Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen hos barn Ungefär 200 000 fall/år i Sverige Reviderade behandlingsrekommendationer 2010 (läkemedelsverket)
AOM Drabbar oftast barn i åldrarna 1-4 år Starkt samband med virusinfektioner i luftvägarna Virusinfektion -> inflammation i luftvägsslemhinnan -> bakterier kan lättare invadera mellanörat (trumhålan) via örontrumpeten AOM orsakas oftast av bakterier men virus kan också återfinnas i mellanöresekret vid AOM Barn i förskoleåldern är koloniserade med bakterier i nässvalget (nasofarynx), dessa bakterier återfinns i mellanörat vid AOM
Symptom vid AOM Ont i örat Lockkänsla, nedsatt hörsel Ibland feber Små barn: oro, matningssvårigheter Nattliga besvär, ont i liggande Öronflytning
Komplikationer till AOM Sekretorisk mediaotit (SOM) Kronisk perforation i trumhinnan Vanligt Mastoidit (oftast små barn) Labyrintit (oftast vuxna) Meningit (oftast vuxna) Hjärnabscess Ovanligt
Mastoidit Kan uppstå snabbt Kan uppstå trots pågående antibiotikakur Klinisk diagnos Sjukhusvård med intravenös antibiotika
http://www.sbu.se/sv/interaktiva-fall-omrorbehandling/otoskopi/ Foto Dr Björn Åberg
Behandlingsrekommendationer Antibiotikarestriktiva rekommendationer från 2010 (läkemedelsverket) Fokus på patientnytta antibiotika har relativ liten effekt på symptomen vid AOM, ökad kunskap Det finns ett generellt behov att minska antibiotikaförbrukningen Många andra länder hade redan mycket restriktiva rekommendationer (ex v Storbrittanien, Nederländerna)
Behandlingsrekommendationer Antibiotikabehandling rekommenderas vid AOM : Hos barn < 1 år samt hos barn och vuxna f o m 12 års ålder Vid perforerad otit oavsett ålder Vid bilateral otit hos barn < 2 år Om det föreligger komplicerande faktorer
Komplicerande faktorer Svår smärta trots analgetika, påtaglig allmänpåverkan Infektionskänslighet pga sjukdom, syndrom eller behandling Missbildning i och kring mellanörat, tidigare skall/ansiktsfraktur Cochleaimplantat Kroniska sjukdomar i mellanörat eller genomgången öronoperation (gäller ej rör) Känd hörselskada
Handläggning av barn 1 12 år
Handläggning av barn < 1 år samt > 12 år och vuxna
Att tänka på vid rådgivning ang AOM Ålder Finns komplicerande faktorer? Är patienten öronbarn? Är patienten rörbehandlad? OBS! Antibiotika är ingen garanti mot komplikationer OBS! Vid misstanke om otit skall läkarundersökning utföras även om behandling med antibiotika inte alltid ges
Barn med recidiverande AOM - öronbarn En del barn (ca 5%) får en hög frekvens av AOM öronbarn (raom) Definition; fler än 3 otiter under en 6 månaders period eller 4 otiter under en 12 månaders period Vid raom behövs kontinuitet i uppföljningen. Ibland behandling med plaströr i trumhinnan Enligt behandlingsrekommendationerna från 2010 skall säkerställda otiter hos barn med raom behandlas med antibiotika
Infektion hos barn med rörbehandling Vid öronflytning hos barn med rörbehandling på grund av raom kan behandling med örondroppar (Terracortril med Polymyxin B ) prövas innan antiotika ges Foto B Åberg
Faryngotonsillit Vanligt både hos barn från och med skolåldern och yngre vuxna Enkel provtagning med snabbtest (på gott och ont) Behandlingsrekommendationer reviderade 2012, (läkemedelsverket)
Faryngotonsillit Faryngit = infektion i svalgväggen, tonsillit = infektion i halsmandlarna Kan orsakas av en mängd olika virus (vanligast) och bakterier Det är främst infektioner orsakade av Streptococcus pyogenes = betahemolyserande streptokocker = grupp A streptokocker som vi vill hitta och behandla
Streptococcus pyogenes Kan ge upphov till mycket allvarliga infektioner i luftvägar och mjukdelar Asymptomatiskt bärarskap är vanligt! Tidigare var komplikationer I form av reumatisk feber och glomerulonefrit fruktade och vanliga, Dessa komplikationer har nu blivit mycket ovanliga Är alltid känsliga för penicillin!
