Persontrafik på TGOJbanan Ett regionalt utvecklingsperspektiv Bengt Andersson och Dag Boman Inregia AB, april 2006 på uppdrag av Regionförbundet Sörmland Inregia AB, part of WSP Group
Förord I samband med järnvägsutredning om Ostlänken har en fråga kommit upp om att studera effekter av att också bedriva persontrafik på TGOJ-banan. Effekterna har studerats utifrån ett antal olika perspektiv. I denna rapport redovisas de olika regionala utvecklingseffekter som persontrafiken skulle kunna generera. Arbetssättet vid framtagandet av denna rapport har i hög grad byggt på tidigare framtaget underlag och ett kvalitativt resonemang både mellan de utförande konsulterna och i samråd med beställaren. Beställare har varit Lars Wogel vid Regionförbundet Sörmland och de utförande konsulterna har varit Bengt Andersson, Inregia AB och Dag Boman, Capire Consulting AB. Rappotens struktur är att det i det första kapitlet görs en allmän beskrivning av nuläget utifrån ett antal olika utgångspunkter. Utifrån detta så beskrivs vilken nytta en persontrafik på TGOJ banan skulle kunna innebära. Denna nytta beskrivs utifrån ett antal olika perspektiv. Utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv, utifrån ett Sörmländskt perspektiv med regionförbundets mål i fokus, utifrån ett lokalt perspektiv med de olika kommunernas inriktningar och mål i respektive antagen översiktsplan. Slutligen redovisas också ett räkneexempel hur stor ekonomisk tillväxt införandet av en persontrafik på TGOJ-banan skulle kunna innebära. I ett fjärde kapitel redovisas ett antal bromsar och motorer för den önskade utvecklingen om en flerkärnig region. I det avslutande kapitlet redovisas ett förslag till huvudstrategi för fortsatt arbete. Cecilia Henriksson, VD Inregia AB 3
Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Nuläge 7 Desintegrerande faktorer 7 Några integrerande krafter 8 Näringslivsstruktur 9 Utbildning 10 Sörmland är splittrat i fyra ekonomiska och kulturella influensområden 11 Omvärlden Trenders inverkan på persontrafik på TGOJ banan 12 Politik miljö, kollektivtrafik, småföretag, folkhälsa 12 Ekonomi internationella drivkrafter, strukturomvandling 12 Socialt livsstil, boende, konsumtion, kultur 12 Tekniskt distansarbete, värde/kilo 12 Nytta av persontrafik på TGOJ-banan 13 Nytta utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv 13 Utifrån uppställda regionala och lokala mål 13 Ett räkneexempel 15 Bromsar och motorer för en flerkärning utveckling 17 Bromsar 17 Motorer 18 Förslag till huvudstrategi 20 Skapa intresse och vilja bland människor 20 Regional vision och ortsvisioner 20 Gemensamma strategiska näringslivssatsningar 20 Genomtänkta transport- och logistiksystem 20 4
Sammanfattning Det finns för Sörmland ett antal integrerande och ett antal desintegrerande faktorer: De viktigaste desintegrerande är att kommunikationer är uppbyggda med två starka stråk och svaga tvärförbindelser. Massmediasituationen är splittrad. De är överhuvudtaget få faktorer som samlar länsinnevånarna. Några exempel på det som integrerar är Skavsta, sjukvårdens nya organisation, de parallella satsningar på boende och upplevelseindustri, det politiska samarbetet med regionförbundet som bas. Näringslivsstrukturen i Sörmland har idag en traditionell industriell bas i förändring. I arbetet med framtagandet av det regionala tillväxtprogrammet för Sörmland har ett antal olika kluster och utpekade ekonomiska utvecklingsområden identifierats och pekats ut. Klustrena är fordonsindustri, bioteknik och läkemedel, industriell elektronik och elteknik, säkerhets- och skyddssystem, informationsdesign, logistik. De ekonomiska utvecklingsområden är forskningsavknoppning, upplevelseindustrin och tjänster. Sörmland har idag en jämförelsevis låg andel av befolkningen som har en högre eftergymnasial utbildning. Sörmland kan sägas vara splittrat i fyra ekonomiska och kulturella influensområden. Nordöstra med Trosa, Gnesta och Strängnäs som redan ingår i Stockholms funktionella region. Eskilstuna, som idag utgör en egen funktionell region. Nyköping tillsammans med Oxelösund. Katrineholm, Vingåker och Flen. Det i denna studie aktuella TGOJ-banan knyter samman tre av dessa regioner, och har markerats med rött i bilden nedan. 5
