Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation lägesrapport 2012
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr 2012-11-17. Publicerad www.socialstyrelsen.se december 2012 2
Förord Socialstyrelsen lämnade 2011 förslag till hur vi kan ta det nationella samordningsansvaret och leda den fortsatta utvecklingen tillsammans med berörda intressenter inom den nationella e-hälsostrategins insatsområde informationsstruktur. Grundläggande förutsättningar för detta är att en nationell samordning kring målen för insatsområdet vidmakthålls och att det finns en stabil förvaltningsorganisation som kan driva det nationella arbetet med en gemensam informationsstruktur för vård och omsorg. En viktig uppgift för denna organisation är att säkerställa att de nationella satsningarna för att förbättra interoperabiliteten inom vård och omsorg bedrivs samordnat och långsiktigt, och så effektivt som möjligt i förhållande till den nytta som önskas på kort och lång sikt. Denna lägesrapport för 2012 års uppdrag utgör en lägesbeskrivning av Socialstyrelsens pågående arbete inom området, samt beskriver det arbete som planeras fortsätta under 2013. Följande personer har medverkat i arbetet med denna rapport: Maria Bratt, Kristina Bränd Persson, Helen Sotterman, Lotti Barlow, Ann-Helene Almborg, Erika Ericsson, Karin Ahlsén, Lotta Holm Sjögren, Åsa Fernlund, Helga Einarsdóttir, Ulla-Carin Viklund, Lisa Wolff Foster, Anna-Karin Isaksson, Katrin Westlund, Kerstin Risshytt, Evamaria Nerell, Stefano Testi (samtliga från Socialstyrelsen), och Helena Nilsson, Center för ehälsa i samverkan (CeHis). Taina Bäckström Ställföreträdande myndighetschef 3
4
Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Regeringsuppdrag 2012 7 Underhåll, förvaltning och utveckling av arbetet 7 Etablering av råd 7 Socialstyrelsen som användare 7 Försöksverksamheter 8 Uppföljningsmodell 8 Normering 8 Utökat förvaltningsuppdrag 8 Särskilda satsningar på socialtjänst 8 Olika vägval 9 Bakgrund 10 Syftet med en gemensam informationsstruktur 10 Samordning av informationsstrukturarbetet 10 Framtida organisatorisk hantering av uppdraget 11 Regeringsuppdrag 2012 12 Etablering av råd 12 Socialstyrelsen som användare 13 Utveckling av Socialstyrelsens patientregister 13 Uppdatering av nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 14 Uppföljning och statistik om äldres behov och insatser 14 Försöksverksamheter 14 Uppföljningsmodell 15 Normering 15 Socialstyrelsens förvaltningsuppdrag 17 Uppgifter för förvaltningsorganisationen 17 Exempel på aktuella arbeten 19 Nationell informationsstruktur och fackspråk 19 Granskning av den nationella informationsstrukturen 19 Vidareutveckling av nationellt fackspråk för vård och omsorg 20 Ökad kvalitet i vård- och omsorgsinformation 22 Utveckling av nationell källa för ordinationsorsak 22 Dokumentation och uppföljning av levnadsvanor 22 Nytt tandvårdsstöd 22 Projekt för överföring av information 23 Enkät till landstingen 23 Utbildning 23 Uppföljning av försöksverksamheter i tre kommuner 24 5
Utökat förvaltningsuppdrag 25 Särskilda satsningar på socialtjänst 29 Olika vägval och ambitionsnivåer 31 Internationella strategier 32 EU och överföring av hälsorelaterad information 32 England 33 Nederländerna 33 Australien 34 Kanada 35 Övergripande inriktning 36 Angreppssätt 37 Kostnader för satsningar 38 Verksamhet och kostnader 2013 40 Prognos för utfall 2012 43 Ord och uttryck 44 Referenser 46 6
Sammanfattning Socialstyrelsen har sedan 2007 haft uppdrag från regeringen att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Regeringen har också gett Socialstyrelsen ett samordningsansvar över det insatsområde kring informationsstruktur som hanterar dessa frågor inom strategi för nationell ehälsa. Socialstyrelsen föreslog 2011 att vi skulle ta över delar i insatsområdet som idag inte ligger hos oss. Syftet är att skapa förutsättningar för ett mer effektivt arbete med frågorna, bland annat genom etablering av en samordnad förvaltning. Socialstyrelsen föreslog också att ett råd ska inrättas för att vägleda myndigheten i strategiskt viktiga frågor rörande området. Regeringsuppdrag 2012 I denna lägesrapport beskriver Socialstyrelsen hur långt vi har kommit i arbetet med regeringsuppdraget för 2012. Uppdraget slutrapporteras den 31 maj 2013. Underhåll, förvaltning och utveckling av arbetet Socialstyrelsen planerar utveckling och upphandling av verktyg för att på ett mer effektivt sätt hantera förvaltning av Snomed CT. Vi vill också kunna göra uppdateringar av klassifikationer på ett säkrare och effektivare sätt, samt kunna hantera och distribuera innehållet i Socialstyrelsens termbank på ett bättre sätt. Därutöver upphandlar myndigheten en etablerad förvaltningsmodell och konsultstöd. Syftet är att skapa former för att säkra att den fortsatta förvaltningsetableringen sker på ett strukturerat sätt i enlighet med de krav som verksamheterna inom vård och omsorg har. Etablering av råd Socialstyrelsen kommer under hösten fatta beslut om att inrätta ett nationellt råd för gemensam informationsstruktur. Rådet kommer att ledas av Socialstyrelsens generaldirektör, med avdelningschefen på avdelningen för regler och tillstånd som vice ordförande. Inbjudan att nominera ledamöter kommer att skickas i slutet av året, och det första mötet planeras till början av 2013. Socialstyrelsen som användare Socialstyrelsen har under året lagt mer resurser än tidigare på att öka användningen av den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket i myndighetens egna verksamheter och produkter. Socialstyrelsen har ett internt samarbete för att se hur en nationell informationsstruktur och ett nationellt fackspråk kan bidra vid utveckling av Socialstyrelsens patientregister, uppdatering av nationella riktlinjer för 7
