KVALITETSREDOVISNING 2007 Agneshög Rektor Tillförordnad rektor Bitr rektor Vt Eva-Lott Pettersson-Griersson Ht Lena Wärn Anna-Lena Mauritzen-Gustafsson Adress Agneshögs gård Postadress 591 71 Motala Telefon 0141-225420 Fax 0141-53265 E-post lena.wärn@edu.motala.se mauritzen-gustafsson@motala.se Barn/elever enl budget 2007 Personal enl budget 2007 Årsarbetare Agneshögs förskola Barn 150 Enhetschef Vt. 1,00, ht 1,50 Gustavsviks förskola Barn 72 Assistent 0,75 Agneshögs förskola 26,5 Elevassistent 2,0 Kök 2,75 Vaktmästare 0,50 Övrig 2,0 Gustavsviks förskola 13,0 Kök 1,50 Vaktmästare 0,25 Övrig 1,0 Förutsättningar för verksamheten Enheten består av Agneshögs förskola, som har åtta avdelningar, och Gustavsviks förskola som har fyra avdelningar med barn från ett till fem år. Enheten ligger på område Väster i Motala. Bebyggelsen i området består av villakvarter, radhus och lägenheter av olika typ. Levnads-, arbets-, inkomst och sociala förhållanden för invånarna i området varierar kraftigt. Cirka 25% av barnen på förskolan kommer från länder utanför Sverige, vilket berikar oss med många språk och kulturer. Enheten har två egna kök där maten lagas från grunden. Årliga återkommande festligheter är firandet av påsk, midsommar och jul. På förskolan Gustavsvik anordnas också Nobelmiddag och Emil-dagen samt samarbete med äldreboendet, Åkervallen, vid påsk, midsommar och Lucia. Total budget 2007: 22 897 tkr. Budgetavvikelse: +7 tkr. Det finns 2,50 tjänst i förstärkningsresurs som användes i verksamheten dels för att stötta upp de avdelningar som hade krävande barngrupper, dels att sätta in en tredje pedagogresurs. Pedagogresurserna upplevs som kvalitetshöjande i verksamheten då tiden för planering och i barngrupperna kunnat effektiviseras. 18 platser per avd har upplevts som kvalitetshöjande men i praktiken innebär det fortfarande 20 barn per avdelning eftersom man räknar 15-timmarsbarnen som en halv plats och de är maximerade till fyra per avdelning. Personalen har en önskan om mindre barngrupper samt en viktning av barnen utifrån ålder för att kunna höja kvaliteten och skapa en högre måluppfyllelse.
Vi har inte behörig personal på alla förskollärartjänster, vilket är oroande då vi upplever att färre och färre utbildas till förskollärare. Förskollärarvikariaten har tillsatts med barnskötare ur barnskötarpoolen. Dessa har god kännedom om förskolorna, avdelningarna och barnen. Efter vårterminen lämnade rektor Eva-Lott Pettersson Griersson sitt arbete för en annan tjänst i kommunen. Ny rektor är ännu inte tillsatt och under höstterminen har Lena Wärn, förskollärare från verksamheten, vikarierat på tjänsten. Dessutom tillsattes en bitr. rektor Anna-Lena Mauritzen-Gustafsson. Arbetet i verksamheten Under våren -06 började vi med att sätta upp resultatmål utifrån Bildningsnämndens prioriterade mål samt att skriva in dem i vår lokala handlingsplan för varje avdelning. Vi har tidigare haft mål men inte så detaljerade eller på avdelningsnivå. Tanken är att alla avdelningar kommer att skriva en egen kvalitetsredovisning vid läsårets slut utifrån de mål de själva satt upp för året. Detta arbete har upplevts som verklighetsförankrat, vardagsnära och givande av personalen då det blir väldigt tydligt, utvärderingsbart och följer en röd tråd. De olika avdelningarna har olika ingångspunkter till målen och endast rubrikerna kommer att redovisas nedan. På grund av chefsbyte har detta inte följts fullt ut. Uppföljning av likabehandlingsplanen Arbetet med likabehandlingsplanen blev färdigt och har förankrats i personalgrupperna och man arbetar efter den. Utvärdering i juni -08. