folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003
Kan man plocka hjortron på distans? av Kenneth Hermansson Alltjämt känner jag ilskan och besvikelsen inom mig efter den soliga fjällturen. Det förargliga bestod inte i det faktum att jag vistats ensam en dag i härlig fjällmiljö. Nej, det handlade om den där sagolika hjortronmyren som ingen annan upptäckt och där jag utan svårighet kunnat skörda åtskilliga liter av fjällvärldens läckra guld. Om jag bara haft något att ta hjortronen i! Men som den opraktiske smålänning och slarver jag är hade jag förstås inte förberett mig på att jag skulle hitta ett sådant fenomenalt hjortronställe. Och den lilla ynka plastpåsen jag faktiskt hade med mig rymde knappt en halv liter. När jag på kvällen kom hem med mina läckerheter och lite ilsket kastade ett öga på hinkar och betydligt större plastpåsar önskade jag inget hellre än att det varit tekniskt möjligt att plocka hjortron på distans. Jag hade ingen möjlighet att återvända till skattgömman. Men såvitt jag vet går det tyvärr inte att plocka hjortron på distans. Inte ens om man eljest är en duktig hjortronplockare! Vad hjälper det att vara en god pedagog om man glömmer ta med sig verktygen och redskapen? Den frågan kan med fog ställas inte minst då det handlar om flexibelt lärande. Bara för att man är en duktig lärare behöver inte det per automatik innebära att man utan vidare lyckas med distansundervisning. Man bör i varje fall se till att inskaffa lämpliga redskap och verktyg. folkbildning.net 79
Folkbildningsnätet/FirstClass Många ser Internet som en fantastisk resurs till att inskaffa information. Men om vi inte nöjer oss med att stapla teoretiska tegelstenar utan vill slå vakt om levande folkbildning räcker det inte med att samla information. Det handlar om att tillsammans skapa och bygga kunskap. Därför är mötet och samtalet mellan människor centralt i den folkbildande pedagogiken. Sådana redskap som bidrar till att underlätta detta är alltså nödvändiga. Folkbildningsnätet, som bygger på programmet FirstClass, betraktas måhända som självklara verktyg i det här sammanhanget. Men det kanske ändå är värt att påpeka att fc är ett utmärkt medel för kontakt, diskussion och utbyte av erfarenheter. Låt mig göra några påminnelser om Folkbildningsnätet som digitalt och flexibelt verktyg. Varje kursdeltagare med tillgång till Folkbildningsnätet har en privat s.k. MailBox som kursledaren inte bör glömma bort. Att få en personlig hälsning betyder något helt annat än att bara läsa ett för alla gemensamt meddelande i kurskonferensen. Ett välkommen före kursstarten, personlig respons lite nu och då samt en uppmuntran och en försiktig fråga då deltagaren under en tid verkat passiv, allt detta bidrar till att denne känner sig sedd och värdefull. Ibland händer att kursdeltagare finner varandra och utvecklar en relation i form av personliga brev och diskussioner, en relation som kan bestå långt efter kursens avslutning. Den privata mailboxen har därför sin givna plats i varje distanskurs. Kurskonferensen bör hållas snygg och välskött. En gemytligt välkomnande ikon som lyser upp FirstClass-skrivbordet kan gärna kompletteras med en trivsam bakgrundsbild. Se bara till att den inte är rörig och försvårar upptäckten av meddelanden. Allteftersom konferensen fylls med inlägg kan det vara lämpligt att sortera in äldre meddelanden i undermappar med tydliga namn som hjälper deltagaren att när som helst på ett enkelt sätt hitta vad som skrivits tidigare. Liksom man i närundervisningen regelbundet behöver bryta av med en kafferast och lite prat om allt möjligt, bör man ha liknande avslappningsmöjligheter även i en distanskurs. Ett kurscafé, där vad som helst kan ventileras, men där framförallt den varma, humoristiska tonen får 80 folkbildning.net
prägla inläggen, hjälper till att skapa en närhet och dialog som i sin tur påverkar kursen i dess helhet. Överhuvudtaget bör man sträva efter att meddelanden och konferensinlägg hålls korta och med en positiv ton. Långa, komplexa och alltför välformulerade texter blir inte bara svårlästa och tråkiga. De riskerar även att göra skrivtröskeln högre för den som själv har svårare att skriftligt formulera sina tankar. fc-meddelanden i gemensamma kurskonferenser eller till privata brevlådor fungerar utmärkt under förutsättning att de hålls relativt korta. Men ibland behöver man kanske som kursledare skriva längre texter med mycken information. För min del har jag då funnit det utmärkt att komplettera FirstClass-dialogen på Folkbildningsnätet med informationsbärande