Teknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas

Transkript

1 Teknisk beskrivning Vestas V112 Foto Vestas

2 Vestas V112 Driftdata Märkeffekt kw Inkopplingsvind 3 m/s Märkvind 12 m/s Urkopplingsvind 25 m/s Ljudnivå 7 m/s 100 db(a) 8 m/s 102,8 db(a) 10 m/s 106,5 db(a) Vid 95 % märkeffekt 106,5 db(a) Rotor Rotordiameter: 112 m Svepyta 9852 m² Torn Typ rörformat ståltorn Navhöjd 119 m El Frekvens 50 Hz/60 Hz Omformartyp Fullskalig konverterare Generatortyp permanentmagnetgenerator Rotorblad Längd 54,6 m Max vingbredd 4 m Maskinhus Höjd för transport 3,3 m Höjd installerat 3,9 m Bredd 3,9 m Längd 14 m Torn Max. sektionslängd 32,5 m Max. diameter 4,2 m Nav Höjd 3,9 m Diameter 3,2 m Max. vikt per enhet för transport 70 ton

3 Transporter på allmän väg Vindkraftverken kommer i sektioner med båt till Uddevalla hamn. Där lastas de om till ett antal lastbilar och transporteras på allmän väg mot aktuell vindpark. Svart markering visar förslag på transportväg. För att transportera sektionerna till ett vindkraftverk behövs ca 15 transporter, det blir totalt ca 150 transporter för tio vindkraftverk. Vid montering av vindkraftverken används en stor huvudkran och 1-2 mobilkranar. Det behövs ca 30 transporter för att flytta sektionerna till huvudkranen. Material till vägar och uppställningsytor Till vägar och uppställningsytor används krossat berg i olika fraktioner. Vid infarten till vindpark Sköllunga ligger bergtäkten Ucklums grus. Därmed behöver det allmänna vägnätet inte användas samma utsträckning för transporter av krossmaterial till vindparken. Planerad transportväg för vindkraftverk i sektioner. Vägar i vindparken Vägnätet inom parken, enskild väg, uppgår till ca 8,3 km. Av dessa utgörs drygt 1 km av befintlig väg som kommer att förstärkas och breddas. Övrig väg drygt sju km kommer att nyanläggas. Det går åt ca ton bergkross till vägarna och ca ton bergkross till kranplatserna runt vindkraftverken. Vägbanans färdiga bredd blir ca 5 meter. Vägområdet som omfattar vägbana, slänter och kabeldike varierar i bredd mellan 7 och 10 meter beroende på topografi och Hänsynsåtaganden och omfattar. Längs vägar kommer träd att avverkas 3-4 meter utanför vägområdet för transporter under byggskedet. Vid korsningar och tvära kurvor kan den trädfria ytan behöva utökas. Vägen konstrueras genom att träd avverkas och vegetation och jordmassor schaktas bort. Minsta höjd på vägkonstruktionen är 0,6 meter. Minsta horisontella radie är 35 meter (svepområde upp till 15 m i innerkurva för långtransporterna) och minsta vertikalradie 300 meter.

