Projekt Entré Ludvika

Relevanta dokument
Förslagsskiss på gång- och cykelbro inom projektet Entré Ludvika

Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen

E22 Malmö-Kristianstad delen trafikplats Gastelyckan-trafikplats Lund N

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast

SJÖSTADSHÖJDEN. Konstruktion

PM - VAL AV ALTERNATIV

Väg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan

Din vägledning i valet av träbro. Val av brotyp/spännvidd.

Framtidens naturliga sätt att bygga broar.

PM BYGGNADSVERK Väg 21 Kristianstad-Hässleholm Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva-Önnestad Kristianstads och Hässleholms kommuner, Skåne Län

Fabrikstillverkade träbroar skapar nya möjligheter.

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck

NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN?

E6.20 Hisingsleden, södra delen

Väg 35 Åtvidaberg-Linköping Delen Vårdsbergs kors - Hackefors

Byggnadsverk. Underlag till vägplan E18 Enköping - Stockholm Trafikplats Kockbacka. Exempel på omsorgsfull detaljutformning av bropelare.

KRONAN ÖVERGRIPANDE IDÉER. Estetisk skärpa

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

PM Bro, Bro över E4 på väg 503 Vägplan E4 Trafikplats Hortlax. Piteå kommun, Norrbottens län Objekt: TRV 2015/31547 Datum

Din vägledning i valet av träbro.

E20 Vårgårda-Vara, delen Eling-Vara

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM

Byggdagbok augusti 2012

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv

PM Bro. Skellefteåprojektet-det allmänna vägtransportsystemet i Skellefteå. Skellefteå kommun, Västerbottens län Objektnummer:

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen

Vreta Konsult

Gång- och cykelbro till Oceanpiren, Helsingborgs stad

Teknikprojekt. Broar. Mer ku rius VT-16

Trafikplats Jung, E20 1 (8) PM - Jämförelse Bro över eller under E20

Instruktion för framkomlighet och säkerhet för transporter av betongelement

Skylten och dess belysning

Ny förbindelse Kvarnholmen- Nacka Centrum

PM Produktion och rivning

PM UTREDNING BROALTERNATIV

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro WSP Samhällsbyggnad Box Örebro

Strandpromenad Nacka Kommun

Broar I TRÄ SNABBT OCH MILJÖVÄNLIGT MED BROAR I TRÄ.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

BESLUTS UNDERLAG BRO RENOVERING ALTERNATIVT NY BRO PER JULI Powerpoint Presentation för Bro Renovering alternativt Ny Bro per Juli 2014.

En bro för framtiden. Idéförslag

En bro för framtiden. Idéförslag

Utrymingstrappor 2. Industritrappor 8

Väg 800 broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplantjärnen i Torsång

E4 förbifart Stockholm

PM Lidingöbanan genom Torsvik/Lidingö C och Lilla Lidingöbron förslag med konsekvensanalys

Ledverk till skydd för Gröndalsbron

Brotyper. Olika brotyper används till olika saker. De brotyper vi går igenom är: Balkbro Bågbro Hängbro Snedkabelbro

BALKONG OCH INGLASNING

Nockebyhov. Nockebyhov - Landskaps-PM. Landskaps-PM FÖRHANDSKOPIA Sofia Sandqvist I Therese Sundqvist I tengbom.se

Rullstolshissar. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Väg 73 Trafikplats Vega

Skapat av Dokumentdatum Leverans/Ändrings PM. Ändringsbeteckning Ändring avser Ändring godkänd av Ändringsdatum. Teknikområde

PM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG

RANKHUS. Tillgänglighets PM (Samrådshandling, Detaljplan) Aspekter gällande utformning för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

Lundabron blir Sveriges längsta hängbro för gående och cyklister. Umeå kommun i samarbete med

Koppling mellan bro och bangård

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum

BULLERSKYDD. Referensobjekt. Objekt: System: Entreprenad: Vadsbovägen, Skövde Hammerglass Bullerskydd System Mark-2 och Bro-2 NCC INFRASTRUKTUR

Yttrande över ansökan om dispens från reservatsföreskrifterna för Sundbyholms naturreservat för uppförande av en ramp vid Sigurdsristningen.

