Risbergska skolans Likabehandlingsplan



Relevanta dokument
Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Duveholms gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ellen Keyskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016

Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerviks Gymnasium RO3:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Likabehandlingsplan Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

2015 Öjeskolan plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 3-9

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk /2018

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vemdalens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för läsåret

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Plan för arbete mot kränkande behandling

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vindängens plan mot kränkande behandling 2017, rev Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleklass, grundskola, fritidshem.

SG Södra Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola och Gymnasiesärskola

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Utbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stenhammarskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerviks Gymnasium RO2s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerviks Gymnasium RO1s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2013 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Brinellgymnasiet i Nässjö

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkuniversitetet Göteborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Mo Gård Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5

Västerviks Gymnasium RO3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lärlingsgymnasiet i Sverige AB Skolenheten Ales plan mot diskriminering och kränkande behandling

Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig likabehandlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering Dingtuna skola

Västerviks Gymnasium RO5s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsinggårdsskolan, plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Gränsälvsgymnasiet/Komvux/Sfi i Övertorneå

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Birgittaskolans vuxenutbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

HÖGHAMMARGYMNASIETS OCH UTANHEDS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Västerviks Gymnasium RO5s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Broskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skärgårdsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Bessemerskolan - Estetiska programmet Estetik och medias plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norreportskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

LÄRLINGSGYMNASIET I SVERIGE AB

Förskolan Fjällripans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Likabehandlingsplan. Lapplands Gymnasium i Pajala läsåret Likabehandlingsgruppen

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Åsö grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

Sofiaskolan

Grundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Kristiansborgsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 6-9

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västra Husbys skolas likabehandlingsplan och årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Apladalsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling läsåret

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stjerneskolan Torsby gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Finnvedens gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Västerviks Gymnasium RO4s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundsärskola åk 1-9

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 16/17

Transkript:

Risbergska skolans Likabehandlingsplan a för planen Rektorer vid Risbergska skolan. Om elev, vårdnadshavare/kontaktperson anser att skolan trots höga ambitioner misslyckas med att komma tillrätta med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, önskar vi att de berörda kontaktar skolan. Växeltelefon Risbergska skolan: 019-21 65 32. Kvarstår missnöjet finns möjligheten att konsultera eller eventuellt få hjälp med att göra anmälan hos Diskrimineringsombudsmannen och Barn- och elevombudet. Diskrimineringsombudsmannen: http://www.do.se/ Skolinspektionen Barn- och elevombudet: http://www.skolinspektinoen.se/beo/ Planen gäller från 2013-08-19 Planen gäller till 2014-06-10 Vår vision/värdegrund Risbergska skolans anda skall präglas av ansvar, omtanke och respekt för såväl människor som ting. Hjälpsamhet, kamratskap och god ordning skapar trygghet och trivsel. Förankring av planen Rektor presenterar likabehandlingsplanen på introduktionsdagarna vid läsårets början på hösten. Eleverna får information vid skolstart av sina mentorer. Nya medarbetare får information av rektor. Mentorer tar upp frågor med hänvisning till planen på utvecklingssamtalen. Utvärdering Utvärdering av resultatet av årets tryggmiljöenkät genomförs av TRM-gruppen. Rektor återkopplar resultatet av enkäten till mentorerna. Mentorerna i sin tur återkopplar till sina klasser och har tillgång till ett diskussionsunderlag. Resultatet från enkäten används vid upprättandet av nästa års likabehandlingsplan. Varje insats/aktivitet i årets Likabehandlingsplan utvärderas av TRM- gruppen 2014-03-20

Rutiner för akuta situationer Policy När personal på skolan får kännedom om att en elev utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling kontaktas respektive programrektor och elevhälsoteam. Om personal misstänks för kränkning av en elev skall rektor ensam ansvara för utredningen. Personal från elevhälsoteam kan finnas med som stöd för eleven. (Sammanfattande rutiner vid diskriminering, se bilaga) Utredningen börjar alltid med att ett enskilt samtal med den utsatte eleven. Vid det samtalet avgör eleven hur skolans personal kan gå vidare. Personal skall eftersträva att få elevens samtycke till att få samtala med den/de elever som utsatt honom/henne. Finns tveksamhet till detta skall ett motivationsarbete inledas med syfte att få samtala med den/de som utsatt honom/henne. Om samtycke finns sker samtal med den/de som utsatt eleven. Detta samtal skall syfta till att få dessa elevers syn på vad som inträffat. I samtalet skall framgå skolans syn på det inträffade samt skolans krav på att kränkningarna omedelbart skall upphöra. Samtal med den/de som utsatt eleven pågår till kränkningarna upphört. (Se bilaga med åtgärdstrappan.) Vid allvarlig kränkning kan rektor besluta om att samtal skall ske med den/de som utsatt eleven även om samtycke inte har givits från den utsatte eleven då rektor är ansvarig för att kunna åtgärda den pågående situationen. I dessa ärenden överväger också rektor starkt en polisanmälan. I de fall då den utsatte eleven samtycker kan gemensamma samtal med honom/henne och den/de som utsatt honom/henne ske för att samtala kring det inträffade och ge den/de som utsatt eleven möjlighet att be om ursäkt och att försäkra den utsatte om att kränkningarna skall upphöra. Dokumentation skall ske för alla inblandade elever i form av tjänsteanteckningar där det framgår vilka åtgärder som satts in, dokumentationen förvarars i elevakterna. Avstämningar sker kontinuerligt under ca 3 månaders tid för att skolans personal skall kunna försäkra sig om att inget nytt inträffat. Den utsatte eleven uppmanas också ta kontakt igen om något nytt inträffar. Kontakt med vårdnadshavare för omyndiga elever sker skyndsamt efter att den första bedömningen av situationen är gjord. Förälder till myndig elev kontaktas först efter samtycke från elev eller då fara för elevs liv befaras. Eventuella disciplinära åtgärder enligt Gymnasieförordningen utdöms. Vid anmälningsplikt upprättas anmälan till socialtjänsten samt i förekommande fall till Arbetsmiljöverket.