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Nationellt mål: Normer och värden Vi lär barnen demokratiska principer genom att: Visa att allas åsikter väger lika. Lyssnar på barnen och tar deras åsikter på allvar. Alla får vara med och bestämma i den mån det går. Bildningsnämndens prioriterade mål: Ett hälsobefrämjande arbete Bildningsnämndens mål är utformat som ett uppnåendemål och därför har vi skrivit hur vi ska göra för att uppfylla det. Detta är en sammanställning av alla avdelningars mål. Förskolans prioriterade mål: Grundläggande mål; Ett hälsofrämjande arbete är integrerat i den dagliga verksamheten. Att barnen mår bra. Uppnående mål Alla barn är medvetna om vikten att röra på sig. Alla barn har varje dag minst 15 min. rörelse/avslappning. Alla barn är medvetna om kostens betydelse för hälsan. Så här gör vi: Vi har utevistelse på en bra gård med möjlighet till aktiva lekar. Vi har gymnastik med 4-5 åringarna en gång i veckan och läsvila varje dag. Barnen har fått massage. Vi motiverar alla att äta, försöker få alla att smaka. Vi visar Tallriksmodellen och hur en bra frukost, lunch och mellanmål ska vara. Vi gör en trevlig stund av matsituationen och vi väntar i möjligaste mån på att alla ska bli klara. Vi har arbetat med tema; Hälsa-nyttiga och onyttiga saker, vitaminer och tema: min kropp, hur fungerar den? Tittat på filmen Karius och Bactus, pratat om bakterier och visat att det är viktigt med god hygien. Viktigt att vuxna är en god förebild.
Nationellt mål: utveckling och lärande Bildningsnämndens prioriterade mål: Läskunnighet och lusten att lära Bildningsnämndens mål är indelade i dels läskunnighet och lusten att lära, först redovisas våra mål vad gäller lusten att lära och sedan läskunnighetsmålen. Detta är en sammanställning av alla avdelningars mål. Förskolans prioriterade mål: Allt lärande sker genom lek i förskolan. Leken stimulerar fantasin och inlevelseförmågan Vi ger tid till lek både inom- och utomhus. Vi erbjuder pedagogiskt material som stimulerar lek. Vi stimulerar barnens eget skapande och rollekar. Personalen tar tillvara varje tillfälle till lärande. Individuella mål utarbetas och är grunden för verksamheten. Lärandet utgår från de individuella målen. Språk och matematik arbetas med i smågrupper 1-5 ggr/vecka. Barnen är indelade i grupper utifrån de individuella målen. Vi arbetar med dialog rim, ramsor, sagopåsar, böcker/sagor, läslappar, sånger, bilder, rörelselekar.mm. Natur, kultur, samhälle arbetar vi med genom att ofta gå ut i naturen. Vi går ut i närsamhället när tillfälle ges. Vi har en mångkulturell förskola där vi försöker delge varandras kulturella likheter/olikheter. Varje individ ska känna stolthet över sitt ursprung. Vi för kulturarvet vidare genom traditionellt firande av högtider. Temaarbete i pedagogisk miljö arbetar vi med genom att barns intresse och behov styr hur den pedagogiska miljön utformas. Inomhusmiljön består av olika material som främjar barns utveckling. Temaarbeten pågår under en längre tid som en röd tråd genom verksamheten. Barns behov av särskilt stöd är integrerade i verksamheten. Ibland har de assistenthjälp till sitt förfogande. De individuella målen styr verksamheten även för dessa barn. Kontakter knyts med psykologer, barnhabiliteringen, BUP m.fl. Så här gör vi: Vi möter barnet med glädje när det kommer till oss så att de trivs och vill vara hos oss. Vi har ett utklädningsrum. Vi har gjort olika lärmiljöer i lekhallen. Vi ger barnen utmaningar. När personalen upplever att barnen trivs och vill vara på förskolan. När personalen skapar lärmiljöer som passar alla barn utifrån det tema som vi arbetar med. Vi dokumenterar temat från början till slut. Vi arbetar med en aktivitetstavla där aktiviteter byts ut en gång i veckan. Vi utvecklar spegelrummet och målarrummet tillsammans med barnen så det blir mer stimulerande. Vi arbetar med tema musik där också föräldrarna varit med på en barn /föräldrakväll då de tillverkat egna instrument. Vi arbetar med pedagogisk dokumentation kontinuerligt under året. Vi är lyhörda för barnens intressen både enskilt och i grupp. Vi har jobbat med tre stycken utställningar under året Lika Olika, Slingrigt och kramigt och Brotema. Vi observerar leken för att se vad som behövs för att lekmiljön ska fungera. Läskunnighet Utveckla alla barns läskunnighet d v s avkodning och läsförståelse. Uppnåendemål: Alla barn som slutar förskolan vid 5 års ålder kan lyssna och förstå en enkel saga utan bilder. Målet är uppnått när: 90% av alla 5 åringar i förskolan återberättar innehållet från en åldersadekvat saga utan bilder. Personalen erbjuder en verksamhet så att barnen utvecklats i att lyssna, berätta och förstå det talade språket.
