Vart tar maten vägen? En undersökning om tre- till sexåringars föreställningar om matens väg genom kroppen. Where does the food go? A study about three- to six-year old s conception about the digestive system. Josefine Johansson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet 15hp Handledare: Niklas Gericke Examinator: Getahun Yacob Abraham 2016-06-26
Abstract The purpose of this study is to find out the difference between five- and three-years old children s conception about the digestive system. The study was conducted by using qualitative semi-structured interviews and silhouettes of a human body so that the children could illustrate their conception on. The choice of method made it possible to immerse the children s thoughts and reasoning which is a benefit when you base your study on children s perspective. The results show that majority of the respondents thought that the food end up in the stomach, even though the descriptions was different. The results also show that the fiveyears old had more detailed description and more knowledge about the digestive system then the three-year-old children. Keywords Digestive system, preeschool, the bodys internal organs, children
Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barns föreställning om matens väg genom kroppen skiljer sig åt. I undersökningen jämförs barn i tre- till fyra och fem- till sex årsåldern, närmare beskrivet barn födda 2010 och 2012. För att undersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt siluetter av en människokropp som barnen fick illustrera sina föreställningar på. Valet av metod gjorde det möjligt att fördjupa sig i barnens tankar och resonemang vilket är fördel när man undersöker något utifrån barns perspektiv. Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av samtliga respondenter hade föreställningen om att maten transporteras till magen. I resultatet framgår olika beskrivningar på hur maten transporteras ned till magen men även vad som sker därefter. Resultatet visar även att femåringarna har en mer detaljerad beskrivning och bredare kunskap om matens väg genom kroppen. Nyckelord Matspjälkning, förskola, kroppens inre organ, barn
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 2 1.1.1 Frågeställningar... 2 2. Forsknings- och litteraturgenomgång... 3 2.1 Barns föreställningar... 3 2.2 Barns föreställningar om kroppens inre organ... 3 2.3 Teoretiska utgångspunkter... 4 2.3.1 Konstruktivistiskt perspektiv... 4 2.3.2 Sociokulturellt perspektiv... 6 3. Metodologisk ansats och val av metod... 6 3.1 Metodval... 6 3.2 Urval... 7 3.3 Procedur... 7 3.4 Datainsamlingsmetod... 7 3.5 Databearbetningsmetoder... 8 3.6 Etiska överväganden... 8 3.7 Validitet och reliabilitet... 9 4. Resultat och analys... 10 4.1 Barns föreställning om matens väg genom kroppen... 10 4.2 Vilka organ illustrerar barnen som är kopplat till matspjälkningssystemet?... 12 4.3 Mat kopplat till avföring... 13 5. Diskussion... 15 5.1 Resultat kopplat till tidigare forskning... 15 5.3 Resultat kopplat till teoretiska utgångspunkter... 16 5.3 Slutsats... 17 5.1 Metoddiskussion... 17 5.4 Förslag på vidare forskning... 18 Referenser... 19 Bilagor... 21
1. Inledning Att barn har olika föreställningar om det mesta är inget främmande, snarare otroligt spännande och givande att omges av som blivande förskollärare. När man exempelvis ber förskolebarn att illustrera vad som finns inuti deras kroppar skall man inte bli förvånad om de ritar svävande köttbullar i armarna eller gårdagens makaroner liggandes i knävecket. Till saken hör att små barn utforskar, undersöker och experimenterar dagligen för att komma till underfund med hur världen fungerar. Barn omges ständigt av en ström fakta och information från exempelvis TV, spel, filmer och reklam, men givetvis även från familj, kamrater och andra vuxna. Men det intressanta är hur barnen kopplar samman all fakta och information till sina egna erfarenheter (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner- Godée, 2012). Det är förskollärarens uppgift att ta vara och ta sig tid till att lyssna på barnens alla frågor och funderingar, likaså värdet att ta tillvara på samt upprätthålla intresset som de påvisar. Both (citerad i Thulin, 2011) varnar för risken att inte ta tillvara på barnens utvecklingsmöjligheter och frågor vilket i sin tur kan leda till att barnen lämnas ensamma i öknen i sökandet efter mening. År 2010 revideras Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) och i samband med revideringen fick naturvetenskap en alltmer tydligare roll, men det saknas fortfarande strävansmål som belyser kroppens funktion och inre organ. Däremot framgår det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande (Skolverket, 2010, ss. 10). Detta mål skulle kunna tolkas som att förskolläraren skall ansvara för att barnen skapar medvetenhet om kroppens funktion samt värdet av att värna om den. Att benämna dessa naturvetenskapliga fenomen redan i förskolan visar sig underlätta för barnen när de skall börja skolan och möta dessa ämnen och begrepp mer ingående, inte minst för att lägga grunden till en positiv attityd för de naturvetenskapliga ämnena (Thulin, 2011). I en internationell undersökning av Sjöberg & Schreiner (citerad i Thulin, 2011) framgår det att naturvetenskap inte är särskilt populärt jämfört med andra ämnen. Liknande slutsatser redogörs i en forskningsgenomgång av Helldén, Lindahl & Redfors (2005) där det framgår att intresset för att söka naturvetenskapliga linjer på gymnasiet har minskat. Det framgår även i forskningsgenomgången att många elever upplever ämnet som svårt och därmed förblir ointressant. Sammanfattningsvis kan man då hoppas att ett tidigt arbete kring naturvetenskap i förskolan kan få en positiv inverkan på barnens framtida lärande och kunskap. I denna undersökning jämförs barn i åldrarna tre- till fyra och fem- till sex års föreställningar om matens väg genom kroppen. Det finns en del nationell forskning genomförd på barns föreställningar om kroppens inre organ, dock är utbudet av svensk forskning begränsad, vilket lämnar en kunskapslucka att fylla. Den tidigare forskning som finns är oftast genomförd med äldre barn än tre- till sexåringar som denna undersökning innefattar. När man undersöker barns tankar och utveckling är Jean Piagets teori om den kognitiva utvecklingen ett vanligt förekommande (Elfström et al., 2012). Piaget har haft en stor påverkan på läroplaner världen runt sedan 1960-talet. Han intresserade sig för barns tankeprocesser och vad som låg bakom deras resonemang. Den kognitiva utvecklingsteorin beskrivs ofta genom Piagets stadieteori som innefattar en indelning av barns åldrar i fyra olika stadier. Stadieteorin presenteras mer detaljerat i avsnittet teoretiska utgångspunkter. 1