Det finns ett antal bromsar och motorer för att åstadkomma en flerkärning utveckling av Stockholm Mälarregionen med hjälp av nord-sydliga förbindelser exempelvis persontrafik på TGOJ-banan. Bromsarna är invanda beteenden, Stockholms dragningskraft, den radiella infrastrukturen, kortsiktiga lönsamhetskalkyler, driftskostnader. Motorerna är bland annat: Skavsta och Oxelösunds hamn portar mot omvärlden, gemensam utbildningsregion, starkare bas för kluster-utveckling/ forskningsmiljöer, gemensamma satsningar på varumärken och koncept, bra trafikupplägg. Nytta av att bedriva persontrafik på TGOJ-banan kan beskrivas utifrån ett antal olika perspektiv. Utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv ger det bättre kommunikationer inom storregionen. Det blir en generell utveckling av en mälarmarknad. Stärker flerkärnighet genom att vara en förbindelse i nord-sydlig riktning. Utifrån ett regionalt perspektiv med Regionförbundets Sörmlands mål så stärker de dessa. Regionförbundets övergripande mål är att skapa hållbar utveckling. Utifrån detta övergripande mål har tre stycken huvudmål ställts upp: Tillväxt, Högre kompetens och Bättre kommunikationer. I rapporten redovisas att alla de tre målen samt även det övergripande målet stärks med den nu föreslagna satsningen. En genomgång av kommunernas visioner och målsättningar visar också att alla kommuner i Sörmland har större eller mindre positiv nytta av denna satsning. Eskilstuna / Västerås: Satsningen skulle stärka kommunens roll som regionalt centrum för handel mm. Den skulle också gynna utveckling av högskola/teknikparker och järnvägsburen pendling Flen /Katrineholm höjer bägge sin attraktiviteten som boendeort, får bättre tillgänglighet till utbildning. Flen: kan förbättra sin tjänsteproduktion Katrineholm: Satsningen ger fler studerande vid ortens utbildningar Strängnäs, Gnesta, Trosa har en mindre nytta men får vissa indirekta effekter av att Sörmland som helhet stärks. Nyköping /Oxelösund stärker kommunen som ett kommunikationsnav. Bättre tillgänglighet till högre utbildning. Satsningen stärker kommunens roll som regionalt centrum Vingåker kan få viss nytta av ökad tillgänglighet i länet Nyttan av att bedriva persontrafik på TGOJ-banan har även bedömts kvalitativt utifrån idag kända ekonomiska fakta kring regionstorlek och ekonomisk tillväxt. En grov överslagskalkyl ger vid hand att det skulle kunna bli en ekonomiskt tillväxt om ca 1-2 %, 300 fler invånare och 150 fler arbetsplatser. Den viktigaste insatsen för att persontrafik på TGOJ-banan ska vara framgångsrikt är skapa ett intresse och en vilja bland medborgarna. Vidare är det viktigt att arbeta med en regional och lokal ortsvision och handlingsplaner. Det är också viktigt att det görs gemensamma strategiska näringslivssatsningar och genomtänkta transport- och logistiksystem. 6
Nuläge I detta kapitel görs en nulägesbeskrivning av Sörmland. I ett första kapitel så redovisas ett antal desintegrerande faktorer, varefter ett kapitel redovisar de integrerande faktorerna. Därefter redovisas Sörmlands näringslivsstruktur. Slutligen redovisas en allmän och övergripande beskrivning av Sörmlands nuläge. Desintegrerande faktorer Kommunikationer uppbyggda med två starka stråk och svaga tvärförbindelser Strukturen rent generellt i Stockholm Mälarregionen är uppbyggt kring ett antal olika större radiella kommunikationsstråk till och från centrala Stockholm. Däremot är det en relativt svagt utvecklad infrastruktur i en nord-sydlig riktning som skulle kunna understödja en flerkärning utveckling. Den nu aktuella frågan om persontrafik på TGOJ-banan (röd markering i bilden nedan) är en av flera olika kommunikationsstråk som skulle kunna stärka en sådan utveckling. Ett annat banstråk som har trafik redan idag är den sk Uven (blå markering i bilden nedan). 7
