Projekt TAKK för Språket Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011 1. Bakgrund Föräldrautbildning KomFler genomfördes HT 2011 inom ramen för projektet TAKK för språket av personal från habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän och i samarbete med representanter för Kulturföreningen m.i.m. Föreliggande utvärdering har förberetts, genomförts och sammanställts av representanter i föreningen m.i.m och av projektledaren i TAKK för språket, med insyn av projektgruppen där samtliga samarbetspartner i projektet finns representerade. KomFler är en anpassning av föräldrautbildningen KomIgång som utvecklats inom ramen för AKKtiv projektet som drivs av DART i Västra Götalandsregionen och Habiliteringen i Göteborg. KomIgång vänder sig till föräldrar som har barn med kommunikativa funktionsnedsättningar. Tonvikten i utbildningen är att stärka och förbättra kommunikationen inom familjen. 2. Praktiska Förberedelser KomFlers målgrupp skulle bli familjer som har ett annat modersmål än svenska. I början av samarbetet med definierades att målgruppen för KomFler skulle utgöras av familjer som bott i Sverige mindre än tre år eller som bott längre men behöver tolk för sin kontakt med samhället, kursen skulle tolkas till arabiska och somaliska. Det bestämdes att träffarna skulle göras något längre än det brukar, tre timmar per tillfälle. En viktig aspekt i förberedelserna var att bestämma hur informationsprocessen om kursen skulle se ut och vi var överens om att den skulle ta hänsyn till föräldrarnas kulturella bakgrund. Så här gick det till: a. Kursen erbjöds av habiliteringspersonal till familjer som bedömdes vara i behov av den. M.i.m föreslog att personalen som remitterade skulle presentera kursen och samtidigt ta reda på föräldrarnas kunskap och känslor kring barnets funktionsnedsättning, föräldrarnas kommunikationsbehov samt vanor gällande användning av modersmålet i hemmet. Detta kunde dock inte genomföras av praktiska skäl. b. Ett brev som skrivits på lätt svenska och som var översatt till modersmålet skickades för att presentera kursen. Brevet berättade vad som konkret skulle tas upp på kursen. Så här beskrivs kursen i brevet: På kursen kommer vi att diskutera hur du kan hjälpa ditt barn med kommunikationen. Vi kommer också att prata om hur man kan göra med sitt modersmål och med svenskan när man har ett barn som har svårt att kommunicera. 1
Du kommer att få lära dig hur man använder till exempel bilder, tecken och talapparater som stöd i samtalet. Det brukar kallas för AKK (alternativ och kompletterande kommunikation). På kursen träffar du habiliteringspersonal och andra föräldrar. Personal från kulturföreningen m.i.m medverkar också. c. M.i.m:s förslag om att be ledare eller föräldrar med det aktuella modersmålet att ringa upp föräldrar och berätta om kursen kunde inte genomföras inom habiliteringen på grund av sekretessen. Det skrevs dock in i brevet namn och telefonnummer på en person som föräldrarna kunde kontakta om de ville ställa frågor eller få information på modersmålet. d. Första kurstillfället förbereds som en introduktion där fokus låg på att presentera sammanhanget som kursen genomfördes i, förklara kursinnehållet och förmedla vilken skillnad det kan bli i vardagen om man använder olika strategier och stöd i kommunikationen. Föräldrarna fick också möjlighet att på slutet av det första kurstillfället bekräfta om de skulle fortsätta delta i kursen. 3. Genomförande Sammanlagt sex familjer anmälde sig till kursen. Antal sammankomster var nio och till de första träffarna kom mellan 3-4 föräldrar. Efterhand blev det tre föräldrar som fortsatte komma regelbundet. Alla var mödrar till barn med funktionsnedsättning och hade somaliska som modersmål. Vistelse i Sverige sträckte sig mellan 9-19 år. Utbildningsmässigt hade en förälder gått ut grundskolan och två gått ut gymnasiet. Barnens åldrar var mellan tre och åtta år och funktionsnedsättningarna som angavs av föräldrarna var autism och Downs Syndrom. Alla föräldrar var inskrivna i habiliteringen sen tidigare. Utvärdering av kursen har