1.1 Syfte Syftet med undersökningen är att få kunskap om hur barn genom tal och illustrationer uttrycker sin föreställning om matens väg genom kroppen. Syftet är även att undersöka hur barnens föreställningar skiljer sig mellan åldrarna 3-4 och 5-6 år. 1.1.1 Frågeställningar För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har följande frågeställningar valts: Hur skiljer sig tre- till fyraåringars jämfört med fem- till sexåringars föreställningar om matens väg genom kroppen? Vilka organ illustrerar barnen som är kopplat till matspjälkningssystemet? På vilket sätt kopplar barnen samman intaget av mat med avföring och urin? 2
2. Forsknings- och litteraturgenomgång 2.1 Barns föreställningar Barn skapar ständigt hypoteser om situationer de möter utifrån sina vardagsföreställningar. Grunden till dessa föreställningar är individens egna erfarenheter som skapats för att sedan kunna förklara olika fenomen och händelser (Sjöberg, 2005). Barn söker i tidig ålder efter förståelse för den omvärld de lever i, vilket innebär att de skapar en mängd olika förklaringar till naturvetenskapliga fenomen innan de får undervisning i ämnet (Sackes, Flevares & Cabe Trundle, 2010). Vidare belyser Sackes et al. (2010) betydelsen av att utgå ifrån barnens föreställningar och idéer i de aktiviteter de gör, vilket medför goda förutsättningar för barnens tolkning, interaktion och skapandet av ny kunskap. Då barnens föreställningar kan vara omfattande och starkt belagda är det viktigt att som lärare att ta reda på vilka generella föreställningar som finns om ett fenomen för att underlätta den kommande undervisningen (Sjöberg, 2005). Detta stärker återigen argumentet att ta vara på barns intresse då deras tidigare kunskap och erfarenheter behöver kopplas samman med det de erfar i förskolan. Det är även av stor vikt att ta de yngre barnens tankar och idéer på allvar då det ofta ges en logisk förklaring men som inte uttrycks som naturvetenskapligt korrekt till en början (Elfström et al., 2010). 2.2 Barns föreställningar om kroppens inre organ Tillgången till tidigare forskning gjord på barns föreställningar om matspjälkningssystemet är begränsat, inte minst vad gäller skillnaden mellan åldrarna tre och fem år. Dock framgår det i Tamm (1996) äldre forskning där hon presenterar en studie om barns uppfattningar om kroppens inre organ av Schilder och Wechsler år 1935. Resultatet i forskningen visade att barnen i fyra- till sexårs åldern trodde att det enbart fanns mat inuti kroppen, medan barn i elvaårsåldern hade en mer utvecklad kunskap och gav en mer detaljerad beskrivning till kroppens inre organ. Tjugo år senare gjordes en ny studie av Tait och Ascher (1955) som visar att barn i åldrarna elva till tretton år kunde rita ut sex till nio organ och/eller kroppsdelar. Tait och Ascher (1955) konkluderade att ju äldre barnen blev desto mer detaljerade blev de i sin beskrivning av kroppens inre strukturer, samma slutsats kommer även Garcia-Barros, Martínez-Losada och Garrido (2011) fram till i en nyligen publicerad studie. Det finns en del specifika studier kring barns föreställningar om matspjälkningen. Carey (1987) är en av de som redogör för hur barn i femårsåldern resonerar kring kroppens inre organ, matspjälkningssystemet är ett av de områden som presenteras. Carey (1987) hänvisar till Contento s studie som gjordes år 1981 där hon i sina intervjuer fokuserade på barns förmåga att benämna fysiologiska begrepp, barns uppfattningar om matens funktion samt vad som händer när maten äts. Studien gjordes på 34 barn i åldrarna fem till elva år. Studiens resultat visade att enbart 2 av 34 fem- till elvaåringar kände till att vitaminer upptas av kroppen, och att tre av de nio elvaåringar som deltog kände till att vanliga livsmedel innehöll vitaminer. De flesta femåringar i studien hade kunskap om att intaget av bland annat grönsaker var bra för kroppen men de visste inte varför. Ett barn i studien fick frågan hur spenat påverkar människan, det gör han stark svarade barnet. Därefter fick samma barn frågan varför den gör människan stark, för att han tycker om det hade barnet svarat. Majoriteten av femåringarna i studien visste att maten hamnade i magen, men att den även stannande där helt oförändrad. Några få barn visste dock att maten färdades till andra organ, men fortfarande oförändrad. 3
Samtliga sexåringar i studien hade vetskap om att maten togs upp av hela kroppen. Däremot var det enbart 3 av 34 barn i åldrarna nio till elva som hade vetskap om att maten bröts ned för att sedan transporteras till kroppens alla delar. I en internationell studie av Reiss et al. (2002) genomfördes en undersökning med 587 sjuåringar och femtonåringar. Barnen fick i uppgift att rita vad de trodde fanns inuti deras kroppar och därefter blev deras ritningar poängsatta från en skala 1-7. I poängsättningen analyserades åtta organ som utgångspunkt (skelett, andnings-, nerv-, matspjälknings-, hormon-, urin-, muskel- samt cirkulationssystemet). De använde enbart illustrationer som metod då barnen som deltog kom från elva olika länder och därmed fanns en stor variation av kulturell och språklig bakgrund. Resultatet visade att sjuåringarna i samtliga länder fick lägre poäng än femtonåringarna vilket Reiss et al. (2002) inte blev särskilt förvånade över. Resultatet visade även att sjuåringarna från Taiwan hade en imponerande kunskap om dessa organ, men resultatet kan även förstås då barn i Taiwan redan i sexårsåldern börjar studera matspjälkningssystemet, andningssystemet samt utsöndringssystemet. I samtliga länder kunde enbart en minoritet av både sjuåringarna och femtonåringarna rita ut alla åtta organ så att det blev tolkbart för forskarna. Reiss et al. (2002) jämförde ritningarna från samtliga länder och kom till insikt att det hade betydelse för hur de analyserade ritningarna. Exempelvis hade det visat sig att de förskolebarn i England som blivit tillfrågade att rita kroppens alla ben varit mer detaljerat än om de blivit bedda att rita vad som fanns inuti deras kroppar. Reiss et al. (2002) menar även att många människor har kunskap om sina reproduktiva organ men ändå utelämnar det i sina ritningar. Forskarna menar att detta beror på att beskrivningarna av uppgiften har varit olika beroende på vem och vart intervjuerna genomförts. 