Massmediasituationen När det gäller massmedia så är naturligtvis lokalradion med P4 Sörmland en sammanhållande länk men den övergripande bilden är ändå att Sörmland är ett relativt uppdelat avseende massmedia. I de norra delarna dominerar Eskilstunakuriren där Strängnäs tidning numera ingår. Kring Nyköping dominerar Sörmlands nyheter. I Katrineholm så tenderar allt fler att läsa Norrköpings Tidning. Få faktorer som samlar länsinnevånarna Med den struktur som finns idag, finns det relativt få faktorer som samlar sörmlänningarna, såsom exempelvis inom idrott. Några integrerande krafter Skavsta Flygplatsen i Skavsta är redan och kan i allt högre utsträckning bli en samlande kraft för hela Sörmland. Ett exempel på detta är att med en ännu mer medveten satsning på turism och besöksnäring så breddas kraften i Skavsta till ett allt större omland. Sjukvårdens nya organisation Landstinget i Sörmland har förändrat sin nuvarande organisation och har numera en ny gemensam länsorganisation sedan år 2005. Landstingsdirektören är tillika sjukhusdirektör som ansvarar för sjukvården tillsammans med tre divisionschefer: Närvård, Länssjukvård och Medicinsk service. Ansvaret skär över de tre sjukhusen: Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna. Det innebär att en chef för ortopedverksamheten i landstinget är det för verksamheten såväl i Nyköping som i Eskilstuna och Katrineholm. Det innebär att en allt större arbetsfördelning med stordriftsfördelar kan bedrivas inom landstingets verksamhet. Detta innebär i sin tur ökat intresse för att kunna både förflytta specialister och patienter mellan olika sjukhus inom Sörmland. Parallella satsningar på boende och upplevelseindustri Ett flertal kommuner i Sörmland har inbördes konstaterat att det är viktigt att satsa på boende och upplevelseindustri. Det som nu sker är att det påbörjats ett ömsesidigt samspel mellan dessa olika kommuner. Att marknadsföra detta gemensamt är inte idag en integrerande faktor men kan bli det med relativt små medel. Det politiska samarbetet med regionförbundet som bas Regionförbundet Sörmland har bildats och påbörjat arbetet med att finna en gemensam vision och målsättning för regionens gemensamma utveckling. 8
Näringslivsstruktur Traditionell industriell bas i förändring Sörmlands näringslivsstruktur präglas av tillverkningsindustri. Stora är fortfarande SSAB i Oxelösund, Volvo i Eskilstuna och SKF i Katrinholm. Många mindre verkstadsföretag är underleverantörer och legotillverkare till de större företagen. Lokal och regional marknad dominerar. Sörmland har få FoU - inriktade företag. Kluster i Sörmland (enligt RTP) I arbetet med framtagandet av det regionala tillväxtprogrammet för Sörmland har ett antal olika kluster identifierats. Dessa är: Fordonsindustri Bioteknik och läkemedel Industriell elektronik och elteknik Säkerhets- och skyddssystem Informationsdesign Logistik Utpekade ekonomiska utvecklingsområden Ett antal olika ekonomiska utvecklingsområden har identifierats och pekats ut: Forskningsavknoppning Upplevelseindustrin Tjänster 9
Utbildning Sörmland har en låg utbildningsnivå Sörmland har idag en jämförelsevis låg andel eller t o m mycket låg andel av befolkningen som har en högre eftergymnasial utbildning. Utbildningscentra med regional kapacitet finns i Eskilstuna och Katrineholm. Nyköping mer lokalt orienterad. Idag finns ingen gemensam regional rekryteringsbas. Studenterna stannar på hemorten eller söker sig till Linköping, Stockholm eller Uppsala. Val av studieort varierar beroende på ort Vid en närmare studie av hur studenter från olika städer i Sörmland väljer studieort för sin eftergymnasial utbildning framgår att Mälardalens högskola har en mycket hög andel studenter lokalt men även en stor andel i Flen. För studenter från Katrineholm så är dock det en mindre andel och en betydligt högre andel som söker sig mot Linköpings Universitet. I Nyköping är det en mycket liten andel av studenterna som söker sig till Eskilstuna, däremot likvärdigt antal studenter som söker sig till Linköpings Universitet i jämförelse med Stockholms olika högskolor och universitet. Källa: Högskoleverket 10