Så här gör vi: Vi läser sagor och barnen får återberätta den genom att vi ställer frågor. Vi läser kapitelbok och återberättar vad som hände förra gången. Vi läser bilderböcker för de små. Vi har bokstäver på väggen, alfabetstavla, barnen söker efter sin bokstav. Vi ger uppmaningar till barnen, gå och hämta,lämna Vi sjunger Sjunger och gör egna sagor, använder språkpåsar och flanosagor. Vi har ordlappar som vi arbetar med under samlingen. Vi har nya rim och ramsor varje vecka. Vi har dialog med varje barn varje dag och vi kontrollerar med ett observationsschema dialogtätheten 1 gång per termin. Vi arbetar med skriftspråket på blädderblock. Vi går in för att erbjuda barnen bra och varierad litteratur som gjort att bokintresset har ökat. Vi väcker barnens intresse med spel, böcker pussel alfabetsbilder. Vi se det kompetenta barnet i alla barn utifrån deras egen kompetens. Nationellt mål: Barns inflytande Bildningsnämndens prioriterade mål: Demokrati Grundläggande mål: Utveckla och förstärka alla barns kunskaper om demokratins grunder. Målen är uppnådda när: Alla barn upplever att de har möjlighet att påverka innehållet i lärandet. Alla barn upplever att de har möjlighet att påverka val av arbetsformer. Alla barn upplever att de vuxna lyssnar. Att alla barn trivs i förskolan. Bildningsnämndens mål är utformat som ett uppnåendemål och därför har vi skrivit hur vi ska göra för att uppfylla det. Detta är en sammanställning av avdelningars mål. Förskolans prioriterade mål Så här gör vi: Barnen kommer med idéer i t ex temaarbeten och kan på så sätt påverka innehållet i lärandet. Barnen deltar i planeringen av aktivitetsgrupperna efter sin utvecklingsnivå och det skrivs ner för att användas i planering och utvärdering. Genom fri lek har de möjlighet att påverka valet av arbetsform och de bestämmer vad de vill göra. Tillsammans har vi byggt och utvecklat miljön vid sandlådan. Inne ändrar vi lek- och lärande miljöerna efter barnens intressen. I olika projekt har vi demokratisk röstning genom handuppräckning eller välja det man vill vara delaktig i helt oberoende av kompisar. Barnen har ett stort rörelseintresse och behov på vår avd. och därför är vi ute mycket både på gården och på promenader. Inne använder de studsmatta. Vi arbetar med personalens positiva förhållningssätt till barnen och barnens idéer Vi vuxna fungerar som goda förebilder som ger barnen delaktighet och inflytande. Genom pedagogiskdokumentation ser vi vad barnet velat göra. Vi utvärderar varje dag, intervjuar de största barnen och genomför barnenkät för femåringarna. Vi ger barnen tid att i olika situationer pröva själva. Det finns material tillgängligt att använda för att utvecklas. Barnen får ha inflytande på aktiviteter i den fria leken, t.ex. dator, bygglek, pussel. Vi lyssnar på varandra, försöker få barnen att prata en i taget. Vi hälsar på varandra för att barnen ska känna sig sedda. Vi lär barnen bordsskick, väntar på varandra, skicka runt osv. Personalen tar tillvara barnens intresse när de frågar och utvecklar den lek de är inbegripna i. Personalen är lyhörd för barnens önskningar och gör barnen medvetna om vems önskningen är när den genomförs. Aktivitetstavlan använder vi då barnen själva påverkar val av arbetsformer.