2.3 Teoretiska utgångspunkter För att beskriva hur barns kunskap och tankesätt utvecklas kan man utgå ifrån olika lärandeteorier. Denna undersökning utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där Jean Piagets samt Lev Vygotskijs teorier haft en stor betydelse. 2.3.1 Konstruktivistiskt perspektiv Konstruktivismen är enligt Elfström et al. (2012) en lärandeteori som både påverkat och förändrat undervisningen sedan början av 1970-talet, inte minst inom naturvetenskapen. Inom ett konstruktivistiskt lärandeperspektiv anser man att barnen är fyllda med egen kunskap och teorier om naturvetenskapliga fenomen. Det är förskollärarens uppgift att ta reda på hur varje barn tänker om dessa fenomen för att sedan skapa utmaningar och hålla intresset vid liv. Jean Piagets teori om barns kognitiva utveckling har fått ett stort inflytande för konstruktivismen då han intresserade sig för tankarnas former och hur kunskap bildas. Piagets teorier har även sedan 1960-talet haft en stor påverkan på läroplanerna i flertal länder. Inom detta perspektiv studerar och manipulerar barnet omvärlden både fysiskt och begreppsligt samtidigt som den konstruerar en personlig bild av världen. Vikten av att barnen får möjligheter att upptäcka samt utforska på egen hand är något som detta perspektiv betonar. Exempelvis ansåg Piaget att lärare skulle sluta berätta saker som barnen på egen hand kunde upptäcka, eftersom man då tog ifrån barnets möjlighet att kunna förstå en situation eller fenomen fullt ut. Utifrån detta synsätt antogs barnen styra sin egen utveckling. Då Piaget ville undersöka vilka tankeprocesser som låg bakom barnens resonemang och idévärld delade han in dessa i olika stadier. Stadieteorin innebär en idé om hur tänkandet utvecklas ifrån ett konkret handlandande till alltmer abstrakta tankekonstruktioner. Teorin innefattar det sensomotoriska stadiet, preoperationella 4
stadiet, konkreta operationernas stadium samt det formella operationernas stadium (Elfström et al. 2012). Nedan följer en kortare beskrivning av de fyra stadierna: Det sensomotoriska utvecklingsstadiet Detta stadie innefattar barn från 0-1,5 år. Barnen undersöker allt som de kommer i kontakt med, de stoppar saker i munnen samt bankar och kastar ifrån sig föremål. I detta stadium kan barnen ännu inte förmedla sina känslor och uttryck genom tal, utan förmedlar detta genom sitt kroppsspråk. Då barnen har en begränsad uppfattning om hälsa och sjukdom, och istället upplever det som antingen välbehag eller obehag är det extra viktigt som närstående att möta barnet med hjälp av dess kroppsspråk (Tamm, 1996). Det preoperationella utvecklingsstadiet I denna undersökning är det andra stadiet, det preoperationella stadiet mest relevant då stadiet innefattar barn mellan två till sju år. I början av detta stadie upptäcker barnet enligt Piaget att föremål och andra ting har bestämda namn, detta innebär en ny fas i utvecklingen. Barnet kan nu successivt föreställa sig icke närvarande ting och människor samt minnas händelser i det förflutna. Från att barnet har levt i en konstruerad värld av ting, händelser och människor blir den nu symbolisk. Barnet kan nu föreställa sig skeenden, fantisera, leka, dagdrömma och återskapa gamla minnen. Språket börjar även nu bli en viktig aspekt för att sätta ord på sina känslor och därigenom bli medveten om dessa. Språket gör det även möjligt att kommunicera med människor i sin omgivning, lika så upptäcker barnet att kommunikationen är avgörande för att finna gemenskap. Piaget menade att barn i fyra-, femårsåldern har en grov uppfattning om vad som finns inuti deras kroppar, som exempelvis att blodet är rött för att de sett sig själva blöda eller att maten finns i magen. Piaget ansåg att i slutet av detta stadie(fem- till sexårsåldern) kan barnen förmedla sin kunskap om de organ de känner till. Barns idéer om hälsa och sjukdom är relaterade till deras kognitiva utveckling, men de är även relaterade till den sociala miljö som de omges av (Tamm, 1996). De konkreta operationernas stadium Detta stadie innefattar barn i åldrarna sju till elva år. Barnet börjar nu enligt Piaget tänka logiskt, dock enbart när det gäller konkreta ting. Kroppen kan nu delas in i mer detaljerade delar och de upptäcker exempelvis att benen i kroppen får struktur och musklerna för funktion. Barnen börjar även få kunskap om skillnaden mellan inre och yttre verklighet. Exempelvis får de en ökad förståelse av att människan kan få inre skador, men det är fortfarande begränsat då barnen ändå söker efter en yttre orsak, exempelvis våld (Tamm, 1996). De formella operationernas stadium Detta stadie innefattar barn från åttaårsåldern fram till vuxen ålder. Tänkandet blir nu vuxenlikt och barnen resonerar nu abstrakt och logiskt. Gällande kroppen kan barnen nu förstå hur organen och organsystemen fungerar, dock har de inte kunskap om allt för även i vuxen ålder kan det förekomma felaktig kunskap som av någon anledning har blivit till deras sanning (Tamm, 1996). Sammanfattningsvis skulle man utifrån det konstruktivistiska perspektivet och Jean Piagets stadieteori förvänta sig att barnen i denna undersökning kommer att hålla sig inom ramen för det preoperationella utvecklingsstadiet. Då åldersgrupperna tre- till fyra och fem- till sex år innefattar samma stadie finns det ingen möjlighet att jämföra stadier men däremot antas det 5
ändå finnas en skillnad mellan dessa åldrar då det aktuella stadiet innefattar barn från två till sju år, vilket borde innebära att det sker en gradvis utveckling från två- till sju års ålder. 