Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag

Transkript

1 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag

2 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN Lokalisering Utformning Byggnation FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET Vindkraft i Bräcke kommun Naturmiljö Kulturmiljö Skuggor och ljud Rennäring LANDSKAPSBILD KONTAKTUPPGIFTER (15)

3 1 INLEDNING E.ON Vind Sverige AB planerar att bygga en vindkraftanläggning öster om Kälarne i Bräcke kommun. För att kunna genomföra projektet krävs bland annat miljöanmälan enligt 9 kapitlet i miljöbalken (MB) samt bygglov enligt Plan- och bygglagen (PBL). 1.1 Bakgrund Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Ett av dem är växthuseffekten som hotar att förändra världens klimat. Jordens temperatur kommer successivt att öka med en rad negativa konsekvenser som följd. Växthuseffekten påverkas av utsläpp av så kallade växthusgaser och dessa produceras bland annat när energi omvandlas från fossila bränslen som kol, gas och olja. Förutom av miljöskäl måste vi ställa om vårt energisystem, eftersom de fossila bränslena förbrukas i allt snabbare takt och konsumtionen riskerar vida överstiga tillgången på längre sikt. Sverige har ett planeringsmål för el producerad av vindkraft på 30 TWh till år 2020, varav 20 TWh ska installeras på land och 10 TWh till havs. Målet innebär en betydande höjning av Sveriges åtagande för att nå internationella överenskommelser. Sveriges totala elproduktion uppgår till ca 150 TWh varav ca 2 TWh producerades av vindkraft år För att uppnå målet på 10 TWh till år 2015 behöver ytterligare drygt vindkraftverk uppföras i Sverige. Vindkraft Det tar cirka sex månader för ett vindkraftverk att producera den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering av vindkraftverket. Detta motsvarar cirka två procent av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på år och kan därefter avvecklas och återvinnas. Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter mellan cirka 4 och 25 meter per sekund, vilken motsvarar att ett vindkraftverk producerar energi med varierande effekt under cirka 80 procent av årets timmar. Ett vindkraftverk i storleksordningen 2,5 MW producerar ca MWh/år vilket motsvarar förbrukningen av hushållsel för cirka hushåll. Beräkningen är gjord för den genomsnittliga årsförbrukningen av hushållsel för svenska hushåll, vilken uppgår till ca kwh. I Sveriges energisystem passar vindkraft väl eftersom vattenkraften kan balansera upp energisystemet de dagar då det inte blåser. På vintern, när energibehovet ökar, blåser det vanligtvis mer och vindkraften kan då bidra kraftfullt till elproduktionen. 3(15)

4 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN 2.1 Lokalisering Vindkraftanläggningen planeras på fastigheterna Håsjöbyn 1:16, 1:47 och 1:25 i Bräcke kommun ca 5 km söder om Håsjöbyn. Området utgörs av skogsmark och är placerat på en höjd runt 470 m över havet. Landskapet i området är kuperat med flertalet höjder på mellan 450 och 500 m över havet. I direkt närhet till området finns mycket få bostadshus. Närmaste samhälle är Håsjöbyn som är beläget 5 km norr om den planerade vindkraftsparken. Figur 1. Översiktskarta Allmänt placeras vindkraftverk med fördel på höjder för att uppnå optimala vindförhållanden. Vindkraftverken får inte stå för tätt inpå varandra eftersom energiförlusterna då blir för stora. Vindkraftverken har placerats inom ett område som i Bräcke kommuns tillägg till översiktsplan för vindkraft är utpekat som ett lämpligt område för större vindkraftsparker. E.ON Vind föreslår en placering av vindkraftverken som framgår av kartan i figur 2. Projektet omfattar 6 stycken vindkraftverk. 4(15)

5 Figur 2. Förslag till placering av vindkraftverk 2.2 Utformning Vindkraftverken kommer att ha en märkeffekt på 2-3 MW och en totalhöjd om högst 150 meter. Tornhöjden beräknas bli maximalt 100 meter och rotorn maximalt 105 meter i diameter. 2.3 Byggnation Den största påverkan av och omkring projektområdet kommer att inträffa i samband med byggnationen av verken. Vägar av god kvalitet kommer att behöva dras fram till varje enskilt verk, vilket innebär att befintliga vägar kan behöva breddas, jämnas till och förstärkas samt att viss nybyggnation av vägar blir nödvändig. Ytterligare mark kan behöva tas i anspråk för förläggning av den kabel som ska ansluta verken till elnätet. Vägar För att transportera vindkraftverk ställs det krav på vägarna som leder fram till lokaliseringen. Vägbredden skall vara minst 4,5 meter. Vanliga markvägar är ofta ca 2,5 meter breda och behöver därför förstärkas och breddas. Fordonen som transporterar vindkraftverken behöver en frigång på 5 meter i både bredd och höjd. Ekipaget kan väga upp till 165 ton och ha ett axeltryck på 16 ton. Totalt sett behövs nästan etthundra tunga transporter per verk. 5(15)