er/aktiviteter Översättning för delaktighet Delaktighet för vårdnadshavare och elever. Uppföljning: Antalet tolkbeställningar och översättningsuppdrag. Skolan säkerställer att viktig information (CSN-varning, kallelse till samråd och/eller utvecklingssamtal) översätts till efterfrågat språk samt informerar berörda om att det finns möjlighet att få tolk vid behov. Rektor / mentor Normkritiskt arbete Målet är att all personal i skolan skall ha en medvetenhet kring normers påverkan på människa och miljö. Målet är även att öka elevers kunskap om normer/normpåverkan. Uppföljning sker genom att varje arbetslag återkopplar skriftligen till Tryggmiljögruppen senast 1 mars 2014 där årets insatser och utfall beskrivs samt genom TRM-enkäten. Ledningsgruppen återkopplar senast 1 mars 2014 till Tryggmiljögruppen om vilka åtgärder för kompetensutveckling som har genomförts för personal. Normkritiskt förhållningssätt ska genomsyra hela undervisningen. Stora möjligheter finns till tematiskt arbete i respektive arbetslag. Senast den 14 februari 2014 skall respektive arbetslag genomföra en aktivitet i ämnet. Fortbildning för personalen kring området ska genomföras under läsåret 13/14, dock senast den 30 oktober 2013. Arbetslag / undervisande lärare / rektorer

Personalnärvaro Personalen bör vistas i utrymmen där elever befinner sig mellan undervisningspassen. Personalfika förmiddagar. Personal rör sig i öppna ytor under hela arbetsdagen, särskilt viktigt under eftermiddagarna, kl. 15.00-17.00. Skolans lärare och personal har ett ansvar att aktivt agera uppsökande genom att ta personlig kontakt med ungdomar eller andra personer som dröjer sig kvar på eftermiddagarna. Rektor / samtlig personal Elevers medvetenhet om vad kränkande behandling innebär Öka elevernas kunskap och medvetenhet om vad kränkande behandling är och om hur skolan förhåller sig/agerar kring detta. Uppföljning: Samtliga arbetslag återkopplar skriftligen sina insatser till Tryggmiljögruppen senast den 1 mars 2014. Utbildning skall ges till elever kring vad kränkande behandling är och informera eleverna så att de får god kännedom om skolans handlingsplan. en bör genomföras senast den 14 februari 2014, för att eleverna skall kunna besvara Tryggmiljöenkäten. Samtliga arbetslag Elevskyddsombud Att bedriva ett arbete i enlighet medarbetsmiljöförordningen paragraf 6A med syfte att öka elevernas känsla av trygghet när de vistas i skolans lokaler/omgivningar Uppföljning: Senast den 1 mars 2014 ska samtliga rektorer återkoppla skriftligen till Tryggmiljögruppen hur många elevskyddsombud som finns vid skolan samt utvärdera genom Tryggmiljöenkäten hur det fungerat. Elevskyddsombud ska finnas på Risbergska skolan. Senast den 1 september 2013 har varje program/avdelning samt årskurs utsett en ordinarie och en ersättare. Elevskyddsombuden föreslås även fungera som elevrepresentanter i Tryggmiljögruppen. Rektorer