Sörmland är splittrat i fyra ekonomiska och kulturella influensområden Sammantaget kan det beskrivas som att Sörmland är indelat i ett antal olika vardagsregioner. Dessa beskrivs i bilden nedan och sammanstämmer med den beskrivning som Nutek numera använder sig av också kallas för funktionella regioner. Det är dels de nordöstra delarna med Strängnäs, Gnesta, Trosa som redan idag ingår i Stockholmsregionen. Dels Nyköping/Oxelösund som på sikt med Ostlänken kommer få en dubbelsidig koppling till både Stockholmsregionen och regionen Norrköping/Linköping. Dels Eskilstuna som idag är en egen region men i allt högre grad blir en del av Stockholmsregionen, till viss del finns även en koppling mot Västerås. Slutligen finns Katrineholm, Vingåker och Flen som en funktionell region. Dessa är dubbelriktade idag både mot Stockholm och mot Norrköping/Linköping. Flen har också en allt starkare koppling mot Eskilstuna. 11
Omvärlden Trenders inverkan på persontrafik på TGOJ banan I detta kapitel har en mycket förenklad modell tillämpats för att redovisa omvärldens trender och hur dessa skulle inverka på persontrafik på TGOJbanan. Politik miljö, kollektivtrafik, småföretag, folkhälsa Politisk prioritering av alternativ till bilpendling, Strävan att attrahera boende/ökad exploatering Ekonomi internationella drivkrafter, strukturomvandling Tjänster, ökad kompetens, tillgänglighet, innovation Socialt livsstil, boende, konsumtion, kultur Grön urbanism, handel, upplevelser, varumärke/profil Tekniskt distansarbete, värde/kilo Flexibilitet, kompetens Funktionell utvecklingen längs de stora kommunikationsstråken mot Stockholm av central betydelse Regionförstoring: större städer i Mälardalen får dubbla funktioner o Pendling in mot Stockholm dels att de har ett eget upptagningsområde för omlandet.mälardalen, Sörmland, lokalt o Vi går mot en ny roll för många orter 12
Nytta av persontrafik på TGOJ-banan Nytta utifrån ett Stockholm Mälardalsperspektiv Bättre kommunikationer inom Stockholm Mälardalen Bättre kommunikationer gynnar storregionen rent generellt. Persontrafik på TGOJ-banan kompletterar andra stråk i en nord-sydlig riktning i första hand Uven, riksväg 53 och 55 (Mälardiagonalen), Rv 56 (Räta Linjen), förbifart Stockholm samt Bergslagsdiagonalen. En del i en generell utveckling av en mälarmarknad Att stärka kommunikationer i en nord-sydlig riktning ger också företag som utlokaliseras från Stockholmsregionen pga ett högt marknadstryck en möjlighet att utvidga sin marknad även gentemot halvcentrala bandet ca 10 mil utanför Stockholms centrum. Det kan handla om arbete med tjänster ex. sjukvård, utbildning och kultur i Mälarregionen. Stärkt flerkärnighet Persontrafik på TGOJ-banan stöttar och kompletterar andra stråk i en nordsydlig riktning vilket ger en ökad möjlighet till att få till stånd en flerkärnig utveckling i regionen. Det motverkar i viss mån centralisering av service, tjänster, utbildning och kultur. Persontrafik på TGOJ har en (teoretisk) potential att stärka orterna längs stråket på bekostnad av Stockholm resp. Norrköping/Linköping Utifrån uppställda regionala och lokala mål Regionförbundets mål Regionförbundets övergripande mål är att skapa hållbar utveckling. Utifrån detta övergripande mål har tre stycken huvudmål ställts upp: Tillväxt, Högre kompetens och Bättre kommunikationer. Persontrafik på TGOJ-banan befrämjar i flera avseende hållbar utveckling utifrån att det ger Ökad andel kollektivtrafikresenärer Bättre tillgänglighet till ett större utbud med kulturella aktiviteter Bättre jämställdhet. Förbättrade trafikinfrastrukturen sker i en riktning där många kvinnor idag skulle kunna tänka sig att börja pendla exempelvis inom vård- och utbildningssektorn. 13
