Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Romstad förskola

Relevanta dokument
Gruvlyckans förskola

Gruvlyckans förskola

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING. Likabehandlingsplan

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling. Förskolan Kullerbyttan Medborgarskolan Värmland-Örebro 2016

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hjärtums förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2015/2016

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Opalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Likabehandlingsplan. Förskolan Björken. Vision. På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

Ryets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Nyckelpigans Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Ekbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot kränkande behandling och plan för likabehandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

Nyckelpigans Förskola Trygghetsplan. Läsår:

LIKABEHANDLINGSPLAN VÄSTERSTRANDS FÖRSKOLA KARLSTADS KOMMUN

Kvillsfors förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ryrsjöns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergmansgården

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Marielunds plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för. Skogsdungens förskola. 2017/2018 Skogsdungens vision

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Bildningsförvaltningen Fågelstigens förskola Okt -14

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Höjdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svalans förskola avd. Svalan och Pusslets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Stentägtens förskola

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Plan mot diskrimenering och kränkande behandling Likabehandlingsplan. Förskolan Hagabacken 2015/2016

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

SÄTERS KOMMUN

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Änggårdens förskola

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Planen upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för - att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014

Förskolan Kåsans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lustigkulles plan mot diskriminering och kränkande behandling

Djuptjärns förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Pepparmyntans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kristallens

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2016-2017 Romstad förskola Vision På vår förskola ska alla känna sig trygga och bli respekterade för den man är.

Varje dag i förskolan blir barn oense med varandra. Någon får inte vara med i leken någon annan blir fråntagen en leksak. Barns möten med andra barn kan ibland innebära att situationer uppstår som kan vara kränkande för andra barn. Med närvarande, engagerade och lyhörda vuxna i lek och aktivitet kan dessa tillfällen leda till ett lärande och utvecklad samvarokompetens. Ansvarig för upprättande av denna plan är Förskolechef Petra Samuelsson Petra.samuelsson@karlstad.se 054-5403010 2

Innehåll Utvärdering av förra årets plan på avd. Blåklockan... 4 Förebyggande arbete på avdelningen Blåklockan... 4 Utvärdering av förra årets plan på avd. Gulsporren... 5 Förebyggande arbete på avdelningen Gulsporren... 5 Vårt främjande arbete... 6 Ett gemensamt förhållningssätt... 6 Bemöta varandra positivt... 6 Ha tydliga ramar... 6 Se och uppmärksamma alla barn. Alla barn är allas... 7 Skapa goda kontakter med vårdnadshavare... 7 Vårt främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna... 7 Kränkande behandling... 7 Kön... 7 Könsidentitet eller könsuttryck... 7 Religion eller annan trosuppfattning... 8 Funktionsnedsättning... 8 Sexuell läggning... 8 Ålder... 8 Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling... 9 Rutiner för att upptäcka;... 9 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera... 10 Om vuxna kränker/diskriminerar barn eller vuxna kränker/diskriminerar vuxna.... 10 När barn kränker barn... 10 Hur alla blir delaktiga och informerade om förskolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling... 11 Ansvarsfördelning... 12 3

Utvärdering av förra årets plan på avd. Blåklockan 11/1 Vi har börjat märka en liten förbättring, det har blivit minde med konflikter där barnen biter varandra och drar i håret. Det märks att det gör skillnad när vi pedagoger finns med i rummet. Vi märker också att våra större barn har blivit bättre på att lösa konflikter där de använder ord istället för handling. (slåss, skriker mm) Vi pedagoger jobbar på som vi har gjort förut. 30/5 Vi har märkt en liten tillbakagång pga. vår 200-jobbare har slutat vilket innebär att vi pedagoger måste gå ifrån barngruppen för praktiska göromål, såsom dukning bäddning och mellanmål etc. Vi har barn som gått upp i tid vilket lett till mer konflikter pga. trötta barn och förändrade lekkonstellationer. Vi jobbar vidare så som vi gjort under läsåret, nu under våren är vi ute mer vilket leder till att barnen får mer utrymme och minde konflikter uppstår. Förebyggande arbete på avdelningen Blåklockan Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer. Vårt förebyggande arbete i år utgår från den kartläggning vi gjort. Analysen av kartläggningen ligger till grund för vårt förebyggande arbete under året. Mål för året 2016-17 Kartläggningsmetoder Observationer Analys av kartläggning På avdelningen har vi några barn som är osäkra, ej självständiga och svårt att komma med i leken. Dom går helst med oss pedagoger och leker gärna så länge vi stannar kvar med dom. Eftersom de är så osäkra finns en risk att de hamnar utanför gruppen. Mål för året Delmål Få dem stanna kvar i leken tillsammans med andra barn och få en tillhörighet i gruppen. Åtgärder/Aktiviteter Vi pedagoger bjuder in till lek tillsammans med andra barn. Uppmuntra dem att leka med andra barn/ vara en tråkig vuxen vilket tar bort fokus från oss pedagoger. Delar upp barnen i mindre grupper för att skapa trygghet. 4