2.3.2 Sociokulturellt perspektiv På 80-talet uppmärksammades Lev Vygotskijs teori om den sociala dimensionen av lärandet. Andersson (2001) beskriver det som att det piagetanska perspektivet nu vidgades och kompletterades. Piaget hade fokuserat på den individuella konstruktionen och belyst den sociala interaktionen som viktig för den kognitiva utvecklingen, men Vygotskij lade allt fokus på den sociala dimensionen och gjorde detta till sitt huvudsakliga studieobjekt. Han ansåg att människan ständigt lär sig, oavsett om det är konstruerat för lärande eller inte. Människan befinner sig ständigt i blivande förändring sammanflätat i ett kulturellt sammanhang i familj, med kamrater och i samhället. Vygotskij menade att kunskap inte är något som enbart sker inom individen utan även mellan individer. Tillsammans kan människor skapa kreativa kombinationer och därmed få gemensamma erfarenheter. Inom det sociokulturella perspektivet talar man om språket som ett verktyg för tänkandet. I en lärandesituation i skolan hade barn fått beskriva sin kunskap och förståelse individuellt men framförallt hade mycket vikt lagts på att låta barnen få diskutera med sina kamrater. Men samtidigt som barnen kommunicerar och överlägger tillsammans är det ofta ett förbestämt svar de skall komma fram till, vilket enligt denna teori nås genom att barnen finner en allmän förståelse som sedan sätts in i ett för dem meningsfullt sammanhang (Elfström et.al, 2012). Andersson (2001) menar att barn behöver infinna sig tillsammans med en annan människa som har tidigare kunskap om exempelvis naturkunskap för att kunna erövra ny kunskap och därefter prova på egen hand, detta kallas även för den proximala utvecklingszonen. Det är med andra ord en fråga om att bli medskapande i en kultur, men utöver det krävs det även en egen bearbetning av kulturens innehåll. Detta innebär således att det krävs både social och individuell konstruktion för det naturvetenskapliga lärandet, vilket man även kan kalla en socialkonstruktivistisk syn på lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet förväntas denna undersökning resultera i att barnen i intervjuerna använder sig utav varandras kunskaper (intervjuerna sker parvis) för att nå fram till ett resultat men även skapandet av en gemensam erfarenhet. För att fånga barnens intresse förväntas det även att barnen har en allmän förståelse om kroppen för att sedan sätta in detta ett för dem meningsfullt sammanhang. För att barnen skall kunna erövra ny kunskap inom ämnet behöver barnen infinna sig med människor som har mer kunskap än de själva, vilket i denna undersökning i så fall blir deras kamrater. 3. Metodologisk ansats och val av metod 3.1 Metodval I denna undersökning används kvalitativa semistrukturerade intervjuer vilket är en vanligt förekommande metod i kvalitativa undersökningar. I en semistrukturerad intervju har undersökaren ofta en intervjuguide med specifikt tema som skall beröras under intervjun, samtidigt har respondenten en stor frihet att utforma svaren på sitt sätt. Något som även kännetecknar 6
en semistrukturerad intervju är att ordningsföljden inte nödvändigtvis måste följas utan att intervjun anpassas efter respondentens svar. Med kvalitativa intervjuer fokuserar undersökaren på respondentens ståndpunkt och en tanke av flexibilitet genomsyrar undersökningen i syfte till att låta respondenten få uttrycka sig i sin takt (Bryman, 2009). Det fanns med i beräkningen att deltagarna skulle fortsätta sitt berättande efter att röstinspelningen stängts av, vilket då kräver ytterligare flexibilitet att anteckna för hand för att inte gå miste om värdefull information. 3.2 Urval Genomförandet av undersökningen skedde genom barnintervjuer med två barn i taget. Intervjuerna genomfördes separat med tre- till fyraåringarna samt fem- till sexåringarna. Antalet tre- till fyraåringar kontra fem- till sexåringar skedde slumpvis då antalet grundade sig i vårdnadshavarnas samtycke, men målet var att intervjua ca tio barn i vardera ålder för att få en stor mängd insamlad data. Antal förskolor som besöktes var fyra och på dessa förskolor lämnades totalt femtio förfrågningar till barnens vårdnadshavare. Det fanns med i beräkningen att fler skulle behöva besökas då det var omöjligt att förutspå hur många samtycken som skulle lämnas av vårdnadshavarna. Av dessa femtio var det totalt 28 stycken som deltog i intervjuerna. Det var betydligt många fler som hade lämnat samtycke men på en avdelning hade ett tiotal lämnats ut till fel åldersgrupp vilket minskade antalet tre- till fyraåringar. 3.3 Procedur Processen startades genom att kontakta förskolechefer via mail där jag kort beskrev min undersökning och dess syfte. Efter godkännande av cheferna kontaktades respektive förskola för att boka in ett besök samt överlämning av informationsbrev och samtyckesblanketter (Se bilaga 1). Samtliga vårdnadshavare fick sex dagar på sig att ta ställning till förfrågan. Därefter kontaktades respektive avdelning via telefon för att sammanställa antalet samtycken samt boka tid för intervjuer. En förhoppning fanns att genomföra samtliga intervjuer i en miljö som kändes trygg för barnen, men som samtidigt upplevdes harmonisk för att få en lugn stund som bidrog till att både jag och barnen kunde koncentrera oss på genomförandet. Innan genomförandet närvarade jag ca 40 minuter på den avdelning där intervjuerna skulle genomföras, i syfte till att låta barnen få tid på sig att på ett ytligt plan lära känna mig. Likaså belyser Bryman (2009) värdet av att låta respondenterna få tid på sig att skapa en relation till intervjuaren, dock är det en svår balans då en för god relation kan leda till att respondenten svarar annorlunda samt att intervjun tar för lång tid än om relationen förblir ytlig. Intervjuerna inleddes med att informera att samtalet spelades in för att kunna ha möjlighet att lyssna på det flera gånger. Därefter ställdes en fråga i stil med vad åt ni till frukost idag? för att sedan kunna ta samtalet vidare. Där efter, beroende på vart och hur barnen fortsatte samtalet på eget initiativ ställdes ytterligare frågor. Bilden på kroppen introducerades även under olika tillfällen vid intervjuerna. Innan intervjuerna genomfördes tillfrågades respektive avdelning om de arbetat med kroppens funktion tidigare i syfte till att kunna använda det som ett hänsynstagande i undersökningens analys. 3.4 Datainsamlingsmetod För att samla in data användes förbestämda intervjufrågor samt eventuella följdfrågor(se bilaga 3). Det fanns med i beräkningen att förbestämda frågor skulle bidra till en problematik då 7
