Diabetes.

Relevanta dokument
Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Symptom. Stamcellsforskning

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Ger socker typ 2-diabetes?

Äta för att prestera!

få kontroll över din diabetes

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Diabetes. Britt Lundahl

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

ATT LEVA MED DIABETES

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

Behandling av typ 2-diabetes

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Stillasittande & ohälsa

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid)

GRAVIDITET OCH DIABETES

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Danisco Sugar Myter och fakta om socker

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.

Samband mellan arbete och hälsa

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

Mat, fasta och Addison.

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Typ 2-diabetes behandling

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Diabetes ur ett överviktsperspektiv

Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra?

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

En trygg diabetesvård

Gabriels mamma har diabetes

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Kan man bli symtomfri? Typ 1

En guidad tur i kostdjungeln

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

studie av risk faktorer för LADA och typ 2 diabetes uppdatering!

Stadens sociala samband

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Rätt rustad för vägen framåt

Hälsoläget i Gävleborgs län

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Hälsoeffekter av motion?

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

+ - = Diabetes. Diabetes Introduktion. - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan. - Sugar urine disease

Vem är Extend Näringsprodukter till för?

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Stamceller i diabetesbehandling Irina Samokhina Vad är diabetes? Stamceller

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB

Astma och allergier effekter av miljön

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Socioekonomiska skillnader i övervikt i Sverige,

Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid).

TEDDY Kids. Nyhetsbrev 2017

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Övervikt/Fetma. Överviktsenheten Akademiska sjukhuset

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Till dig som har typ 2-diabetes

Transkript:

Diabetes Emilie.agardh@ki.se

Dagens föreläsning Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning och miljö

Mekanismerna bakom diabetes

Vad är blodsocker/glukos? Glukos är det socker som kommer från maten vi äter och den primära källan till energi för cellerna I vår kropp Glukos transporteras genom kroppen/blodomloppet till cellerna För att kunna komma in i cellerna krävs insulin

Vad är insulin? Insulin är ett hormon som produceras i bukspottskörteln som är ansvarig för att hålla blodsockret på lagom nivå Insulin fungerar som en nyckel som låser upp cellerna När insulinet låser upp cellerna kan glukos ta sig från blodet in i cellerna och tillföra energi För att detta ska fungera krävs att bukspottskörteln producerar tillräckligt mycket energi samt att cellerna är känsliga/mottagliga för insulin

En normal dag 10 September 2010 6

Vad är diabetes? Diabetes är en sjukdom som karakteriseras av kronsikt förhöjda blodsockernivåer Det finns två typer av diabetes Typ 1 diabetes Typ 2 diabetes

Vad är diabetes? Vi typ 1 diabetes Producerar inte bukspottkörteln något insulin (det finns inga nyklar som kan öppna cellerna och släppa in glukos) Vid typ 2 diabetes: Bukspottskörteln inte producerar tillräckligt med insulin (din kropp behöver fler nycklar ) Bukspottskörteln producerar insulin, men nycklarna fungerar inte som de ska (kan inte låsa upp cellerna och släppa in glukos) Detta leder till att glukos cirkulerar fritt i blodbanan och leder till höga blodsockernivåer

Varför så farligt? Höga blodsockernivåer skadar; De små blodkärleni kroppen som ger komplikationer i känsliga organ som tex nerver, njurar och näthinna De stora blodkärlensom blir åderförkalkade, vilket ökar risken för hjärtinfarkt och stroke

Hur vanligt är typ 2 diabetes?

Diabetes globalt Miljoner 300 250 200 150 100 Typ 1 diabetes Typ 2 diabetes 50 0 1995 2000 2025 År Källa: King et al. 1995

Den förväntade ökningen i populationen motsvarar 4% till 5.4% på 25 år.

Typ 2 diabetes i Sverige Förekommer hos 3-4% av befolkningen En oupptäckt diabetiker på 2 kända fall Allt yngre åldrar?

Varför får man typ 2 diabetes?

Ärftlighet 25-50% har släktingar med typ 2 diabetes Konkordansen för enäggstvillingar är 50-100% Konkordansen för tvåäggstvillingar är 3-37%

Livsstilsrelaterade riskfaktorer och socioekonomisk status

Riskfaktorer och sjukdomsutveckling Övervikt/ fetma Fet, fiber- Fatting mat Fysisk inaktivitet Tobak Psyko- Social Stress Prediabetes Nedsatt glukostolerans Fullt utvecklad Typ 2 diabetes Ärftlighet

Övervikt och fetma Övervikt anses vara en av de starkaste riskfaktorerna för typ 2 diabetes Övervikt kan utlösa diabetes genom ökad insulinresistens

10 September 2010 19

10 September 2010 20

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1991 BMI 30 Source: Mokdad A H, et al. J Am Med Assoc 1999;282:16, 2001;286:10.