Resultat enkät femåringar Andel som svarat ja, % 2007 2006 2005 2004 2003 Tycker du att vi vuxna lyssnar på dig? 87 82 88 92 90 Får du vara med och bestämma vad ni ska göra? 72 76 68 79 65 Analys: Vi har fått något bättre resultat från föregående år vad gäller : de vuxna lyssnar på dig, vilket naturligtvis är bra, men vi har fått sämre resultat på om de får vara med att bestämma. En förklaring till att barnen upplever att de vuxna inte lyssnar på dem, eller får vara med att bestämma, i så hög grad kan vara att vi faktiskt i realiteten är mer bestämmande än vad man är i hemmiljön, vilket då naturligtvis påverkar resultatet. En annan orsak är att vi har många barn med särskilda behov och behöver därför ha tydligare gränser. Gränsdragningar är något som vi kontinuerligt arbetar med, både vad gäller barn och föräldrar. Vi har blivit mer tydliga på vad de vuxna skall bestämma om samt vad barnen kan vara med och bestämma. Detta ser vi dock inte som något negativt, men det kan naturligtvis påverka resultatet. Nationellt mål: Förskola och hem Förskolans prioriterade mål Vi har två förskolerådsmöten per termin där föräldrarna kan vara med och påverka förskolan utifrån ett mera övergripande sätt. Dessutom har vi föräldramöte för alla föräldrar varje höst och någon gemensam aktivitet för barn, föräldrar och personal både höst och vår. Föräldrar och personal har utvecklingssamtal minst en gång om året och erbjuds ytterligare en gång. Man går då igenom de individuella målen. Det verkliga samarbetet mellan förskola och hem utförs dock i den vardagliga kontakten mellan föräldrar och personal då föräldrarna har möjlighet att påverka det dagliga arbetet. Instämmer helt eller delvis, % Resultat föräldraenkät 2007 2006 2005 2004 2003 Samverkan mellan hem och förskola fungerar bra idag Femåring 100 100 100 100 100 Analys: Vi är mycket glada att vi åter har fått ett sådant resultat. Personalen är mycket medvetna om vikten av att ha en god samverkan mellan hemmet och förskolan för att främja barnets lärande och utveckling. Nationellt mål: Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolans prioriterade mål Vi har en handlingsplan mellan förskoleklassen och förskolan som beskriver vilka aktiviteter vi gör för de femåringar som ska börja förskoleklass. Vi har även diskuterat hur vi skulle kunna förbättra samarbetet mellan oss vilket har resulterat i olika aktiviteter. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Under våren 2007 har vi fortsatt utveckla skolutvecklingsprojektet tillsammans med England och Island. Representanter har besökt Island och projektet har avslutats i aug. med en gemensam läroplan Syftet med projektet i stora drag är att undersöka hur förskoleverksamheten är utformad och genomförs i de olika länderna, dela idéer och uppslag med varandra, framförallt i hur man utvecklar sociala färdigheter, hälsa, kost, fysiska aktiviteter, kreativitet och hur man utvecklas bäst för att kunna tillgodogöra sig ett livslångt lärande i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle under 2000-talet projektet ht -06 till vt -07. Vi har fokuserat på att ta de bästa bitarna vi sett från varje land och lärt av varandra hur man arbetar med detta i respektive land. EU-projektet avslutades i aug. och som slutresultat skrevs en gemensam läroplan över den bästa praktiken från Sverige, England och Island och hur och vad vi gör för att åstadkomma dessa resultat.
Som förbättringsåtgärd för detta året hade vi också att knyta ihop olika aktiviteter vi har gjort under föregå-ende år. Detta gjorde vi genom att försöka skapa en röd tråd för vårt kvalitetsarbete, dels med tidsbe- stämda, överenskomna, framtida tillstånd kopplat till läroplanen samt bildningsnämndens mål, samt försö-ka samla det i ett gemensamt dokument. Tanken är att alla avdelningar kommer att redovisa sitt arbete i sin egen avdelnings kvalitetsredovisning. Detta har vi dock inte kunnat genomföra fullt ut på grund av chefsbyte. Åtgärder för förbättring Framåtsyftande. Detta ska vi inrikta oss på under det kommande året 2008: Träna oss i att använda den nya blanketten i IUP, individuella utvecklingsplaner, med läroplanen som grund. Arbeta med Barnet i fokus. Vi kommer arbeta med att bryta ner, Bildningsnämndens inriktnings- och resultatmål, och fortsätta att arbeta med kvalitetsarbetet på varje avdelning. Vi ska också diskutera och analysera de filmer som gjordes på våra förskolor av Teachers TV. Vi ska utveckla förskoleråden för att skapa ett större engagemang hos föräldrarna.