jag som undersökare aldrig kunde förutse vart samtalet skulle ta vägen, något som ofta förekommer i samarbetet med barn. Utifrån denna eventuella problematik gjordes ett medvetet val att ha en övergripande fråga som i sin tur ledde till följdfrågor beroende på vad barnen svarade. Det fanns en tanke om att ostrukturerade intervjuer kunde påverka resultatet, men eftersom syftet återigen fokuserar på barnens föreställningar mer än att bidra till ett lärande så gjordes ett medvetet val. Frågorna som ställdes var produktiva frågor (Elfström et al., 2012) i syfte till att göra frågorna utforskande. Produktiva frågor innebär att undersökaren ställer frågor som är undersökningsbara, vilket även leder till att fokus flyttas från ett visst korrekt svar. Utöver intervjufrågorna användes en siluett av en människokropp (Se bilaga 4) i syfte till att barnen skulle få illustrera vart de trodde maten tog vägen efter att den hade stoppats i munnen. Samtliga intervjuer dokumenterades med hjälp av röstinspelning, anteckningar samt de siluetter som respondenterna fick att illustrera på. Att använda röstinspelning som dokumentation bidrar bland annat till en noggrann analys av det som sagt och undersökaren kan gå igenom det insamlade materialet upprepade gånger i syfte till att bli medveten om sådant som kändes oklart under genomförandets gång (Bryman, 2009). 3.5 Databearbetningsmetoder Den insamlade data analyserades och därefter kategoriserades. Kategorierna i diagrammet växte fram ut efter att data samlades in och skapades utifrån barnens svar. Det som analyserades var barns föreställning om matens väg genom kroppen, därefter analyserades de olika organ som barnen illustrerade samt barnens eventuella kopplingar mellan mat och avföring. Efter de genomförda intervjuerna avlyssnades den insamlade datan, den transkriberades och analyserades genom kategoriserade diagram samt genom löpande text. Den främsta fördelen med diagram enligt Bryman (2009) är att resultatet blir lätt att tolka. I denna undersökning används stapeldiagram där varje stapel presenterar antal respondenter som gjort en utsaga eller teckning genom olika kategorier. Fördelen med att presentera undersökningens resultat med både löpande text samt stapeldiagram är att resultatet kan tolkas i helhet genom diagrammet samt få en detaljerad beskrivning genom löpande text. 3.6 Etiska överväganden Löfdahl (2014) belyser vikten av god forskningssed i högskolornas verksamhet, vilket bland annat innebär att studenter eller andra forskare inte får samla personuppgifter som i sin tur kan kopplas till en specifik person. Det är även av försiktighet att presentera andra uppgifter som exempelvis namn på förskola och pedagogisk profil som i sin tur kan spåras till undersökningen. I de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (2002) belyser framgår det fyra huvudsakliga krav för god forskningssed. Informationskravets första steg innefattar kontakten med respektive förskolechefer på de aktuella förskolorna. Därefter skickas ett informationsbrev (Se bilaga 1) samt en samtyckesblankett (Se bilaga 2) till samtliga berörda för att informera om vad som gäller för undersökningen, vilket då innefattar samtyckeskravet. Det tredje kravet är 8
konfidentialitetskravet vilket i denna undersökning innebär att all insamlad data förvaras i säkerhet utan att riskera att hittas av någon annan än mig själv. Ett sätt att öka säkerheten är att använda koder istället för de korrekta namnen på de förskolor och barn som deltagit. Det fjärde kravet är nyttjandekravet vilket innebär att jag som undersökare inte delar med mig av barnens tankar, idéer och kommentarer till övriga barn eller personal. Det är även viktigt vid genomförandet av intervjuer att formulera frågor så att inte respondenterna känner sig kränkta eller illa till mods av de frågor som ställs. Likaså måste all insamlad data förstöras och raderas efter att examensarbetet är godkänt vilket även det framgår i det informationsbrev som kommer att skickas ut till samtliga vårdnadshavare. 3.7 Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet är något som har betydelse för forskningsresultatens konsistens och tillförlitlighet. Kvale & Brinkmann (2014) beskriver följande Det handlar om huruvida intervjupersonerna kommer att förändra sina svar under en intervju och huruvida de kommer att ge olika svar till olika intervjuare (s. 295). I kvalitativa intervjuer ligger fokus på intervjuarens reliabilitet där ledande frågor ofta diskuteras. Ledande frågor är något som intervjuaren kan ställa omedvetet och som riskeras att påverka svaren. Reliabilitet står även för hur intervjuerna har gått till, exempelvis om genomförandet har varit lika under samtliga intervjuer och om intervjuaren har formulerat frågorna så att det har relevans för undersökningen. I denna undersökning har intervjuerna utgått ifrån samma förutsättningar, exempelvis har samtliga intervjuer genomförts i avskilda rum där varken utomstående barn eller personal kunnat påverka resultatet. Intervjuerna har även genomförts med en intervjuguide som stöd för att behålla samtalet inom det bestämda temat. Trots att det benämns i avsnittet metodval att en bestämd ordningsföljd inte var ett krav följdes frågorna automatiskt i den följd de var skrivna, detta medför även att tillförlitligheten ökar då samtliga barn ställs inför samma frågor, men inte nödvändigtvis identiska följdfrågor. Däremot kunde barnen besvara frågor som var planerade att ställas senare då den första frågan kunde ge många olika och detaljerade svar. Validitet i relation till intervjuer står bland annat för i vilken utsträckning sanningen presenteras. Något som ofta definieras i samband med validitet är frågan mäter du vad du tror du mäter? (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 296). En kvalitativ undersökning är med andra ord enligt Kvale & Brinkman (2014) ogiltig om den inte resulterar i siffror. Vidare menar Kvale & Brinkmann (2014) att validiteten står för i vilken utsträckning den valda metoden undersöker det den är avsedd att undersöka. För att stärka validiteten i denna undersökning genomfördes intervjuer med totalt 28 barn för att få en stor mängd insamlad data. Intervjuerna genomfördes både med muntliga frågor som spelades in samt illustrationer för att få syn på barnens föreställningar. Fördelen med muntligt samtal och illustrationer är att otydligheter i något av dem kan bli till klarhet. 9