Möjligheten att kunna pendla åt flera olika håll än enbart åt Stockholm ökar attraktiviteten som boendeort för flera av orterna i TGOJ-stråket. 1.Tillväxt Ekonomiskt tillväxt om ca 1-2 %, 300 fler invånare och 150 fler arbetsplatser Bättre etableringsmöjligheter för handel, upplevelseindustri, logistik Bättre arbetskraftsförsörjning 2.Högre kompetens Bättre tillgänglighet för unga och vuxna studerande till existerande utbud Stärker Mälardalens högskolas rekryteringsbas Stärker utbildningssatsningarna i Katrineholm 3.Bättre kommunikationer Satsningen på att bedriva persontrafik på TGOJ-banan stämmer naturligtvis även in på regionförbundets mål med att få bättre kommunikationer. Utifrån de aktuella kommunernas mål Eskilstuna / Västerås Stärker kommunens roll som regionalt centrum för handel mm Utveckling av högskola/teknikparker Järnvägsburen pendling Flen /Katrineholm Höjer attraktiviteten som boendeort Bättre tillgänglighet till utbildning Flen: Tjänsteproduktion Katrineholm: Fler studerande vid ortens utbildningar Strängnäs, Gnesta, Trosa Mindre betydelse. Vissa indirekta effekter Nyköping /Oxelösund Stärker kommunen som ett kommunikationsnav Bättre tillgänglighet till högre utbildning Stärker kommunens roll som regionalt centrum 14
Vingåker Kan få viss nytta av ökad tillgänglighet i länet, som exempelvis till högskolan i Eskilstuna, flygplatsen i Skavsta och Oxelösunds hamn. Ett räkneexempel Samband mellan arbetsmarknadens storlek, antal branscher och produktivitet Empirisk forskning visar att det finns tydliga samband mellan den lokala arbetsmarknadens storlek, produktivitetsnivå, antal branscher i regionen och produktivitetsnivån. Figuren nedan visar sambandet mellan arbetsmarknadens storlek och antal branscher. I små lokala arbetsmarknader finns det relativt få affärsgrenar. Ofta är det några få industribranscher plus sådana som är inriktade på privata och lokala tjänster av allmän karaktär. Exempel är taxi, detaljhandel, pizzerior, revisionsföretag och lokal offentlig service. De flesta branscherna är inriktade på att betjäna den lokala marknaden. Möjligheterna för företagen att öka sin produktion, produktivitet och antalet anställda är begränsade av den lokala marknadens storlek. Sambandet mellan arbetsmarknadens storlek och antal branscher är därför mycket starkt. Ju större arbetsmarknaden är desto fler affärsgrenar finns det i regionen och i och med det finns det också flera där det är möjligt för företagen att konkurrera på den nationella och internationella marknaden. Möjligheten för företagen till specialisering, utnyttjande av skalfördelar och att konkurrera med nya produkter blir större i stora lokala arbetsmarknader. 700 600 Antal branscher 500 400 300 200 Arbetskraftsutbud: Katrineholms LA =26 000 Nyköpings LA = 29 000 Eskilstuna LA = 41 000 100 0 1000 10000 100000 1000000 Arbetsmarknadens storlek Figur Sambandet mellan den lokala arbetsmarknadens storlek och antal branscher. 15
Det omvända sambandet existerar också. Att den lokala arbetsmarknaden blir större (fler som arbetar, fler som flyttar in) om företagen har framgångar på stora marknader. I det framtida utvecklingsarbetet blir det därför viktigt att stimulera de processer som gör att företagen får en större marknad och finner det lönsamt att anställa flera personer. När fler branscher finns i en lokal arbetsmarknad blir det lättare för arbetskraft som förlorar jobben i en krympande bransch att få nya jobb i en annan, växande yrkesgren, utan att behöva flytta. Det blir lättare för företagen att knyta kontakter och kombinera olika kunskaper till nya produkter med stor efterfrågan. Ju fler branschers kunskaper som kan kombineras desto kraftfullare blir de nya produkterna. 