Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till



Relevanta dokument
Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

KROPPEN Kunskapskrav:

WHO = World Health Organization

Tio steg till goda matvanor

Kemiska ämnen som vi behöver

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Näringsämnena och matspjälkning

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

o m m at och m otion?

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Vad påverkar vår hälsa?

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Yvonne Wengström Leg. Dietist

OCH~ ~ FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Näringslära En måltid

Läsa och förstå text på förpackningar

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Maria Svensson Kost för prestation

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Mat och dryck för dig som har diabetes

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

En riktig må bra-kasse!

Älsklingsmat och spring i benen

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Diabetesutbildning del 2 Maten

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Pedagogisk planering Elev år 5

Låt oss hållas starka!

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE

Anteckningar på Människokroppen

Kostråd energirik kost

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Namn: Anders Andersson Datum:

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Transkript:

Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och varför du behöver dem. Detta får du veta mera om här, så att du kanske får lite lättare att ta ställning till vad du bör äta. MÄNNISKAN

Varför behöver du äta? l När din kropp växer bildar den många nya celler. Därför måste du äta för att få byggmaterial till cellerna. Din kropp behöver också energi, och den finns i näringsämnen i maten. Bra mat innehåller lagom mycket av alla ämnen 5 som din kropp behöver. Maten som du äter delas upp i mindre delar när den går från munnen till mage och tarmar. I tarmarna delas maten upp i så små bitar att blodet kan föra ut bitarna från tarmarna till cellerna. Där sätts bitarna ihop till sådana ämnen som 10 cellerna behöver. näring avfall syre Näringen i maten används som bränsle och byggmaterial i cellerna. Det bildas också avfall. Många ämnen i maten Maten innehåller energirika näringsämnen som kolhydrater, proteiner och fett. I maten finns också vatten, vitaminer och mineralämnen. Kolhydrater finns bland annat i bröd, potatis, ris, pasta och 15 frukt. Proteiner finns i kött, fisk, ägg, mjölk och bönor. Fett finns i smör, ost, matolja och kött. Vatten finns i både mat och dryck. Vitaminer finns i frukt, kött och grönsaker. 20 Mineralämnen är vanliga i mjölk och grönsaker. Enzymer hjälper till När du tuggar maten i munnen blir den till så små bitar att du kan svälja den. Men redan i munnen börjar också maten delas upp i mindre bitar med hjälp av enzymer. De olika enzymerna är kemiska ämnen som finns nästan hela vägen 25 från munnen till ändtarmen. Det finns vatten i maten du äter. Men du måste också dricka för att få i dig tillräckligt med vatten. MATEN m.

Ostsmörgåsens väg l Följ med och se vad som händer med en ostsmörgås under det dygn som det tar för maten att komma från munnen till ändtarmens öppning. G) I munnen När du tuggar sönder smörgåsen med tänderna blandas den 5 med saliv. Saliv är en vätska som bildas i spottkörtlarna. Saliven innehåller enzym som delar upp kolhydraterna i brödet. Vad händer med ostsmörgåsen när den kommer ner i magen? CD I magsäcken När du sväljer maten går den genom matstrupen till magsäcken. Magsaften i magsäcken innehåller enzymer 10 som delar upp proteinerna i osten. I magsaften finns också saltsyra som kan ta död på bakterier som följt med maten. o I tolvfingertarmen När maten rinner in i tolvfingertarmen är den tunn som välling. Här delas fettet i mindre delar med hjälp av galla från levern. Från bukspottskörteln kommer andra enzymer 15 som delar upp maten i ännu mindre delar. o I tunntarmen I tunntarmen bryts maten ner ännu mer av tarmsaftens enzymer. Nu kan kapillärerna i tarmens väggar ta upp näringsämnena. De förs sedan ut till cellerna med hjälp av blodet. Vitaminer och mineralämnen tas upp direkt av 20 blodet och behöver inte brytas ner först. CD I tjocktarmen I tjocktarmen sugs vatten upp och det som nu finns kvar av ostsmörgåsen blir fastare. Lagom fast för att resterna ska komma ut som bajs från ändtarmen efter ett dygn...:m MÄNNISKAN

tänder +----emalj --~:d-~--+--~'--~spottkörtlar tandkött 1I'---I'3'~-- PuIpa -+'iif:!nlt--- t a n d b e n P-7~-- rottrådar mats I rupe ~--käkben U tl--::qt;;;!;::t---- biod käri och nerv gallblåsa~--i,...-,jo~ tolvfingertarm --c-:-c=-r""----t-bukspottkörtel Tänderna tuggar maten i mindre bitar så att vi kan svälja den. Tanden sitter fast i käkbenet med små rottrådar. Tandens yta är täckt av emalj som är hårt. Pulpan innehåller blodkärl och nerver och är mycket känslig. blindtarm maskformigt bihang --t-------t- ändtarm Tunntarm med tarmludd Den yta som tar upp näringen blir mycket stor genom att tunntarmens vägg är veckad och har små utstickande delar. De kallas tarmludd. MATEN la.