Finnshyttan Filipstads kommun. Trafikutredning till detaljplan

TRANSPORTVÄGAR IDENTIFIERING AV LÄMPLIGA TRANSPORTVÄGAR PM MAJ 2012 BETECKNING

KONSEKVENSBESKRIVNING GÅNG- OCH CYKELBRO. Östersunds centralstation, Fastigheten Söder 1:16, Östersund. Datum

TRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING

TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG

PM - Förslag på tänkbara åtgärder för oskyddade trafikanter vid E4 Trafikplats Hudiksvall Syd, E4 Enånger - Hudiksvall

» Betong är mer än bara ett starkt, tåligt och flexibelt material «

Öppningsbar gång- och cykelbro över Husarviken - alternativ yttre respektive inre läge skissredovisning

SJÖSTADSHÖJDEN. Gata

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan Stockholm Therese Nyman Linda Lundberg

Hållfasthet. Kommer det bära eller brista?

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage.

SAMRÅDSREDOGÖRELSE GRANSKNINGSHANDLING

Delen Jakobsberg. Beskrivningen omfattar sträckan från strax norr. sen för Jakobsberg. Korridorernas namn och indelning

Riktlinjer för vindskydd

Kan ett tekniskt regelverk bidra till att utveckla anläggningsbranschen? Ebbe Rosell CIR-dagen 2010

Grundläggning på grova stålrörspålar (LDP) Erfarenheter från Finland. StålpåleDagen 2011

Påverkan på befintliga broar över Mölndalsån för översvämningsbegränsande åtgärder i Mölnlycke

Väg 557 Vekerum- Stilleryd, ny gc-väg delen väg 554-väg 558, Karlshamns kommun. Samråd Planutformning

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Teknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN

Avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för. samt transportvägar

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar

SKYDDSANVISNING FÖR STÄLNNINGSARBETE

Överdäckning, kostnader för alternativa utföranden

Tullinge Centrum förslag till stadsmässig centrumförnyelse - Vision

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B

Vid Solberg arbetar Peab vidare med den befintliga Solbergsvägen. Mellan Solberg och Åmon återupptas sprägningarna

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Geometriska krav på gator

VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm.

Informationsmöte i projektet Rastplats Sorsele

Funktionskontroll av Bergnässtråket i Luleå

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

Byggdagbok november 2012

Torps Gård Utredning av anslutningsmöjligheter till exploateringsområde

Medborgarförslag om gångbro som ökar tillgängligheten till friluftsområdet Ormberget

Transkript:

Projekt Entré Ludvika förslagskiss Gång och cykel-bro

projektledare: Bror Wallin Louise Magnusson Organisation: Håkan Forsberg, uppdragsansvarig Lennart Bengts, markprojektör Björn Nilsson, brokonstruktör Anna Sundin, arkitekt

Förslagsskiss Gång och cykel-bro, Ludvika Inledning Uppdraget Ludvika kommun arbetar med EU-projektet Entré Ludvika. Syftet med projektet är att förbättra tillgängligheten och förbindelsen mellan Väsman stranden, stationsområdet och stadens centrum samt att skapa en attraktiv och trevlig entré till staden. I vårt uppdrag ingår att ta fram en gång- och cykelbro med sträckning från centrum till Väsmanstranden. För den framtagna brotypen skall realistiska kostnader tas fram. Budgeten som kommunen har att röra sej med i detta skede är 17 Mkr och det har varit en prioritet att vi klarar detta mål. Idag ligger både riksväg 50 och bangården som en barriär mellan Ludvika centrum och resecentrum samt sjön Väsman. Projektets huvudsakliga syfte är att tillgängliggöra resecentrum och då är en gång- och cykelbro en förutsättning för att lyckas. Den är också viktig för trafiksäkerhetens skull. Bron kommer att starta vid centrum som en förlängning av Engelbrektsgatan. Vid resecentrum ska det finnas hiss och trapp. Vår målsättning har varit att bron ska vara estetiskt tilltalande, tillgänglighetsanpassad, trygg och säker med fria siktlinjer samt vara ett landmärke för Ludvika. Perrongen för spår två och tre ska ha anslutning till bron. För anslutningen till Väsman stranden finns inga låsta direktiv. Bron ska vara estetiskt tilltalande och vara ett landmärke för Ludvika. För att åskådliggöra projektet har vi arbetat med att ta fram skisser som tydligt visar hur bron kommer se ut i befintlig miljö. Givetvis har vi haft fokus på att förutom att klara budgeten också se till att bron är tillgänglighetsanpassad, trygg och säker med fria siktlinjer, det skall skapas en säker och attraktiv miljö av och kring bron. Förutom detta har vi arbetat med att minimera påverkan av omkringliggande trafik (RV 50 och Järnvägen) samt närliggande områden i stadsmiljön. Vårat syfte har varit att klara det ekonomiska målet på 17 Mkr, att ta fram en trygg/säker/attraktiv bro och närmiljömiljö, att skapa mervärden i Väsman stranden området, att minimera påverkan under byggtiden samt inte minst att leverera ett förslag som säkerställer kort byggtid.