gjorts med hjälp av skriftliga enkäter (se bilaga 1), som genomfördes vid två tillfällen (en vid kursstart och en vid kursavslutning). Två gruppsamtal har genomförts med deltagarna, en när halva kursen var genomförd och vid sista kurstillfället. Ett enskilt samtal med kursansvarig genomfördes när kursen var avslutad. Under tiden som deltagarna gick utbildningen KomFler, deltog de också i ett informationstillfälle som förklarade grunderna i kursen TAKK på modersmålet som också har utvecklats inom ramen för projekt TAKK för språket. Samtliga föräldrar som deltog i KomFler anmälde sig till kursen TAKK på modersmålet som genomförs vt. 2012 i projektets regi. 4. Syfte och mål Ledarnas synvinkel Ledarna anger att syftet med kursen har varit densamma som med den vanliga KomIgång-kursen dvs. man vill öka kunskapen om kommunikation med hjälp av AKK i familjer med barn där det finns en kommunikativ funktionsnedsättning. Detta syfte tycker ledaren som intervjuades att man uppnått genom kursen. På frågan om det planerade innehållet har genomförts med gruppen, svarade kursansvarig att det har varit hög överensstämmelse mellan det planerade och det genomförda. Undantaget är första gången då det blev en aning kaotiskt med deltagare som hamnade på fel kurs och även ett annat tillfälle då tiden inte räckte till för att gå igenom det planerade innehållet i sin helhet. Hon anser att en bidragande orsak till att planeringen till stor del stämde med genomförandet var att man från början avsatt mer tid än man brukar ha dvs. 31,5 timmar istället för 20 timmar (introduktionstillfället inräknat). 2
Deltagarnas synvinkel Deltagarna syfte och förväntningar med kursen har enligt enkäterna i första hand varit att bli bättre på att förstå och kommunicera med barnet som har en funktionsnedsättning. Att lära barnet att träna på munmotorik, tala tydligt och att kommunicera via bilder och kommunicera bättre med barnet i specifika situationer som vid måltider och toalettsituationer. Vidare önskar man få tillgång och information om AKK-material och med att hitta funktionella lösningar för vardagen som tex. tekniska hjälpmedel, skydd och anpassning av hemmet. I gruppsamtalen som genomfördes med deltagarna, tillfrågades de om den viktigaste kunskapen de hade fått genom kursen. De svarade på olika sätt att kursen har lärt dem bemöta barnet på ett bättre sätt. En av föräldrarna som deltog i kursen säger: Jag kan inte använda samma metod med henne som jag har använt till mina andra barn. Jag behöver ändra mig. En annan deltagare anger att hon har lärt sig att först iaktta barnet och se vad det gör och kan för att sedan kunna hjälpa till. Tidigare trodde jag att de skulle härma mig om jag gjorde och göra som jag men jag har lärt mig att jag måste ta initiativet för att de ska kunna göra sedan. Filmer som visat konkreta exempel har varit väldigt uppskattat att se på. Man anser att kursen har varit anpassad till målgruppen då man har kunnat förstå informationen via tolk. Deltagarnas svar visar att det är första gången som man tar upp AKK och modersmål på en föräldrakurs. Kursen har varit till stor hjälp och man önskar att lära sig mer om AKK och nämner tex. tecken som stöd som exempel på detta. Kursen har lärt mig det här att vänta och förvänta och att ha tålamodet, alltså att ge det tid och upprepa ett antal gånger och inte ge upp så fort. Deltagarna anger att det har varit viktigt att lära sig hur man använder bilder för att stödja kommunikationen. Bildkartorna var för mig det viktigaste och tecken. Kursen är bra för att jag har lärt mig använda bildkartor för att prata med min son och för att jag vet att man kan använda tecken tillsammans med orden. Jag har lärt mig att det kan man använda ihop för kommunikationen och inte separat som jag hade lärt mig på andra kursen som jag gått. Det ska vara fokus på samspel och man kan använda det systemet med barnet. 