2014-11-12 Erik Dahlbergsgymnasiet ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN läsåret 2014/ 2015 för Samhällsvetenskapsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Erik Dahlbergsgymnasiet Rektorsområde 4 Ansvarig rektor: Margit Sandén Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se
2 (18) Innehåll 1. Långsiktiga mål och syfte 3 2. Kartläggning och nulägesanalys 4 2.1 Redovisning av enkätsvar 4 2.2 Analys 10 3. Kortsiktiga konkreta åtgärder 12 4. Förebyggande arbete 13 5. Handlingsplan vid akuta händelser 14 6. Uppföljning och delaktighet 16 7. Ordningsregler 17 8. Definitioner och lagstöd 18
3 (18) 1. Långsiktiga mål och syfte På Erik Dahlbergsgymnasiet jobbar vi med följande långsiktiga mål när det gäller arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering: På Erik Dahlbergsgymnasiet känner alla trygghet och bemöter varandra med ömsesidig respekt Alla i skolan har lika värde. Alla har rätt att gå till skolan utan ängslan Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling Syftet med likabehandlingsplanen är att den, utifrån en årlig nulägesanalys av verksamheten som utgår från elevernas upplevelser, ska motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar och på andra sätt främja våra gymnasieelevers lika rättigheter. Alla ska få och ges lika möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
4 (18) 2. Kartläggning och nulägesanalys 2.1 Enkätundersökning RO4. Enkätundersökning har under oktober månad genomförts med samtliga klasser i årskurs 1, 2 och 3 på Samhällsvetenskapsprogrammet och på VVA- och fastighetsprogrammet på Erik Dahlbergsgymnasiet. Nedan redovisas antalet elever och antal som svarade på enkäten. Totalt antal elever på programmet Antal svarande totalt Antal svarande pojkar Antal svarande flickor 190 89 175 70 58 69 117 1 Sammanlagt svarade 245 av 279 elever, vilket ger en svarsfrekvens på 87,8 %. Resultatet är räknat i procent av antalet inlämnade svar, där inget annat står. Alla elever har inte svarat på alla frågor 2.1.1 Resultat Likabehandlingsenkät RO4 hösten 2014. 1. Hur trivs du på ditt program? (Svaren anges i procent uppdelat på pojkar/flickor i de fall där antalet är fler än 10) Mycket bra 54,8/ 53,4 71 Bra 39,1/ 36,2 24,6 Mindre bra 6,1/ 8,6 1,4 Dåligt 0/ 1,7 2,9
5 (18) 2. Känner du dig trygg bland skolpersonalen? (Svaren anges i procent uppdelat på pojkar/flickor i de fall där antalet är fler än 10) Alltid 72,2/ 79,3 76,1 Oftast 23,5/ 17,2 17,9 Ibland 4,3/ 1,7 4,5 Aldrig 0/ 1,7 1,5 3. Känner du dig trygg bland klasskamraterna? (Svaren anges i procent uppdelat på pojkar/flickor i de fall där antalet är fler än 10) Alltid 78,3/ 91,4 76,8 Oftast 18,3/ 5,2 15,9 Ibland 3,5/ 1,7 2,9 Aldrig 0/ 1,7 4,3 4. Känner du dig trygg bland övriga elever på skolan? (Svaren anges i procent uppdelat på pojkar/flickor i de fall där antalet är fler än 10) Alltid 64,3/ 67,2 67,6 Oftast 33/ 31 25 Ibland 2,6/ 0 4,4 Aldrig 0/ 1,7 2,9