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1992 BMI 30 Source: Mokdad A H, et al. J Am Med Assoc 1999;282:16, 2001;286:10.

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1993 BMI 30 Source: Mokdad A H, et al. J Am Med Assoc 1999;282:16, 2001;286:10.

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1994 BMI 30 Source: Mokdad A H, et al. J Am Med Assoc 1999;282:16, 2001;286:10.

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1995 BMI 30 Source: Mokdad A H, et al. J Am Med Assoc 1999;282:16, 2001;286:10.

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1996 BMI 30 Source: Mokdad A H, et al. J Am Med Assoc 1999;282:16, 2001;286:10.

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1998 BMI 30 Source: Mokdad A H, et al. J Am Med Assoc 1999;282:16, 2001;286:10.

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1999 BMI 30 Source: Mokdad A H, et al. J Am Med Assoc 1999;282:16, 2001;286:10.

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 2000 BMI 30 Source: Mokdad A H, et al. J Am Med Assoc 1999;282:16, 2001;286:10.

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 2001 BMI 30 Source: Mokdad A H, et al. J Am Med Assoc 1999;282:16, 2001;286:10.

Diabetes Trends* Among Adults in the U.S., (Includes Gestational Diabetes) BRFSS 1990 No Data <4% 4%-6% 6%-8% 8%-10% >10% Source: Mokdad et al., Diabetes Care 2000;23:1278-83.

Diabetes Trends* Among Adults in the U.S., (Includes Gestational Diabetes) BRFSS 1991-92 No Data <4% 4%-6% 6%-8% 8%-10% >10% Source: Mokdad et al., Diabetes Care 2000;23:1278-83.

Diabetes Trends* Among Adults in the U.S., (Includes Gestational Diabetes) BRFSS 1993-94 No Data <4% 4%-6% 6%-8% 8%-10% >10% Source: Mokdad et al., Diabetes Care 2000;23:1278-83.

Diabetes Trends* Among Adults in the U.S., (Includes Gestational Diabetes) BRFSS 1995-96 No Data <4% 4%-6% 6%-8% 8%-10% >10% Source: Mokdad et al., Diabetes Care 2000;23:1278-83.

Diabetes Trends* Among Adults in the U.S., (Includes Gestational Diabetes) BRFSS 1997-98 No Data <4% 4%-6% 6%-8% 8%-10% >10% Source: Mokdad et al., Diabetes Care 2000;23:1278-83.

Diabetes Trends* Among Adults in the U.S., (Includes Gestational Diabetes) BRFSS 1999 No Data <4% 4%-6% 6%-8% 8%-10% >10% Source: Mokdad et al., Diabetes Care 2001;24:412.

Diabetes Trends* Among Adults in the U.S., (Includes Gestational Diabetes) BRFSS 2000 No Data <4% 4%-6% 6%-8% 8%-10% >10% Source: Mokdad et al., J Am Med Assoc 2001;286:10.

Diabetes Trends* Among Adults in the U.S., (Includes Gestational Diabetes) BRFSS 2001 No Data <4% 4%-6% 6%-8% 8%-10% >10% Source: Mokdad et al., J Am Med Assoc 2001;286:10.

Kost Hög fett-och låg fiberkonsumtion leder till ökat kostintag (och därmed ökat kaloriintag) för att få mättnadskänsla. Därigenom ökar risken för övervikt.

Fysisk aktivitet/inaktivitet Fysisk aktivitetär skyddande genom att det ökar musklernas känslighet för insulin, vilket i sin tur gör att de lättare kan ta upp glukos från blodet. Fysisk inaktivitetär relaterat till en ökad risk för typ 2 diabetes.

Relativ Risk 2 TV-tittande och typ 2 diabetes 1,5 1 Type 2 diabetes 0,5 0 0-1 2--5 6--20 21--40 >40 TV-timmar/vecka Källa: Frank et al. 2003

Tobak Tobak kan orsaka viss insulinresistens och på så sätt bidra till typ 2 diabetes

Psykosocial stress Henry Maudsley (psykiatriker) skrev på 1800-talet:.that diabetes was sometimes caused in man by mental anxiety. He observed that diabetes often followed the occurrence of a sudden trauma, and reported a story of a military officer, who upon discovering his wife having an affair, immediately developed the disease

Psykosocial stress och typ 2 diabetes Väl känt att stress påverkar glukostoleransen negativt hos personer med diabetes Pågår en diskussion om stress kan vara en bidragande faktor till utvecklingen av typ 2 diabetes

Deltagare i studien 3128 män (35-56 år) 55 med tidigare okänd typ 2 diabetes 4821 kvinnor (35-56 år) 52 med tidigare okänd typ 2 diabetes