hjärtsjukvård och vid den fortsatta utvecklingen av nationell statistik om äldres behov och insatser. Försöksverksamheter I årets uppdrag har Socialstyrelsen fått åtta miljoner kronor att fördela till försöksverksamheter inom områdena nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk för vård och omsorg. Kommuner, landsting och organisationer som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvård och socialtjänst har haft möjlighet att söka medel. Socialstyrelsen har fått in omkring 60 ansökningar som just nu genomgår granskning för beslut. Medlen kommer att betalas ut 2012, och kan användas under hela 2013. Socialstyrelsen kommer under 2013 att göra en begränsad uppföljning av användningen, för att under 2014 göra en slutlig uppföljning. Uppföljningsmodell Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en modell för att kunna följa upp huvudmännens arbete med ändamålsenlig och strukturerad dokumentation. Uppdraget kommer att erbjudas ett universitet, med avrapportering i maj 2013. Normering Socialstyrelsen kommer under den närmaste tiden att fokusera på att undersöka vilka delar av den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket som det är möjligt att ta fram föreskrifter om utifrån befintliga bemyndiganden. En förutsättning för att kunna ta fram föreskrifter är att det finns en tillräckligt tydlig och adekvat koppling till skyddet för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa. I annat fall torde normering endast kunna göras antingen som verkställighetsföreskrifter eller som allmänna råd. Normeringen ska ställa krav som syftar till att ge förutsättningar för ett informationsutbyte inom eller mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten som är såväl patientsäkert som rättsäkert. Utökat förvaltningsuppdrag Socialstyrelsen har tillsammans med CeHis genomfört en översiktlig genomgång av produkter, dokument och projektresultat hos CeHis som kan vara aktuella för överlämning till Socialstyrelsen för förvaltning eller bevarande. Det är CeHis som tillsammans med Socialstyrelsen avgör vad som ska övertas, och Socialstyrelsen som beslutar om hantering efter övertagandet. Överlämnandet kommer att ställa krav på en utökning eller förändring av Socialstyrelsens förvaltningsorganisation för området. Särskilda satsningar på socialtjänst Socialstyrelsens förvaltningsorganisation har ett uppdrag som i lika stor omfattning gäller socialtjänsten som hälso- och sjukvården. Vi har dock inte beskrivit socialtjänstens verksamheter och informationsbehov tillräckligt 8
tydligt i tidigare arbete med den nationella informationsstrukturen, då arbetet till stor del avgränsades till hälso- och sjukvård. Socialtjänsten har inte heller någon motsvarighet till den tillämpade informationsstruktur som CeHis har tagit fram för landstingen. Slutligen är behovet stort att arbeta vidare med fackspråket för socialtjänsten. Med detta som bakgrund ser Socialstyrelsen att det finns skäl att genomföra särskilda utvecklingsarbeten för socialtjänsten, som ligger utöver det ordinarie arbetet i förvaltningen. Olika vägval Socialstyrelsen har genomfört en mindre studie av hur andra länder, och EU, prioriterar frågor som rör interoperabilitet (det vill säga regler som gör att itsystem kan kommunicera med varandra). Studien har avgränsats till hälsooch sjukvård då satsningarna inte har omfattat socialtjänst. Dessa internationella erfarenheter visar på att nationell eller central samordning, tydliga avgränsningar och medverkan från berörda personalgrupper är viktiga faktorer för att lyckas. 9
Bakgrund Regeringen vill se att en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation används inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsen har utifrån denna ambition sedan 2007 haft uppdraget att inom den nationella strategin för ehälsa utveckla en nationell informationsstruktur och ett nationellt fackspråk för vård och omsorg. Därutöver har CeHis (Center för ehälsa i samverkan) ansvaret för att inom strategin utveckla en tillämpad informationsstruktur för hälso- och sjukvården. Dessa frågor hanteras i samma insatsområde, informationsstruktur, i den nationella strategin. Socialstyrelsen föreslog vid rapporteringen till regeringen i december 2011 att myndigheten skulle få ansvar för samordningen av det nationella arbetet inom hela insatsområdet [1]. Syftet med en gemensam informationsstruktur Inom den nationella strategin för ehälsa finns en stor enighet om betydelsen av en sammanhållen vård- och omsorgskedja, där olika aktörer, oavsett driftsform, kan få tillgång till den information som de behöver för att ge individen en säker vård och omsorg av god kvalitet. För ett sammanhållet, effektivt och säkert informationsutbyte mellan olika vård- och omsorgsgivare krävs stöd genom lagstiftning och regelverk som tydligt anger vem som har rätt att ta del av vilken information. Därutöver måste den information som behövs göras tillgänglig. Genom att strukturera de olika typerna av information i it-systemen enligt en viss ordning, och genom att en entydig terminologi används, skapas en förutsägbarhet som kan underlätta vid kravställande på it-system för dokumentation och informationshantering. Slutligen krävs även tekniska lösningar för att kunna utbyta information mellan olika it-system. Dessa utgångspunkter för säkert och effektivt informationsutbyte kallas ofta legal, semantisk och teknisk interoperabilitet. E-delegationen har fastställt interoperabilitet som förmåga hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs. Den gemensamma informationsstrukturen ska bidra till en förbättrad kommunikationsförmåga i hälso- och sjukvård och socialtjänst genom att den ger den struktur och terminologi som behövs för att digitalt tillgängliggöra information på ett sammanhållet, tillförlitligt och effektivt sätt. Samordning av informationsstrukturarbetet Den nationella förvaltningen och samordningen ska underlätta för företrädare för vård och omsorg, beslutsfattare och leverantörer att praktiskt omsätta insatsområdet kring informationsstruktur i sina verksamheter och produkter. Den tillämpade informationsstrukturen har tagits fram av CeHis 10