6 (18) 5. Har du blivit diskriminerad på ED? (du kan välja flera alternativ) (Svaren anges totalt i antal) Ja, på grund av kön 2/ 3 1 Ja, på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck Ja, på grund av etnisk tillhörighet (det vill säga att jag kommer från ett annat land eller kultur) Ja, på grund av min religion eller annan trosuppfattning Ja, på grund av att jag har en funktionsnedsättning 0/ 0 0 0/ 0 2 4/ 0 0 2/ 0 0 Ja, på grund av min sexuella läggning 0/ 0 0 Ja, på grund av min ålder 1/ 0 0 Nej, jag har inte blivit diskriminerad på ED 100/ 54 63 6. Om du svarat ja på föregående fråga: Hur ofta händer det? Sällan 10/ 3 6 Mindre ofta 1/ 2 2 Ofta 1/ 0 0 7. Om du blivit diskriminerad: Vad hände? Kommentarsmaterial finns hos rektor
7 (18) 8. Trakasserier är när en elev eller vuxen på skolan förföljer eller talar illa om en elev på grund av vissa orsaker. Har du blivit trakasserad på ED? (Du kan välja flera alternativ) (Svaren anges i antal) Ja, på grund av kön 2/ 1 0 Ja, på grund av könsöverskridande identitet och uttryck 0/ 0 0 Ja, på grund av min etniska tillhörighet 0/ 1 1 Ja, på grund av min religion eller annan trosuppfattning 2/ 1 0 Ja, på grund av funktionsnedsättning 0/ 0 0 Ja, på grund av sexuell läggning 0/ 0 0 Ja, på grund av min ålder 1/ 0 0 Nej, jag har inte blivit trakasserad på ED 104/ 53 63 9. Om du svarat ja på föregående fråga: Hur ofta händer det? Sällan 5/ 2 3 Mindre ofta 2/ 0 1 Ofta 1/ 0 0 10. Har du blivit kränkt av någon av en annan elev på ED. JA 3/ 3 5 NEJ 106/ 54 60
8 (18) 11. Har du blivit kränkt av någon av en vuxen på ED. JA 11/ 2 3 NEJ 99/ 55 63 12. Om du svarat ja på föregående fråga: Hur ofta händer det? Sällan 6/ 1 4 Mindre ofta 4/ 3 2 Ofta 3/ 0 2 13. Om du blivit kränkt, på vilket sätt skedde det? (antal och procentuell fördelning mellan alternativen) antal/ procentuell fördelning antal/ procentuell fördelning Med ord 14 / 93,3% 5 / 62,5% Med slag och knuffar 0 / 0% 2 / 25% Genom att jag blev utesluten ur gruppen och inte fick vara med 2 / 13,3% 2 /25% Genom meddelanden på Internet eller mobil 1 / 6,7% 2 / 25% Annat sätt 2 / 13,3% 2 / 25% 14. Om du blivit kränkt, vad hände och var i skolan hände det? Kommentarsmaterial finns hos rektor
9 (18) Har lärarna lyckats öka ditt engagemang och intresse för dina studier? (Svaren anges i procent uppdelat på pojkar/flickor i de fall där antalet är fler än 10) Mycket bra 10,3/ 12,1 28,6 Bra 50,9/ 51,7 57,1 Mindre bra 31/ 22,4 8,6 Inte alls 7,8/ 13,8 5,7 Känner du att du får vara med och bestämma över hur du ska arbeta i skolan? (Skriv gärna hur du skulle vilja öka din medverkan ännu mer.) (Svaren anges i procent uppdelat på pojkar/flickor i de fall där antalet är fler än 10) Alltid 4,3/ 5,3 16,4 Oftast 46,1/ 35,1 37,3 Ibland 39,1/ 47,4 28,4 Aldrig 6,1/ 8,8 4,5 Vet ej 4,3/ 3,5 13,4 Hur tycker du att utvecklingssamtalen varit? (Skriv gärna hur vi skulle kunna göra dem ännu bättre.) (Svaren anges i procent uppdelat på pojkar/flickor i de fall där antalet är fler än 10) Mycket bra 37,4/ 31,6 30,3 Bra 45,2/ 52,6 42,4 Mindre bra 5,2/ 7 4,5 Dåligt 2,6/ 0 1,5 Har inte haft något utvecklingssamtal 9,6/ 8,8 21,2