5. Viktiga aspekter för ett flerspråkigt perspektiv Vad ledarna lyfter fram Man tycker att man lärt sig mer om annan kultur, i det här fallet somalisk kultur. I planeringen av kursen har man tagit stort intryck av m.i.m: sätt att arbeta och genomföra kurser och att anpassa material i förhållande till målgruppen. I framtiden anser man att materialet på KomFler bör anpassas mer till målgruppens behov. Innehållet i filmer tex. visar enbart svensktalande familjer. Att utveckla ett tydligare samarbete med tolk är något man har gjort men även vill förbättra. Under kursens gång har det saknats löpande diskussion med tolkarna om hur deras roll ska se ut och är något man måste definiera bättre inför en fortsättning. Kursdelen som handlar om lekens betydelse har varit särskilt rolig att arbeta med. Att det funnits tillräckligt med tid vid varje kurstillfälle är 3
också bra då arbetet med en tolk tar extra tid mot i vanliga fall. Det har varit nödvändigt i förhållande till målgruppen att hålla sig lite friare till kursplanen än med en svensktalande grupp. Även i förhållande till sin yrkesroll tycker kursledaren att hon har fått bredda sig men påpekar att det är viktigt också i det sammanhanget att sätta gränser för sin roll som ledare. Vad deltagarna lyfter fram Deltagarna har visat ett stort behov och intresse av att diskutera funktionsnedsättningar, dess ursprung och vad dessa väcker för känslor hos sig själv och omgivningen: Det minsta barnet såg de i magen att det var något fel på. De sade att de skulle ta ett prov för att se vad som var fel och jag frågade: -Kan ni hjälpa den när den är i magen? Och de sade: Nej. Jag sade: då låter ni den vara. Det är ingen som vet om autismen var medfödd eller kom senare En annan aspekt som kommer fram under samtalen med deltagarna är avsaknad av information om hur samhällsstödet fungerar och vem som kan ge det stödet. Deltagare: Jag skulle vilja veta om det finns ett sätt för att få mitt barn att sluta skrika det stör de andra två som ska göra sina läxor Jag vet inte om de kanske har rätt att vara någon annanstans några timmar så att syskonen inte blir så störda. Samtalsledare: Har du kontakt med någon LSS-handlägare? Deltagare: Jag tror inte det Samtalsledare: Kontakt med kurator i teamet? Deltagare: Nej, nu har de flyttat till en annan habilitering, men jag vet inte vem man pratar med där Något som både deltagare men även tolkarna diskuterade öppet och utan att någon direkt fråga om detta ställdes, gällde det som gör att somalier (som det uttrycktes under samtalet), väljer att komma på kurs, respektive inte göra det: Tolk 1: Jag tänker på deltagarna som var här men inte har kommit tillbaka eller som var anmälda och inte kom. Vi somalier gör inte klart saker...vi går en gång och om vi inte gillar det så kommer vi inte tillbaka Dialogen har varit väldigt viktig och bra och jag har varit på många kurser där man inte har haft en öppen dialog med deltagarna men det har varit mycket reflektion här och det är viktigt 6. Detaljerad redovisning av enkätsvaren a. Kommunikation och användningen av AKK hos målgruppen Sammantaget i båda enkäterna svarar alla deltagare att man använder någon form av AKK i sin kommunikation med barnet med funktionsnedsättning (fråga 9). En deltagare använder sig av dagbok i sin kontakt med skolan. Alla svarar att AKK underlättar kommunikationen och förståelsen mellan barnet och omgivningen. 4
Kommunikation inom familjen På frågan om hur ofta man lyckas kommunicera med barnet med funktionsnedsättning (fråga 12), svarar två utav deltagarna A+B ibland i båda enkäterna. Bara en C svarar att hon väldigt ofta lyckas i kommunikationen. Ingen utav deltagarna svarar alltid eller aldrig. På frågan om barnet med behov av stöd kan kommunicera med resten av familjemedlemmarna (fråga 2), svarar deltagare A i enkät nr.1, att barnet kan prata lite och göra sig förstådd och att det är i första hon mamman som kan kommunicera med barnet mest. I enkät nr.2 svarar samma deltagare att: Han (sonen med funktionsnedsättning) pratar med systern och kan förstå alla. Deltagare B svarar i enkät nr.1 att det var i första han hon mamman- som kommunicerade och att hon hjälpte de andra i familjen vid behov. I enkät nr.2 svarar B att barnet hade svårigheter att kommunicera med syskon, men