220 215 210 205 Produktivitet 200 195 190 185 180 175 170 0 100 200 300 400 500 600 Antal branscher Figur Sambandet mellan antal branscher och produktivitet i lokala arbetsmarknader. Nytta med persontrafik uppskattas till en tillväxtökning på 1-2% Utifrån dessa teoretiska resonemang har teorierna provats på exemplet persontrafik på TGOJ-banan. Skulle persontrafiken kunna göra att de i dagsläget tre olika arbetsmarknadsregionerna i Eskilstuna/Katrineholm/Flen/Vingåker samt Nyköping/Oxelösund blev en gemensam arbetsmarknadsregion skulle arbetsmarknadens storlek öka. Enligt ovan angivna förutsättningar skulle detta i sin tur innebära att antalet branscher skulle kunna öka från i dagsläget 250 till 350 stycken. Ökningen av antalet branscher skulle i sin tur innebära en tillväxtökning. Om en gemensam vardagsregion för stråket TGOJ skapas är vår uppskattning att det skulle innebära en tillväxtökning på 1-2%. Det är en nytta som inte att förringa. Det behöver dock sättas i relation till den nytta och effekt som ostlänken för med sig, våra motsvarande beräkningar för detta är av storleksordningen sju gånger större. Ostlänken innebär 2000 fler invånare och 1000 fler arbetstillfällen. Motsvarande relationer ger för persontrafik på TGOJ-banan alltså en effekt och nytta på 300 fler invånare och 150 fler arbetstillfällen. 16
Bromsar och motorer för en flerkärning utveckling Det finns ett antal bromsar och motorer för att åstadkomma en flerkärning utveckling av Stockholm Mälarregionen med hjälp av nord-sydliga förbindelser exempelvis persontrafik på TGOJ-banan. Bromsar Det finns ett antal bromsar för en ökad flerkärnighet i Stockholm Mälardalen. Invanda beteenden Det finns ett antal invanda mönster i beteendet hos individer idag. I mycket hög utsträckning är inriktningen mot Stockholm mental. Det skulle kunna innebära att även om persontrafik börjar bedrivas på TGOJ-banan så väljer individer att inte nyttja denna nya förbättrade kommunikationslänk pga de invanda mönster som finns. Stockholms dragningskraft Stockholm har alltid haft, har för närvarande och kommer på lång sikt att ha den stora dragningskraften på alla olika delregioner i Mälardalsregionen. Detta är en broms då det också kommer att bidra till att invanda mönster fortlever. Den radiella infrastrukturen Infrastrukturen har utvecklats utifrån de stora tunga trafikstråken. Idag har både E4 och E20 till och från Stockholm genom Sörmland en hög motorvägsstandard. Även på bansidan kommer det att finnas god infrastruktur till och från Stockholm i samband med att trafik på Ostlänken påbörjas. Den goda infrastrukturen mot Stockholm och den relativt låga standarden för infrastrukturen för de radiella länkarna kan inverka som en broms för att förändra sina beteenden. Kortsiktiga lönsamhetskalkyler Det kan troligen vara svårt att med traditionella samhällsekonomiska instrument som används inom transportpolitiken vara möjligt att få fram ett positiv nytta av bedriva persontrafik på TGOJ-banan. Dessa kalkyler kan vara en broms för att få tillstånd investeringar på TOJ-banan. Driftskostnader Troligen är det så att även driftskostnader för att få tillstånd och bedriva själva trafiken på TGOJ-banan kommer att kräva att nya medel skjuts till eller att andra idag befintliga kollektivresor prioriteras ned. Detta kan också inverka som en broms för ett kommande genomförande. 17
Motorer Det finns ett antal motorer: Skavsta och Oxelösunds hamn portar mot omvärlden En av de klara motorerna för persontrafik på TGOJ-banan är den stora målpunkten med flygplatsen i Skavsta. En persontrafik på TGOJ-banan skulle i hög utsträckning kunna förbättra möjligheten att med hjälp av kollektivt resande ta sig till Skavsta, detta i relationer där trafikuppläggen tidigare inte varit goda. Det ger utökat upptagningsområde för Skavsta. Gemensam arbetsmarknadsregion En viktig motor för persontrafik på TGOJ-banan är att man med ett bra trafikupplägg skulle kunna binda samman de