10 (18) 2.2 Analys RO4 1. Trivsel på programmet På -programmet trivs 93,9% av flickorna bra eller mycket bra, medan motsvarande siffra för pojkarna är 89,6%. Det är ändå bra siffror med tanke på att flera av eleverna är antagna på sitt andrahandsval. Vid diskussion i elevprogramråd framkom också att -programmet kan uppfattas som för likt åk 9 och att förväntningarna på programmet var att det skulle vara lättare än vad det visar sig vara. 95,6% av eleverna på upplever trivsel på sitt program. 2. Trygghet bland skolpersonal Lägsta siffran återfinns på -programmet där 94% av eleverna alltid eller oftast känner sig trygga. 3. Trygghet bland klasskamrater Lägsta siffran återfinns återigen på -programmet där 92,7% av eleverna alltid eller oftast känner sig trygga. 4. Trygghet bland övriga elever på skolan Lägsta siffran återfinns även här på -programmet där 92,6% av eleverna alltid eller oftast känner sig trygga. Frågorna 2-4 visar på att eleverna på -programmet inte känner sig lika trygga. Det kan ha att göra med att de vistas i skymda utrymmen som kan kännas som utsatta t.ex. omklädningsrum. I elevernas kommentarer i fritextrutorna finns information att bearbeta. 5. Har du blivit diskriminerad? Här ges svar på de flesta av diskrimineringsgrunderna. Flest svar finns på grund av kön och religion eller annan trosuppfattning. Det är intressant att det finns både flickor och pojkar som känner sig diskriminerade på grund av kön. Positivt är att det oftast sker sällan. (Obs att det är fler svar på fråga 6 än på fråga 5.) 8. Har du blivit trakasserad? Det sker enstaka trakasserier på -programmet och mest sällan, medan det endast är en elev på -programmet. (Obs att det är fler elever som svarat på fråga 9 än på fråga 8.) 10. Har du blivit kränkt? Här är det alldeles för många elever som svarar ja. Svar finns att hämta i fritextrutorna som ger skolan möjlighet till bearbetning. Detta är en viktig sak för skolan i det fortsatta likabehandlingsarbetet. 13. På vilket sätt har du blivit kränkt? Precis som förra året så visar det sig att kränkningar med ord är den vanligaste formen av kränkning.
11 (18) Har lärarna lyckats öka ditt engagemang? Eleverna på -programmet har ökat sitt engagemang mest, hela 85,7% anser det mycket bra eller bra. Kan det bero på att programmets utformning har en klar yrkesinriktning? Motsvarande siffror på är för flickor 61,2% och för pojkar 63,8%. Får du vara med och bestämma? Flickor på och pojkar på tycker att de till drygt 50% alltid eller oftast får vara med och bestämma. Motsvarande siffra för pojkar på är bara 40,4%. Här behövs en fortsatt analys av lärarna på -programmet. Hur har utvecklingssamtalen varit? Eleverna på, både flickor och pojkar, tycker till mer än 83% att utvecklingssamtalen har varit mycket bra eller bra. Siffran för är något lägre; 72,7%. Det kan bero på att mentorerna på är samtliga yrkeslärare och har full koll på yrkesämnena och därför lättare för att prata om de ämnena på utvecklingssamtalen. Eleverna som har svarat att de inte har haft något utvecklingssamtal är antagligen elever som går i åk 1 och har haft så kallat introduktionssamtal. Positivt Många elever trivs på sina program och känner sig till stor del trygga i skolmiljön. (Mer än 90%.) Lärarna på har lyckats öka elevernas engagemang mycket, 85,7% tycker det. Utvecklingsområden Målet måste vara att alla elever ska trivas och känna sig trygga. Eleverna behöver till större del uppfatta det som att de får vara med och bestämma, speciellt pojkar på (endast 40,4% som anser att de alltid eller oftast får vara med och bestämma). Detta är en framgångsfaktor när det gäller att öka studiemotivationen och känslan av delaktighet i skolan.