Arkitektonisk huvudidé perrong 2, 3 Den nya bron förbinder Ludvika centrum med sjön Väsman och kommer bokstavligen att fungera som en förbindelselänk mellan natur och kultur. Bron ligger i en kontext som till stor del präglas av de barriärer som spårområdet och riksväg 50 innebär. Utmaningen i uppgiften har legat i de komplicerade förhållandena på platsen samt att skapa en så enkel och samtidigt tydlig brogestaltning som möjligt. perrong 1 bussterminal Vi har velat ge bron ett modernt men ändå tidlöst uttryck som balanserar mot den komplexa visuella omgivning som bron ställs emot. Bron förhåller sig till banområdet, centrum och det omgivande landskapet med en klar linjeföring som understryker förhållandet och förbindelsen mellan stad och sjö. 26,25 30 stödmur resecentrum 26,25 30 30 Engelbrektsgatan stödmur Storgatan plan 1:1000

Bro och ramp På Väsmansidan fortsätter gång- och cykelvägen på en stödmur som ligger parallellt med spårområdet. Stödmuren blir också ett landskapselement i det nya området närmast vattnet, samt har en ljuddämpande effekt. På vintrarna kan man åka pulka nedför slänten och sommartid är här en utmärkt plats för picknick eller för att bara ta sin lunch och spana ut över Väsman. Vi har valt att utföra brons anslutning mot Väsmanstranden med ramper av fyllnadsmassor av flera olika orsaker. Så som vi nämnt ovan ger det ett eget rum och landskapselement i stadens närhet. Även de ekonomiska skälen är starka då en förlängd brodel skulle riskera att vida överstiga budgeten för bron. Ytterligare möjliga lösningar är att förlägga en hiss eller trappa i brons avslut. Vi har bedömt att detta inte skulle ge en smidig lösning vid större rörelser utan skulle lätt kunna skapa köer och väntan vid hissen. Det skulle dessutom ge högre underhållskostnader samt att man då förlorar de många möjligheter som det egna landskapselementet ger. Brons gestaltning Bron ska vara ett nytt stadsrum för Ludvika och en ny port mot Väsmanstranden. Till den nya bron kopplas ett trapphus med hiss framför bussterminalen. För att skapa en tydligare entrésituation både från perrongerna och från centrum, rekommenderar vi att slussen mellan resecentrum och bussterminal tas bort. Brons kan färgsättas för skapa ett mer varierat gaturum. Skärmarna går även att använda för tillfälliga eller mer permanenta utställningar, samt belysa med armatur. Färgsättningsskissen på sidan 5 visar en färgsättning med inspiration från det omgivande landskapet, blandat med Ludvikahästens violett och stadsvapnets blå. Stöden och undersidans stålkassett målas i en mörk grå som utgör en neutral bas åt bron. referens skärm, Brickpit Ring Walk, Sydney screentryckt glas exempel belysning