Psykosocial stress Arbetsstress (höga krav och låg kontroll I arbetslivet) Låg känsla av sammanhang (KASAM)

Krav-kontroll modell, utvecklad av Karasek och Theorell för att mäta arbetsstress Arbetsstress

Krav i arbetslivet nästan ofta sällan nej, alltid aldrig 1. Kräver ditt arbete att du arbetar mycket fort? 2. Kräver ditt arbete att du arbetar mycket hårt? 3. Kräver ditt arbete en för stor arbetsinsats? 4. Har du tillräckligt med tid för att hinna med arbetsuppgifterna? 5. Förekommer det ofta motstridiga krav i ditt arbete?

Kontroll i arbetslivet nästan ofta sällan nej, alltid aldrig 1. Får du lära dig nya saker i ditt arbete? 2. Kräver ditt arbete skicklighet? 3. Kräver ditt arbete påhittighet? 4. Innebär ditt arbete att man gör samma saker om och om igen? 5. Har du frihet att bestämma som skall utföras?

KASAM KASAM, paradigm utvecklat av Antonovsky och är en faktor för framgångsrik hantering av stressorer

KASAM Ja, Ja, Nej, oftast ibland aldrig Hanterbarhet 1. Brukar du kunna se en lösning på problem och svårigheter som andra finner hopplöst? Begriplighet 2. Brukar du känna att saker som händer dig i ditt dagliga liv är svåra att förstå? Meningsfullhet 3. Brukar du känna att ditt dagliga liv är en källa till personlig tillfredsställelse?

Beräkningsmetoder Relativa risker i tvärsnittstudier Mäter förekomst av exponering (stress) och sjukdom (diabetes) vid en och samma tidpunkt (ej orsakssamband) Korrigerat för andra eventuella riskfaktorer Tex övervikt, fysisk inaktivitet, ärftlighet, rökning

Resultat: Arbetsstress Kvinnor: Ca 2 gånger ökad risk för kvinnor som upplevde att de hade låg kontroll på arbetet Ingen ökad risk om man upplevde höga krav Män: Ingen ökad risk vare sig för höga krav och låg kontroll på arbetet

Resultat: Låg KASAM Kvinnor: Ca 3 gånger ökad risk för kvinnor som upplevde att de hade låg KASAM Män: Ingen ökad risk om de upplevde att de hade låg KASAM

Socioekonomisk status Typ 2 diabetes är vanligare i lägre socioekonomiska grupper Beror delvis på högre förekomst av fysisk inaktivitet, övervikt och rökning I lägre socioekonomiska grupper

Förändringar i människans omgivning och miljö

Genetisk mottaglighet Förekomst av typ 2 diabetes varierar mellanolika etniska grupper boende i liknande miljöer

Ett exempel: Prevalensen av typ 2 diabetes bland Pima Indianer är ca 10-20% jämfört med 3-5% i den vita befolkningen

Thrifty gene hypothesis

Thrifty gene hypothesis Sparsam ekonomisk (thrifty) gen som under tider med god tillförsel av föda bidrar till upplagring av energi i kroppen för att gynna överlevnad under svältperioder När de sedan får konstant tillförsel till ohälsosam kost och stillasittande liv, har de ökad risk att utveckla typ 2 diabetes

Miljö/livsstil Förekomsten av typ 2 diabetes varierar inom samma etniska grupper boende i olika miljöer

Migration

Urbanisering

Prevalens i olika populationer 2-5% - Europeisk befolkning och vita I USA >10% -Populationer i låginkomstländer, migranter och etniska minoriteter i höginkomstländer

Miljoner Diabetes: Global utveckling 300 250 200 Höginkomstl 150 100 Lågoch medelinkomstl Världen 50 0 1995 2000 2025 År Källa: King et al. 1998

Bidragande faktorer till den framtida förekomsten av typ 2 diabetes Förändring i arbetsmiljö/mönster från tunga till stillasittande Ökad användning av datorer och förbättrade transporter TV-tittande och konstant reklam med ohälsosam mat Tillgänglighet av snabbmat med tomma kalorier

Bidragande faktorer till den framtida förekomsten av typ 2 diabetes Tillväxt och åldrande i populationer Urbanisering, modernisering och migration Tillgänglig diagnostik Tidigare upptäckt

Sammanfattning av föreläsning Typ 2 diabetes en komplex kombination av arv/genetik och miljö/livsstil Livsstilsfaktorer är av stor betydelse för utvecklingen av typ 2 diabetes Samband mellan psykosocial stress och typ 2 diabetes hos kvinnor men ej hos män Ökning av typ 2 diabetes främst i låg och medelinkomstländer, bland migranter och personer med låg socioekonomisk status