på uppdrag från landstingen och regionerna. Kommunerna har inte gett ett motsvarande uppdrag att på nationell nivå företräda dem genom att utveckla en tillämpad informationsstruktur. Därmed finns inte heller någon motsvarighet till den tillämpade informationsstruktur som har tagits fram till landstingen att samordna och förvalta. Socialstyrelsen vill därför ta ansvaret att utveckla informationsstrukturer på tillämpad nivå, och fackspråk för socialtjänsten som en del i förvaltningen av insatsområdet. Framtida organisatorisk hantering av uppdraget En särskild utredare hade under 2011 i uppdrag att se över de statliga delarna av vård- och omsorgssystemen. I det betänkande som publicerades i maj 2012 pekade utredningen ut fyra områden där staten har en särskilt viktig roll. Ett av dessa områden är ansvaret för samordning och nyckelfunktioner för sektorns infrastruktur för it och kommunikation. 1 I den nya myndighetsstruktur som utredningen presenterade ingick ett förslag på etablering av en ny myndighet, Infrastrukturmyndigheten för hälsa, vård och omsorg. Enligt förslaget ska den nya myndigheten ta över de frågor inom e-hälsa som Socialstyrelsen idag ansvarar för. I juni 2012 publicerades en departementspromemoria från Socialdepartementet i vilken Apotekens Service AB föreslogs ombildas till en ny myndighet för infrastrukturfrågor för vård och apotek. 2 Socialdepartementets förslag skiljer sig från den tidigare nämnda utredningens förslag, framförallt genom att den tar utgångspunkt i att ombilda Apotekens Service AB till en myndighet med utvidgat ansvar för infrastrukturlösningar gentemot vård och apotek. I departementspromemorians förslag är ansvarsområdet för den nya myndigheten mer begränsat än i utredningens förslag, bland annat ingår inte de frågor som Socialstyrelsen idag ansvarar för inom e-hälsoområdet i den initiala ombildningen. Den nya myndigheten för infrastruktur ska enligt promemorian bildas den 1 januari 2014. Därefter kan eventuellt nya uppgifter läggas till myndighetens uppdrag, vilket enligt promemorian kräver analys i varje enskilt fall. Socialstyrelsen underströk i sitt remissvar att ett senare överförande av Socialstyrelsens ansvarsområden inom e-hälsa till den nya myndigheten kräver förnyade konsekvensanalyser. 1 Gör det enklare! Slutbetänkande av Statens vård och omsorgsutredning. SOU 2012:33. 2 Ny myndighet för infrastrukturfrågor för vård- och apotek. Socialdepartementet. Ds 2012:21. 11
Regeringsuppdrag 2012 Under 2012 har Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag som till stora delar bygger vidare på de förslag som myndigheten lämnade året innan. Förutom att fortsätta att underhålla och förvalta arbetet med nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk för vård och omsorg ska Socialstyrelsen[2]: se till att förvaltningsorganisationen för nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk vidmakthålls och fortsätter att utvecklas ta samordningsansvaret för den gemensamma informationsstrukturen, bl.a. genom att inrätta ett råd som ska vägleda Socialstyrelsen i beslut kring insatsområdet gemensam informationsstruktur påbörja införande av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk i myndighetens interna arbete utföra en översyn av normeringen av den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket förnya och vid behov revidera tidigare bedömningar av kostnaderna för den gemensamma förvaltningsorganisationen, identifiera och värdera vad i nuvarande arkitekturledning hos Center för ehälsa i samverkan (CeHis) som bör förvaltas och utvecklas vidare i en gemensam organisation framöver med målet att uppnå ett tydligt nationellt ansvar och tillgängliggörande av den gemensamma informationsstrukturen samordna och besluta om försöksverksamheter för användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk, samt vidareutveckla den föreslagna modellen för uppföljning. Etablering av råd Socialstyrelsen föreslog i sin rapport som lämnades till Socialdepartementet 2011 att ett råd för gemensam informationsstruktur ska inrättas på myndigheten. I årets regeringsuppdrag om ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i vård och omsorg ingår inrättandet av ett sådant råd. Rådet ska vägleda Socialstyrelsen i arbetet inom området gemensam informationsstruktur. Rådet ska också verka för en nationell samsyn och ett agerande som ligger i linje med strategi för nationell ehälsa. Med vägledning från rådet kan Socialstyrelsen ta sitt samordningsansvar och fatta beslut som gör den gemensamma informationsstrukturen ändamålsenlig och användbar för vård och omsorg. Rådets ställningstagande ska inte vara formellt bindande. Socialstyrelsen kommer under hösten att fatta beslut om att inrätta ett sådant råd. Rådet ska ledas av Socialstyrelsens generaldirektör som ordförande, med avdelningschefen på avdelningen för regler och tillstånd som vice ordförande. Den löpande verksamheten kring rådet sköts av enheten för fackspråk och informatik på nämnda avdelning. Inbjudan att 12
nominera ledamöter kommer att skickas i slutet av året, och rådets första möte är planerat till början av 2013. Socialstyrelsen som användare Socialstyrelsen har under året intensifierat det interna arbetet för att börja använda nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk i myndighetens verksamheter och produkter. Det sker genom medverkan i strategiska och långsiktiga utvecklingsarbeten för områden som exempelvis kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, utveckling av statistik, register och uppföljning, samt utveckling av samspelet mellan regelstyrning och kunskapsstyrning, men även konkret genom ökad användning av innehåll och metoder vid underhåll och utveckling av Socialstyrelsens befintliga produkter. Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården har inneburit ökad specialisering och förbättrade möjligheter till diagnostik och behandling. Samtidigt har antalet aktörer ökat, bland annat till följd av konkurrensutsättning och förstärkt valfrihet. Patienten, brukaren av socialtjänst och dennes anhöriga ställer också krav på information och inflytande. Kunskaps- och kvalitetsutvecklingen ska också bedrivas kostnadseffektivt, vilket ställer krav på systematisk uppföljning och utvärdering. Detta sammantaget ställer krav på att vården och omsorgen kan hantera informationsmängder på ett sätt som är anpassat efter vårdens och omsorgens behov och som bygger på en enhetlig begreppsapparat som är anpassad till digital informationshantering. För 2013 planeras utökad strategisk och operativ samverkan inom Socialstyrelsen, särskilt inom följande områden: vid utveckling av ett framtida patientregister vid den pågående uppdateringen av nationella riktlinjer för hjärtsjukvård vid utvecklingen av uppföljning och statistik om insatser och åtgärder för äldre. Utveckling av Socialstyrelsens patientregister Socialstyrelsen ska vidareutveckla innehållet i Socialstyrelsens patientregister, ett arbete som i vissa delar innebär anpassning till den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket. Anpassningen till informationsstruktur och fackspråk kommer framför allt innebära att vi beskriver vilken informationsmodell som ska gälla för patientregistret, samt hur registrets innehåll i övrigt kan vidareutvecklas med stöd av informationsstruktur och fackspråk. Socialstyrelsen tar just nu fram en plan för detta arbete, det konkreta arbetet med vidareutvecklingen av patientregistret startar 2013. Socialstyrelsens satsning på ökad användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk i de egna registren förväntas på sikt minska uppgiftslämnarnas administrativa börda, då gemensamma lokala/regionala och nationella grunder för informationshantering möjliggör en mer automatiserad inrapportering till myndigheten. 13