webbsidor på Internet. Det fina med FirstClass i detta sammanhang är dess webbintegrering; man skriver bara in länken till den webbsida där hela texten kan läsas. Kombinationen FirstClass-inlägg webbsidor är både enkel och genial. Webben För att med god behållning tillgodogöra sig lite längre texter via bildskärmen krävs något utöver meddelanden via mejl. En webbsida går att göra betydligt mer läsvänlig. Redan det att man växlar mellan fc och webben innebär en aktivitet som friskar upp studiedeltagandet. Kanske är själva kombinationen FirstClass webben en pedagogisk poäng i sig. En ytterligare fördel med att arbeta med webbsidor är möjligheten till snabba förändringar i materialet. I en distanskurs av folkbildande karaktär har man knappast ett färdigt kursmaterial som en gång för alla är fastställt. Texter och bilder växer fram alltefter kursens gång och i samverkan med kursens deltagare. Bland fördelarna med att skapa en hemsida till distanskursen kan man konstatera att den är ett utmärkt sätt att presentera kursen och göra den känd. Fler och fler av dem som sökt en distanskurs berättar att de hittat kursen via Internet. En kurs har alla möjligheter att te sig mer attraktiv för presumtiva distansdeltagare om den har en egen hemsida. Förutsätt- folkbildning.net 81
ningen är naturligtvis att ingångssidan ger adekvat information om kursens innehåll och om studiesättet. Hemsidan bör tydligt redovisa vem som arrangerar kursen. Vem står bakom och vem leder den? Det är förstås en fördel om kursledaren har skrivit en personlig presentation, helst med ett aktuellt foto. Distanskurser där deltagarna träffas relativt sällan eller kanske aldrig kan lätt drabbas av anonymitet och opersonlighet. Därför gäller det att ta vara på alla möjligheter att skapa personlig närhet och ge förutsättningar för en gynnsam och skapande kursatmosfär. I mina kurser brukar jag ofta ha med en särskild webbsida där kursdeltagarna presenteras med förnamn och foto. Detta bidrar till känslan av samhörighet och delaktighet men förutsätter naturligtvis deltagarnas godkännande samt att de sänt in en användbar bild. I kursens slutna konferens på Folkbildningsnätet har deltagarna förstås skrivit en mer utförlig personlig presentation. När det gäller kursavsnitt och kursuppgifter läggs de med fördel in på undersidor som man når via en länk från ingångssidan. Dessa sidor färdigställs under kursens gång och först när det är dags för deltagarna att ta itu med det aktuella avsnittet. De bör i varje fall inte vara åtkomliga långt i förväg. Kursledaren bör sträva efter att hålla nyfikenheten samt möjligheten att påverka kursutvecklingen vid liv. Ingångssidan bör inte gärna innehålla alltför mycket information. Det är bättre att den har ett antal länkar som leder vidare till de olika kurssidorna. Man kan på en separat webbsida med fördel även lägga upp en särskild länksamling som leder vidare till adekvat information med anknytning till det ämne kursen är inriktad på. Ett exempel på hur man kan skapa en hemsida för en kurs i ett samhälls- eller livsåskådningsämne finns här: http://www.etik.nu. Ett tips är att låta ingångssidan med allmän kursinformation vara offentlig, medan man lägger in en lösenordsfunktion för de sidor som endast bör vara åtkomliga för kursdeltagarna. Sedan gäller det förstås för kursledaren att veta hur man skapar en någorlunda attraktiv webbsida. Med attraktiv menar jag enkel, lättöverskådlig och behaglig. Sofistikerade tekniska bländverk innebär inte 82 folkbildning.net
bara att sidan kan bli trögöppnad för dem som är beroende av långsamma telefonmodem; inte alla har tillgång till bredbandsuppkoppling. En sådan hemsida är också mycket svårare att skapa. Hemsidan till en distanskurs får inte vara så komplicerad att det krävs professionella webbdesigners för att skapa den. Det är inte meningen att läraren ska överlåta det arbetet åt tekniker som kanske inte alls har den pedagogiska känslan och erfarenheten. Tekniktaffliga lärare kan mycket väl klara av att göra enkla men tydliga och bra hemsidor till sina kurser. Skapa webbsidor Hur gör man då? Vad krävs för att skapa en hemsida till sin kurs? Här är några värdefulla arbetsredskap: En html-editor som gör det enkelt att skapa sidan. Ett bildprogram för att man lätt ska kunna illustrera sidan med bra bilder. En webbläsare så man kan kontrollera hur sidan faktiskt kommer att se ut. En serverplats att lägga ut sidan på. Ett ftp-program med vars hjälp man överför sidan från sin dator till servern och gör den offentlig. Det är naturligtvis bra