Skola för hållbar utveckling

Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Mariebergsskolan www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se 1

Ladda ner anmälningsformuläret på din dator innan du börjar fylla i det. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom du skriver i dem.) Skolans namn: Mariebergsskolan Skolans verksamhetsform: Förskoleklass och grundskola (F-åk 6) Skolans län: Västerbotten Skolans kommun: Umeå Skolans kommunkod: Skolans gatuadress: Rådjursvägen 129 Skolans postnummer: 90643 Skolans postort: Umeå Skolans telefonnummer: 090-165674 Skolans e-post: Skolans hemsida: www.skola.umea.se/mariebergsskolan Kontaktperson Namn: Mats Boman Telefon: 090-165636 E-post: mats.boman@umea.se Rektor/förskolechef Namn: Mats Boman Telefon: 090-165636 E-post: mats.boman@umea.se 2

1. Delaktighet Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har organiserat verksamheten så att alla barn, elever och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet med hållbar utveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med delaktighet: Förskoleklass: Förskoleklasserna arbetar utifrån värdegrundsfrågor. Hur vi ska vara mot varandra, våra saker, djur och natur. A och O är att vi lär känna varandra, får fungerande grupper samt hur vi är snälla kamrater. Personalen står för grovplanering, men det är viktigt att barnen får ta del av den demokratiska processen, främst då genom samtal i grupp - få igång diskussioner och funderingar. Vi lägger fokus på värderingsövningar samt samarbetsövningar. Barnen är då i högsta grad delaktiga. Detta genomsyrade även Mariebergsdagen där alla skolans elever är inblandade. En dialog förs med barnen dagligen. Vi arbetar temainriktat med allemansrätten, återvinning, sopsortering både teoretiskt samt praktiskt. Detta synliggörs dels på avdelningarna, i arbetsböcker, i hembrev för att inkludera föräldrar, samt kontinuerligt via hemsidans uppdateringar. Synliggörs något så smittar det av sig. Fritidshem: På fritidshemmet har vi förslagslåda. Uppföljning sker varje vecka i arbetslaget. Barnen ska vara delaktiga i planeringen av verksamheten. Vi synliggör barnens förslag i den pedagogiska verksamheten. Fritidsklubb: Vi har fritidsråd med eleverna på fritidsklubben en gång per månad. Vi har delat åk 4 och åk 5 i två grupper av organisatoriska skäl eftersom de har olika sluttider på skoldagen. Fritidsrådet fungerar både som informationskanal och som demokratiskt forum för eleverna. Vi skriver minnesanteckningar som sedan anslås på fritidsklubben. Åk 1-3: Kamratskapslektion 1 gång/vecka. Vi har utifrån filmerna värsta bästa vänner gjort övningar som handlar om hur man bemöter varandra. Sortering i klassrummen, av papper, glas m.m. Delaktighet på klassråden. Vi har tagit tillvara på barnens förslag och önskemål. Att göra eleverna medvetna om vad de behöver träna mer på eller göra färdigt. Att lära eleverna ta ansvar för sitt eget lärande. Kompisrespons på arbeten under lektionerna och på läxorna. Eleverna får lära sig hur man kommenterar och ger respons på ett ödmjukt sätt. Veckoutvärderingar, där eleverna berättar om veckan socialt och kunskapsmässigt. 3

