KVALITETSRAPPORT gällande avvikelser Q

Relevanta dokument
Avvikelser och klagomål, hälsooch sjukvård och omsorg

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Rapport PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2017

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse

Rapport PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Sektor stöd och omsorg

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Ansvar i verksamheten. Verksamhetschefen hälso- och sjukvård 1(6)

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Patientsäkerhetsberättelse

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

Avvikelsehantering HSL - Extern utförare

Patientsäkerhetsberättelse

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Rutin för rapportering och hantering av risker och avvikelser inom kommunens hälso- och sjukvård. Socialförvaltningen, Motala kommun

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Redovisning av avvikelser januari-juni 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Övergripande rutin för lokal avvikelsebehandling

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

Rutin för hantering av avvikelser

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Riktlinjer för kommunal hyresgaranti i Ulricehamns kommun Dnr 2016/513

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

Kvalitetsberättelse för 2017

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5


Rutin Avvikelsehantering

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Avvikelser och klagomål, hälso- och sjukvård och omsorg

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

Sektor Stöd och omsorg

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Riktlinje Avvikelseprocess inom hälso- och sjukvård och omsorg

Hemsjukvård i Hjo kommun

Avvikelser för hälso- och sjukvård Rutin och lathund

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Transkript:

KVALITETSRAPPORT gällande avvikelser Q1-2 2016 Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun följer utvecklingen av förvaltningens avvikelsehantering och erhåller regelbundet kvalitetsrapporter från kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. Syftet med avvikelsehantering är att undanröja eller minska risk för upprepning och att förbättra processer och rutiner för en god och säker vård. Rapporteringen i nuvarande avvikelsesystem används väl av verksamheterna inom funktionsnedsättning och äldreomsorg sett till antal registreringar men brister konstateras fortfarande vid ifyllande av innehåll via ett antal olika parametrar. Ett klart förbättringsområde. Även IFO har nu utarbetat ett eget arbetssätt för att rapportera in avvikelser i systemet vilket följs upp för första gången i denna rapport. För att underlätta rapportering för äldreomsorg och FN har riktlinjer för hur inrapportering skall ske ytterligare förtydligats och till en del implementerats i verksamheten genom att undertecknad blivit inbjuden till ett antal enheters APT för genomgång och diskussion. Fallolyckor och avvikelser gällande läkemedelshantering har sedan registreringens början varit är de mest framträdande. Inom Äldreomsorgen där ett stort antal av våra mest sjuka äldre befinner sig är förekomst av fall ett stort problem. Vi vet också att denna grupp konsumerar en stor mängd läkemedel vilket ytterligare är en riskfaktor. Cirka 1450 brukare har haft insatser och har därmed berörts av avvikelsesystemet. Det totala antalet rapporterade avvikelser uppgår vid denna halvårsmätning till 1376 stycken. Trend (jämförelse med samma period 2014/2015). Sida 1

Avvikelsernas fördelning vid registrering: Äldreomsorg 81 % HSV 9 % Funktionsnedsättning: 9 %. IFO 1 % Analys, FALL Rapporteringen handlar om fall, med och utan skada. Orsakerna till fall kan vara yrsel, balansrubbningar, nedsatt kognitiv förmåga, undernäring, olämplig eller avsaknad av läkemedelsbehandling m.m. Kvartal 1 61 % av totalt antal avvikelser. 35 personer står för 160 falltillbud, vilket innebär 49 % Kvartal 2 55 % av totalt antal avvikelser. 33 personer står för 133 falltillbud, vilket innebär 35% En manuell översyn har genomförts i vilken allvarligare händelser har följts upp. Med allvarlig händelse menas här brukare, som enligt notering i aktuell avvikelse/journal fått uppsöka annan vårdgivare för bedömning i det akuta skedet. 30 stycken avvikelser enligt ovan har identifierats. I av dessa har fallet orsakat skador enligt nedanstående. Fraktur skelett, 13 st. Mjukdelsskada, 12 st. Sårskada, 5 st. 10 stycken av 30 har skett i ordinärt boende. Verksamheten har i det egna hemmet en skyldighet men också en begränsad möjlighet att påverka miljön för den enskilde. Riskfaktorer identifieras med hjälp av kvalitetsregistret Senior Alert, vilket används på alla äldreomsorgens enheter. Förebyggande arbete pågår kontinuerligt genom att identifiera brukare med riskfaktorer. Äldreomsorgen använder sig av flera kvalitetsregister, förutom Senior Alert också BPSD (för god vård vid demens) och Palliativregistret som alla kan ge värdefull information om brukarens tillstånd och förslag till förbättringsåtgärder. Resultatet av detta arbete redovisas i den årliga Patientsäkerhetsberättelsen. Sida 2

