Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Transkript

1

2 Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar att bygga vindkraft motsvarande 20 TWh på land och 10 TWh till havs till år från Proposition 2008/09:162 och 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik" Elcertifikatsystemet I Sverige ska andelen el som produceras med hjälp av förnybara energikällor, så som sol, vind och vattenkraft, bio-bränslen och el som produceras med torv i kraftvärmeverk öka. För att stimulera ökningen finns lagen om elcertifikat som infört ett marknadsbaserat system i form av elcertifikatsystemet. I juli 2009 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet för att nå regeringens uppsatta mål i nivå med 25 TWh förnybar el till år Enligt Energimyndighetens beräkningar kan vindkraft komma att tillföra 12 TWh el år 2020 med nuvarande elcertifikatsystem. Källa: Bild från Energimyndigheten Som elkonsument betalar man ca 6 öre/kwh (inklusive elhandlarens påslag) för att vi ska få mer förnybar energi i Sverige. Vindkraftens andel är ca 16 procent medan den allra största delen (ca 70 procent) får till biobränslade anläggningar. Av inbetalade öre/kwh går således knappt 1 öre/kwh till vindkraften. Miljönytta Anläggningen förväntas producera maximalt 63 GWh/år räknat på 7 stycken vindkraftverk med en effekt om 3 MW. Detta motsvarar förbrukningen av hushållsel för ca villor. Om vindkraften ersätter fossil elproduktion minskas utsläppen av koldioxid enligt följande: Under sju till åtta driftmånader producerar ett vindkraftverk den energi som krävs för tillverkning av verket.

3 Projektspecifikationer Antal verk: ca 7 st. Installerad effekt per verk: ca 2-3 MW Total installerad effekt: ca MW Totalhöjd: Max 200 m. Tornhöjd: ca m. Rotordiameter: ca m. Årsproduktion/verk (3 MW): ca 9 GWh/år ( kwh/år) Parkens årsproduktion: ca 63 GWh/år ( kwh/år) Informationen ovan anger de maximala dimensionerna som kommer att vara aktuella för projektet. Placeringarna är preliminära och kan komma att justeras. Alla verk kommer att vara av samma fabrikat.

4 Projektområde Projektområdet är det område som är aktuellt för placering av vindkraftverk. Det utpekade projektområdet har avgränsats med hänseende till ett minsta avstånd på 500 m till omkringliggande bostadshus samt områdets terrängegenskaper. Inom området finns dock sumpmarker, naturmiljövärden samt kulturmiljövärden som hänsyn måste tas till vid planering av vindkraftverkens placeringar. Informationen på detta samråd utgår från verkens maximala dimensioner, vilket medför att största möjliga påverkan från den planerade parken redovisas.

5 Kontaktuppgifter & information Information Ett samrådsunderlag finns på Gothia Vinds hemsida samt på podiet vid ingången. Information kan även skickas per post vid begäran. På podiet vid ingången finns även flera informationsblad och rapporter om vindkraft och vindkraftens miljöpåverkan. Synpunkter Ni är välkomna att lämna synpunkter på den planerade vindkraftparken eller allmänna upplysningar om sådant som bör tas upp i den fortsatta planeringen av etableringen. Endast skriftliga synpunkter kommer att redovisas i samrådsredogörelsen. Lämna gärna skriftliga synpunkter i vår synpunktslåda som finns vid ingången. För ytterligare information och frågor kontakta: Elin Börjesson, projektledare Tel: E-post: hamneda@gothiavind.se Synpunkter skickas till: E-post: hamneda@gothiavind.se Postadress: Gothia Vind Box 205 SE Partille Att: Vindpark Hamneda

6

7 Lokaliseringsprocess Gothia Vind studerar en stor mängd områden för att finna lämpliga vindkraftsområden. Ett område som inte anses lämpligt sorteras bort i ett tidigt skede. Projektområdet Hamneda bedöms som lämpligt mot bakgrund av bland annat följande: Området innefattar bra vindlägen och är inte tätbefolkat Aktivt skogsbruk bedrivs inom området God möjlighet finns att ansluta vindkraftverken till el-nätet Bra väganslutning finns inom området Tidiga utredningar av områdets natur- och kulturmiljöer har genomförts och dessa tyder på att en vindkraftsetablering är förenlig med områdets definierade värden. Vindkraftverkens placering Flertalet faktorer styr var vindkraftverken kommer att placeras inom ett projektområde: Platser med högt energiinnehåll i vinden prioriteras. Vindkraftverken etableras med ett tillräckligt avstånd från varandra så att vinden ska hinna återfå energi som förlorats efter den passerat genom ett vindkraftverks rotor. I regel innebär detta ett avstånd på 3 till 5 rotor-diametrar. Verken placeras så att ljudnivån invid bostäder maximalt kommer att uppgå till 40 db(a) enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd för externt industribuller 1978:5 samt gällande praxis. Verken placeras så att antalet skuggtimmar vid bostäder hålls inom gällande praxis. Påverkan på natur- och kulturmiljö, landskapsbild, friluftsliv och övriga intressen i området. Påverkan ska hållas så låg som möjligt. God tillgång till infrastruktur så som elnät för anslutning och befintliga vägar.