Uppdatering av nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Socialstyrelsen uppdaterar under åren 2012 2015 de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården för att ytterligare bidra till en god hälsa, vård och omsorg. För att underlätta införande, användning och uppföljning av riktlinjerna ska den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråkets olika delar användas i uppdateringen. Syftet är att koda tillstånd och åtgärder enligt t.ex. hälsorelaterade klassifikationer och begreppssystemet Snomed CT för att göra listorna med tillstånd och åtgärder mer sökbara. Uppdateringen ska även resultera i ett nationellt urval av begrepp som får en tydlig förvaltning, och i att riktlinjerna blir tydligare genom användning av entydiga begrepp och termer. Arbetet ska bidra till att den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket blir en integrerad del av, och ett viktigt stöd i, den nationella kunskapsstyrningen. Uppföljning och statistik om äldres behov och insatser För att vidareutveckla den nationella statistiken över kommunernas insatser utifrån äldre personers behov har ett samarbete inletts mellan de två regeringsuppdragen öppna jämförelser för vård och omsorg om äldre och nationellt fackspråk för vård och omsorg. Syftet är att kunna mäta och följa utvecklingen av kvalitet och effektivitet inom både socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Detta samarbete ska leda till att den nationella statistiken kan hämtas från en strukturerad individbaserad dokumentation. Socialstyrelsen har därför också tagit fram en nationell modell som stödjer ett systematiskt och behovsorienterat arbetssätt inom socialtjänst respektive kommunal hälsooch sjukvård. Den strukturerade dokumentationen baseras på det nationella fackspråket och är harmoniserad mot den nationella informationsstrukturen. För att beskriva behov och följa upp resultat kommer ett urval ur ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) att användas. Socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård är exempel på två områden där äldres behov kan beskrivas på ett likartat sätt genom aktuellt funktionstillstånd, mål och bedömt behov. Det finns dock en skillnad mellan vilka behov som utreds och tillgodoses enligt socialtjänstlagen respektive hälso- och sjukvårdslagen. För att beskriva åtgärder inom kommunal hälso- och sjukvård kommer klassifikationen KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder) att användas. Det saknas idag en metod för att göra nationella jämförelser av sociala insatser, vilket är skälet till att Socialstyrelsen påbörjat ett utvecklingsarbete för att ta fram en nationell klassifikation av sociala insatser. Försöksverksamheter Socialstyrelsen har i årets uppdrag fått åtta miljoner kronor att fördela till försöksverksamheter inom områdena nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk för vård och omsorg. Statsbidragen har riktats till kommuner, landsting och organisationer som bedriver verksamhet inom hälsooch sjukvård eller socialtjänst. Dessa har haft möjlighet att söka medel 14
enskilt, i samarbete med varandra eller med samarbetspartner från universitet, högskola eller näringsliv. Ansökningsperioden har varit mellan den 2 september till den 7 oktober 2012. Det har kommit in omkring 60 ansökningar, och Socialstyrelsen arbetar just nu med att fatta beslut om vilka av dessa som ska få medel till försöksverksamheter. Medlen utbetalas 2012, och kan användas under hela 2013. I slutet av 2013 kommer Socialstyrelsen att genomföra en begränsad uppföljning av hur medlen används, för att sedan göra en mer omfattande uppföljning under 2014. Uppföljningsmodell I årets regeringsuppdrag till Socialstyrelsen ingår att utveckla en modell för att kontinuerligt kunna följa upp huvudmännens arbete med ändamålsenlig och strukturerad dokumentation. Modellen ska bestå av indikatorer för att mäta införandet och användningen av olika delar i den gemensamma informationsstrukturen. Uppdraget läggs ut externt, på ett universitet, och kommer att avrapporteras i maj 2013. Normering Socialstyrelsen arbetar för närvarande med en revidering av Socialstyrelsens föreskrifter (2008:14) om informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården. Målet är att föreskrifterna ska träda i kraft under andra halvan av 2013. Ett syfte med arbetet är att patientsäkerhetsperspektivet på informationshanteringen ska göras tydligare. Som en del i detta arbete överväger Socialstyrelsen vilka möjligheter som finns att reglera användandet av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk för vård och omsorg genom myndighetsföreskrifter. Socialstyrelsen har, enligt normgivningsbemyndigande i 2 4 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen m.m., bland annat rätt att meddela föreskrifter om journalhandlingars innehåll, utformning och hantering. De regler som utfärdas med stöd av detta bemyndigande förutsätter dock att föreskrifterna kan anses vara till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa. Vidare har Socialstyrelsen, enligt 4 6 samma förordning, bland annat bemyndigande att meddela föreskrifter om verkställigheten av 3 kap. patientdatalagen (2008:355) som innehåller regler om patientjournal. Utrymmet för att tillföra materiellt nya regler med stöd av verkställighetsföreskrifter är dock mycket begränsat. Som ett nästa led i arbetet med normering av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk avser Socialstyrelsen även att se över föreskrifter och allmänna råd (2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Även inom socialtjänsten har Socialstyrelsen, enligt 8 kap 1 socialtjänstförordningen (2001:937), bemyndigande att meddela föreskrifter till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa. Detta gäller dock enbart vissa grupper av enskilda och inte för hela socialtjänstens område. Vidare har Socialstyrelsen, enligt 8 kap. socialtjänstförordningen, bemyndigande att föreskriva om verkställighet av socialtjänstlagen (2001:453). Även här är dock utrymmet för att 15