Antal barn 4. Resultat och analys Nedan presenteras de resultat som bearbetats och analyserats utifrån intervjuer genomförda med totalt 28 barn, närmare beskrivet 18 stycken fem- till sexåringar samt tio stycken tre- till fyraåringar. Resultatet presenteras dels genom stapeldiagram där den lodräta axeln presenterar antal barn och den vågräta axeln beskriver de olika kategorierna. Resultatet presenteras även i löpande text och med citat från respondenterna. Samtliga namn i undersökningen är fiktiva i syfte till att skydda respondenternas identitet. Ordningsföljden i resultatet utgår ifrån undersökningens frågeställningar som besvaras genom en mängd olika intervjufrågor. 4.1 Barns föreställning om matens väg genom kroppen 10 8 "Vart tror Ni att maten tar vägen efter att ni har svalt den?" 6 4 2 0 5-6 år 3-4 år Figur 1 beskriver de föreställningar barnen i respektive ålder sade muntligt om vart de tror maten tar vägen Utifrån intervjufrågan vart tror ni att maten tar vägen efter att ni har svalt den? svarade 5 av 18 fem- sexåringar att maten först transporterades genom halsen sedan ned till magen. Av dessa fem nämnde två matstrupen och två nämnde även tarmarna. 4 av 18 hade en föreställning om att maten först hamnade i magen som sedan blev till avföring. Resultat visar även att 4 av 18 trodde att maten först hamnade i halsen, sedan i magen och därefter blev avföring. Av dessa fyra nämnde ett barn magsäck istället för mage. 3 av 18 barn hade andra föreställningar än de kategorier som presenteras Figur 1. Ett utav barnen hade föreställningen om att maten först transporterades till magsäcken därefter till tarmarna. Det andra barnet trodde maten först hamnade i tarmarna sedan i magsäcken och som sedan blev till avföring. Det tredje barnet hade en föreställning om att maten transporterades genom halsen följt av hjärtat och sedan till magsäcken. Figur 1 visar att 6 av 10 tre- till fyraåringar trodde att maten transporterades till magen medan 3 av 10 hade en annan föreställning än de kategorier som framgår i figuren. Ett utav barnen trodde att maten transporterades genom hela kroppen. Den andre trodde i rumpan och snop- 10
Antal barn pen (Klaes, född 2012), och den tredje trodde att maten först transporterades till magen, sedan benet och foten och till sist blev det avföring. Enbart 1 av 10 barn svarade att maten först hamnade i magen och därefter blev avföring. 8 7 6 5 4 3 2 1 Vad tror Ni händer om man inte äter mat? 0 Blir sjuk Dör Får ont i magen Blir hungrig Annan föreställning 5-6 år 3-4 år Figur 2 presenterar barn i respektive ålders föreställningar om vad som händer om man inte äter mat Figur 2 presenterar resultat utifrån intervjufrågan vad tror Ni händer om man inte äter mat?. Denna fråga ställdes i syfte till att undersöka barnens föreställning om matens funktion. Figur 2 visar att 2 av 18 fem- till sexåringar trodde att man blev sjuk om man inte åt mat. 5 av 18 svarade att man dör, 5 av 18 svarade att man fick ont i magen, 4 av 18 svarade att man blev hungrig och 2 av 18 hade en annan föreställning (se citat nedan). Polisen kommer, och så får man äta saft i ambulansen (Musse, född 2010) Det kommer galna flickor (Tim, född 2010) Ett av de barn som trodde man blev sjuk om man inte åt mat berättade även att fisk är bra för hjärnan(se citat nedan) Min mamma säger att fisk gör jättebra idéer. Det är jättebra att äta (Matilda, född 2010) Resultatet av tre- till fyraåringarna visar att 3 av 10 trodde att man dog, 3 av 10 hade föreställningen om att man blev sjuk och 4 av 10 hade andra föreställningar än de kategorier som presenteras i figuren. Ett barn trodde exempelvis att man kräktes, ett annat barn citerade att man inte fyllde år något mer (Pelle, född 2012) och en annan svarade att man måste äta för att få energi. 27 av 28 barn hade någon form av föreställning av vilka konsekvenser som uppstår om människan inte äter mat, men enbart 1 av 27 hade en föreställning om vad som var den bidragande orsaken(se citat nedan). För att man inte får någon energi (Ronja, född 2012) 11
Antal barn 4.2 Vilka organ illustrerar barnen som är kopplat till matspjälkningssystemet? 8 7 6 5 4 3 2 1 0 "Rita vart ni tror maten tar vägen efter ni svalt den" 5-6 år 3-4 år Figur 3 presenteras de organ som ritades av barn i respektive ålder Figur 3 presenterar resultat som visar att 5 av 18 fem- till sexåringar markerade magen, mestadels genom att ha ritat en rund cirkel (se bild 1). 4 av dessa 5 ritade ut magsäcken. 2 av 18 markerade inte ut något organ men däremot markerade barnen vilken väg maten transporteras (oftast genom att rita ett streck). 1 av 2 barn som ritade hjärta, mage och tarmar ritade även ut tjocktarmen och smaltarmen som barnet benämnde det. Resultat visar även att majoriteten av tre- till fyraåringarna ritade magen, 9 av 10 barn markerade magen med korta och långa lodräta sträck (se bild 2). Under bearbetningen av vad barnen illustrerat jämfört med det de sade muntligt utifrån frågan vart tror ni maten tar vägen när ni svalt den? visar resultatet att 4 av 18 barn som sade att maten hamnade i magen alternativt magsäcken ändå ritade halsen som första organ att passera. Bild 1 ( Axel, född 2010) Bild 2 (Elliot, född 2012) 12
Antal barn Antal barn 4.3 Mat kopplat till avföring Vad tror ni att kiss och bajs är gjort utav? 14 12 10 8 6 4 2 0 Mat Mat och vätska Annan föreställning Svarade ej Figur 4 presenterar barn i respektive ålders föreställning om urin och avföring I figur 4 framgår det att 12 av 18 fem- till sexåringar trodde att avföring var gjort av både mat och vätska. En del barn svarade vätska andra sade mjölk och vatten. Figur 4 visar även att 3 av 18 trodde att avföring enbart var mat. Majoriteten av tre- till fyraåringarna hade en annan föreställning än det som kategoriseras i figur 4. Ett barn trodde att avföring var metall, en annan trodde att kiss var majs och ett annat barn sade kiss är olyckligt (Joel, född 2012). 2 av 28 barn, en i respektive ålder sade även att människan bajsar ut det kroppen inte längre behöver. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Blir avföring 5-6 år 3-4 år "Stannar maten kvar i magen?" Knådas/plattas i magen sedan blir det avföring Stannar i magen Svarade/visste ej Annan föreställning 5-6 år 3-4 år Figur 5 Presenterar barns föreställning i respektive ålder om vad som händer när maten kommit till magen 13
I figur 5 presenteras de resultat som framkommit av intervjufrågan stannar maten kvar i magen, om nej, vad händer då?. Majoriteten av fem- till sexåringarna trodde att maten blev avföring efter att den transporterats till magen. 4 av 18 svarade att den först plattades till eller knådades i magen och därefter blev till avföring. 2 av 10 tre- till fyraåringar hade föreställningen om att maten plattades eller knådades i magen och därefter blev avföring. 3 av 10 trodde att maten stannade i magen, 1 av 10 trodde att maten hamnade i hela kroppen, och 3 av 10 svarade inte på frågan. 14