att lära sig det särskilda språk, html, som används för att bygga upp en hemsida. Men detta kan vara tidskrävande och omständligt och det finns ett antal olika redskap som underlättar arbetet. En html-editor låter mig skriva direkt och det jag ser är också det ungefärliga resultatet i form av en hemsida. Jag brukar använda mig av Dreamweaver. Det är inget gratisprogram, men visst lönar det sig att satsa några kronor i ett bra och lättanvänt program. Det finns dock andra alternativ. Man kan t.ex. göra webbsidor i ordbehandlingsprogram och t.o.m. FirstClass-programmet är användbart. Gå in på Folkbildningsnätet, leta upp Hemsida i konferensen F- näts-info eller Skapa hemsidor i manualsamlingen och följ sedan anvisningarna. Ett program som Dreamweaver gör det emellertid mycket enkelt såväl att skapa webbsidor som att förnya och uppdatera dem. När det gäller folkbildning.net 83
avgiften för programmet så bör man acceptera att även en distanskurs måste få ha sina kostnader. Istället för t.ex. lokalkostnader behöver man resurser i form av dataprogram. Distansläraren bör därför frimodigt kunna begära att arbetsgivaren erbjuder de verktyg som behövs för att skapa en bra kurs. För övrigt anser jag att en distanslärare bör investera såväl tid som pengar i att fortbilda sig i konsten att skapa attraktiva webbsidor. Det är en investering som lönar sig och i det långa loppet gör det pedagogiska arbetet både roligare och mer effektivt. Använd bilder Huruvida en bild säger mer än tusen ord kan alltid diskuteras. Men det är ingen tvekan om att bilder inte bara lättar upp utan många gånger även gör en text mer lättbegriplig. Dessutom har ofta bilden i sig ett budskap som kan vara väsentligt i inlärningen. Bilden väcker associationer och sätter tankar i rörelse. För den som vill arbeta med bilder finns en uppsjö av bildverktyg, såväl gratis- som professionella program. Photoshop är ett avancerat sådant program som tillåter högst avancerade bildbearbetningar. Det finns dock även enklare men helt funktionella program, såsom Microsofts Photo Editor, gratisprogrammen Gimp och Irfanview. Irfanview, som är gratis för skolor och privatpersoner, tillåter att man ändrar storlek på bilder, beskär, färgförbättrar och kvalitetsförändrar. Allt detta är användbart då man behöver anpassa sina bilder till en webbsida. Det är viktigt att bilder inte är för stora och tunga eftersom de då kan ha alltför lång uppladdningstid då webbsidan öppnas. Ibland är det kanske egentligen bara en liten del av bilden man vill ha med. Med den enkla beskärningsfunktionen klipper man bort oväsentliga delar och lyfter fram det som bäst illustrerar sidans budskap. Tänk bara på att bilder, liksom naturligtvis även texter, inte får användas hur som helst. Den som har upphovsrätten till en bild avgör om man får använda den på en webbsida eller i annat offentligt sammanhang. 84 folkbildning.net
Detta är en hemsida, öppnad i webbläsaren Safari och skapad i form av ett FirstClass-dokument i en mapp på användarens skrivbord på Folkbildningsnätet. Dokumentet görs på samma sätt som man gör ett enkelt e-post-meddelande. Använder man den här möjligheten och tekniken behövs varken något särskilt HTML-program eller FTP-program och ej heller några specialkunskaper. Och serverplatsen har man gratis den får man så att säga på köpet i och med att man använder sig av Folkbildningsnätet. Om man däremot ska skapa mer komplicerade webbsidor då behöver man ett HTML-program (HTML-editor) eller goda kunskaper i HTML-kodning. Arbeta med ljud Även ljud kan vara användbart i en distanskurs. Naturligtvis är telefonen fortfarande ändamålsenlig och oftast brukar distanskursdeltagare bli uppmuntrade och inspirerade av ett telefonsamtal från kursledaren. Telefonkontakter mellan deltagarna kan också gärna uppmuntras eftersom talkontakten många gånger underlättar det gemensamma arbetet. Rösten är en viktig del av vår personlighet och därför bidrar även denna form av samtal till att skapa närhet. Ju mer man lär känna varandra desto bättre blir förutsättningarna för en framgångsrik, gemensam inlärning. folkbildning.net 85