tillföra materiellt nya regler med stöd av verkställighetsföreskrifter mycket begränsat. Myndigheten kommer under den närmaste tiden att fokusera på att undersöka vilka delar av den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket som det är möjligt att ta fram föreskrifter om utifrån befintliga bemyndiganden. En förutsättning för att kunna ta fram föreskrifter är att det finns en tillräckligt tydlig och adekvat koppling till skyddet för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa. I annat fall torde normering endast kunna göras antingen som verkställighetsföreskrifter eller som allmänna råd. Normeringen ska ställa krav som syftar till att ge förutsättningar för ett informationsutbyte inom eller mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten som är såväl patientsäkert som rättsäkert. 16
Socialstyrelsens förvaltningsuppdrag Den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket omfattar ett stort verksamhetsområde och berör många myndigheter, organisationer och privata och ideella företag inom vård och omsorg. Förvaltningsarbetet ska därför lägga särskilt fokus på strategisk planering och genomförande av samverkan med verksamhetsföreträdare inom andra myndigheter, organisationer, experter och professioner inom vård och omsorg. Socialstyrelsens förvaltningsarbete ska vara långsiktigt och målstyrt och säkerställa avsedd nytta för användarna. Förvaltningsorganisationen ska bidra till ett tydligt nationellt ledarskap för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Med förvaltning menas arbetet i en förvaltningsverksamhet, vilket består huvudsakligen av att vidmakthålla eller vidareutveckla de objekt 3 och produkter som ingår. Att vidmakthålla innebär en mängd olika aktiviteter som inkluderar förvaltningsstyrning, ändringshantering, versionshantering, felrättning, användarstöd samt daglig drift och underhåll. Vidareutveckling består av anpassningar och förbättringar. Förvaltningsaktiviteter kan i sin tur generera utvecklingsaktiviteter som på sikt kan leda till nya förvaltningsobjekt och förvaltningsprodukter. Uppgifter för förvaltningsorganisationen Förvaltningsorganisationen ansvarar för att nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk för vård och omsorg samt metoder, anvisningar och andra överenskommelser förvaltas, utvecklas och är tillgängliga. I förvaltningsorganisationens uppgifter ingår att förvalta, utveckla och tillhandahålla nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk för vård och omsorg tillhandahålla metoder för tillämpningar kvalitetsgranska nya nationella projekt ge stöd till lokala, regionala och nationella organisationer samt till kvalitetsregistrens kompetenscentrum som ska införa den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket göra uppföljningar av införande och användande utarbeta krav på förvaltningsorganisationens infrastruktur tillhandahålla nödvändiga licenser till exempel för begreppssystemet Snomed CT samordna utbildning genomföra kommunikationsinsatser 3 Ett förvaltningsobjekt kan innehålla en eller flera produkter. 17
ta fram och tillhandahålla utbildningsmaterial samordna och följa upp medverkan i internationella projekt i samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomföra pilotverksamheter som leder till praktisk användning av informationsstruktur och fackspråk, t.ex. utveckling av dokumentationssystem och strukturerade journaler inom vissa områden. Det behövs tydliga och förutsägbara förvaltningsmetoder och beslutsprocesser med fokus på uppdragets särskilda behov för att skapa effektiv styrning av arbetet i förvaltningsorganisationen. Socialstyrelsen ska därför i det kommande arbetet med att utveckla förvaltningen utgå från en erkänd och standardiserad förvaltningsmodell. Modellen ska ge förutsättningar för en organisationsstruktur, styrning, uppföljning och planering som motsvarar de krav verksamheterna inom vård och omsorg har. Upphandling av en förvaltningsmodell och konsultstöd för utbildning, införande och vidareutveckling av förvaltningen av den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket genomförs under hösten 2012. Under 2013 följer arbete med att utveckla förvaltningsorganisationen enligt modellen. 18
Exempel på aktuella arbeten Nationell informationsstruktur och fackspråk Socialstyrelsen arbetar fortlöpande med underhåll, vidareutveckling och förvaltning av den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket för vård och omsorg. I detta avsnitt ger vi några exempel på aktuella arbeten som utgör steg i att säkerställa ett robust och hållfast innehåll i den nationella förvaltningen. Granskning av den nationella informationsstrukturen Den nationella informationsstrukturen bidrar till att information/kunskap lätt kan delas mellan olika verksamhetssystem. Den har därför stor betydelse i satsningar som ska skapa en sammanhållen, tillförlitlig och tillgänglig vård och omsorgsinformation. Med tanke på mängden aktörer som vid olika tillfällen behöver få tillgång till informationen, och ökade krav på att det ska vara möjligt att granska vårdens och omsorgens kvalitet, är det Socialstyrelsens bedömning att den nationella informationsstrukturen även fortsättningsvis är rätt väg att gå. Det finns emellertid skäl att se över och göra vissa förändringar i den nationella informationsstrukturen. Redan 2011 påpekade Riksrevisionen i sin granskning att det finns risk för att det utvecklas lokala varianter av strukturen, en uppfattning som Socialstyrelsen delar [3]. Socialstyrelsen har uppdrag att vidareutveckla och kvalitetssäkra den nationella informationsstrukturen för att säkerställa att den stödjer och leder till målen om en strukturerad och ändamålsenlig dokumentation i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Socialstyrelsen ska genomföra en granskning