Vad används maten till? l Näringsämnena från maten kommer till cellerna med blodet. Cellerna använder de här ämnena för att få energi och när de ska bygga upp andra ämnen som behövs i kroppen. Maten som först brutits ner i mindre delar 5 används alltså för att bygga upp nytt. Socker och fett ger energi Före en idrottstävling laddar man ofta upp genom att äta mat som innehåller kolhydrater. När kolhydraterna i till exempel bröd och pasta delas upp i mindre bitar blir det till slut druvsocker av dem. Druvsocker används som bränsle la vid förbränningen i cellerna. Cellerna kan också använda fett som bränsle. liter (kg) per år 100~--------------- 80~--------~0---- 60~------~~----- 40~~~----------- 20~--------------- Of-----.--,--.-----.-...,..--+ 198019851990 199520002005 Både för mycket socker och fett i maten kan göra att du blir överviktig om du inte rör på dig och förbrukar överskottet av energi. Vanlig läsk innehåller mycket socker. I diagrammet kan du se att man dricker mer och mer läsk i Sverige. Cellerna bygger nya proteiner En femtedel av vad du väger är proteiner. De är viktiga på många sätt, särskilt när du växer och får fler celler i din kropp. Proteinerna är nämligen byggnadsmaterial i alla 15 celler och finns i stor mängd i dina muskler. För att proteiner ska kunna bildas i din kropp behöver du äta mat med proteiner i. Proteinerna bryts då först ner i mindre delar som sedan byggs ihop till de proteiner som din kropp behöver. Fett bildas som. skydd och reservnäring 20 Dina celler kan bilda fett av de näringsämnen som du inte genast förbränner. Fettet fungerar som reservnäring i kroppen. Fettet i din underhud skyddar dig också mot stötar och hjälper dig att hålla värmen när det är kallt. Hjälper korven till att hålla värmen? _ MÄNNISKAN

Järn och kalk är viktiga mineralämnen l För att de röda blodkropparna ska kunna bilda hemoglobin som transporterar syre i blodet, måste du äta mat som innehåller järn. Om du inte får i dig tillräckligt med järn blir du lätt trött eftersom dina celler då inte får tillräckligt med 5 syre. Du behöver också kalk för att bygga upp ditt skelett. Järn och kalk är exempel på mineralämnen. Vad det skulle skvalpa om det inte var bundet i cellerna I Du består mest av vatten Två tredjedelar av din kropp består av vatten. Det kan vara svårt att förstå, men både blod och celler innehåller mycket 10 vatten. Vattnet är viktigt för att det transporterar många ämnen som ska till och från dina celler. Vitaminer har speciella uppgifter Som du ser av tabellen finns det flera olika vitaminer. De behövs alla för att du ska må bra. Om du inte får i dig tillräckligt av något slags vitamin kan det märkas på något 15 sätt. Det kan du också se i tabellen. Ungefär två tredjedelar av din kropp är vatten. VITAMIN FINNS I OM DU FAR I DIG FÖR LITE A-vitamin Smör, mjölk, lever, ägg, morötter, grönsaker. Svårt att se i svag belysning. B-vitamin Grovt bröd, jäst, grönsaker, lever, kött. Minskad matlust, små sår vid mungiporna. C-vitamin Potatis, spenat, persilja, bär, citroner, Trötthet, minskad motståndskraft mot infektioner. apelsiner, nypon. D-vitamin Lever, mjölk, smör. Försvagat skelett, speciellt hos barn. Bildas i huden vid solbestrålning. E-vitamin Frön, bladgrön saker, margarin. Kan ge brist på järn i blodet. K-vitamin Spenat, kål, nässlor. Försämring av blodets förmåga att levra sig. Bildas av bakterier i tjocktarmen. MATEN_

Vad ska man äta? l Det finns många olika ideer i tidningar och på teve om vad man ska äta och hur man ska leva för att må bra. Inte ens forskarna kan alltid komma med enkla råd. Både kolhydrater och fett har betydelse för hälsan. Bra 5 kolhydrater finns i livsmedel rika på fullkorn och fibrer, som frukt, grönsaker, baljväxter, potatis samt flingor, bröd och pasta med fullkorn. Att byta ut mättat fett som bland annat finns i fet fil, korv, glass och choklad mot omättat fett är hälsosamt. la Exempel på mat med omättat fett är lax, nötter, oliver och rapsolja. Tallriken visar vad du behöver Tallriksmodellen från Livsmedelsverket visar hur man bör sätta samman en lunch eller middag. Den har tre delar, där två är stora och en mindre. Modellen säger ingenting 15 om hur mycket man ska äta, men visar på hur stora de tre delarna kan vara. Vill du äta hälsosamt? Ät mycket frukt och grönt - gärna 500 gram per dag! olivsmedels VERKET Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris! Välj gärna nyckelhålsmärkt! Box622.75126Ul>psal~ liv$medclsvenoet..e Ät fisk ofta - gärna 2-3 gånger i veckan! Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat! Dell: potatis, ris eller pasta samt eventuellt en bit fullkornsbröd 20 Del 2: grönsaker, rotfrukter och frukt. Den som är överviktig kan öka denna del till hälften av tallriken. Del 3: (minsta delen): kött, fisk, ägg eller baljväxter, som till exempel bönor. Leta efter nyckelhål! En del matvaror är märkta med ett nyckelhål. Nyckelhålet visar att livsmedlet är magrare och 25 innehåller mindre socker och salt, men mer fibrer och fullkorn än andra livsmedel av samma typ. Att ett livsmedel är magrare betyder att det innehåller mindre fett. IIIID MÄNNISKAN

