Verkliga utsläpp från fartyg

Relevanta dokument
Partikelemissioner från Sjöfart

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

Miljönytta från Sverigerelaterad

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv

Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen?

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Partikelmätningar på gasmotorer för fartygsdrift. Syfte. Problemet, dess bakgrund och avgränsningar

Rapport från BLG Intersessional möte avseende luftföroreningar (BLG-WGAP 2), 29 oktober - 2 november 2007

Förbundet Svenska Hamnar

Installation av scrubbers på fartyg, varför?

Alternativa bränslen i emissionslagstiftningen för fordon

PROJEKTPRESENTATION: Miljöförbättrande styrmedel för begränsning av sjöfartens luftutsläpp Fokus på SOx och NOx

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?

Sjöfartens bidrag till bättre luftmiljö

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid!

Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI

Konsekvensutredning angående förslag till ändringar i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:5) om farledsavgift

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Leading the way towards truly sustainable shipping. Carl Fagergren Project Manager Ship design & Newbuilding 1

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

Multikriterieanalys av alternativa marina bränslen

EMERSON. Marine Fuel Measurement Solutions. Emerson Overview. Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency. Michael Jägbeck

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Växande marknader för LNG i norra Europa

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Sjöfartseminarium STORA MILJÖVINSTER GENOM EFFEKTIVISERING Göteborg, 6 februari Ulf Siwe Sjöfartsverket Forskning- och Innovationsenheten

Kommunstyrelsen har skickat över remissen till miljö- och klimatnämnden för yttrande senast den 2 februari 2018.

Idé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ej alternakv Peter Grundevik SSPA Sweden AB

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Nya farledsavgifter 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Thomas Ljungström,

TEKNISKA LASTBILAR Johan Ameen - Scania Ken V.G Martinsen - Iveco

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Miljöfordon. Fredrik Ohlsson Produktchef Norden

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

En av de främsta utsläppskällorna av partiklar PM10 i Trelleborgs kommun är sjöfarten som svarar för 35 % av utsläppen.

Sjöfarten visar vägen mot fossiloberoende. Svenskt Marintekniskt Forum Almedalen 6:e juli 2016

Hur har SECA påverkat färjerederiers val av bränsle på svenskt vatten? Examensarbete inom Sjöingenjörsprogrammet. Leif Andersson Magnus Nilsson

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Beskrivning av gällande farledsavgiftssystem

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Green Bridge konceptet

BILAGOR. Förslag till. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen (kodifiering)

Översyn av sjöfartens emissioner av luftföroreningar

TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW.

Redarens syn på p LNG

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

~ SJÖFARTSVERKET 29 14

Efterlevnad av svaveldirektivet

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

METANOL SOM MARINT BRÄNSLE

LNG/LBG, viktigt för utvecklingen av Göteborgs Hamn Gasdagarna i Båstad, Lena Lilienberg

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box Nacka Strand

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström,

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Biogasdriven Färjeled. Viktor Daun SSPA Sweden AB

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Transportstyrelsen föreslår att ändringarna införlivas i form av ändringsföreskrifter. Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (9)

Högskolan på Åland serienummer 19/2013. Sjöfart. Mariehamn 2013 ISSN

Alternativa drivmedel och ny fordonsteknik. Marcus Olsson Volvo Lastvagnar Sverige

Sjöfartsverkets författningssamling

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer

Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Lagstiftning för dieselmotorer i entreprenadmaskiner Off-Road

Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Sverige först med att fasa ut fossila bränslen

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell

Påverkan på omgivningen

Uppföljning av den svenska sjöfartsmarknaden efter införandet av SECA-direktivet

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning. Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker

VOLVO BI-FUEL EN UNIK LÖSNING FÖR GASDRIFT

2 juni 2015 Renare Mark Region Väst Edvard Molitor Miljöchef

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten

Sjöfartsverkets författningssamling

En jämförande studie av metanol och MGO Med fokus på emissioner, hantering och kostnader

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Transkript:

Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 1

Publicerad 2015, vol. 49 sid. 12568-12575 Även i: Ny teknik Tidningen Energigas Västerhavet (kommande nummer) Science for Environment Policy (News alert, European Commission) 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 2