Åk 4-6: Vi har jobbat för att eleverna ska utveckla förmåga att ta eget ansvar för sitt lärande och se långsiktigt på vad de lär oss och varför. Det ligger därför på varje lärares ansvar att tydliggöra detta inför nya arbetsområden. Vi har också jobbat för att förtydliga när eleverna får vara med och påverka så att de också ser att de har inflytande och känner att deras åsikter har betydelse, då vi tror att det i förlängningen kommer att leda till att de tar ansvar för sin egen situation både som elever och människor. Vad har fungerat bra? Förskoleklass: Barn i Förskoleklassålder ska få mer förståelse för saker och tings värden. Var kommer saker ifrån? Vad händer om man inte är rädd om det naturen erbjuder? Fritidshem: Fritidshemsbarnens förslag har varit genomförbara och för alla oavsett förutsättningar. Det barn som föreslagit ex vis leken har fått introducera och förklara den. Fritidsklubb: Inför den här terminen valde vi att dela eleverna i två grupper; åk 4 och åk 5. Vi upplever att det har fungerat bättre än året innan, då vi hade dem i helgrupp. Fler barn vågar ta sitt utrymme och föra fram sina tankar och åsikter och tankar i mindre grupp, samt att det finns mer tid för var och en att komma till tals. Åk 1-3: Genom att arbeta i små grupper i kompissamtalen, så har vi märkt att alla har fått komma till tals. Vi har märkt i det dagliga arbetet att eleverna har tagit till sig det vi har pratat om på lektionerna. Kompisresponsen är ett bra sätt att träna på att ge varandra beröm. Snabbutvärdering i slutet av lektionerna Åk 4-6: Vår uppfattning är att eleverna har blivit mer medvetna om att de är med och påverkar sitt eget lärande. Det ser vi både på kommunens trivselenkäts resultat och på den spontana respons vi får av eleverna. Hur kommer ni att arbeta vidare med att utveckla ert arbete gällande delaktighet? Förskoleklass: I Förskoleklassen samarbete med olika arbetslag ska vi dra lärdom och ta del av andras idéer. Vi kan göra det än mer synligt. Fritidshem: Fritidsbarnen kan leda den föreslagna aktiviteten. Fritidsklubb: Vi ska tydliggöra för eleverna vad elevdemokrati och elevinflytande innebär. 4

Åk 1-3: År 1 kan utveckla elevernas förmåga att ta eget ansvar. Att tydligt förklara målet med lektionen och följa upp detta vid lektionens slut. För att eleverna ska bli medvetna om sitt eget lärande. År 2 kan utveckla sin kompisrespons. Vi kan arbeta mer med att eleverna får ge respons på varandras arbeten. År 3 ska utveckla elevernas sociala kompetens. De ska arbeta med kill och tjejgrupper och jobba med värdegrunden. Åk 4-6: Ökad måluppfyllelse genom kontinuerlig återkoppling. 5

2. Ny personal Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har arbetat med ny personal. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här har vi arbetat med ny personal: Skolan har under perioden som vi haft utmärkelsen tyvärr minskat i elevantal och därmed inte anställt ny personal förrän nu till detta läsår då elevantalet är på väg upp igen. Skolans tanke kring arbetet med lärande för hållbar utveckling är att vid nyanställningar så har arbetslagen en viktig roll att fylla så att den nyanställde får stöd i sitt arbete. Rektors roll är att informera om skolans övergripande arbete kring HUT och att ge den nyanställde kompetensutveckling och stöd för dennes fortsatta arbete. Vad har fungerat bra? Arbetslagsorganisationen ändrades inför detta läsår för att kunna möta upp läroplanen och kunskapskraven. Nu består arbetslagen av åk 1-3 respektive åk 4-6 nära varandra på skolan tillsammans med fritidshem och fritidsklubb utifrån åldrarna. Förskoleklasserna ligger fortsatt i mitten av skolan. Hur kommer ni att fortsätta arbeta med att utveckla rutiner för ny personal? Vi arbetar på attt hitta fler gemensamma träffpunkter inför kommande läsår. 6

3. Kompetensutveckling Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har arbetat med kompetensutveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här har vi arbetat med kompetensutveckling: Mycket fokus har legat på införandet av Lgr 11, betyg och bedömning. Vi har också arbetat med värdegrundsfrågor på olika sätt t ex genom bokcirkel kring boken "Vilse i Skolan", LR och Lärarförbundets utbildning i etik. Vad har fungerat bra? Både bokcirkel utlagt på sex olika träffar i olika arbetsgrupper som letts av specialpedagog och heldagskonferensen kring etik. Skolverkets olika implementeringsinsatser kring Lgr 11 har också fungerat bra då de flesta kunnat ta del av dessa. Hur kommer ni att fortsätta arbeta och utveckla ert arbete med kompetensutveckling? Betyg och bedömning kommer fortsättningsvis att ha stor betydelse, även hur vi ska förkovra oss i arbetet med elevers inflytande och ansvar över sitt eget lärande. Vi kommer att använda oss av gemensamma dagar där vi har möjlighet att stänga omsorgsdelen samtidigt som det är skollov för att utveckla vårt arbete med värdegrund och hur eleverna ska lära sig hur de kan ha inflytande och ansvar för sin utbildning och sitt lärande. Vi kommer också att inom en två-årsperiod påbörja matematiklyftet. 7