5. Diskussion I detta avsnitt presenteras en resultatdiskussion följt av en metoddiskussion, dels utifrån den tidigare forskning som presenterats tidigare men även utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Resultatdiskussionen utgår ifrån undersökningens tre frågeställningar. 5.1 Resultat kopplat till tidigare forskning Undersökningens resultat visade att barnen i intervjuerna hade en relativt korrekt uppfattning om vart maten tar vägen när de har svalt den. Det var få barn som hade helt andra tankar som inte stämde överens med de övriga barnens föreställningar. Resultatet visade att majoriteten i samtliga åldrar kopplade samman mat, mage och avföring, men desto färre barn hade detaljerade föreställningar som beskrev matspjälkningssystemet. Resultatet visade att den största skillnaden mellan fem- till sexåringarna och tre- till fyraåringarna var att de äldre barnen hade en mer detaljerad beskrivning om vart maten transporterades. De äldre barnens illustrationer var även mer överstämmande med den sanna bilden av kroppen. Majoriteten av de äldre illustrerade exempelvis magen alternativt magsäcken som rund medan de yngre barnen drog lodräta sträck i övre delen av kroppen. Likaså beskrev de äldre barnen mer ofta de korrekta namnen på kroppens delar, som exempelvis matstrupe, tjocktarm och magsäck. Sammanfattningsvis kan man tolka resultatet ovan som att barnens kunskap och föreställningar utvecklas ju äldre de blir, vilket även Tait och Ascher (1955) samt Garcia-Barros et al. (2011) konkluderar i sina forskningsresultat. Samtidigt som de äldre barnens föreställningar överlag var mer detaljerade har jag efter en upprepande avlyssning och analysering av illustrationerna ändå kommit till insikt att de yngre barnens kunskap, fantasi och föreställningar har varit vetenskapligt korrekta trots att de inte uppfattats så till en början (Elfström et al. 2012). Detta stärker argumentet för hur värdefullt det är att ta sig tid att faktiskt lyssna och reflektera för att få syn på det mindre självklara. Resultatet utifrån intervjufrågan vad tror ni händer om man inte äter mat? visade inga tydliga skillnader mellan åldrarna. Majoriteten av samtliga barn trodde att man antingen blev sjuk, fick ont i magen, dog eller blev hungrig, men enbart ett barn beskrev orsaken till konsekvensen. Carey (1985) hänvisar till Contentos studie som gjordes år 1981 där även hennes resultat visade att majoriteten av barnen saknade kunskap om vad maten hade för funktion. I Contentos resultat visade det även att majoriteten av femåringarna visste att maten transporterades till magen men förblev där oförändrad. I denna undersökning visade resultat annat då16 av 28 barn trodde att maten blev avföring, och 6 av 16 trodde även att maten plattades eller knådades innan det blev avföring. En bidragande orsak till att resultatet i denna undersökning skiljer sig från Contentos skulle kunna vara att utformningen av frågor varit olika. Reiss et al. (2010) beskriver i sin forskning att resultatet påverkas beroende på hur en uppgift beskrivs samt hur frågor formuleras, i denna forskning ombads barn att illustrera vad som fanns inuti deras kroppar. På samma vis uppmärksammade jag att barnen i samtliga åldrar utvecklade sina svar när jag ställde olika frågor men som egentligen kunde ha gett samma svar. Exempelvis nämnde 10 av 28 barn avföring i samband med frågan vad händer med maten efter att ni har svalt den. När frågan vad tror ni att kiss och bajs är gjort utav? ställdes svarade 21 av 28 barn att de trodde att det var mat- och eller vätska. Med andra ord kopplade majoriteten av barnen samman mat med avföring och urin men antalet minskade 15
markant när barnen berättade om matens väg genom kroppen. En bidragande orsak till denna skillnad skulle kunna vara att barnens logiska tänkande begränsade förmågan att se kopplingen. Detta resultat visar sig stämma överens med Piagets teori om att barns logiska tänkande samt förståelsen för kroppens funktion inte utvecklas förens i sju- till elvaårsåldern. 5.3 Resultat kopplat till teoretiska utgångspunkter I intervjuerna synliggjordes ett återkommande mönster gällande barnens interaktion med varandra. Majoriteten av de barn som deltog i intervjuerna använde sig utav varandras kunskaper för att komma fram till ett resultat. I situationer där ett av barnen blev osäker på vad den tyckte eller trodde inväntade denne svar från sin kamrat och därefter gav sitt svar som var likvärdigt med kamratens. Likaså synliggjordes denna ömsesidiga påverkan i samband med skapandet av illustrationer (Se bild 3 och 4). Denna intervju genomfördes med två femåringar (Ellen och Filippa). Filippa hade en klar bild för hur hon skulle illustrera samt att hon sade Jag kan börja berätta, för jag vet ju hur det är (se bild 3). Ellens kroppsspråk tolkade jag som att hon blev osäker vilket skulle kunna bero på att hennes kunskap var mer begränsad jämfört med Filippas. Bild 3 (Filippa, född 2010) Bild 4 (Ellen, född 2010) I Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) framgår det att barn erövrar ny kunskap genom socialt samspel, iakttagelser, samtal och reflektion. På samma vis menade Vygotskij att barns kunskap inte bara utvecklas individuellt utan tillsammans med andra. Likaså stödjer Vygotskijs teori undersökningens resultat gällande betydelsen för att infinna sig tillsammans med någon som har mer kunskap än en själv, för att sedan kunna prova på egen hand. I exemplet ovan fick Filippa rollen som person med tidigare erfarenhet medan Ellen fick ny erfarenhet och kunskap för att sedan illustrera på egen hand. Ett annat exempel där en person med tidigare erfarenhet påverkat en lärandesituation synliggjordes genom följande citat på avdelningen Nyckelpigan: Du kan fråga Solbritt, det är hon som har lärt oss (Olivia, född 2010). I intervjuerna synliggjordes även barns nyfikenhet och lust till att dela med sig av sin kunskap men även intresset av att erövra ny kunskap. Vid flera tillfällen frågade barn vad är det rätta svaret? vilket kan tolkas som att barnen trots sin fantasi och egna föreställningar ändå söker efter ett korrekt svar. Piaget menade att lärare ska undvika att svara på frågor som barn kan finna genom att utforska på egen hand. Konsekvensen av att lärare talar om det rätta svaret är att barnets möjlighet att kunna förstå en situation eller fenomen fullt ut tas ifrån dem. Då 16