Ansvarig Arbetslaget Tidsperiod September 2016- maj 2017 Uppföljning januari 2017 Utvärdering Maj 2016 Utvärdering av förra årets plan på avd. Gulsporren Feb-16: Utifrån observationer så har barnen börjat använda andra uttryckssätt till varandra. De barn som tidigare gått tysta ifrån en konfliktsituation, stannar numera kvar i större utsträckning och säger ifrån. Vi pedagoger fortsätter att uppmuntra till att barnen ska säga vad de tänker, känner och vill. Maj- 16 Barnen utvecklas mer och mer i sitt konflikthanterande, men det är något som ständigt behöver stöttas i. Vi ser en klar förbättring mot tidigare, men är något som ständigt kan utvecklas mer. Förebyggande arbete på avdelningen Gulsporren Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer. Vårt förebyggande arbete i år utgår från den kartläggning vi gjort. Analysen av kartläggningen ligger till grund för vårt förebyggande arbete under året. Mål för året 2016-2017 Kartläggningsmetoder Observationer och situationer som har uppstått. Analys av kartläggning Mål för året Delmål I vår kartläggning har vi sett att flera barn i gruppen har starka viljor och vill bestämma över andra i leken vilket skapar konfliktsituationer. I leken är det barn som vid konflikt använder handgripligheter eller fraser som Du får inte vara med eller jag vill inte leka med dig. Dessa fraser kan även sägas direkt barnen kommer på morgonen. Mål: Uppmuntra barnen att andra än Jag får vara med och bestämma i leken. När man kommer på morgonen säger man Hej 5

Målet är nått: När vi pedagoger ser att barnen väljer att prata med varandra och finna en lösning på konflikten istället för att slåss eller skrika åt varandra. Att man säger Hej och har ett trevligt bemötande mot alla. Åtgärder/Aktiviteter Närvarande pedagoger som pratar med barnen när eventuella situationer uppstår. Vända på situationen så att barnen får en förståelse för hur andra känner och tänker. Empatisamlingar där vi pratar, dramatiserar och sätter ord på känslor. Ansvarig Arbetslaget. Tidsperiod 23 september 2016-30 Maj 2017 Uppföljning januari 2017 Utvärdering maj 2017 Utvärdering Observationer kommer att genomföras. Vårt främjande arbete Ett gemensamt förhållningssätt Alla som arbetar i förskolan skall; Bemöta varandra positivt Säga hej till alla barn och vuxna på förskolan varje morgon. Alltid benämna barnen vid namn. Ha ett tillåtande och uppmuntrande förhållningssätt där vi peppar barnen till att prova på och klara saker själva, men där det också är tillåtet att göra fel och få hjälp av en vuxen. Berömma barnen för det positiva de gör och säger. Prata med och lyssna på varje barn varje dag. Ha tydliga ramar Lära barnen att sluta betyder sluta. Det är tillåtet att sätta sin gräns och säga nej och det ska respekteras. Vara konsekventa i vårt handlande. Det som gäller ena dagen gäller också den andra. Följa upp konflikter och börja nysta med den som är ledsen innan vi pratar med den som tycks ha orsakat händelsen. Ha fasta återkommande rutiner. Förbereda barnen när rutiner ändras och tala om varför. 6

