E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge

Transkript

1 E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge Underlag till samrådsmöte 17/ enligt miljöbalken 6 kap Dnr: V

2 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT GRÖNINGE Lokalisering Utformning FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET Natura 2000-områden och naturreservat Naturvårdsintressen Fauna Riksintresse energiproduktion Friluftsliv Kulturmiljö Landskapsbild Ljud Rörliga skuggor Påverkan under byggskedet KONTAKTUPPGIFTER (10)

3 1 INLEDNING Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Ett av dem är växthuseffekten som hotar att förändra världens klimat. Jordens temperatur kommer successivt att öka med en rad negativa konsekvenser som följd. Växthuseffekten påverkas av utsläpp av så kallade växthusgaser och dessa produceras bland annat när energi omvandlas från fossila bränslen som kol, gas och olja. En annan faktor som gör att vi behöver ställa om vårt energisystem är att de fossila bränslena förbrukas i allt snabbare takt och konsumtionen riskerar vida överstiga tillgången på längre sikt. Sverige har en planeringsram som satts upp av riksdagen att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh el om året från vindkraft, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Sveriges totala elproduktion uppgår till ca 150 TWh varav ca 3,2 TWh producerades av vindkraft år Vindkraft Det tar cirka sex månader för ett vindkraftverk att producera den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering av vindkraftverket. Detta motsvarar cirka två procent av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på år och kan därefter avvecklas och återvinnas. Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter mellan cirka 4 och 25 meter per sekund, vilken motsvarar att ett vindkraftverk producerar energi med varierande effekt under cirka 80 procent av årets timmar. Ett vindkraftverk i storleksordningen 2,5 MW producerar ca MWh/år vilket motsvarar förbrukningen av hushållsel för cirka hushåll. Beräkningen är gjord för den genomsnittliga årsförbrukningen av hushållsel för svenska hushåll, vilken uppgår till ca kwh. I Sveriges energisystem passar vindkraft väl eftersom vattenkraften kan balansera upp energisystemet de dagar då det inte blåser. På vintern, när energibehovet ökar, blåser det vanligtvis mer och vindkraften kan då bidra kraftfullt till elproduktionen. 3(10)

4 1.1 Bakgrund E.ON Vind Sverige AB (E.ON Vind) planerar att bygga en vindkraftanläggning i Gröninge i sydöstra delen av Kinda kommun. För att kunna genomföra projektet krävs miljötillstånd enligt 9 kapitlet i miljöbalken (MB). Projektet initierades av E.ON Vind år 2009 efter diskussioner med markägare. Området ligger inom eller angränsande till ett område utpekat som riksintresse för vindkraft och som också är utpekat i kommunens vindkraftsplan daterad oktober Ett inledande samråd med berörda myndigheter hölls i november I början av 2010 skickades information ut till fastighetsägare inom 2000 meter från det som då var vindkraftverkens tänkta placering. Sedan 2010 pågår vindmätningar i området för att säkerställa att vindförhållandena är goda nog för en vindkraftetablering. E.ON Vind har avvaktat resultaten av mätningarna men är nu tillräckligt säkra på vindförhållandena för att gå vidare med projektet. Under hösten 2011 inleddes diskussioner med ytterligare en markägare i området. För att säkerställa att eventuell information som blivit tillgänglig efter november 2009 behandlas i tillståndsansökan genomfördes ett förnyat samråd med berörda myndigheter i november Detta samråd omfattade även det eventuellt tillkommande område där diskussioner fördes med markägaren. Den 29/ genomfördes ett informationsmöte i Hycklinge. Ca 70 personer var på plats och lyssnade och ställde frågor. I december 2011 fattades ett internt beslut om att inte gå vidare med det eventuellt tillkommande området. Skälen till detta var flera, bland annat att kommun och länsstyrelse uttryckt att området troligen var mindre väl lämpat än det ursprungliga med hänsyn till att det ligger närmare sammanhållen bebyggelse. E.ON Vind planerar att lämna in tillståndsansökan till Länsstyrelsen i Östergötland under BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT GRÖNINGE 2.1 Lokalisering Vindkraftparken planeras på fastigheterna Höghult 1:4, Flytthem 4:1, Eneby 1:3 och Gröninge 5:1 i Kinda kommun. Kommun, ca 5 kilometer sydost samhället Horn och ca 3 kilometer syd om samhället Hycklinge. Området gränsar i söder till Kalmar Län och Vimmerby kommun. Projektområdet består till allra största delen av skogsmark. I figur 1 redovisas områdets utbredning. Omslutna av projektområdet finns ett mindre fastigheter med annan ägare än den som E.ON 4(10)