att dessa syskon nu försöker att kommunicera med barnet med hjälp av bilder. Deltagare C svarar i enkät nr.1 att barnet med funktionsnedsättning inte kan kommunicera med alla i familjen. Användningen av AKK tillsammans med modersmålet Alla deltagare pratar sitt modersmål med familj och syskon. Alla pratar dessutom sitt modersmål med det barn som har funktionsnedsättning och använder det tillsammans med AKK. Modersmålet (i det här fallet somaliska) är helt enkelt det enda språket man använder sig av för att kommunicera och det språk man kan göra sig förstådd på. På frågan om man vet hur man använde AKK (tecken, bilder, dagböcker och datorer) + modersmålet (fråga 14) svarar deltagarna A + B att man försökt. C svarar nej. A har skrivit en kommentar att hon önskar lära sig mer om detta. I enkät nr.2 hade en delfråga lagts till där man skulle svara på var man lärt sig om AKK + modersmål och deltagare A + B svarar att det är just i samband med KomFler-kursen som man lärt sig detta. Alla deltagare anser att det är av största vikt att barnet med funktionsnedsättning lär sig modersmålet för att kunna kommunicera med resten av familjen och med släktingar som inte talar svenska och för att man själv som förälder bäst kommunicerar på sitt modersmål. I enkät nr.2, där deltagarna har svarat på tilläggsfrågor om kursen varit anpassad för dem som deltagare och målgrupp, svarar deltagarna att kursen har hjälpt dem att kombinera AKK och modersmålet. En av deltagarna anser att hon lärt sig kommunicera bättre med sitt barn. b. Deltagarnas kommunikation i vardagen För att få en bild om deltagarnas behov av kommunikation i vardagen fick de svara på frågan vad man gör under tiden då barnen är hemma (fråga 1). A svarar att man leker, lagar mat och städar tillsammans med barnet och att man lyssnar på musik och tittar å TV. B svarar att man arbetar tillsammans, simmar och promenerar. Barnet leker också med sina syskon. I enkät nr.2 anger B som svar på samma fråga att hon numera använder bilder i alla situationer hon kan. C svarar att de mest pratar och leker med varandra. Deltagarna har i sin vardag många konkreta situationer där man upplever att kommunikationen med barnet med funktionsnedsättning känns svår (fråga 3). Rutiner vid matbordet och vid läggdags kan vara besvärliga speciellt om man har flera barn. Att läsa av när barnet behöver gå på toaletten är en annan situation som upplevs som jobbig. Man önskar få stöd och hjälp och mer kunskap för att kunna underlätta dessa situationer. Kanske anpassa hemmet och få tillgång till teknisk utrustning som talsyntes och inplastade bilder tex. (fråga 4). Deltagare B, nämner också att hon önska lärs sig använda TAKK. 5
När man frågar deltagarna om vilka situationer de anser fungerar bra (fråga 5) med barnet med behov av stöd, svarar deltagare A i enkät nr.1 att det när barnet får lyssna på den musik han/hon tycker om. I enkät nr.2 säger samma deltagare att tandborstningen går bra och att det fungerar bra nu att visa först borste och sedan tandkrämen. Deltagare B svarar i enkät nr.1 det fungerar bäst när hon är ensam med barnet, har mycket tid och kan ge honom mycket kärlek. B säger sedan i enkät nr.2 att det känns som lättast barnet ger henne bilder för att tala om vad han/hon vill. Deltagare C tycker att det är när barnet leker som det fungerar bäst. Hur ofta eller sällan man känner oro för barnet som har funktionsnedsättning varierade alltid till nästan aldrig. Två av deltagarna A + C uppger att man har någon att prata med när man är ledsen och känner oro, och B svarar i båda enkäterna att hon inte har någon att prata med. Projekt TAKK för språket, Göteborg den 17 februari 2012 Luz Solano, Projektledare TAKK för språket Monalisa Algar, Utvärderingssamordnare i m.i.m 6