Fylla dagarna med aktiviteter som är anpassade till barnens mognad, utvecklingsnivå och förutsättningar. Se och uppmärksamma alla barn. Alla barn är allas Trösta och lösa konflikter med alla barn. Vara uppmärksam på signaler från barnen. Signaler kan vara barnets kroppsspråk, om de drar sig undan, är ledsna, inte vill vara med och leka eller är utåt agerande m.m. Medvetet befinna sig där barnen är såväl inomhus som utomhus. Skapa goda kontakter med vårdnadshavare Lägga stor vikt vid inskolning och överskolningsperioder så att barn och föräldrar känner sig trygga och välkomna. Ha daglig kontakt vid lämning och hämtning. Barnets trygghet och trivsel tas upp vid varje utvecklingssamtal. Informera om innehåll och mål i Likabehandlingsplanen vid inskolning, föräldramöten och och/eller på utvecklingssamtal. Vårt främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Kränkande behandling Vi ser till att barnen inte utsätts för någon kränkande behandling genom att; Vi vuxna föregår med gott exempel och visar barnen hur vi ska bete oss mot varandra genom att aldrig tala illa om andra kollegor, andra barn eller föräldrar. Om konflikt uppstår hjälper personalen till att reda ut det som hänt. Personalen ser till att vara närvarande vuxna i lek och aktivitet i alla rum såväl utomhus som inne. Vårt värdegrundsarbete, där vi pratar om och visar hur vi ska vara mot varandra, blir en naturlig del av den dagliga verksamheten. Kön Vi skapar en god pedagogisk miljö där flickor och pojkar inte blir hämmade av traditionella könsmönster genom att; Noga tänka igenom placeringar och gruppindelningar för att ge alla barn utrymme att uttrycka sig. Allt lekmaterial och alla aktiviteter är tillgängliga för alla barn oberoende av kön. Vi benämner inte gruppindelningar på barnen med kön utan med andra namn som inte har med kön att göra. Vi tillhandahåller dockor av olika slag med olika kön. I våra boklådor och bokhyllor finns det böcker med både flickor och pojkar som huvudperson. Könsidentitet eller könsuttryck Vi skapar en god pedagogisk miljö där flickor och pojkar inte blir hämmade av traditionella tankar och föreställningar om biologisk könstillhörighet och samhällets könsnormer Att få vara den man är, oberoende av kön. 7

Det är ok att bryta mot föreställningarna om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Religion eller annan trosuppfattning Vi arbetar för att barnen utvecklar sin förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar genom att; Välkomna modersmålslärarna och ge dem utrymme i verksamheten och pratar med barnen om varför de är i barngruppen. När vi har barn, föräldrar, modersmålslärare och kollegor med annan kulturell bakgrund i våra barngrupper bjuder vi in dem att berätta för oss om sin kultur, om de vill. Vi pratar om olika kulturer och religioner även om de inte är representerade i våra barngrupper. Vi tillhandahåller dockor av båda könen med olika hår och hudfärg. I våra boklådor och bokhyllor finns litteratur som handlar om andra kulturer. Funktionsnedsättning Vi anpassar verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar genom att; Noga tänka på vilka gemensamma aktiviteter vi väljer och hur vi utformar aktiviteterna för att alla barn ska kunna delta på sina villkor t.ex. hitta sätt för att hänga med i leken eller delta i utflykter. Personalen ökar kunskaperna om olika funktionshinder genom relevant fortbildning. Personalen kontaktar BVC och SPO vid behov för rådgivning och handledning. Även förälder/vårdnadshavare kan vara en kunskapskälla. Sexuell läggning Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer och får varje barn att känna stolthet över sin familj. I våra boklådor och bokhyllor finns litteratur med olika familjekonstellationer. Ålder Vi benämner inte gruppindelningar på barnen med ålder utan med andra namn som inte har med ålder att göra. Vi fyller dagarna med aktiviteter som är anpassade till barnens ålder, mognad och utvecklingsnivå. Vill du veta vad lagen säger och vad begreppen står för, läs i vår fristående bilaga Vad säger lagen och vad betyder diskrimineringsgrunderna (Bilaga 1) 8

Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen. Ett barn eller en vuxen som berättar att hon eller han känner sig kränkt, ledsen, arg, sårad eller skadad måste alltid tas på allvar. Rutiner för att upptäcka; Trakasserier och kränkande behandling mellan medarbetare/annan vuxen-barn. All personal, inklusive vikarier ansvarar för att vara uppmärksamma på varandras förhållningssätt. Handledare ansvarar för att praktikanter och elever alltid arbetar tillsammans med ordinarie personal, aldrig ensam. När obekanta personer dyker upp på förskolan är det all personals ansvar att ta reda på vem personen är och i vilket ärende hen befinner sig i verksamheten. Det är all personals ansvar att omedelbart uppmärksamma om vi hör eller ser någon vuxen (medarbetare/förälder) kränka eller diskriminera ett barn. Den som uppmärksammar en händelse ansvarar för att ifrågasätta och uppmärksamma den vuxnes handlande direkt. Kränkande behandling mellan barn-barn Alla pedagoger ansvarar för att ha god uppsikt över alla utrymmen och platser där barnen befinner sig. Pedagogerna skall fördela sig inne och ute på ett sätt att man har uppsikt överallt. Alla barn skall uppmuntras att berätta för en vuxen när något inte känns bra. Det är allas ansvar att uppmuntra till detta genom kontinuerliga samtal och genom att vara uppmärksam och lyhörd inför det barnet visar/berättar. Ansvarspersonal ser till att uppmana föräldrar redan vid inskolning att tala om för oss när barnen visar tecken på oro runt förskole vistelsen. I den dagliga kontakten med föräldrar ansvarar all personal för att vara lyhörd och uppmärksam. Pedagogerna ansvarar för att kartläggningen av barnens trygghet och trivsel tas tillvara. 9

Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera Om vuxna kränker/diskriminerar barn eller vuxna kränker/diskriminerar vuxna. 1. Ingripa omedelbart vid signal. I första hand ska den som hört/sett ta upp det med personen i fråga. Var rak genom att reagera och säga till om en kollega/annan vuxen beter sig kränkande mot någon. Ansvarig: Den som såg/hörde händelsen. 2. Informera och anmäl till förskolechef. Anmälan görs på blankett Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller kränkande behandling (Bilaga 2.) Ansvarig: Den som såg/hörde händelsen. 3. Förskolechef anmäler till huvudman på blankett Anmälan om diskriminering och/eller kränkande behandling - till Barn och ungdomsnämnden (Bilaga 3). Ansvarig: Förskolechef. 4. Förskolechef kontaktar berörda pedagoger och påbörjar en utredning (Bilaga 4). 5. Vid behov skrivs en utredning och åtgärdsplan (Bilaga 4). Ansvarig: Förskolechef. 6. När ärendet är avslutat återrapporteras det till Barn och ungdomsnämnden. Ansvarig: Förskolechef När barn kränker barn 1. Ingrip omedelbart vid signal. Lyssna till den utsatta och den/de som utsätter, prata med de inblandade, trösta och hjälp till att lösa konflikten och visa på andra sätt att förhålla sig och agera i liknande situationer. I de allra flesta fall kan händelsen anses som utagerad och löst. Pedagogen bedömer om situationen är utagerad och löst. Om inte; gå vidare till nästa steg. 2. Informera vårdnadshavare. Ansvarig: Den som fick signalen eller annan berörd pedagog. 3. Anmälan görs till förskolechef på blankett anmälan till förskolechef angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. (Bilaga nr 2) Ansvarig: Den som fick signalen. 4. Förskolechef anmäler till Barn och ungdomsnämnden på blankett Anmälan till BUN angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling (bilaga 3). 10

5. Förskolechef kontaktar berörda pedagoger och påbörjar en utredning. Vid behov skrivs en åtgärdsplan; utredning och åtgärdsplan vid diskriminering och kränkande behandling. (bilaga nr 4). Ansvarig: Förskolechef. 6. När ärendet är avslutat återrapporteras det till Barn och ungdomsnämnden. Ansvarig: Förskolechef. Hur alla blir delaktiga och informerade om förskolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Barn Vi pratar med de äldsta barnen om vad innehållet i Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling betyder vid samlingar och andra tillfällen i början av varje termin men också när personalen tycker att behov finns. Vid kartläggning och utvärdering av mål för året intervjuas barnen och resultatet beaktas när vi sätter mål för nästa verksamhetsår. Ansvarig är avdelningens personal. Förälder Vid kartläggning och utvärdering av mål för året involveras föräldrarna genom intervjuer eller enkätfrågor och resultatet beaktas när vi sätter mål för nästa kalenderår. Informerar vårdnadshavare om Likabehandlingsplanen vid inskolning, föräldramöten och/eller utvecklingssamtal. Personalen fångar upp föräldrars synpunkter och tar dem i beaktande i det fortsatta arbetet. Ansvarig är avdelningens personal. Personal Vi pratar om innehållet i Likabehandlingsplanen och Plan mot kränkande behandling i samband med höstens planeringsdag. Kartläggning görs och mål för året sätts i oktober när personalen lärt känna barngruppen. Mål kan också läggas till under året beroende på barngruppens behov. Arbetslaget för diskussioner om innehåll, mål och om hur arbetet fortskrider på avdelningsplaneringar, veckomöten samt APT. Planen följs upp i januari och utvärderas i maj. Nyanställd personal, vikarier, VFU-studenter och andra som gör praktik i vår verksamhet informeras om planen och årets mål av respektive arbetslag Ansvarig är alla som arbetar i verksamheten. 11

Ansvarsfördelning Det är förskolechefens ansvar att: Säkerställa att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Säkerställa att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller kränkande behandling som beskrivs i likabehandlingsplanen. Årligen upprätta och utvärdera en Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling i samarbete med personal, barn och vårdnadshavare Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering och kränkande behandling Om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Det är pedagogernas ansvar att: Följa förskolornas Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. Dokumentera misstänkt/anmäld/ upptäckt diskriminering eller annan kränkande behandling och informera ansvarig förskolechef Se till att vårdnadshavare får kännedom om innehållet i Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling varje år. Påtala för vårdnadshavare vikten av att de informerar personalen om de upptäcker trakasserier eller kränkande behandling i barngruppen Att uppmuntra barnen till att prata med oss vuxna om de själva eller en kompis är utsatt. Att prata med de äldsta barnen om innehållet i Likabehandlingsplanen. 12