5 Vind slutit avtal med. Dessa fastigheter är inte aktuella för placering av vindkraftverk. Närmaste tätare bebyggelse är Hycklinge. Den norra spetsen av projektområdet ligger ca 700 meter från Hycklinge kyrka. Figur 1 Översiktskarta över projektområdet 5(10)

6 2.2 Utformning Vindkraftverk Exakt hur många vindkraftverk och viken typ av vindkraftverk som avses etableras inom ramen för projektet kommer att fastställas utifrån analys av rådande vindförhållanden, tillgänglighet, byggbarhet etc. Vidare kommer prövningsrelaterade faktorer som framkommer under samrådsprocessen, exempelvis framtagande av utredningar, inventeringar och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att påverka den slutliga utformningen av anläggningen. Två exempel på layouter finns i Bilaga 1 med vindkraftverken Siemens 101 respektive Vestas V112. Det aktuella projektet omfattar maximalt 35 vindkraftverk. Vindkraftverken kommer att ha en märkeffekt på ca 2-5 MW och en totalhöjd om maximalt 225 meter, maximal tornhöjd på 180 meter och maximal rotordiameter på 150 meter. Vindkraftverkens torn kommer mest troligt att vara konstruerade av stål. På tornet kommer maskinhus och rotor att monteras. Fundament Vindkraftverken kommer troligen att förankras med ett betongfundament. Det innebär att vindkraftverket förankras i ett tungt betongfundament som gjuts i marken. Fundamentet grävs ner och har en diameter av ca 20 meter. Vid fundamentet behöver en trädfri yta på upp till m 2 tas i anspråk som uppställningsyta. Det finns även andra typer av fundament som kan komma att bli aktuella på platsen beroende på rådande markförhållanden. Vägar För att etablera och driva en vindkraftsanläggning krävs tillfartsvägar av god kvalité till samtliga planerade vindkraftverk. Hur vägarna kommer att utformas är i stor utsträckning avhängigt de lokala förhållanden som råder på platsen. Dock kan följande riktvärden anges: Bredden på tillfartsvägar bör uppgå till ca fem meter för att säkerställa tillgängligheten. Kurvradier på cirka 50 meter kan behöva friläggas. I projektområdet finns ett antal befintliga vägar, vilka med fördel kan användas som tillfartsvägar efter eventuell breddning och förstärkning. Det bedöms dock vara nödvändigt att även anlägga nya vägar. Slutlig utformning och lokalisering av vägar kommer att fastställas utifrån hur projektet i övrigt utformas, varvid det kommer att göras en detaljprojektering avseende tillfartsvägar. Elnät Vindkraftparken kommer mest troligt att anslutas till det allmänna elnätet genom förläggning av markförlagd kabel till en station strax utanför Horn som 6(10)

7 planeras till den 130kV-ledning som E.ON Elnät Sverige AB har sökt koncession för på sträckan Kisa-Vimmerby. E.ON Elnät har för avsikt att utreda vilka intressen som eventuellt kan komma att bli berörda och söka de tillstånd enligt ellagen eller annan lagstiftning som kan komma att bli nödvändiga. 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET 3.1 Natura 2000-områden och naturreservat Inom projektområdet finns inget Natura 2000 område eller naturreservat. Dock finns ett område som är både Natura 2000 och naturreservat som angränsar till projektområdet norr om fastigheten Eneby 1:3, Hökhults naturreservat. Syftet med naturreservatet är att bevara berg med naturbarrskog som hyser en hög biologisk mångfald. Söder om projektområdet, drygt 2 kilometer fågelvägen till närmaste punkt i projektområdet, finns ett Natura 2000 område, Djursdala. Ca 6 km öster om projektområdet finns ytterligare ett Natura 2000 område, Ekhult. Norr om projektområdet på nordöstra sidan av och angränsande till sjön Åsunden finns ett naturreservat, Boda, med höga naturvärden. Avståndet till projektområdet är ca 3 kilometer. I Bilaga 2 visas Natura 2000-områden som finns i anslutning till projektet. Hökhult har status som både naturreservat och Natura 2000 men visas endast som Natura 2000 område i kartan. 3.2 Naturvårdsintressen Inom projektområdet finns ett antal områden som Skogsstyrelsen pekat ut som nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar. En konsult har under hösten 2011 genomfört en inventering och bedömning naturvärden i området. Förutom de redan kända områdena med naturvärden visar rapporten på generellt låga naturvärden inom projektområdet. En karta över hittills identifierade naturvärden återfinns i Bilaga Fauna Befintlig kunskap om fågelaktivitet i området har sammanställts i en konsultrapport. Rapporten som kommer att kompletteras med inventeringar i fält kommer att utgöra en del av materialet till miljökonsekvensbeskrivningen. Även förutsättningarna för fladdermusaktivitet har undersökts. Projektområdet beskrivs av konsulten som utfört uppdraget som tämligen ointressant ur 7(10)