tre olika lokala arbetsmarkandsregioner som idag finns längs transportstråket. Vetskapen om hur människor agerar när de väljer boende- respektive studieort är att de mer tänker i tid än i avstånd. Figuren nedan beskriver sambandet att när restiden mellan två orter minskar under 60 minuter tenderar benägenheten att resa att öka mycket kraftigt. Figur Samband mellan restid och benägenhet att resa Källa: Bearbetning av Börje Johansson, Handelshögskolan Jönköping (2000) Gemensam utbildningsregion Genom att bedriva persontrafik på TGOJ-banan så skulle det kunna vara lättare för studenter i Katrineholm och även Norrköping och Oxelösund att välja Mälardalens högskola som ett alternativ. Att tillskapa en gemensam utbildningsregion med den regionala högskolan blir därför en viktig motor för en positiv utveckling av persontrafiken på TGOJ-banan. 18
Starkare bas för kluster-utveckling/ forskningsmiljöer Persontrafiken på TGOJ-banan möjliggör att de olika kluster som identifierats i transportstråket och de olika forskningsmiljöerna får en ökad möjlighet att kunna rekrytera rätt kvalificerad person. Gemensamma satsningar på varumärken och koncept En viktig motor är att arbeta med att skapa gemensamma varumärken och koncept som stärker utvecklingen inte bara mot Stockholm utan också mentalt i andra riktningar. Det kan exempelvis handla om att skapa ett gemensamt varumärke kring attraktivt boende i Sörmland. Näringslivets bild Näringslivet har byggt upp sin logistik kring dagens infrastruktur, men kan förväntas anpassa sig snabbt till de nya möjligheter som skapas. Bra trafikupplägg Att hitta rätt i ett bra trafikupplägg för kollektivresorna kommer också att bli en viktig motor för utvecklingen. Med detta menas dels att vetskapen om att det går tåg istället för buss ökar tilltron till att systemet fungerar och är en långsiktig satsning från samhällets sida. I detalj handlar trafikupplägget också om att få till avgångstider som är lätta att memorera exempelvis halvtimmestrafik eller heltimmestrafik. 19
Förslag till huvudstrategi I detta kapitel redovisas vilka huvuddrag vi ser för en strategi för att göra persontrafik på TGOJ-banan som framgångsrik. Skapa intresse och vilja bland människor Vi menar att den viktigaste insatsen är att skapa ett intresse och en vilja hos människorna för att nyttja persontrafiken på TGOJ-banan. Detta är särskilt viktigt då det finns en mental huvudriktning mot Stockholm, denna huvudriktning ska inte brytas men den ska kompletteras och berikas. Detta bör ske genom att skapa gemensamma arenor för utbildning, kultur och mötesplatser. Att stråket också stärks med satsningar på handel som gör det attraktivt att resa även i konsumtionsärenden i denna riktning. Kan arbetsmarknadsåtgärder göras som stärker intresset hos medborgarna är detta också positivt. Regional vision och ortsvisioner Både en regional vision och en vision för respektive ort längs stråket kan behöva upprättas. Syftet med detta är att definiera ortens nya roll i en bättre integrerad region. Ett exempel på gemensam vision skulle kunna vara att teckna ett varumärke för attraktivt boende i Sörmland. Gemensamma strategiska näringslivssatsningar Det är viktigt att det också görs gemensamma strategiska näringslivssatsningar som stöttar de kluster som nu är utpekade och kan utvecklas med hjälp av bla persontrafik på TGOJ-banan. Det handlar exempelvis om upplevelseindustri, robotik, logistik och bioteknik. Genomtänkta transport- och logistiksystem Persontrafik på TGOJ banan är en del i en långsiktig plan för att få bättre nordsydliga stråk. Bland dessa stråk ingår också Uven och Enköping-Uppsala på bansidan. Dessa olika åtgärder är inte konkurrenter utan komplement som stärker en flerkärning utveckling av Stockholm Mälardalsregionen. Det finns också ett antal olika vägstråk som på liknande sätt utgör komplement. Det är riksväg 56 (Räta linjen), riksväg 55 (Mälardiagonalen) samt riksväg 53. 20