4 I mjukmarksterräng utförs schakt ner till fasta jord- och/eller lermassor, fiberduk läggs ut och fyllning utförs med bergkross, fraktion mm. I partier där högre fyllningar krävs, 1,5-3 meter, fylls det i botten med större fraktioner, mm. Diken anordnas längs med vägen, trummor läggs i lågpunkter och där befintliga diken korsas. Ledningar kommer att förläggas till vägslänter. Slänter bekläds med jordmassor så att växtlighet kan återkomma. På hällmarker avverkas träd, växtlighet och jord schaktas bort och berget friläggs. Eventuella uppstickande bergtoppar sprängs bort för att höjden på vägen ska kunna anpassas till omgivande terräng. Fyllning utförs med bergkross, fraktion mm och överbyggnad med bergkross fraktion 0-40 mm. Slänter bekläds med jordmassor för att växtlighet ska kunna återkomma. Vid infarten till vindparken ligger en bergstäkt med tillgång på krossmaterial. Naturgrus används inte. Vid byggnation av vägar genom fuktiga/våta områden iakttas stor försiktighet. Arbetet analyseras och planeras i samråd med biologisk expertis för att hitta rätt teknisk lösning. Typskiss för vägkonstruktion i vindpark. Vägområdet omfattar väg, slänter och kabeldike, normalt 7-10 meter brett. Vid sidan av vägen kommer träd att avverkas på 3-4 meters avstånd för att långa och breda transporter under byggskedet skall komma fram. Fundament och uppställningsytor De fundamentstyper som kan bli aktuella är bergförankrat betongfundament eller gravitationsfundament. Vilken typ av fundament som kommer att anläggas beror på aktuella markoch grundförhållanden samt på leverantörens krav. När det finns fast berg på lämpligt djup och med

5 lämplig kvalitet används i första hand bergadapter. Bergförankrat betongfundament kräver en yta på ca 12 m i diameter och det går åt ca 250 kubikmeter betong samt 25 ton armering per fundament. Om bergadapter inte kan användas blir det istället gravitationsfundament. Gravitationsfundament kräver en yta på ca 22 m i diameter och det går åt ca kubikmeter betong samt 40 ton armering per fundament. I anslutning till varje fundament kommer en uppställningsyta på ca 30x40 meter att anläggas. Den anläggs genom att träd avverkas, vegetation och jordmassor schaktas bort och berget friläggs. Eventuella uppstickande bergtoppar sprängs bort för att höjden på planen ska kunna anpassas till omgivningen. Fyllningen utförs med bergkross, fraktion mm, till en jämn yta med max lutning 1,5 %. Slänter bekläds med jordmassor så att växtlighet kan återkomma. Till uppställningsytorna går det åt ca ton bergkross. För att kunna montera den stora kranen behövs tre hjälpkranytor på ca 150 kvadratmeter vardera. Till dessa hjälpkranytor försöker man utnyttja redan röjda ytor genom att t.ex. lägga dem längs med vägen. Beroende på vilken leverantör som väljs kan ytterligare monterings- och uppställningsytor komma att krävas. Dessa kan då konstrueras som tillfälliga ytor vilka avlägsnas efter byggskedet. Fundamentet placeras utanför den stora uppställningsytan utmed långsidorna eller den ena kortsidan. Vindkraftverket monteras ihop med hjälp av en stor och 1-2 mindre mobilkranar. Intill vägen behöver även en yta avverkas för att bommen till huvudkranen skall få plats.

6 Kemikalier och avfall De kemikalier som används vid drift av vindkraftverk är olja, smörjmedel och batterier. I vindkraftverkens växellåda (vid val av sådant fabrikat), hydraulsystem och vridväxel finns olja. Vindkraftverken innehåller totalt cirka 800 liter olja i vindkraftverk med växellåda och cirka 400 liter i vindkraftverk utan växellåda. Varje år tas ett oljeprov för att se om oljan är i behov av rening eller eventuellt byte. I största möjliga mån renas oljan och byte undviks. Oljan byts ca vart tredje år beroende på oljekvalitet och slitage. Förutom oljan i vindkraftverket används under löpande drift mycket små mängder kemikalier. Normal årsförbrukning av de oljor och kemikalier som används vid service finns beskrivet på nästa sida. Risken för ett oljeläckage är liten eftersom vindkraftverkets konstruktion är sådant att tornets botten fungerar som ett tätt kar som samlar upp om olja skulle läcka ut. Bottenkaret är tillräckligt stort för att kunna samla upp all olja som vindkraftverket innehåller. För att undvika läckage och andra haverier görs löpande översyn och regelbunden service. Om ett läckage av olja skulle inträffa leder det till omedelbart driftstopp, besök av servicepersonal och omhändertagande av oljan. I övrigt bedöms den tekniska utrustningen vara tillräcklig för att minimera risker.

7