12 (18) 3. Kortsiktiga konkreta åtgärder Kortsiktiga konkreta åtgärder Inom RO4 jobbar vi utgående från nulägesanalysen under läsåret 2014/2015 med följande åtgärder i arbetet med likabehandlingsplanen. AKTIVITET? NÄR? UPPFÖLJNING? ANSVARIG? Likabehandlingsplanen ska vara känd utav alla. Tas upp på demokratitid. Dec-jan 14/15 Rektor mars -15 Mentor Mentor tar upp kränkning med ord på demokratitid. Klart mars 2015 Tas upp av rektor mars -15 Mentor Rektor gör fördjupad undersökning av i vilka situationer eleverna upplever sig bli kränkta av personal och vidtar åtgärder utifrån denna efter dialog i elevprogramråd. Sker i form av dokumenterad dialog under elevprogramråd Rektor Rektor ser över kommentarsmaterialet som finns i enkätsvaren. Rektor Skolpersonalens skyldigheter vad det gäller att vidta åtgärder då kränkande behandling uppdagas lyfts med personalgruppen vid minst två tillfällen under året. Nov. -14 och mars -15 Mars 2015 Rektor Jämställdhetsfrågan lyfts i värderingsövningar under demokrati-tid i samtliga klasser på och av mentor. Vt-15 Juni 2014 Rektor Kurator ser över utbudet av värderingsövningar som finns på skolans lärplattform/skolkompassen och anger för mentor vilka som är lämpliga. Ht-14 Jan. 2015 Rektor
13 (18) 4. Förebyggande arbete Under läsåret 2014/ 2015 arbetar vi på Erik Dahlbergsgymnasiet i allmänhet och på programmet/programmen i synnerhet med följande åtgärder för att förebygga kränkningar, trakasserier och diskriminering: Demokratitid avsatt tid för klass och mentor varje vecka där värdegrundsfrågor och inflytandefrågor diskuteras, ansvarig mentor Introduktions-/ mentorssamtal genomförs med samtliga elever i år 1 i syfte att fokusera på både trivsel och kunskapsfrågor Trivseldagar anordnas klassvis, årskursvis och/eller programvis för att skapa trivsel i gruppen och på skolan Årlig skyddsrond elevskyddsombud utbildas för att tillsammans med ansvariga på skolan för att bidra till en god arbetsmiljö på skolan Kontinuerlig uppföljning rektor gör en regelbunden uppföljning av trygghetsfrågorna via elevprogramråd Kompetensutveckling av personalen Extra satsningar i värdegrund för en del klasser i år 1 med stöd från skolprästerna i samarbete med mentorer Elevhälsoteam samt studie- och yrkesvägledare träffas kontinuerligt för att följa upp elevernas mående, trivsel samt kunskapsresultat, helhetsbilden är viktig.
14 (18) 5. Handlingsplan vid akuta händelser Flödesschema åtgärder vid kränkning, trakasserier och diskriminering Kränkning, trakasserier eller diskriminering inträffar Den som fått anmälan/sett händelse är ansvarig för att lämna rapport till rektor för drabbad elev Vid kränkning elevelev är rektor ansvarig för att händelsen utreds och dokumenteras Rektor för drabbad elev informerar vårdnadshavare om händelsen och ansvarar för kortsiktiga åtgärder Vid kränkning personalelev utreder och dokumenterar rektor händelsen Rektor för drabbad elev anmäler det inträffade till huvudmannen och överväger överväger ev. anmälan till övriga myndigheter Rektor ansvarig för att utvärdera genomförda åtgärder och vidta nya om de tidigare ej lett till effekt
15 (18) Handlingsplan vid akuta händelser Steg Händelse Åtgärd Ansvarig för åtgärder och 1 Kränkning, trakasserier eller diskriminering förekommer 1a Kränkning eller trakasserier elev-elev 1b Kränkning, trakasserier eller diskriminering personal-elev Rektor informeras omedelbart Rektor för drabbad elev ansvarig för att utreda händelsen: - Vad har inträffat? - Orsaker? I detta ser rektor till att alla berörda får ge sin bild Rektor för drabbad elev utreder händelsen/ händelserna: - Vad har inträffat? - Orsaker? I detta ser rektor till att alla berörda får ge sin bild 2 Rektor ansvarar för att vårdnadshavare till omyndig elev kontaktas och informeras om händelsen 3 Rektor ansvarar för att kortsiktiga åtgärder genomförs. Det kan t.ex. handla om: - Disciplinära åtgärder i enlighet med skollagen - Medling - Elevmöte I detta skall särskilt ses till att skolsituationen för eleven organiseras så att fortsatta problem motverkas 4 Rektor för drabbad elev anmäler det inträffade till huvudmannen 5 Rektor för drabbad elev avgör om anmälan till dokumentation Den som mottar informationen dokumenterar och lämnar till