Bakgrund- Sjöfartens miljö- och hälsopåverkan SO X och NO X : försurning och bilda sekundära partiklar NO X : övergödning Partiklar: hälsa och klimat Hälsa: orsaka astma, hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer Klimat: direkta och indirekta effekter 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 3

Bakgrund- Sjöfartens miljö- och hälsopåverkan SO X och NO X : försurning och bilda sekundära partiklar NO X : övergödning Partiklar: hälsa och klimat Hälsa: orsaka astma, hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer Klimat: direkta och indirekta effekter Partiklar som innehåller sulfat eller organiskt material Partiklar av Black carbon 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 4

Bakgrund- ECA Dagens regler berör emissioner av SO X och NO X SO X : svavelhalt i bränsle, Regel 14 MARPOL Annex VI NO X : relaterar till motorns hastighet (rpm), Regel 13 MARPOL Annex VI Syfte med att reducera emissioner av SO X Tidigt i processen: minska försurning Under processen: reducera emissioner av farliga partiklar 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 5

Karta över befintliga ECAs ECA med fokus på SO X, NO X och partiklar ECA, med fokus på SO X I dessa områden är svavelhalten begränsad till 0.1% sedan januari 2015 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 6

Vad medför svavelreglerna? Fartygen måste använda Låg-svavliga marina bränslen Fokus idag! Alternativa bränslen, t.ex. LNG och metanol Scrubbers För att följa reglerna för tillåten svavelhalt i SECA-områden. 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 7

LNG och sjöfart Varför LNG? Ekonomiskt: pris högre än tjockolja, men lägre än gasolja Miljö: reducerar emissioner (SO X, NO X, partiklar) Användning av LNG som marint bränsle idag 73 fartyg globalt (de flesta i Norge) 80 bekräftade nybyggnationer 45% av existerande fartyg använder dual-fuel motorer (ref: DNV GL, 2015) 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 8

Våra mätningar Ombord på ett fartyg som kör i Östersjön Nybyggt med 4 dual-fuel motorer (7600 kw/motor, Wärtsilä 8L 50DF) installerade Använder LNG som primär energikälla och marin gasolja (MGO, <0.05 % S) som pilot-bränsle MGO är primära bränslet när fartygen anlöper eller avgår från hamn Mätningarna fokuserade på emissioner till luft (gaser och partiklar) 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 9

Våra mätningar - Instrument Thermodenuder, uppvärmd till 300 C. Möjligt att kvantifiera mängden solida partiklar Spädning Gasanalys NO X SO 2 CO CO 2 O 2 Kolväten, t.ex. metan TD EEPS Dust monitor Prov på filter (partikelmassa och kemisk innehåll-> org. kol, elementärt kol, metaller) Gasanalys Partikelinstrument Verifiering av spädning DF- Motor 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 10

Våra mätningar - Partiklar EEPS (Engine exhaust particle sizer Model 3090, TSI Inc.) Mäter partiklar i storleken 5.6-560 nm med hög tidsupplösning (1 sek.) Antal, massa och storleksfördelning 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 11

Våra mätningar - Partiklar Dust Monitor (Model 1.108, Grimm) Mäter partiklar i storleken 300 nm till över 20 mikrometer med hög tidsupplösning (6:e sek) Antal och massa, beräkna storleksfördelning. 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 12

EF CO2 (g/kwh) Resultat CO 2 1800 1600 1400 1200 CO 2 emission (g/kwh) Minskning från runt 600 g/kwh till 400 g/kwh 1000 800 600 Trad. marina bränslen LNG 400 200 0 0 20 40 60 80 100 Last (%) 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 13

EF NOx (g/kwh) Resultat NO X 30 25 NO X emission (g/kwh) Minskning från 7-20 g/kwh till 0.5-0.9 g/kwh 20 15 10 Trad. marina bränslen LNG Trad. marint bränsle med SCR 5 0 0 20 40 60 80 100 Last (%) 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 14