Ökad förståelse = ökad samvaro Genom att ge ökad kunskap och förståelse hos elever och personal kring de funktionsnedsättningar som är vanligast förekommande i vår skolas elevgrupp (dövhet, dövblindhet, hörselskada, NPF, rörelsehinder samt synskada) ökar vi känslan av samhörighet i skolans verksamhet. Uppföljning: Samtliga arbetslag återkopplar skriftligen, senast den 1 mars 2014, till Tryggmiljögruppen vilka insatser som har utförts och utkomsten av detta. Ledningsgruppen återkopplar skriftligen, senast den 1 mars 2014, till Tryggmiljögruppen om vilka åtgärder för kompetensutveckling som har genomförts för personal. Åtgärd Utbildning till personal för att ge fördjupad kunskap kring funktionsnedsättningar. Öka elevers kunskaper genom att ta upp och diskutera ämnet i samtliga kurser i allmänhet, och i de kurser där ämnet omnämns i synnerhet. Tryggmiljögruppen sammanställer med förslag utifrån arbetslagsrapporterna samt utifrån Tryggmiljöenkäten. Rektorer / arbetslag Elever på SPRI samt elever med olika etniska och religiösa tillhörigheter Genom ökad kunskap och förståelse hos elever och personal kring olika individers etniska och religiösa tillhörigheter vill vi öka samvaron och motverka segregation. Uppföljning: Samtliga arbetslag återkopplar skriftligen senast 1 mars 2014 till Tryggmiljögruppen vilka insatser som har utförts och utkomsten av detta. Samtliga rektorer återkopplar skriftligen senast 1 mars 2014 till Tryggmiljögruppen om vilka åtgärder för kompetensutveckling som har genomförts för personal. Åtgärd Utbildning till personal för ökad kunskap kring olika etniska och religiösa inriktningar. Öka elevers kunskaper genom att ta upp och diskutera ämnet i samtliga kurser i allmänhet, och i de kurser där ämnet omnämns i synnerhet. Genom ökad kunskap och förståelse hos elever och personal kring olika individers etniska och religiösa tillhörigheter vill vi öka samvaron och motverka segregation. Rektorer / arbetslag

Kartläggning Skolan genomför dessa kartläggningar: *Trygghets-/skyddsrondsvandringar i skolans inomhus- och utomhusmiljöer: Tryggmiljögruppen tillsammans med elevskyddsombuden i januari, maj, september och november. Sammankallande är Tryggmiljögruppens sammankallande rektorer. *Utbildning och handledning till skolans elevskyddsombud. Ledningsgruppen tar ansvar för att utbildning genomförs. Representanter i Tryggmiljögruppen ansvarar för att elevskyddsombuden får kontinuerlig handledning. *Tryggmiljöenkät genomförs en gång per läsår i årskurs 1 och 2 samt 1-3 på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Enkäten genomförs mellan sportlov och påsklov 24 februari 2014-13 april 2014. *Planerade samtal genomförs: -Tryggmiljögruppen stämmer av med elevrepresentanterna i gruppen kring stämningen och trygghetskänslan i skolan vid varje möte vid en stående punkt på dagordningen. -Tryggmiljögruppens lärarrepresentanter återkopplar till Tryggmiljögruppen det som fångats upp i respektive arbetslag vid en stående punkt på dagordningen. -Mentors utvecklingssamtal två gånger per läsår följer upp elevens trivsel och känsla av trygghet i skolans miljö. Mentor vidarebefordrar omgående signaler om otrivsel och otrygghet till elevhälsoteam. -Skolsköterskorna rapporterar generella signaler från de årliga hälsosamtalen med eleverna i årskurs 1 vilket ger underlag för Tryggmiljögruppens arbete. -Vid kuratorernas enskilda samtal med eleverna sker avstämning kring trygghetskänsla och trivsel. Skolans bibliotekarier skall finnas med i Tryggmiljögruppen. Bibliotekarierna fångar upp ensamma eller otrygga elever. Det de uppmärksammar rapporteras till respektive elevs mentor. -Skolans café- och matsalspersonal finns representerade i Tryggmiljögruppen då de fångar upp ensamma eller otrygga elever. Det café- och matsalspersonal uppmärksammar skall rapporteras till respektive elevs mentor. -Rektorernas avdelningsråd fångar upp stämningen i skolan och tendenser till otrivsel och otrygghet. Varje enskild rektor rapporterar till Tryggmiljögruppsansvariga rektorer. -Skolans administrativa chef, som är en representant i Tryggmiljögruppen, rapporterar till Tryggmiljögruppen vad skolans vaktmästeri uppfattat för signaler om ensamma eller otrygga elever som vistas i skolans miljöer. -De tre elevråden på skolan fångar upp känsloyttringar kring trivsel och känsla av trygghet i skolans miljöer. Elevråden rapporterar i kontakt med rektorerna.

-Skolkonferensen är ett forum där otrivsel och otrygghet kan signaleras. Skolledningen ansvarar för att signaler på otrivsel och otrygghet förs fram till Tryggmiljögruppen. Ovanstående områden utgör fasta punkter på Tryggmiljögruppens dagordning. Vidare genom: mentorernas utvecklingssamtal, skolsköterskornas hälsosamtal med årskurs 1-elever, kuratorernas samtal med eleverna, alla elever som deltar i enkätundersökningen. Hur personalen har involverats i kartläggningen I Tryggmiljögruppen finns två lärarrepresentanter, en ordinarie och en ersättare, från varje program/avdelning som fångar upp iakttagelser från arbetslagen och lärarkollegiet. Detta förmedlas till Tryggmiljögruppen. Därigenom är lärargruppen, skolledning, elevhälsoteam, mentorer, bibliotek, vaktmästeri, café- och skolmåltidspersonal involverade. Varje insats/aktivitet i årets Likabehandlingsplan utvärderas av TRM- gruppen 2014-03-20 Besöksadress: Hagagatan 53, Postadress: Box 31150, 701 35 Örebro Telefon 019-21 65 32, Fax: 019-21 66 00 www.orebro.se/risbergskaskolan e-post: risbergska@orebro.se