för att avgränsa och förtydliga den nationella informationsstrukturen så att den är möjlig att införa på samma sätt i olika verksamhetssystem. Granskningen kommer att leda till en mer stabil, robust och därmed mer tillämpningsbar nationell informationsstruktur. När granskningen är klar kan Socialstyrelsen också ta fram specialiserade informationsstrukturer för olika funktionsområden inom socialtjänst och hälso-och sjukvård. Dessa gör det möjligt att ta fram mer exakta beskrivningar (specifikationer) som visar hur informationsstrukturen ska införas i verksamhetssystemen. Dessa beskrivningar kommer, tillsammans med annat stöd, att vara ett sätt att säkra att användarna för in den nationella informationsstrukturen enligt samma metod. En grund i Socialstyrelsens arbete är att säkerställa regelverk för patientoch rättsäkerhet för den enskilde. Denna utgångspunkt är ett viktigt perspektiv i detta projekt. Det juridiska perspektivet bör beaktas både genom att den nationella informationsstrukturen ska bidra till ökad följsamhet mot lagstiftning och även genom att tydliggöra möjligheterna att normera användning av nationell informationsstruktur. 19
Hälsoärende och process-id i vård och omsorg I den nationella informationsstrukturen används begreppet hälsoärende för att hålla ihop informationen om en individs enskilda vårdprocess. De flesta möten som sker i hälso- och sjukvården är kontakter som inte kräver att information om ett särskilt hälsoproblem hålls samman på detta sätt. Det finns dock, t.ex. inom cancervården, tillfällen som ställer krav på att information om individens vårdprocess finns samlad och tillgänglig för vårdgivare, olika personalgrupper och för uppföljning, t.ex. av väntetider. Vid dessa tillfällen räcker det inte med personnummer. Socialstyrelsen fortsätter därför att skapa former för att samla information om individens vårdprocess i ett projekt kring hälsoärende och process-id. Ett hälsoärende ska ha till uppgift att hålla samman information om individens vårdprocess. Hälsoärendet skapas genom att information som ska samlas kodas med ett process-id. Detta ger de informationssystem som hanterar patientuppgifter möjlighet att hålla samman information om individen på ett sätt som inte är möjligt enbart med ett personnummer. Socialstyrelsen har redan tidigare påpekat svårigheten att följa enskilda vårdprocesser då de är uppbyggda med personnummer som identifikation. I rapporten I väntan på besked Väntetider inom cancervården [4] skriver vi att när en person har flera pågående processer kan det vara svårt att avgöra vilken vård som hör till vilken process. Vi skriver också att det är problematiskt att få en uppföljning där hela vårdkedjor ingår, dvs. där övergångar mellan olika vårdgivare och vårdnivåer ingår. Vi skriver i rapporten att en lösning kan, bland annat, vara att införa särskilda vårdåtagandenummer eller ID-nummer för varje påbörjad vårdprocess. Cancervård sker sällan vid en klinik, och många gånger är alla vårdnivåer, från primärvård till regionvård, involverade. Detta ställer också krav på att uppföljningssystemen kan hämta in uppgifter över landstingsgränserna. Socialstyrelsen bedömer att hälsoärenden som kopplas till process-id:n kan svara upp mot flera av de svårigheter som är kopplade till att följa enskilda vårdprocesser. Vidareutveckling av nationellt fackspråk för vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar just nu med frågor som rör förvaltningens hantering av det nationella fackspråket, både för uppdateringar och andra interna kvalitetsarbeten, och för distribution till externa användare. Myndigheten arbetar också med utveckling av nya klassifikationer, nationellt och genom att bidra med expertis i det internationella nätverk av nationella kompetenscentra för hälsorelaterade klassifikationer som stödjer utvecklingsarbetet inom Världshälsoorganisationen, WHO. Snomed CT Socialstyrelsen har medverkat vid kravställning för och test av IHTSDO Workbench, ett verktyg som har tagits fram av The International Health Terminology Standards Development Organisation (IHTSDO) för förvaltning av Snomed CT. 4 Nu används IHTSDO Workbench i myndighetens 4 Med förvaltning menas här innehållsredigering samt extensions-, urvals- och releasehantering. 20
interna arbete. Socialstyrelsen har även medverkat i utvecklingen av en Workbench-modul som stöd för översättningsarbete. Vi har också testat verktyg för mappning och tillhandahållande för att se om verktygen motsvarar de behov som finns inom förvaltningsorganisationen. Socialstyrelsen har också tagit fram ett nytt nationellt licensavtal för användning av Snomed CT. Det nya avtalet kommer att träda i kraft under hösten 2012. Klassifikationer Socialstyrelsen bygger just nu upp en ny klassifikationsdatabas som beräknas tas i drift under 2013. Klassifikationsdatabasen ska främst vara ett verktyg för att göra uppdateringar av klassifikationer snabbare och säkrare. Den nya databasen ska kunna erbjuda hälso- och sjukvården koder och kodtexter, vilket görs redan nu, men också vad som innefattas eller utesluts i diagnosen eller åtgärden. Det senare är ny information som kommer att leda till mer tillförlitlig diagnos- och åtgärdskodning men ställer också nya krav på de system som tillhandahåller koder. Någon form av prenumerationslicens kommer troligen att införas för att få tillgång till de uppdaterade och kvalitetssäkrade klassifikationerna i det nya formatet, för användning i informationssystem. Socialstyrelsen utvecklar också en klassifikation av sociala insatser under 2012 2013. När klassifikationen är färdig förbättras möjligheten att samla in personnummerbaserade uppgifter om insatser inom socialtjänst på ett enhetligt sätt, både lokalt och nationellt. Klassifikationen kommer även att bidra till entydiga och enhetliga begrepp och termer (ett gemensamt språk) för att strukturerat dokumentera insatser i den individbaserade dokumentationen. Myndigheten deltar också i det internationella arbetet med att ta fram innehåll för WHO:s nya åtgärdsklassifikation International Classification of Health Interventions (ICHI). Den nya klassifikationen och dess struktur kommer att bidra till fortsatt utveckling av KVÅ. Socialstyrelsens termbank För att Socialstyrelsen fullt ut ska kunna utföra sitt nationella samordningsansvar för terminologier inom vård och omsorg behövs en databas som stödjer insamling, kvalitetskontroll, lagring, underhåll och distribution av begrepp och termer. Socialstyrelsens termbank, som sedan 2003 är distributionskanal för begrepp och termer, har inte alla funktioner som krävs för att möta användarnas behov och stödja utvecklingen av en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom vård och omsorg. Socialstyrelsen har därför beställt en förstudie om ett systemstöd för digital hantering av termer och begrepp. Förstudien ska ge förslag på alternativa lösningar för en ny termbank som bättre svarar mot de krav som ställs idag. 21