Teknisk beskrivning Bro 1,4 m 0,25 m ᴓ 1,0 m stöd för beläggning och hinder för vatten att rinna beläggning av gjutasfalt med invältade stenar brobana av stål broöverbyggnad av stål som utformas som en låda ᴓ 0,8 m betongfundament packad fyllning ᴓ 0,4 m cirkulära stöd av stål cirkulära stöd av betong för att klara påkörning räls överkant räcke av glas stöd svetsas mot broöverbyggnaden Tvärsnitt Det är svårt att bygga överbyggnaden på plats eftersom det kräver både mer plats och fler säkerhetsåtgärder. Därför har vi har valt att en bro både i stål och betong där överbyggnaden och delar av stöden kan tillverkas i fabrik och sedan fraktas till platsen med lastbilar. Överbyggnaden och stöden ner till ca 1 m över mark utförs i målat stål och stöden i övrigt gjuts i betong på plats. Vid flera av stöden kommer det av utrymmesskäl kring spår, byggnader och väg att krävas spont för att möjliggöra platsbyggandet. Brons överbyggnad tillverkas i större delar som fraktas till platsen med lastbilar, och som lyfts sedan på plats med mobilkran och svetsas ihop. Vid mellanstöden svetsas överbyggnaden till stödens övre del. Tjockleken på brobaneplattan har hållits så tunn som möjligt för att gång- och cykelvägens lutningar inte ska bli för stora. Detta gäller speciellt vid anslutningen mot Storgatan. Enligt de krav som finns utförs bron över mellanstöden utan öppna skarvar i överbyggnaden och beläggningen. Den fria bredd på bron är 3,0 m och bron beräknas får en total längd på ca 145 m. Bron delas upp i 5 spann med indelningen 30,0+26,25+30,0+26,25+30,0 m. Vid anslutningen mot Storgatan och mot Väsman kommer det att behövas stödmurar för att ta upp höjdskillnaderna. Stödmurarna gjuts i betong på plats eller som prefabmurar och utförs vid anslutningen mot Storgatan längs med gång- och cykelvägen och vid anslutningen mot Väsman mellan gång- och cykelvägen och spåret. Det är möjligt att förlänga bron i båda ändar för att få bort de barriärer som gång- och cykelvägens banker skapar. Vi har vid utförandet tagit hänsyn till de krav på fri höjd över spår på minst 6,65 m som gäller 1,5 m centriskt kring spårmitt, fri höjd över väg på minst 5,2 m samt att brostöd inte får med sin närmaste del placeras närmare än 2,6 m från cl spår. Pga detta är det svårt att få ner fler stöd på spåromsådet. Stödet som placeras i mittremsan på väg 50 kan utföras utan att det krävs ett skyddande räcke för fordonstrafiken om vägens hastighet inte överstiger 50 km/h. Mark Ramp från Storgatan till bron har en lutning på ca 4 %. Tillgängligheten för rullstolsbundna blir god om man anordnar vilplan för varje 0,5 m i höjdskillnad. Vilplanens längd ska då vara minst 2 m. Ramperna från bro till området vid Väsman har inga låsningar. Detta innebär att lutningarna kan utformas riktigt snällt. Ramperna kompletteras med en trappa. Dimensionering Bron dimensioneras för renhållningsfordon både med hänsyn till utrymme och vikt. Trapp/hiss Hiss och trappa på resecentrumets sida mot väg 50 utförs som en fristående konstruktion som ansluts mot bron. Även trappen vid plattformen kan behövas utföras som en fristående konstruktion som ansluts mot bron. Vid plattformen finns det ingen möjlighet att utföra en hiss pga. det finns krav på att fritt utrymme till spår ska vara 3 m. Detta krav gäller även för trapp vilket begränsar utförandet till viss del. Räcke Bron utförs med ett räcke av glas eller polykarbonatplast som lutar med samma lutning som underliggande stöds övre del. Räcket utförs med 1,4 m höjd som är kravet vid gång- och cykeltrafik. Det finns möjlighet att utföra räcket på annat sätt, men det kan i så fall krävas minst nät för att hindra att nedfallande föremål och det krävs även nät över spårområdet. Om det finns risk för vertikalt fall som överstiger en höjd på 1,5 m och ligger närmare än 1,5 m från gång- och cykelvägens vägkant eller om slänten är brantare än 1:3 ska gångoch cykelvägen förses med förhöjt räcke (1,4 m). Därför kommer att krävas förhöjt räcke som monteras på stödmurarna mot Storgatan. Stödmurarna vid anslutningen mot Väsman förses med nät med en höjd på 1,1 m för att förhindra fall. Beläggning Brobanan utförs med gjutasfalt med invältade stenar. Vid anslutningen mot Storgatan utförs gång- och cykelvägen med vanlig asfalt och vid anslutningen mot Väsman utförs gångoch cykelvägen med grus. Snöröjning Snöröjning sker med mindre traktor på max xx ton genom att transportera snön till anslutningen mot Väsman. Väg- och spårtrafik Omledning av fordontrafiken kommer att krävas under en period för att bygga stöd i mittremsan på väg 50. Spårtrafiken kommer att beröras av hastighetsnedsättning och kanske till viss mån tågstopp vid lyftning av överbyggnaden.

