Digitala studiematerial

Transkript

1 folkbildning.net Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger vad som skall studeras när och hur, vilka instuderingsuppgifter som är lämpliga och vilka inskicksuppgifter som skall göras. När detta är gjort har pedagogen gjort sitt och återkommer inte förrän inskicksuppgifterna skall rättas och betyg skall sättas. Nu är det webbdesignern som tar vid, webbdesignern har i allmänhet inte några pedagogiska kunskaper eller erfarenheter. Hans/hennes uppgift är att omsätta pedagogens tankar och idéer i en kursdesign. Denna design omfattar dels själva webbstrukturen (hur man klickar sig fram genom kursen), dels formgivning och färgsättning av respektive sida så att den skall vara lättillgänglig och lättläst. Designern kan också, i samverkan med pedagogen, bygga in videosekvenser, ljudsekvenser m.m. i kursen alternativt bygga mer eller mindre avancerade interaktiva lösningar, där den som studerar kan samtala med datorn och t.ex. välja mellan ett mindre antal alternativa vägar genom strukturen, beroende på särskilda behov eller intressen. De senaste trenderna på detta område är dels det nymornade intresset för artificiell intelligens, dels det som kallas edutainment. På sjuttiotalet trodde man på fullt allvar att man skulle kunna skapa den intelligenta datorn, en dator som i olika sammanhang skulle kunna ersätta människan. De senaste åren har, häpnadsväckande nog, teknifolkbildning.net 97

2 folkbildning.net Sida 98 kerdrömmen om att man skall kunna skapa den mänskliga datorn, åter kommit på modet, inte minst inom området distanslärande. Idéerna kommer naturligtvis från USA, men börjar även få fotfäste i distanspedagogiska kretsar i Europa. I stället för att kunskapen skall växa i mötet mellan människor, är målet att datorn skall kunna ersätta människan som samtalspartner. Med edutainment avses strävan att lyfta in dataspelets dramaturgi i distansstudierna. Som vi berört tidigt i denna bok, kan vi se en trend mot mer och mer sofistikerade självstudiekonstruktioner som också blir mer och mer kostnadskrävande. Redan i dag kostar det miljonbelopp att utveckla en ganska konventionell webbaserad självstudiekurs. Hur möter folkbildningen detta? Skall vi haka på det sofistikerade självstudiespåret, får vi, på sikt, antagligen slå samman landets 147 folkhögskolor och elva studieförbund för att bli ett konkurrenskraftigt alternativ. I en sådan strävan ligger naturligtvis också vår undergång som folkbildare. Om vi nu, i denna allt mera absurdflexibla upplevelsevärld, i stället framhärdar i att arbeta med ett mötesbaserat lärande och inser att vår traditionella decentralisering och lokala och regionala förankring även i framtiden kommer att vara en styrka, skall vi då, i våra distansmöten, tacka nej till de möjligheter som den webbaserade tekniken erbjuder och hålla oss till boken och till de länkar som står att finna på webben? I utvecklingen av ett flexibelt lärande i folkbildningen har vi så här långt varit mycket starkt fokuserade på att skapa det goda kommunikativa mötet i ett textbaserat medium. Detta har varit en riktig strategi. I dag är vi i folkbildningen, i en vuxenstudievärld där seriösa aktörer allt mer sneglar åt vårt håll, också pedagogiskt ledande vad gäller att skapa det goda distansmötet. Vi skall naturligtvis fortsätta att lägga den största vikten vid detta utvecklingsarbete, men det är också dags att på allvar börja utnyttja de möjligheter som webben ger inte för att skapa dyra och stela strukturer där hela kurser läggs upp på webben med ett minimum av möjlighet 98 folkbildning.net

3 folkbildning.net Sida Varje användare på Folkbildningsnätet kan skapa en särskild mapp, Homa Page Folder, där man förvarar sina egna hemsidor (översta bilden). 2. Man utformar en hemsida, Home Page, genom att skriva text som vanligt, formge den med färg, storlek m.m, dra in bilder till sidan etc. (högra bilden). 3. När sidan är klar är den tillgänglig på internet för vem som helst som känner till adressen. I detta exempel visas hur hemsidan syns med Explorer (undre bilden). På sidan finns även en länk till en annan sida (studiematerial) i användarens Home Page Folder.

4 folkbildning.net Sida 100 till deltagar- och processtyrning utan tvärt om för att skapa goda och snabbt föränderliga studiematerial. Så här långt har vi i folkbildningen menat att den teknik vi använder i vårt distanslärande skall vara så enkel att vilken lärare/cirkelledare som helst, med bara mycket grundläggande datakunskaper, skall kunna undervisa på distans. Den pedagogiska erfarenheten och kunskapen skall stå i centrum. Enklare webbsidor Det finns ingen anledning att i grunden ändra på den principen och i stor utsträckning kommer distanskurser även fortsättningsvis att genomföras av lärare och cirkelledare som inte behöver ägna någon nämnvärd tid åt att lära sig själva tekniken. Det gäller dem som genomför distansstudier med hjälp av Folkbildningsnätet och som exempelvis distribuerar själva studiematerialet som bilagda filer. Det gäller också dem som väljer att publicera enklare och snabbt föränderliga studiematerial på internet; Folkbildningsnätet innehåller verktyg som gör det lika enkelt att skapa hemsidor på internet som att skriva e-post-meddelanden. Kan man skriva kan man alltså också publicera sig på internet utan att behöva lära sig en endaste html-kod (de speciella koder som avgör hur hemsidor visas). Man kan åstadkomma ganska mycket med de hjälpmedel som finns inbyggda i FirstClass, det program som Folkbildningsnätet baseras på (se bilder s. 99). Var och en som är användare på nätet kan själv skapa en egen hemsida, lägga in bilder, länka till andra hemsidor, skriva in texter och vid behov redigera dem, ändra, lägga till etc. Den instruktion som krävs ryms på mindre än en sådan här boksida. Mer avancerade webbsidor Vill man däremot skapa mer avancerade webb-platser med hög grad av interaktivitet, med animationer, videofilmer etc. då behöver man skaffa sig mer kunskaper, antingen genom att lära sig skriva html-koder eller genom att lära sig använda något av de flexibla och lätthanterliga pro- 100 folkbildning.net