Faryngotonsillit Vanligast hos barn i skolåldern, tonåringar och unga vuxna Ovanligt hos gamla personer Relativt ovanligt hos små barn
Komplikationer till faryngotonsillit Peritonsillit = halsböld, uppstår även utan föregående tonsillit Djupa halsinfektioner Sepsis
Peritonsillit=halsböld Kan uppstå efter faryngotonsillit men även spontant Vanliga tecken; grötigt tal, trismus = svårt att öppna munnen, svårt att försörja sig per os Behandlas med kirurgiskt dränage samt antibiotika
Påvisad effekt av antibiotika på symtomduration vid faryngotonsillit Mindre än ett dygn vid halsont och påvisad förekomst av S.p Mellan 1-2,5 dygn om 3 av 4 Centor-kriterier var uppfyllda och orsakat av Streptococcus pyogenes 85 % var friska efter en vecka, oberoende av om antibiotika givits eller ej Ingen effekt om negativ svalgodling
Centorkriterier (Stöd för S.p-infektion hos äldre barn och vuxna) Feber > 38,5 grader Ömmande förstorade lymförtlar i käkvinklarna Beläggningar på tonsillerna Frånvaro av hosta och snuva
Viktiga differentialdiagnoser vid faryngotonsillit Mononucleos = körtelfeber, vanligast hos barn och ungdomar Epiglottit (svåra sväljningsproblem, andningssvårigheter), vanligast hos vuxna
Epiglottit Före 1993 vanlig småbarnsinfektion HiB vaccinering ->kraftig minskning Nu oftast vuxna Sväljningsvårigheter, allmänpåverkan, septisk infektion
Viktigt att tänka på vid rådgivning Patientens ålder Finns symptom på vanlig förkylning (snuva, hosta, heshet)? Då minskar risken för förekomst av streptokockorsakad faryngotonsillit Grad av allmänpåverkan, allvarliga sväljningsvårigheter, andningsproblem
Rinosinuit = bihåleinflammation Behandlingsrekommendationer från 2004 Rinosinuit kan vara orsakad av virus eller bakterier Klinisk diagnostik svår och osäker Säker diagnos; käkhålepunktion alternativt datortomografi av bihålorna
Effekt av antibiotikabehandling vid rinosinuit Mycket liten effekt av antibiotika i olika studier Hög spontanläkningsfrekvens späder ut behandlingseffekten Många infektioner med symptom från bihålorna orsakas av virus Symptomlindrande behandling kan rekommenderas (analgetika, sköljning med koksalt, nasala steroider)
Komplikationer till rinosinuit Spridning av bakteriell infektion till orbita eller intrakraniellt
Rinosinuit hos barn Käkhåleinfektioner hos barn är inte något stort kliniskt problem, de flesta episoder är sannolikt lindriga och med mycket hög spontanläkningsfrekvens, passerar som vanlig förkylning med snuva Etmoidit hos barn är en allvarlig infektion och skall alltid antibiotikabehandlas
Etmoidit Etmoidit ursprung näsa bihålor Vanligast i förskoleåldern men förekommer även hos äldre barn Orbital cellulit vidare begrepp, kan även utgå från mjukdelsinfektion
Viktigt att tänka på vid rådgivning Symptomduration, om kortare tid än 10 dagar sedan första symptom på förkylning är sannolikheten lägre för bakteriell infektion Ensidig värk ökar sannolikheten att det är en bakteriell infektion Samtidig allmänpåverkan, svår huvudvärk, rodnad eller svullnad i ansiktet skall föranled akut bedömning av patienten
Bra länkar www.strama.se med länk till RAF:s (referensgruppen för antibiotikafrågor) hemsida www.janusinfo.se och vidare till vårdprogram för öppen och sluten vård www.smittskyddsinstitutet.se www.lakemedelsverket.se med behandlingsrekommendationer (otit, hud- och mjukdelar, sinuit, faryngotonsillit) www.sbu.se Anna Granath, ÖNH-kliniken, Karolinska Infektioner Universitetssjukhuset i de övre luftvägarna Huddinge