Men man kan även via datorn arbeta med ljud. Distanskurser som på olika sätt sysslar med musik och där det ingår att skicka ljudfiler blir fler och fler. Men ljudet är förstås viktigt även i andra sammanhang. Inte minst gäller det kurser i språk där just uttal, betoning och språkmelodi är en betydelsefull del av inlärningen. I några kurser har jag provat att spela in ett kort hälsningsmeddelande till kursdeltagarna. När de öppnar introduktionsbrevet spelas rösthälsningen automatiskt upp. En sådan funktion finns t.ex. i FirstClass-programmet. Det förutsätter naturligtvis att deltagaren har ett bra ljudkort i datorn samt påslagna högtalare. Den som spelar in ett röstmeddelande behöver även en mikrofon. Om man dessutom har en webbkamera installerad kan man använda videokonferenser i det flexibla lärandet. Detta lämpar sig bäst i kontakten mellan kursledaren och en enstaka deltagare. Videoprogrammet Net- Meeting som redan finns med i Windows 98 kombinerar ljud, bild och skrift samt möjliggör enklare videomöten i realtid. Internetresurser En helt annan typ av användbara kursredskap är de olika resurser som erbjuds via Internet. Genom Esperantoförbundets Kiosken når man t.ex. tidningar från mer än 200 länder. Vilken utmärkt träning i språkkurser där man alltså kan ta fram färska nyheter på engelska, spanska, italienska, ryska eller vilket språk man nu studerar! I den franska språkkursen Route Provençale använder vi oss ibland av dagsfärska texter ur tidningen La Provence. Eftersom Provence är temat för kursen är detta ett utmärkt sätt att hålla sig à jour med det aktuella skeendet i södra Frankrike. Andra internetresurser på medieområdet som kan vara intressanta och användbara inom folkbildande flexibelt lärande är Radio och tv-sändningar från olika länder och på olika språk. Ett stort antal Radio- och tv-kanaler har t.ex. dagliga nyhetssändningar som nås via Internet. Genom Mediearkivet kan man hitta artiklar ur ett 40-tal svenska tidningars och tidskrifters arkiv ett flertal år bakåt. Detta är en prenumerationstjänst där skolor har relativt förmånliga villkor. Andra tidningars 86 folkbildning.net
artikelarkiv når man genom Presstext, med omkring 20 tidningar, som är öppet för alla Folkbildningsnätets användare. Om man nu vill läsa tidningar på språk man ej behärskar, finns det översättningshjälp att få. Visserligen brukar det röra sig om dåliga översättningar och man behöver en del fantasi för att få ordning på artiklarnas innehåll. Men det kan ändå vara en kittlande upplevelse att på detta sätt få del av aktuella händelser från hela världen. AltaVistas Babel Fish är ett sådant program. Här finns ett 20-tal översättningskombinationer och förutom språk som italienska, portugisiska och ryska kan man även få hjälp med kinesiska och japanska. Man kan välja om man vill ha en hel webbsida översatt till engelska eller endast ett kortare textavsnitt. Folkbildningsnätets användare erbjuds via de Pedagogiska Resurssidorna förutom Presstext även tillgång till Nationalencyklopedin. Men där finns även en spännande verktygslåda, ett användbart bildarkiv, studiematerial, dokument om flexibel pedagogik, värdefulla länkar samt mycket annat (se s 77). Det finns även andra redskap och möjligheter som kan hjälpa en folkbildare i strävan mot bättre distanspedagogik. Det gäller bara att använda de verktyg man upptäckt och utrustats med. Då fungerar det utmärkt med folkbildning på distans. Däremot lär det dröja länge innan man kan plocka hjortron på distans! Några användbara webbsidor: Folkbildningsnätets resurssidor: www.resurs.folkbildning.net Mediearkivet: www.mediearkivet.se Tidningar från hela världen: www.esperanto.se/kiosk tv-sändningar via Internet: wwitv.com/portal.htm Bildprogrammet Irfanview: www.harnosand.se/4.1aae94ff54a37b3cf7fff2899.html Bildprogrammet Gimp: www.zx.nu/gimp Babel Fish: babelfish.altavista.com folkbildning.net 87
Ett exempel på ett virtuellt studierum på Folkbildningsnätet: kursen KreativIT med Ove Rackner, Hola folkhögskola, som kursledare. När man öppnar studierummet (konferensen) ser man till höger ett blått fält i vilket hamnar aktuella instruktioner för kursen, frågor från deltagarna etc kort sagt sådan information som prioriteras och som deltagarna ska sätta blicken på så snabbt som möjligt. Till vänster finns ett antal underkonferenser: Symbol, för teoretiska resonemang utifrån läst litteratur. Paus, för social samvaro. AnslagIT, en anslagstavla i vilken deltagarna endast har behörighet att läsa. Här finns Deltagarlista, som justeras efterhand, Litteraturlista, Kursuppläggning, Arbetsgång, Tidsplan, Netikett, Om samtalsteknik, Om kursstarten, Några nyckelbegrepp som är centrala för kursen, Karta med deltagarnas boendeort markerad och Samtliga utdelade arbetsuppgifter. Slutord, med sammanfattningar, utvärderingar (detta forum introducerad i slutet av kursen). 1-12, med utförda arbetsuppgifter inklusive gruppens kommentarer. Ordat, för ord som inte passar någon annanstans. 88 folkbildning.net