rektor Rektor samlar dokumentation och sätter igång åtgärder Lärare, elevhälsoteam samt annan personal medverkar aktivt Rektor samlar dokumentation och sätter igång åtgärder Lärare, elevhälsoteam samt annan personal medverkar aktivt Rektor Rektor Lärare, elevhälsoteam samt annan personal medverkar aktivt Rektor Rektor andra myndigheter ska göras 6 Rektor ansvarig för dokumentation Lärare, elevhälsoteam samt annan personal medverkar aktivt 7 Rektor ansvarig för dokumentation Lärare, elevhälsoteam samt annan personal medverkar aktivt Uppföljning Rektor följer upp att de genomförda åtgärderna följs och att en trygg skolmiljö har återskapats Rektor ansvarar för att utvärdering av vad som kan göras på organisations-, grupp- och individnivå för att förebygga att liknande händelser äger rum i fortsättningen
16 (18) 6. Uppföljning och delaktighet Årscykel för arbete med likabehandlingsplanen NOVEMBER SEPTEMBER Kartläggning av elevernas upplevelser i form av enkät eller öppna frågor AUGUSTI Trivseldagar Värderingsövningar i klasserna Elever och personal samt vårdnadshavare medverkar i upprättande av ny likabehandlingsplan JUNI Utvärdering av likabehandlingsplanens åtgärder i arbetslagen FEBRUARI Brukarenkät åk 2 Uppföljning i elevprogramråd APRIL Uppföljning av likabehandlingsplanens kortsiktiga åtgärder i elevprogramråd Hur har elever och vårdnadshavare varit delaktiga? Eleverna har varit delaktiga i arbetet med likabehandling och upprättande av plan mot diskriminering och kränkande behandling genom diskussioner och inhämtning av åsikter, som deltagare i kartläggning, i dialog under demokratitid, i elevprogramråd eller personliga möten med personal. Vårdnadshavare har varit delaktiga genom skolans digitala plattform där det finns möjlighet att lämna synpunkter och påverka planen. Hur gör vi likabehandlingsplanen känd i verksamheten? Planen görs känd i verksamheten genom dialog under demokratitid, under föräldramöten, information på hemsidan och Skol-Kompassen samt genom rektors dialog med personalen.
17 (18) 7. Ordningsregler RO4 Hur behandlar vi varandra för att alla ska trivas? Vi respekterar och behandlar varandra väl genom att: o Vara i tid o Lyssna på varandra o Tänka på vad vi säger och när vi säger det o Aktivt verka för en bra inlärningssituation o Det är våra egna kunskaper som vi jobbar med att utveckla, och därför motverkar vi alla former av fusk Hur får vi en bra arbetsmiljö? Vi tar ett gemensamt ansvar för vår skolmiljö genom att: o Alltid lämna den miljö vi varit i, t.ex. klassrum, matsal, korridorer, utanför skolan, ren och iordningsställd o Hålla oss välinformerade genom att regelbundet titta på Skol-kompassen, klassfack och informationsskärmar o För allas välbefinnande inte röka eller bruka andra droger på skolans område Vilka konsekvenser får det om någon bryter mot ordningsreglerna? Vi hänvisar till gällande lagar och förordningar vad det gäller skolans verksamheter och dess arbetsmiljö.
18 (18) 8. Definitioner och lagstöd Samtliga definitioner nedan är hämtade ur häftet Förebygga diskriminering främja likabehandling i skolan utgivet av JämO, DO, HomO och BEO 2009. Tillrättavisning Kränkning Tillrättavisning av elev i skolan, d.v.s. då elev av personal upplyses om att den agerat fel och måste ändra sitt beteende, är ej kränkning Med [---] kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet, som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Kränkningen kan t.ex. ta sig följande uttryck: o Fysiskt uttryck (t.ex. slag, knuffar, våld) o Verbalt uttryck (t.ex. hot, svordomar, öknamn) o Psykosocialt uttryck (t.ex. utfrysning, blickar, alla går när man kommer) o Text- och/eller bildburet uttryck (t.ex. lappar, fotografier, SMS, MMS, MSN och meddelanden på olika webbcommunities, t.ex. Facebook) Trakasserier Direkt diskriminering Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och att det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön [d.v.s. till ngn eller flera av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning]. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, en viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Lagstöd *Diskrimineringslagen (2008:567) * Skollagen kap 5 *Arbetsmiljölagen (1977:1160) *Sveriges rikes lag