EF NOx (g/kwh) Resultat NO X 5 4 Lägre an Tier III (NO X ECA), men högre än Euro VI standard 3 2 1 Trad. marina bränslen LNG Trad. marint bränsle med SCR Euro V, 2008 Euro VI, 2014 Tier III, 500 rpm 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Last (%) 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 15

EF PN (#/kwh) Resultat Antal partiklar (PN) Jämförelse mot Euro VI 1E+17 Totala PN-emissionen (volatila+solida) Euro VI: 6.0*10 11 #/kwh För partiklar >23 nm och solida. 1E+16 1E+15 1E+14 Minskning >95% Motsvarande värde för LNG: 3*10 11 #/kwh (alla storlekar: 1*10 12 #/kwh) 1E+13 1E+12 0 20 40 60 80 100 Engine load (%) Bränsle som uppfyller SECA-2015 LNG Bränsle som inte uppfyller SECA 2015 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 16

Resultat Partikelmassa (PM) och storlek Massan av emitterad partiklar minskade med ca 99% jämfört med traditionella marina bränslen. Beror på att partikelemissionen främst består av mycket små partiklar (diameter < 50 nm). 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 17

EF dn/dlogdp (#/kwh) Resultat Partikelmassa (PM) och storlek 1,40E+13 1,20E+13 1,00E+13 Hög last Liknande för övriga laster, men minskad andel volatila partiklar med reducerad last 8,00E+12 6,00E+12 Totala partikelemissionen Solida fraktionen 4,00E+12 2,00E+12 1,00E+07 5 50 500 Dp (nm) 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 18

Resultat - Vart kommer partiklarna ifrån? Ursprung? Tre möjligheter: LNG pilotbränslet (MGO) och smörjoljan Varför? Spår av oorganiska ämnen relaterade till smörjolja (Ca, P & Zn) och diesel (S, Ca & Fe) fanns i emitterad partiklar. Liten sannolikhet att LNG (metan) bildar solida partiklar. Stora partiklar i emissionen, som antas komma från smörjolja eller pilotbränslet. 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 19

Resultat Blir allt bättre med LNG? Nej! Högre emissioner av CO och kolväten med LNG jämfört med traditionella marina bränslen. Kolväte-emissionen: 85% metan metanslip: 0.8% hög last och 2.7-4.1% för låg last (relateras till andra dual-fuel motorer) Metan viktigt ur klimatsynpunkt: Högre GWP för metan jämfört med CO 2 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 20

EF CO (g/kwh) Resultat Blir allt bättre med LNG? 6,00 5,00 4,00 CO emission (g/kwh) LNG: 1.3-4.8 g/kwh Marina bränslen: 0.2-2.7 g/kwh 3,00 2,00 Trad. marina bränslen LNG 1,00 0,00 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Last (%) 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 21

EF THC (g/kwh) Resultat Blir allt bättre med LNG? 3,00 2,50 2,00 Kolväte emission (g/kwh) LNG: 0.4-2.7 g/kwh Marina bränslen: 0.03-2.0 g/kwh 1,50 1,00 Trad. marina bränslen LNG 0,50 0,00 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Last (%) 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 22

SO 2 -emission Inga mätresultat, pga interferens mellan SO 2 och metan Antar att SO 2 emissionen är låg (0.05% S i MGO och under 0.1 ppm-mol S i LNG) 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 23

Sammanfattning LNG medför: Minskning i emission av partiklar (PN & PM), SO 2, NO X och CO 2 Ökning av CO och kolväten (THC) NO X : högre än Euro VI PN: lägre än Euro VI Hantering av metan-slip! PN PM CO 2 NO X SO 2 CO THC PN PM CO 2 NO X SO 2 CO THC LNG Trad. marina bränslen 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 24

Veta mer? Välkommen på min disputation, 3 juni kl 10:00 i sal Alfa hus Saga Chalmers Lindholmen Titel: Particle Emissions from Ships Measurements on Exhausts from Different Marine Fuels 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 25

Frågor och funderingar? Tack för er uppmärksamhet! Kontakta mig gärna om ni har ytterligare frågor! maria.zetterdahl@chalmers.se Maria.zetterdahl.83@gmail.com 5/17/2016 Chalmers Department of Shipping and Maritime Technology 26