrafikanten nämnvärt ifall om ljuset lyser eller inte. Kostnad fråga 36 En investering i ett par lysdioder kostar cirka 40 000 kr, exkl drift och underhåll. 37 Reparationer Reparationer och underhåll av cykelvägarna sköts enligt vår bedömning sämre än bilvägarna. T.ex. när gatan brutits upp för någon ledningsdragning eller liknande tillåts cykelvägen vara grusväg månadsvis längre än bilvägen som snabbt asfalteras. Exempel är Sommarvägens västra sida på högsta höjden. Kommentar fråga 37 I återställningsplanerna efter grävning återställs område för område, cykelvägar är prioriterade. Däremot används ibland olika maskiner för olika typer av vägar och dessa maskiner kommer oftast vid olika tidpunkter till de olika områdena varför en gata läggs vid ett tillfälle och en cykelväg vid ett annat. Vid djupa grävarbeten behöver marken ibland stå ett tag så att ev. sättningar undviks efter att asfalten kommit på plats. Det som ibland inträffar är att den som utfört grävningen missar att anmäla sitt arbete vilket innebär att återställning av asfalt inte sker förrän den grävtillståndsansvarige fått vetskap om att det grävts och beställer åtgärd. Dessa anmälningar fungerar dock bättre sedan ett nytt regelverk kommit i drift. Trafik- och stadsmiljöavdelningen ansvarar tillsammans med gatuteknikavdelningen för handläggningen kring grävtillstånd och ta-planer. Tekniska nämnden har från och med 2011.03.03. antagit nya bestämmelser rörande grävning i kommunal mark, arbete på väg och nyttjande av offentlig plats. Ett stort arbete har lagts ned på information och nu pågår ett kontinuerligt arbete med att upprätthålla riktlinjerna och se till att de följs av alla parter. Det kan komma att bli tal om bötesbelopp för dem som bryter mot direktiven. Gatuteknikavdelningen som ansvarar för drift och underhåll pekar på följande; För att få bästa möjliga effekt efter en lagning i vägen bör det ges tid för marken att sätta sig före asfaltering. Lagningar på våra huvudgatunät där det går 15-20 000 bilar per dygn är det 20