5 folkbildning.net Sida 101 gram som finns för att skapa webbsidor. Två exempel är Macromedias Dreamweaver och Adobes GoLive. Med t.ex. Dreamweaver, konstruerat för humanistens/samhällsvetarens sätt att tänka, i kombination med Folkbildningsnätets hemsidestjänster, kan man idag, efter en dags koncentrerad fortbildning och några dagars egen övning, skapa egna webbsidor och webbstrukturer av hög kvalitet. Dessa program är således tämligen enkla att lära sig. För den som blir lite varm i kläderna är det svåra ofta att avhålla sig från att allt det roliga som tynger ned en webb-plats, dvs. gör den långsam och seg. En god regel för webb-konstruktörer som få lever upp till är att inte använda fler finesser än de som är absolut nödvändiga för att budskapet ska gå hem. Håller man sig till den regeln kommer man att få besökare som blir glatt överraskade och tacksamma över hur snabbt sidorna öppnas i jämförelse med vad som är vanligt på internet. Däremot ska man naturligtvis använda sig av tekniken när det har ett pedagogiskt värde. Med dagens teknik kan man exempelvis visa skeenden och processer som inte går att återge annat än på ett klumpigt sätt i skrift. Sådant som för bara några få år sedan krävde dyr datautrustning, specialprogram och experter kan nu åstadkommas med hjälp av de hemdatorer och dataprogram som man kan skaffa sig på vilken postorderfirma som helst. Vi anar suckarna från alla distanspedagoger i folkbildningen som tycker att de redan nu måste brottas med teknik så det räcker och som ställer frågan varför inte teknikerna kan ta hand om den biten. Webbdesign är ett pedagogiskt arbete Svaret på den frågan är mycket enkel. Webbdesign, att alltså skapa goda helheter digitalt, med text och bild, på ett sådant sätt att informationsvärdet och läsbarheten blir hög, är helt enkelt ingen teknikerkompetens. Den kompetensen ligger mycket närmre pedagogens och om pedagogen inte vill ta i den uppgiften, får skolor och studieförbundsavdelningar anställa ytterligare en yrkesgrupp, nämligen webbdesigners och då är vi plötsligt inne på det skräckscenario vi tecknade ovan, med kursutveck- folkbildning.net 101

6 folkbildning.net Sida 102 lingskostnader som blir så stora att ingen enhet i svensk folkbildning kan bära dem. Det finns ytterligare ett skäl till varför pedagogerna skall fortbilda sig för att själva kunna skapa sitt webbaserade material. Folkbildningen arbetar ju inte med färdigupplagda kurser som kan produceras på förhand och som sedan inte förändras under kursens gång. Folkbildaren måste ju ha en ständig beredskap för att kasta om, att lägga in nytt material, att snabbt kunna anpassa ett befintligt material inför en ny grupp eller en ny situation. Och för att kunna göra det måste man ha full kontroll över sina webbsidor. Om vi säger att det tar några dagar av fortbildning och egen övning innan man kan skapa egna webbstrukturer och sidor, är detta naturligtvis en sanning med modifikation. Det är en sak att kunna använda nödvändiga programvaror och en helt annan sak att göra webbaserade studiematerial med ett högt informations- och läsbarhetsvärde, med hög grad av interaktivitet och som dessutom är behagliga att möta för ögat. Hur lär man sig sådant? Fortbildningar Det fortbildningsprojekt som Folkbildningsrådet genomförde med medel från Distum, Särskilda fortbildningssatsningar för folkhögskollärare och cirkelledare vad gäller IT-stött lärande, genererade en lång rad fortbildningskurser, bl.a. i distanspedagogik, om hur man till exempel för olika syften använder Folkbildningsnätet, men också om hur man gör goda webbpresentationer. Folkhögskoledelen av projektet producerade en kurskatalog där man kan hitta lämpliga fortbildningskurser (som också finns på internet: Här finns också en kurs med namnet Interaktiva webbaserade studiemedel för folkhögskollärare, en mera avancerad kurs som beskriver hur man just arbetar med interaktivitet på webben. Kursen är gjord för den folkhögskollärare/cirkelledare som har grundläggande datakunskaper, mer förkunskaper än så behövs inte. En webbaserad verktygslåda har tagits fram som stöd för kursen och för den som efter kursen behöver lättillgängliga och lättanvändbara verktyg för att skapa egna interaktiva läromedel. 102 folkbildning.net

7 folkbildning.net Sida 103 Distanspedagogik Önskar man få till stånd någon av de ovan beskrivna fortbildningskurserna, kan man höra av sig till de kontaktpersoner som finns för respektive fortbildningskurs. Vill man, i sin egen organisation göra en egen kurs på temat, kan man i folkbildningsnätets resursdatabaser hämta det kursmaterial som respektive fortbildningskurs genererade. Sökväg hittar man i den katalog vi nämnt ovan alternativt på adressen Det är en förhoppning att vi i svensk folkbildning kontinuerligt och med en rimlig geografisk närhet, skall kunna erbjuda fortbildningskurser av hög kvalitet, inte bara i distanspedagogik rent allmänt, utan också i hur man utvecklar flexibla och snabbt föränderliga webbaserade studiematerial. folkbildning.net 103