undersökningens syfte var att undersöka deras föreställningar undvek jag att tala om det rätta svaret och lät barnen istället få diskutera med varandra för att komma fram till ett svar. I dessa diskussioner blev det påtagligt att barnet med tydliga föreställningar påverkade kamratens kunskap och därmed blev deras svar ofta lika. På samtliga avdelningar där intervjuerna genomfördes ställdes frågan om barnen arbetat med kroppens funktion, inre organ eller allmänt arbete om kroppen. Detta frågades i syfte till att kunna analysera om det fanns något samband mellan barnens föreställningar och deras tidigare erfarenhet i förskolan. Av sex avdelningar hade ingen av dem arbetat konkret med ämnet, däremot arbetade en avdelning (Nyckelpigan) i nuläget med temat energi. I arbetet med energi hade barnen stött på en del begrepp rörande kroppens funktion, inte minst vad människan behöver för att få energi. I bearbetningen av resultatet fick jag syn på en tydlig skillnad mellan barnen på Nyckelpigans svar jämfört med de barn som inte arbetat med ämnet tidigare. I intervjuer på Nyckelpigan förekom illustrationer föreställande blod, tunntarm, tjocktarm, hjärta och luftstrupe. Barnen hade även utmärkande detaljer i sina muntliga föreställningar om matens väg. Det förekom exempelvis beskrivningar på kopplingen mellan intaget av mat med energi och även att maten på olika vis bearbetades i magen innan det blev till avföring. Trots denna tydliga skillnad till barnens tidigare erfarenhet och kunskap fanns det ändå en skillnad mellan åldrarna, vilket kan förstås om man utgår ifrån Piagets teori om det preoperationella stadiet (Tamm, 1996). 5.3 Slutsats Resultatet i undersökningen visar till stor del det som tidigare forskning presenterar. I ett specifikt fall avvek resultatet i denna undersökning till en tidigare forskning gjord av Contento år 1981 som presenteras av Carey (1987). Resultat visar att majoriteten av femåringarna hade föreställningen om att maten transporterades till magen men stannade där oförändrad. I denna undersökning visade resultat att 16 av 28 barn trodde att maten blev till avföring efter den transporterats till magen. Utifrån undersökningens teoretiska utgångspunkter kan man även där slå fast vid att det konstruktivistiska perspektivet verifieras av resultatet. Något som blev tydligt i resultatet var att barn som hade stött på dessa naturvetenskapliga fenomen tidigare visade på en bredare kunskap samt en mer detaljerad beskrivning av matens väg genom kroppen. Detta enligt mig tyder på att arbetet kring kroppens inre organ och funktion i tidig ålder enbart medför positiva konsekvenser för den kommande undervisningen. 5.1 Metoddiskussion Då antal barn i respektive ålder påverkades av samtycken blev det enligt mig en oönskad obalans då 18 av 28 var i femårsåldern och 10 stycken var i treårsåldern. Ett missförstånd uppstod då blanketter gavs ut till barn i fel ålder, vilket bidrog till att antal tre- till fyraåringar minskade. Missförståndet hade kunnat undvikas om jag delade ut samtyckesblanketterna på egen hand, men samtliga avdelningar ansåg att det blev smidigast att de tog ansvar för utskicket. Trots att det skiljer åtta barn från att få procentuellt lika många anser jag att det insamlades nog med data för att kunna se ett tydligt mönster. Intervjuerna genomfördes parvis vilket kan ha påverkat barnens föreställningar. Det gjordes ett medvetet metodval att genomföra intervjuerna parvis, dels utifrån ett etiskt hänsynstagande för att barnen skulle känna sig trygga i situationen men även ur teoretisk utgångspunkt. 17
Undersökningen utgår ifrån ett konstruktivistiskt perspektiv där Vygotskijs teori om samspelets och interaktionens betydelse med andra individer förespråkar. Användandet av muntliga frågor samt siluetter har till största del enbart bidragit till positiva erfarenheter. Variationen i intervjuerna gjorde bland annat att otydligheter för mig som intervjuare blev tydliga då de kunde kompletterade varandra. Däremot kunde illustrationer bli en distraktion för de muntliga frågorna. En del barn imponerades även av de färgpennor som erbjöds vilket gjorde att de hellre färglade siluetten än att svara på frågor. Skulle jag genomföra undersökningen igen skulle barnen få tilldelat en varsin blyertspenna för att minska risken att fokus hamnar någon annanstans. 5.4 Förslag på vidare forskning I den tidigare forskning som presenterats i denna undersökning har barns perspektiv används som utgångspunkt. Det skulle därför vara intressant att undersöka vad förskollärarens attityd och tidigare kunskap har för påverkan på barns föreställningar om matens väg genom kroppen. Likaså är det intressant att undersöka i vilken utsträckning barn möter dessa naturvetenskapliga fenomen och begrepp i hemmet, och vilken påverkan det har på deras föreställningar och kunskap. 18
Referenser Andersson, B. (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Forskningsresultat som ger nya idéer. Stockholm: Liber. Bryman, A. (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Carey, S. (1987). Conceptual change in childhood. Cambridge: MIT Press Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., & Wehner-Godée, C. (2012). Barn och naturvetenskapupptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber. Garcia-Barros, S., Martínez-Losada, C., & Garrido, M. (2011). What do Children Aged Four to Seven Know about the digestive system and the respiratory system of the human being and of other animals?. International Journal of Science Education, 33(15), 2095-2122. doi:10.1080/09500693.2010.541528 Helldén, G., & Lindahl, B. &. (2005). Lärande och undervisning i naturvetenskap- en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Löfdahl, A. (2014). God forskningsed - Regelverk och etiska förhållningssätt. i A. Löfdahl, K. Franzén, & M. & Hjalmarsson, Förskollärares metoder och vetenskapsteori. (s. 32-43). Stockholm: Liber. Reiss, M. J., Tunnicliffe, S. D., Andersen, A. M., Bartoszeck, A., Carvalho, G. S., Chen, S., & Van Rooy, W. (2002). An international study of young people's drawings of what is inside themselves. Journal Of Biological Education (Society Of Biology), 36(2), 58. Sackes, M., Flevares, L & Cabe Trundle, K. (2010). Four- to six-year-old children s conceptions of the mechanism of rainfall. Early Childhood Research Quarterly 25, 536 546. Sjöberg, S. (2005). Naturvetenskapen som allmänbildning. Lund: Studentlitteratur. Skolverket. (2010). Läroplanen för förskolan, lpfö98(rev2010). stockholm: skolverket. Tait, C., & Ascher, R. (1955). Inside-of-the-body test. Psycosomatic Medicine, 17. 555-571 Tamm, M. (1996). Hälsa och sjukdom i barnens värld. Stockholm: Liber. Thulin, S. (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis. 19