Analys LÄKEMEDEL Rapporterade avvikelser gällde läkemedelshantering. Kvartal 1, 24 %, Kvartal 2, 22 % När det gäller förväxling av läkemedel, där vårdgivaren har uttryckt nolltolerans, innehåller halvårsstatistiken ett fåtal avvikelser. Förväxling innebär att brukaren får någon annans läkemedel. För att eliminera risk för förväxling skall läkemedel överlämnas i brukarens lägenhet vilket klart framgår av gällande rutin i Styrdokument för hälso- och sjukvård. Detta är känt på enheterna men bör kontinuerligt uppmärksammas för omvårdnads-personal. En ögonblicksbild sett till hur många brukare som är inskrivna i hälso- och sjukvård vid ett visst datum visar ett spann mellan 760-800 stycken. Totalt under perioden har cirka 719 brukare haft hjälp med sina läkemedel. 490 stycken (~390/månad) har fått sina läkemedel delade i dosett. Dosdispenserade läkemedel har uppgått till 201 stycken(~165/månad). Orsaken till feldosering och att läkemedel saknas uppges vara stress och därmed brist i kontroll. Avvikelser vad gäller apoteksdoserade läkemedel är försumbara. För en säkrare hantering av läkemedel inom hemsjukvården bör patienter som är lämpliga därtill anslutas till dosexpedition i största möjliga utsträckning, enligt gällande överenskommelse mellan vårdgivarna. Primärvården har nu blivit något mindre restriktiva vad gäller utskrivning av apoteksdoserade läkemedel vilket gör att användning av dosetter inom den kommunala hemsjukvården som har ökat kraftigt under några år nu diskuteras mera. Alla läkare är tyvärr inte bekväma i användandet av tillgängligt datoriserat ordinationsverktyg (Pascal). I och med att Apoteket återtog produktion och distribution av ApoDos (Dosdispenserade läkemedel) erbjöds också utbildning både till kommunens sjuksköterskor och till öppenvården. Tid för genomgång av nya system (såsom pascal) vid nyanställning av sjuksköterskor är också en förutsättning för säker användning. Läkemedel, utebliven dos, med vilket menas att patienten inte får sin medicin alls eller för sent är den största anledningen till avvikelse. Orsaken till varför inte brukaren får sina läkemedel beror på, i de fall detta angivits, brist i kontroll (glömska), brist i rutin eller brist i kommunikation. Uppmärksam personal som omgående tar kontakt med sjuksköterska gör att brukaren, under innevarande dygn trots allt i 50 % får ordinerad/justerad dos. Ingen form av läkemedelsavvikelse har medfört någon kvarstående skada eller dödsfall för patienten. Sida 3

MAS följer utvecklingen med dosett delning i vår verksamhet. Diskussioner runt läkemedelshantering förs i NVS, lokal närvårdssamverkan. MAS har gjort interna utredningar på avvikelser under detta halvår men har inte funnit skäl att anmäla till IVO enligt Lex-Maria. Enligt rutin ska alla allvarliga händelser omgående rapporteras till MAS för utredning. 2 klagomål/avvikelser på av kommunen given hälso- och sjukvård av olika karaktär har inkommit till, och besvarats av MAS under denna mätperiod. 21 avvikelser har av MAS mottagits, behandlats och skickats till Närvårdskansliet. Fortsatt utveckling av kvalitets- och säkerhetsarbetet Kräver att: Vårdpersonal får tid att hålla sig uppdaterad i utvecklingsfrågor, nya vårdmetoder, kompetensutveckling och att ta del av lagstadgade uppgifter. Avvikelser skall regelbundet gås igenom enligt gällande rutin inom förvaltningen. Orsaker, åtgärder och uppföljningar skall göras på organisations- och individnivå. Detta är ett tidskrävande arbete där enhetschefer, legitimerad personal och omvårdnadspersonal är involverade. Avvikelse- och klagomålshantering är en lagbunden del i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Planerade insatser för att säkerställa systemfunktion samt patientsäkerhet. Avvikelsesystemet i Treserva ses över regelbundet, om möjligt göras mer användarvänligt. Arbetet med avvikelsehanteringen på enheterna ska ytterligare kvalitetssäkras med målsättningen att lära av misstag - att se systemfel. Kontroll av att samtliga enheter arbetar enligt gällande rutiner. Resultatet av arbetet ska bidra till ständigt förbättringsarbete på enheterna tillsammans med brukaren för en trygg och säker vård på individnivå. MAS arbetar effektivt och med skyndsamhet i systemet och stöttar övriga berörda vid behov. Utbildning i avvikelsehantering erbjuds kontinuerligt och i samband med introduktion av ny personal, men också i omvårdnadsfrågor. Sida 4

Förbättringsarbete via lokal närvårdssamverkansgrupp pågår också kontinuerligt. Främst vad gäller läkemedel och läkemedelsgenomgångar. Målet bör vara att samordna vård-insatserna för brukare med komplexa behov när aktiv vård berör flera vårdgivare och där förbättrad läkemedelshantering är en viktig del som över tid kan leda till mindre avvikelser, både vad gäller fall och läkemedel. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, startade under hösten 2012 och fortsätter att utvecklas. Under våren 2016 har MAS/MAR inventerat verksamheternas efterlevande till utarbetade rutiner både inom hälso- och sjukvård och av social karaktär. En enkätundersökning till alla enhetschefer inom äldreomsorg och funktionsnedsättning har genomförts och kommer att sammanställas och presenteras under hösten. Ett önskemål finns om att ta fram olika mätbara mål för sektor Välfärds verksamheter som redovisas regelbundet i redan implementerade uppföljningsrutiner. Risk- och händelseanalyser är ytterligare en del av kvalitetsarbetet. För att kunna användas på rätt sätt finns här behov av genomgång/utbildningsinsatser. Syftet med ett ledningssystem är att säkerställa en säker och kunskapsbaserad omsorg och vård med god kvalitet i samverkan och i enlighet med gällande lagstiftning. Till detta krävs också ett kostnadseffektivt tänkande. Ansvaret för att bedriva kvalitets- och förbättringsarbete vilar på oss alla inom sektor Välfärd. vårdgivare, verksamhetschefer, enhetschefer och övriga medarbetare. MAS, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Lena sjöberg Sida 5