l Fibrer är ett slags kolhydrater analöppning att tarmarnas sädeskorn som går från mun till utan att blodet tar upp dem. Fibrerna gör arbete flyter på jämnt och bra. Fullkorn är som har sitt skal kvar även om de krossats eller 5 malts ner till mjöl. I skalet finns många nyttiga ämnen. Märkning med nyckelhål finns bland annat på mjölk, ost, kött, matfett, oljor, bröd, pasta och flingor. Nyckelhålsmärkt bröd ska innehålla minst 25 procent fullkorn, pasta 50 procent och frukostflingor 50 procent, för att ta några 10 exempel. o Den här märkningen finns på livsmedel som är nyttigare än andra. Om man inte kan eller vill äta allt Av olika anledningar äter inte alla av all slags mat. En del har allergiska besvär och kan inte äta mat som till exempel innehåller ägg eller ämnen som kan finnas i mjöl. Andra tycker helt enkelt inte om all mat. Det finns också många 15 som inte kan äta all slags mat beroende på regler i deras religion. Vegetarianer äter bara mat som kommer från växter. En del vegetarianer äter också ägg och ost och dricker mjölk. Det finns olika anledningar till att bli vegetarian. En del tycker 20 att de mår bättre av att bara äta mat från växter. Andra tänker också på hur vi utnyttjar djuren. Några tänker på hur det ser ut i världen med hunger och svält och tycker att det är bättre att bara äta mat från växter. Maten räcker ju då till fler. Viktigt att få i sig proteiner 25 Människan har varit allätare och ätit kött nästan lika länge som hon funnits. De proteiner som människan är byggd av liknar mer djurens proteiner än växternas. Därför måste de som väljer att inte äta kött tänka på att äta flera olika sorters grönsaker för att få i sig vad de behöver. Den som inte 30 heller vill äta ägg eller dricka mjölk måste se till att få i sig proteiner från till exempel bönor och ärtor. Vegetarianer måste se till att kroppen får i sig det den behöver. MATEN mil

Sjukdomar i mage och tarmar Ont imagen 1 Ont i magen kan bero på många olika saker. Kanske tänker du på något som oroar dig. Ibland säger man att magen är själens spegel. Det betyder att magen visar hur du mår. Om du är stressad eller om du inte mår bra av andra orsaker kan 5 du få ont i magen. Det kan kännas som en sugande värk. Det bästa är ofta att ta itu med de problem som oroar dig. Men det är inte alltid så lätt. Det finns bra mediciner som kan hjälpa dig om det behövs. Inflammation i blindtarmen Egentligen är det inte blindtarmen som opereras bort när du 10 får en inflammation i blindtarmen. Som du ser på bilden på sidan 173 sitter blindtarmen i början av tjocktarmen. Det är bara den lilla delen som ser ut som en mask som opereras bort. Lös i magen och förstoppning Om man har ätit dålig mat som innehåller bakterier kan 15 man få diarre. Maten går då för snabbt igenom kroppen, avföringen blir lös och innehåller mycket vätska. Motsatsen till diarre är förstoppning. Då rör sig maten för sakta genom tarmarna och för mycket vatten sugs ut ur avföringen. Då kan avföringen bli hård och svår att få ut. MÄNNISKAN

Hål itänderna l Att ha hål i tänderna kallas för karies. Att du får karies beror oftast på att du inte håller tänderna tillräckligt rena. En del har lättare att få hål i tänderna än andra. När bakterier äter socker i din mun bildas det en syra som s fräter på tänderna så att det kan bli hål. Genom att borsta ofta och genom att använda tandkräm med fluor hjälper du emaljen att bli starkare. Karies - olika stadier Bara emaljen angripen. Emalj och tandben angripna. Emalj, tandben och pulpa angripna. ~ Rotspetsen inflammerad. Karies visar sig som hål i emaljen. Hålet blir större och större. När hålet har nått pulpan måste man göra en rotfyllning. Sammanfattning J~'~,,:.lII III ~~r Du behöver mat för att alla dina celler och du själv ska fungera bra. Du behöver äta tillräckligt med olika energirika näringsämnen, mineralämnen och vitaminer och få i dig vatten. Viktiga begrepp i kapitlet näringsämne enzym galla vegetarian kolhydrat saliv druvsocker karies protein magsaft mineralämnen fett saltsyra vitaminer MATEN mi