6 Transportfordonen är upp till 60 meter långa. Vägkurvor behöver vara fria från hinder inom en kurvradie på 50 meter. Backar får inte vara för branta om lastbilarna skall orka dra upp delarna till vindkraftverket. Släpvagnarna har låg frigång över marken, som lägst 10 centimeter. Det är därför viktigt att vägprofilen inte uppvisar kraftiga knyckar. Inom rimliga gränser kan man hyvla av toppar och fylla ut sänkor. Den föreslagna tillfartsvägen skall inte heller luta mycket i sidled, dock behövs viss lutning för att tillgodose avvattning. Fundament Vindkraftverken kommer i första hand att förankras med ett så kallat gravitationsfundament. Det innebär att vindkraftverket förankras i ett tungt betongfundament som gjuts i marken. Fundamentet grävs ner och har en diameter av ca 20 meter. Vid fundamentet behöver en trädfri yta på upp till m 2 tas i anspråk för uppställning av kranbil. Belysning Vindkraftverken kommer att förses med hindersbelysning enligt anvisningar från Luftfartsverket. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd understigande 150 meter ska markeras med blinkande medelintensivt rött ljus med en ljusstyrka på 2000 Candela under gryning och skymning och 200 Candela under nattetid. Ljuset skall placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Elanslutning Vindkraftverken kräver av naturliga skäl anslutning till elnätet. Beroende på storlek på vindkraftverken och anläggningen görs anslutningen till lokal- eller regionnät. För riktigt stora vindkraftparker görs anslutningar direkt till stamnätet som Svenska Kraftnät ansvarar för. Branschorganet Svensk Energi har tagit fram regelverk kring hur vindkraftverk ansluts till elnätet. Vindkraftverkets generatorer genererar elenergi med en spänning som transformeras till ett gemensamt mellanspänningssystem på 10, 24 eller 36 kv. Spänningsnivån för anläggningen i Högklippen är inte vald ännu. I vindkraftverkens torn finns brytare och transformator som omvandlar generatorspänningen från en lägre spänning till standard mellanspänning enligt ovan. Vindkraftverkets transformator kan i vissa fall också placeras i en fristående mindre teknikbyggnad på marken intill aktuellt torn. Mellan vindkraftverken löper markförlagda kablar. Dessa samlas ihop i kopplingsstationer eller går direkt till transformatorstationer med ställverk för 10/24/36 kv och 130 kv. 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET 3.1 Vindkraft i Bräcke kommun Bräcke kommun antog ett tillägg till översiktsplanen för vindkraft. I planen är lämpliga och mindre lämpliga områden för vindkraft utpekade. 6(15)

7 Vindkraftparken är planerade inom ett område utpekat som lämpligt för större vindkraftparker. 3.2 Naturmiljö I figur 3 redovisas de naturvärden som finns inom eller i anslutning till verksamhetsområdet. Figur 3. Naturvärden, del 1 7(15)

8 Figur 4. Naturvärden, del 2 Förutsättningar Riksintressen, Natura 2000 Det finns ett riksintresse för naturvård som är beläget drygt 2 km från planerad vindkraftpark. Riksintresset omfattar Myrnäsflon, vilket är en myr med både biologiska och morfologiska värden. Närmaste Natura 2000 område är beläget 3,5 km från planerad vindkraftpark. Natura 2000 området benämns Slåttflon-Bodflon och omfattar ett vegetationsrik myrmark med naturvärdeklass 1 vilket innebär att området har mycket höga naturvärden. Övriga naturvärden Enligt Skogsstyrelsens databank Skogens Pärlor finns det i anslutning till vindkraftsgruppen några områden utmärkta som sumpskogsområden, naturvärden, nyckelbiotoper och biotopskydd. Sumpskogarna är samtliga klassade som naturvärdeklass 3 och 4, vilket betyder att inga naturvärden finns eller att de påverkats starkt av tidigare ingrepp. 8(15)

9 Effekter och konsekvenser Inga riksintressen för naturvård eller Natura 2000-områden kommer att beröras varken av vindkraftplaceringar, vägdragning eller kabeldragning. Vindkraftsetableringen kommer inte heller att beröra vare sig några regionala eller lokalt utpekade naturvårdsintressen. Skadeförebyggande åtgärder Avsikten med placeringen har varit att undvika områden med ovan utpekade naturvärden. 3.3 Kulturmiljö Förutsättningar Riksintressen, övriga värdefulla kulturmiljöer Drygt 6 km från planerad park ligger riksintresse för kulturmiljö, Håsjö gamla kyrka. Kyrkan är jämtlands läns enda bevarade kyrka från 1600-talet och tillsammans med klockstapeln utgör den riksintresse för kulturmiljö. Figur 5. Kulturmiljöintressen 9(15)