8 Allmänt om ljud från vindkraft Ljud från vindkraftverk uppkommer i huvudsak genom rotorbladens passage genom luften, s.k. aerodynamiskt ljud. Ljudet avtar med avståndet från vindkraftverket då ljudenergin fördelas över ett större område. Ljudnivån från en vindkraftsanläggning får maximalt uppgå till 40 db(a) vid bostäder i enlighet med Naturvårdverkets allmänna råd för externt industribuller (1978:5) samt gällande praxis. Beräkning av ljudutbredningen görs utifrån förhållanden motsvarande en vindhastighet på 8 m/s vid 10 meters höjd. Vid högre vindhastigheter anses ljudet maskeras av omgivande bakgrundsljud orsakat av vinden. Ljudutbredning utgör en av de styrande faktorerna vid placering av vindkraftverken inom projektområdet.

9

10 Ljudutbredning från vindkraftverken Beräkningarna har gjorts utifrån vindkraftmodellen Vestas V112 som har ett källjud om 106,5 db(a), vilket är bland de högsta källjuden som förekommer hos de olika leverantörerna. Ljudnivåerna från verken minskar ständigt i takt med teknikutveckling. Minskningen beror idag till största delen av bättre utformning av bladen. Punkt Fastighet Ekvivalent ljudnivå, dba Punkt Fastighet Ekvivalent ljudnivå, dba 1 Ljungby Hå 4:14 31,1 22 Ljungby Hå 4:6, Kursgård c 31,5 2 Ljungby Bohok 1:2 32,3 23 Ljungby Hå 6:2 32,3 3 Ljungby Bohok 2:1 38,5 24 Ljungby Hällorna 1: Ljungby Elinge 2:17 31,3 25 Ljungby Hällorna 1:14 36,8 5 Ljungby Elinge 6:3 38,6 26 Ljungby Hällorna 1:18 39,1 6 Ljungby Elinge 6:6 39,3 27 Ljungby Hällorna 1:4 37,3 7 Ljungby Hamneda-Horn 6:6 35,2 28 Ljungby Hällorna 2:11 36,8 8 Ljungby Horsaberga 2: Ljungby Hällorna 2:12 36,8 9 Ljungby Horsaberga 1:6 24,7 30 Ljungby Hällorna 2:14 35,6 10 Ljungby Horsaberga 2:8 32,8 31 Ljungby Hällorna 2:15 33,4 11 Ljungby Hå 3: Ljungby Hällorna 2:17 32,2 12 Ljungby Hå 3:15 35,5 33 Ljungby Hällorna 2:3 36,3 13 Ljungby Hå 3:17 31,8 34 Ljungby Hällorna 3:4 34,5 14 Ljungby Hå 3:18 30,3 35 Ljungby Hällorna 3:9 36,4 15 Ljungby Hå 4:10 33,3 36 Ljungby Hällorna 4:2 38,8 16 Ljungby Hå 4:12 32,1 37 Ljungby Hänjarp 1:11 35,6 17 Ljungby Hå 4:15 25,7 38 Ljungby Hänjarp 1:5 35,9 18 Ljungby Hå 4:4 22,9 39 Ljungby Hänjarp 1:6 32,9 19 Ljungby Hå 4:4, Fritidshus 39,8 40 Ljungby Hänjarp 2: Ljungby Hå 4:6, Kursgård a 31,9 41 Ljungby Hänjarp 2:9 39,4 21 Ljungby Hå 4:6, Kursgård b 31,6 42 Ljungby Hökhult 1:8 29,8 Beräknade bullervärden för hus på kringliggande fastigheter beräknat med modellen Nord2000. Beräkningen har gjorts för 7 st. Vestas V112, 3 MW (mode 0), 119 m navhöjd och 112 m rotordiameter.

11

12

13 Skugga från vindkraftverk V112, navhöjd 144 m, totalhöjd 200 m Beräknad sannolik skuggtid Bostäder som erhåller en beräknad sannolik skuggtid på 6 timmar eller mer om året. För beräkning av sannolika skuggtider har ett medeltal mellan soltimmar i Lund och Växjö använts. Någon statistik över soltimmar i Ljungby har inte påträffats. Soltimmarna är normalvärden baserade på statistik från åren Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/M2. I beräkningarna görs antagandet att verken alltid är i drift. Om vindhastigheten understiger 4m/s står verken stilla, vilket inte syns i beräkningen.

14

15

16

17

18

19

20

21 Risk och säkerhet De flesta olyckor som har uppkommit vid en vindkraftsetablering är skador i samband med uppförande, avveckling, service och underhåll. Under mycket speciella förhållande kan risk för isbildning och iskast föreligga. Isbildning uppkommer främst i kallt klimat och på högre höjder. Företeelsen är ovanlig och problem med nedisning har främst uppkommit på högre höjder och i samband med speciella väderförhållanden såsom dimma följt av frost och underkylt regn. Brand i vindkraftverk är relativt ovanligt. De vanligaste orsakerna till att brand uppkommer är åsknedslag eller elfel bl.a. till följd av bristande underhåll. För det fall brand uppkommer sker detta främst i verkens slutna utrymmen vilket medför att spridningsrisken inte är särskilt stor. Vid driften av vindkraftparken kommer regelbunden service och underhåll att genomföras för att säkerställa optimal drift och minimera risker för driftsavbrott. Vidare kommer vindkraftverken att bevakas kontinuerligt genom automatiska kommunikationssystem. Här registreras till exempel eventuella snedbelastningar i vindkraftverkets rotor och andra driftstörningar som kan orsaka produktionsbortfall och förslitningsskador.

22