4. Samverkan med omvärlden Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har informerat och delat med er av era erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och hur samarbetet med omvärlden har fungerat. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med samverkan med omvärlden: Vi har skapat nätverk med andra skolor i vårt närområde. Vi samverkar med skolledarutbildningen genom att möta andra skolledar och forskare från sverige och andra delar av världen. Under höstterminen 2013 har vi också tagit emot lärarstuderande från USA Vad har fungerat bra? Kontakten med Universitet och rektorsprogramet. Hur kommer ni att fortsätta arbeta och utveckla ert arbete med samverkan med omvärlden? Vi fortsätter att utveckla nätverken till att även bli ämnesinriktade och kring lärandet för elever i behov av särskilt stöd. 8

5. Måluppfyllelsen (valfritt antal) Beskriv hur ni under de senaste tre år som ni har haft utmärkelsen har arbetat med måluppfyllelse kopplat till aktuella styrdokument. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Vårt första mål: Alla elever ska få minst 20 minuter rörelse varje dag Så här har vi arbetat med målet: Schemalagt rörelsepass Vad har varit bra? Initialt fungerade detta, men det blev svårigheter utifrån timplan och garanterad undervisningstid Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det? Vi har under höstterminen startat upp vuxenstyrda rastaktiviteter på några av elevernas raster. Under våren fortsätter detta med målet att alla raster ska innehålla en vuxenstyrd rastaktivitet. Vårt andra mål: Alla elever ska få lära sig om återvinning och återanvändning. Så här har vi arbetat med målet: Eleverna är delaktiga i sopsortering och kompostering. Vi genomför lektioner om återvinning och dess betydelse i ett hållbart perspektiv. Hela skolan har en gemensam skräpplockardag. Vad har varit bra? Medvetenhet hos eleverna ökar i takt med stigande ålder vilket gör att vår bedömning med vårt sätt att arbeta är bra. Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Eftersom vi varje år får nya elever utvecklar vi vårt sätt att göra eleverna delaktiga som också ger följdverkningar för andra ämnen och lärandet i stort. Vårt tredje mål: Så här har vi arbetat med målet: Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Vårt fjärde mål: Så här har vi arbetat med målet: Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? 9

Vårt femte mål: Så här har vi arbetat med målet: Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? 10

Förnyad ansökan 6. På vilket sätt har barnen och eleverna gjorts delaktiga i arbetet med Hållbar utveckling. (Skriv i det grå fälten. Det expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med barnens och elevernas delaktighet i arbetet med Hållbar utveckling Förutom det som beskrivits tidigare med att öka eleverna inflytande och ansvar för sitt lärande har vi också arbetat med att skapa en trivsam miljö i skolrestaurangen samt öka medvetenheten hos eleverna om energiförbrukningens betydelse för miljön. Vad har fungerat bra? Arbetet med att skapa trivsam miljö i skolrestaurangen har fungerat bra, vi har ökat antalet vuxna som äter tillsammans med eleverna, vi har infört en tyst period på mellan 5-10 minuter från att man kommer in i restaurangen vilket gör att ljudnivån har minskat och trivseln ökat. Vad kan utvecklas? Fortsätta arbetet med att utveckling av undervisningen kring energiförbrukningen till ett mer ämnesövergripande arbetssätt. Bifoga gärna dokument som stöd för er ansökan Ifylld ansökan med ev. bilagor skickas via e-post till skolverket@skolverket.se Ytterligare information kan fås via e-post av eva.engdell@skolverket.se 11