10 Fornlämningar Inom området finns ett fåtal kända fornlämningar enligt nedan. En av fornlämningarna är en fast bolämning som är belägen ca 750 m från närmaste vindkraftverk. Figur 6. Fornlämningar Effekter och konsekvenser En etablering av vindkraftverk drygt 6 km från Hösjö gamla kyrka har ingen direkt påverkan på riksintresset. Vindkraftsparken är en tillfällig anläggning och inga vägar inom riksintresse kommer att påverkas, vilket gör att någon påverkan på riksintresset ej kommer att ske. Dock anser kommunen enligt sitt tillägg till översiktsplanen att det är viktigt att värna om denna miljö och anser att en omfattande vindkraftsutbyggnad i närheten skulle påverka intrycket av riksintresset negativt. Det är framför allt en vindkraftutbyggnad på de högsta delarna samt den norra sluttningen av Högklippen som anses kunna påverka intrycket av riksintresset negativt. Vindkraftverk kommer inte att placeras inom detta område. Fotomontage har gjorts från riksintresseområdet för att visualisera vindkraftparkens förändring på landskapsbilden, se figur Vindkraftgruppen kommer inte att beröra några kända fasta fornlämningar. 10(15)

11 Skadeförebyggande åtgärder För att minimera intrycket av vindkraftverken från riksintresset Hösjö gamla kyrka har E.ON Vind undantagit de norra delarna av Högklippen för placering av vindkraftverk. 3.4 Skuggor och ljud Påverkan från en vindkraftpark på närboende brukar framför allt omfatta påverkan genom ljud och skuggor som uppkommer från vindkraftverken. I området finns endast ett fåtal hus och skugg- och ljudpåverkan på närboende blir mycket begränsad. Närmaste hus är Gransjöstugan som är beläget på ca 1,2 km fågelavstånd från vindkraftparken. Då ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, uppkommer från rotorn en rörlig skugga. Som riktvärde för påverkan på ett bostadshus av rörliga skuggeffekter från rotorbladen anges totalt 8 timmar verklig skuggtid per år (med hänsyn till molnighet, vindriktning och vindhastighet). Beräkningar har utförts med programmet WindPRO för att säkerställa att inga riktvärden för skuggeffekter överskrids. Skuggeffekten på närliggande hus beräknas uppgå till 5:40 timmar. I simuleringen har ej hänsyn tagits till skogen. Figur 7. Skuggkastning från vindkraftsanläggningen. I Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk framgår bland annat följande: 11(15)

12 Ljud från vindkraftverk är av två typer: mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Mekaniskt ljud är sällan något problem numera på grund av tekniska förbättringar. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och uppkommer vid bladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, där det mest framträdande frekvensområdet är Hz. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Den maximala ljudnivån som orsakas av vindkraftverk och som tillåts vid bostadshus i Sverige är 40 db(a). Figur 7 visar en simulering av ljudutbredning. Figur8. Ljudutbredning från vindkraftsanläggningen. De genomförda beräkningarna visar att ljudnivåerna alstrade av vindkraftverken vid Högklippen kommer att ligga under 40 db(a). Högst ljudnivå uppstår vid Gransjöstugan och uppgår till maximalt 36,8 db(a). Beräkningarna är utförda med Siemens 2,3 MW med ett källjud på 107 db(a). 12(15)

13 3.5 Rennäring I området finns inga riksintressen för rennäring. Området är kategoriserat som vinterland och är ej gränsbestämt område, vilket betyder att flera samebyar kan utnyttja marken. Drygt 2 km från planerad vindkraftpark är ett område utpekat som uppsamlingsområde för renhjordar. Inom området finns även en fast anläggning för renskötselsarbetet. Figur9. 4 Rennäring i området LANDSKAPSBILD Vindkraftverken är relativt högt belägna vilket gör att de kommer att synas i omgivningen. För att åskådliggöra hur de tänkta vindkraftverken kommer att framträda i landskapet har fotomontage tagits fram från Håsjö kyrka där man kommer att kunna se anläggningen. 13(15)

14 Figur 10. Fotomontage 1 Figur 11. Fotomontage 2 Figur 12. Fotomontage 3 14(15)

15 5 KONTAKTUPPGIFTER Projektledare: Martin Norlund E.ON Vind Sverige AB Carl Gustafs väg Malmö 15(15)