Ökad kvalitet i vård- och omsorgsinformation Socialstyrelsen har också ett internt samarbete kring användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk i andra regeringsuppdrag som finns på myndigheten. Socialstyrelsen samarbetar även med andra aktörer kring användning, t.ex. i kvalitetsregister. I detta avsnitt redovisas några aktuella samarbeten. Utveckling av nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att utveckla en ny och nationell källa för ordinationsorsak, i form av ett strukturerat kodsystem för ordinationer. Projektet avgränsas till farmakologiska åtgärder inom öppenvård, men kodsystemet ska utformas på ett sådant sätt att det senare kan inkludera ordinationer inom sluten vård. Kodsystemet ska utgå från substanser och indikationer och ska därför baseras på det substansregister som Läkemedelsverket har regeringens uppdrag att ta fram, bl.a. med koppling till Snomed CT. I projektet ska även terminologi och informationsstruktur för ordinationsorsak och angränsande begrepp analyseras och vid behov revideras. Projektet ska genom samarbete med CeHis förbereda för att kodsystemet ska kunna tillgängliggöras i den nationella ordinationsdatabasen (NOD) och ordinationsverktyget Pascal. Projektet slutredovisas den 1 juli 2013. Dokumentation och uppföljning av levnadsvanor 2011 publicerade Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Samma år tog Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fram en RIV-specifikation 5 för den information som behövs för att möjliggöra uppföljning av hälso- och sjukvårdens insatser för minskad tobaksanvändning. SKL:s arbete var starkt knutet till indikatorerna i de nationella riktlinjerna. De variabler som indikatorerna och RIV-specifikationen bygger på har kopplats till klassifikationen KVÅ och begreppssystemet Snomed CT. Just nu pågår implementeringsprojekt på Socialstyrelsen och SKL kring de nationella riktlinjerna respektive RIVspecifikationen. Detta innebär bl.a. pilottestning av de nya KVÅ-koderna och Snomed CT-koderna i flera landsting. Syftet är att få till stånd en strukturerad dokumentation och enhetlig uppföljning av insatser knutna till levnadsvanor, med hjälp av nationellt fackspråk för vård och omsorg. Nytt tandvårdsstöd Ett nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar införs den 1 januari 2013. Tandvårdsstödet består av två delar. Den ena delen, det särskilda tandvårdsbidraget, riktar sig till personer som på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning riskerar att få en försämrad tandhälsa. Den andra delen av stödet riktar sig till personer som 5 RIV står för Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg och har som övergripande syfte att underlätta ett strukturerat elektroniskt informationsutbyte mellan olika vård- och omsorgssystem (www.cehis.se). 22
har stora tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. I enlighet med regeringens uppdrag tar nu Socialstyrelsen fram föreskrifter som ska förtydliga och avgränsa sjukdomarna och funktionsnedsättningarna inom respektive del av tandvårdsstödet. I den framtagna mallen för läkarintyget för personer med stora tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning används Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, den svenska versionen av (ICF). ICF-klassifikationen används här för att enhetligt beskriva och bedöma olika funktionstillstånd. Projekt för överföring av information Socialstyrelsen har deltagit i ett flertal projekt där Snomed CT-kodad information potentiellt kan användas för överföring av information, bl.a. det nya nationella substansregistret som precis har tagits fram av Läkemedelsverket och ett nationellt vaccinationsregister som Smittskyddsinstitutet håller på att utveckla. I ett samarbete med Universitetssjukhuset i Örebro har Snomed CT-kodade begrepp använts i en strukturerad dokumentationsmall för familjeplanering. Socialstyrelsen deltar också i SKL:s projekt Nationellt program för datainsamling där Snomed CT-kodade data används i formulären från ett antal kvalitetsregister. Enkät till landstingen Socialstyrelsen behöver aktuell kunskap om huvudmännens förutsättningar och behov för att kunna ge bra stöd när den gemensamma informationsstrukturen ska införas. Som ett första steg för att öka kunskapen genomför Socialstyrelsen en enkätstudie i landstingen under hösten 2012. Enkätfrågorna har utvecklats utifrån djupintervjuer med representanter från fem landsting. Enkäten har skickats till personer som landstingsdirektörerna har utsett till respondenter. Genom dessa enkäter har 19 av 21 landsting svarat på frågor om organisation och ledning, handlingsplaner, pågående utveckling och behov av utbildning och stöd i vid införande och användning av de nationella resurser som Socialstyrelsen ansvarar för. Enkätsvaren visar att samtliga landsting anser att det finns stort behov av olika typer av stöd för utveckling, tillämpning och utbildning. En liknande beskrivning av nuläget i kommunerna planeras under 2013. Utbildning För att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom vård och omsorg krävs olika former av stöd, bland annat utbildningsinsatser. Socialstyrelsen genomför därför just nu en kartläggning av vilka krav som ska ställas på utbildningsplattformar, och en inventering av behovet av utbildningsinsatser till bland annat socialtjänst, hälso- och sjukvård och utbildningsanordnare. Därutöver genomför myndigheten också en kompetensutvecklingsinsats i den egna förvaltningsorganisationen under hösten 2012. 23