Perspektiv

Kostnader Vi redovisar nedanför övergripande kostnader för att bygga bron med tillhörande ramper, hissar och trappor. Verifierade kostnader för olika alternativ av bro som vi utrett, dessa gäller med en total längd av 145 meter samt en fri bredd av 3,0 meter. Bro - föreslaget alternativ Föreslaget alternativ bedöms hamna på en total kostnad för till 15-18 miljoner. I kostnaden ingår grundläggning, stöd, brons överbyggnad, räcken samt hiss coh trapphus. Det som inte igår är stödmurar och ramper. Bro - träalternativ Kostnader och utförande är grovt uppskattade av Stefan Sundqvist och Peter Jacobsson hos Martinsons Träbroar AB. En träbro i denna längd bedöms hamna på en kostnad av 25-30 miljoner. En snedkabelbro bedöms hamna på 25-27 miljoner. En hängverksbro bedöms hamna på 27-30 miljoner. Stödmurar/ramper bro profil Bedömd kostnad 2 3 Mkr. STARTPUNKT GC-BRO BIBLIOTEKET NYTT TRAPPHUS OCH HISS TRAPPA TILL PERRONG UTSIKTSPUNKT STÖDMUR STÖDMUR STORGATAN elevation 1:1000 RIKSVÄG 50 ENTRÉ RESECENTRUM BUSSTERMINAL PERRONG 1 PERRONG2, 3 RAMP TRAPPA PENDLARPARKERING

Perspektiv från Storgatan

Piren pa rke rin g Väsman lar sjöbodar: pe nd försäljning och föreningar parkbänk skateramp tråk gång och cykel-str åk temalekplats ram pg ång och cyk el-s isbana vintertid gång och cykel stråk ramp bilväg ny bro Sammanfattning Det har varit en spännande uppgift att hitta en lämplig lösning för en bro med de efterfrågade kraven på ekonomi, trygghet, säkerhet, attraktion, miljö och anläggningstid. En av de större utmaningarna har varit att få ner brostöd på lämplig plats och samtidigt hitta en profil som fungerar ur handikapp hänseende. Vi har tittat på olika placeringslägen för stöden och kommit fram till att vår föreslagna indelningen är bäst utifrån de krav på fria avstånd som Trafikverket kräver. Detta innebär att det blir långt mellan stöden med långa spännvidder som kräver kraftiga konstruktionshöjder på överbyggnaden av bron. Vi har även arbetat med vilket material som bron ska byggas i. Betong och stål är ur miljösynpunkt ett sämre alternativ än trä som vi först var inne på. Att vi valde stål är på grund av att vi har en begränsad budget att hålla oss till och även en begränsad konstruktionshöjd på brons överbyggnad. Betongalternativet är miljösynpunkt det allra sämsta samt dessutom ur byggnadssynpunkt svår att genomföra med de krav som finns på fri höjd, eftersom en betongbro kräver formsättning som tar plats över spår och väg. Detta gör att profilen blir allt för hög. Även en samverkansbro mellan stål och betong är utrymmes- krävande. Den bästa lösningen är en lätt konstruktion som inte kräver en hög konstruktionshöjd på brons överbyggnad, eller ett bro alternativ med överliggande huvudbärning. Om budgeten ökas kan trä vara ett realistiskt alternativ och då skulle vi rekommendera att utföra detta med överliggande bärning. Om budgeten ökas ges även möjlighet att välja en snedkabelbro och då kan man välja ett stöd med en pylon i brons mitt eller två stöd med en pylon placerade mellan spåren och en placerad i refugen på vägen.