Bilaga 1 Datainsamling för utvärdering av KomFler (22.11.2011). Enkät Hej! Du som fyller i den här enkäten ska veta att: 1. Det är bara personer som utvärderar kursen som kommer att läsa svaren. Syftet med frågorna är att göra en kurs som ger ett bra stöd för dig som förälder. Genom att vara ärlig med vad du tycker kan du också hjälpa oss att utvärdera kursen så att kommande/nya föräldrautbildningar för flerspråkiga föräldrar kan bli bättre. 2. Alla ska fylla i den här blanketten för att vi som gör den här kursen ska veta vilka behov ni har och vad ni önskar er att kursen ska handla om. Vi vill också använda svaren du ger för att utvärdera om utbildningen var bra för dig eller inte. Du kan själv bestämma om svaren du ger ska användas för att utvärdera kursen eller inte. Om du inte vill att svaren ska användas till att utvärdera kursen kryssar du på nej och om dina svar kan användas för att utvärdera kursen kryssar du ja. Får informationen som du lämnar användas för den undersökning som ska utvärdera kursen? Ja Nej 3. Vi vill berätta att svaren som du lämnar ska användas på ett sätt som gör att ingen som läser undersökningen som ska utvärdera utbildningen kan veta vem som har lämnat vilka uppgifter. Alla som vill ta del av slutsatserna som kommer från undersökningen får göra det. Vill du ta del av slutsatserna från undersökningen efteråt? Ja Nej 7
4. Det är viktigt att du vet att även om du har svarat ja till att dina svar ska användas för undersökningen som ska utvärdera utbildningen, så kan du alltid ångra dig och be att dina svar inte används i undersökningen. Bakgrundsinformation Läs alternativen som följer och kryssa eller fyll i med det som stämmer för dig: Mamma Pappa Antal år i Sverige Modersmål Barnets ålder Funktionsnedsättning? Utbildning: Grundskola Gymnasiet Universitet Sysselsättning nu: Arbetar Studerar, vad? Söker arbete Annat a. Kommunikation i hemmet (Obs!alla frågor handlar om barnet som behöver stöd i kommunikationen) 1. Vad gör ni hemma med barnet? På helgerna eller när det kommer från förskola/skolan/ fritids? 8
2. Kan ditt barn som behöver stöd kommunicera med alla familjemedlemmarna? 3. Är det någon situation i hemmet som är särskilt svår? Vad är svårt då? 4. Vad skulle du behöva för att det blev bättre? 5. Är det någon situation i hemmet som fungerar bra? Hur gör du då? b. Språk som används hemma. 6. Hur ofta använder du ditt modersmål hemma med barnet som har funktionsnedsättning? Alltid Väldigt ofta Ibland Aldrig 7. Hur ofta använder du ditt modersmål hemma tillsammans med syskon? Alltid Väldigt ofta Ibland Aldrig 9
8. Hur ofta använder du stöd i kommunikationen som t ex. tecken, bilder, dagböcker, datorer eller annat stöd för att kommunicera med ditt barn? Alltid Väldigt ofta Ibland Nästan aldrig 9. Använder ni stöd i kommunikationen som t ex. tecken, bilder, dagböcker, datorer tillsammans med modersmålet i familjen? Ja Nej Varför? 10. Är det viktigt för dig att ditt barn som har en funktionsnedsättning lär sig modersmålet? Ja Nej Varför? c. Upplevelsen av funktionsnedsättning och kunskap om användning av alternativ kommunikation och modersmålet. 11. Hur ofta känner du oro för ditt/dina barn med funktionsnedsättning Alltid Väldigt ofta Ibland Nästan aldrig 12. Hur ofta lyckas du kommunicera och förstå ditt/dina barn med funktionsnedsättning 10
Alltid Väldigt ofta Ibland Nästan aldrig 13. Ibland känner man sig väldigt ledsen, arg eller glad för något som händer med sitt barn, hur ofta har du någon att prata med när det är så för dig? Alltid Väldigt ofta Ibland Nästan aldrig 14. Vet du hur man gör för att använda Akk ( stöd i kommunikationen som t ex. tecken, bilder, dagböcker, datorer?) för att förbättra kommunikationen med barnet som har funktionsnedsättning? Ja Nej Var har du lärt dig det? 15. Vet du hur man gör för att använda Akk ( stöd i kommunikationen som t ex. tecken, bilder, dagböcker, datorer ) tillsammans med modersmålet? Ja Nej Var har du lärt dig det? 16. Tycker du att materialet som användes under kursen var anpassad till dig som har ett annat modersmål än svenska? Ja Nej 11
Varför? 17. Tycker du att innehållet i kursen har varit anpassad till dig som har et annat modersmål än svenska? Ja Nej Varför? 18. Utifrån det du vet om ditt barn: vad skulle du vilja förändra i er kontakt med varandra, i er relation med hjälp av den här kursen? TACK FÖR ATT DU TOG DIG TID ATT SVARA PÅ FRÅGORNA! 12