Uppföljning av försöksverksamheter i tre kommuner Under åren 2011 2012 har försöksverksamheter genomförts i tre kommuner för att testa strukturerad dokumentation inom äldreomsorgen som stöd för användning av en nationell modell för systematiskt arbetssätt. Både handläggare och utförare har medverkat i försöken, som har omfattat äldre personers ansökan om bistånd enligt SoL i både ordinärt och särskilt boende. Resultatet från försöksverksamheterna ger bland annat underlag till fortsatt utveckling av gemensam informationsstruktur, samt kunskap om hur modellen kan användas i en it-baserad miljö. 24
Utökat förvaltningsuppdrag Socialstyrelsen har föreslagit former för att organisera en nationell samordning och förvaltning av hela insatsområdet gemensam informationsstruktur. Socialstyrelsen gav i sin slutrapportering 2011 förslag på en samlad förvaltningsorganisation, och en beskrivning av det förväntade resursbehovet för en fullt utbyggd, framtida förvaltningsorganisation. Förslag baserades på underlag från både Socialstyrelsen och CeHis med utgångspunkt från då pågående eller planerad verksamhet. Socialstyrelsen gav också framåtsyftande förslag på aktiviteter för utveckling av insatsområdet gemensam informationsstruktur, och för att ge stöd till användning. Sedan dess har CeHis beslutat att inte fortsatt finansiera och bedriva nationellt utvecklingsarbete kring den gemensamma informationsstrukturen efter 2012. Det innebär i realiteten att den del av insatsområdet som omfattar utveckling av en tillämpad informationsstruktur för hälso- och sjukvården avvecklas under 2012 och att arbetet därefter görs färdigt för överlämning. I årets regeringsuppdrag har Socialstyrelsen till uppgift att identifiera och värdera vad inom CeHis verksamhet kring tillämpad informationsstruktur som är av nationellt intresse att förvalta och vidareutveckla. Socialstyrelsen har därför, tillsammans med verksamhetsansvariga från CeHis, utfört en granskning av CeHis verksamhet kring tillämpad informationsstruktur. Vid granskningen har särskild tonvikt lagts vid bedömning av status för arbete som är av nationellt intresse, aktuell användning/beroenden samt förvaltningsbarhet 6 generellt. Konsekvenser av det beslut som CeHis tagit har också beaktats, utifrån ett behov att säkerställa att dokumentation och erfarenheter av nationellt intresse bevaras. Detta kan ske genom att förvaltningsobjekten omhändertas i syfte att senare övergå i aktiv förvaltning att förvaltningsobjekten används som underlag i fortsatt utveckling genom att förvaltningsobjekten endast bevaras. Platsen för bevarande kan finnas antingen i Socialstyrelsens förvaltningsorganisation, eller hos CeHis. Den granskning som Socialstyrelsen har genomfört tillsammans med CeHis bygger huvudsakligen på CeHis egna uppgifter, och en gemensam prioritering utifrån relevans och förutsättningar för fortsatt arbete. I ett nästa steg krävs därför en formell granskning av de produkter som överlämnas för förvaltning hos Socialstyrelsen. 6 Att en förvaltningsprodukt är förvaltningsbar innebär att det finns en förvaltningsorganisation med rätt kompetens i tillräcklig omfattning, samt verktyg och resurser, och att förvaltningsprodukten går att underhålla, det vill säga att det går att hitta och rätta fel och att det går att ändra, lägga till och ta bort innehåll (krav på flexibilitet). Det senare förutsätter att förvaltningsprodukten är komplett dokumenterad och att dokumentationen är begriplig, spårbar, sökbar och följer beslutade processer och rutiner. 25
CeHis arbete med tillämpad informationsstruktur kan beskrivas som utvecklingsarbete för ett tillämpat hälsoinformatiskt regelverk och informationsstruktur. Regelverket är beroende av att nationellt fackspråk och nationell informationsstruktur vidmakthålls och vidareutvecklas. Ett tillämpat regelverk som bygger på användning av en nationell informationsstruktur och ett nationellt fackspråk karakteriseras av behovet av att kontinuerligt anpassas och förbättras på grund av förhållanden vid användning som inte alltid kan förutses. Det betyder att utvecklingen av å ena sidan fackspråket och informationsstrukturen, och å andra sidan regelverket, måste följas åt. Den tillämpade informationsstrukturen används, eller ska kunna användas, för olika gemensamma tjänster för hälso- och sjukvården. Den är också en förutsättning för semantisk interoperabilitet så att man på ett säkert sätt ska kunna utbyta information mellan huvudmän och olika vårdgivare. För teknisk interoperabilitet behövs andra, kompletterande regelverk och standarder. Dessa regelverk måste anpassas till varandra. CeHis förvaltningsobjekt med tillhörande produkter är idag: Tillämpad informationsstruktur (V-TIM, arketyper, referenstemplates) med tillhörande kodverk Verksamhetens informationsbehov (beskrivande dokument). Socialstyrelsen har tillsammans med CeHis genomfört en översiktlig genomgång av vilka produkter, dokument och projektresultat hos CeHis som faller under den generella rubriken informationsstrukturarbete. Syftet med genomgången har varit att klargöra vilka förvaltningsprodukter som kan och bör lämnas över till Socialstyrelsen för förvaltning eller bevarande. Genomgången rör endast produkter som i huvudsak avser verksamhet och informationsinnehåll. Teknisk arkitektur, juridik och informationssäkerhetsaspekter ingår inte, då dessa områden kommer att vara ett fortsatt uppdrag för CeHis (andra delar av CeHis verksamhet berörs inte). Utgångspunkten för bedömningen av vilka produkter och resultat hos CeHis som bör ingå i en nationell samordnad förvaltning och utveckling av informationsstruktur är att de ska vara av nationellt intresse, dvs. det finns redan en användning generellt för eller inom hälso- och sjukvården, eller en påtaglig utvecklingspotential för detta förvaltningsbara, dvs. att produkterna ska vara möjliga att överlämna för förvaltning, eller vara dokumenterade på ett sätt som gör det möjligt att bedöma förvaltningsbarheten i samband med en granskning inför överlämning av värde att bevara som underlag för framtida arbete. Resultatet av genomgången och en bedömning 7 av CeHis förvaltningsobjekt 8 som anses relevanta för överlämning redovisas i Tabell 1. 7 För varje produkt nedtecknades information om status, version, dokumentation, granskad/ beslutad, målgrupp, syfte, åtaganden/beroenden, kompetenser och verktyg för hantering i förvaltning etc. 8 Förvaltningsobjekten förklaras i avsnitt Ord och uttryck i slutet av rapporten. 26