8 fladdermussynpunkt och att det bör vara möjligt att genomföra en vindkraftetablering i området. 3.4 Riksintresse energiproduktion Projektområdet omfattar en stor del av ett riksintresseområde för energiproduktion. I Kinda kommuns vindkraftplan daterad oktober 2009 är samma område utpekat som primärt område. Riksintresset är markerat i kartan i Bilaga Friluftsliv Inom området finns inget område utpekat som riksintresse för friluftsliv. Sjön Åsunden norr om Hycklinge har emellertid sådan status. Det kortaste avståndet mellan Åsunden och projektområdet är ca 850 meter. I kartan som utgör Bilaga 3 är området markerat. 3.6 Kulturmiljö Inom projektområdet finns inget riksintresse för kulturmiljövård eller kulturminnesprogram. Däremot finns sydost om området ett riksintresse för multurmiljövård, Djursdala. Två områden som omfattas av kulturminnesprogram, Brunebo och Kila, ligger väster respektive öster om projektområdet. Inom området finns ett antal kända fornlämningar såsom torp och fossilåkrar. Det finns också en fornborg inom området. I samband med miljökonsekvensbeskrivningen kommer en kulturhistorisk förundersökning att genomföras. Arkeologicentrum har på uppdrag av E.ON Vind gjort en sammanställning av kända kulturhistoriska värden i området. Där har även äldre källor använts och ett antal sk. intressepunkter har identifierats där det skulle kunna finnas kulturhistoriska värden. Kulturvärdena åskådliggörs i Bilaga Landskapsbild Vindkraftverken kommer att ge en visuell påverkan på landskapsbilden. Beroende på var betraktaren befinner sig kommer olika många vindkraftverk att vara synliga. Den visuella påverkan på landskapsbilden illustreras genom fotomontage. Platserna för fotomontagen har valts ut i samråd med Länsstyrelsen i Östergötland samt Kinda och Vimmerby kommun. Arbete med att ta fram fotomontage pågår. De fotomontage som finns färdiga i dagsläget finns i bilaga 4. Ytterligare fotomontage är planerade att visas på samrådsmötet. Eftersom verken troligen kommer att ha en totalhöjd över 150 m så kommer högintensiv hinderbelysning att krävas. Det innebär ett vitt blinkande ljus med 8(10)

9 en ljusstyrka på Cd under dagtid, Cd i gryning och skymning samt Cd på natten. Högintensiv belysning krävs endast i parkernas ytterkanter och belysningen kommer att avskärmas så att ljusstrålen ej träffar markytan i parkens direkta närhet. E.ON Vind kommer att utreda om ny teknik kan nyttjas för att begränsa den tid när hinderbelysningen är tänd. 3.8 Ljud Ljud från vindkraftverk är av två typer mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. För moderna vindkraftverk är det mekaniska ljudet sällan något som orsakar störningar, det dominerande ljudet är aerodynamiskt och uppkommer vid bladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett svischande ljud. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Den maximala ljudnivån, från en vindkraftpark, som tillåts vid bostadshus i Sverige är 40 db(a) (Naturvårdsverkets rekommendation). För att säkerställa att vindkraftparken klarar detta görs ljudberäkningar i programmet WindPRO utifrån ett worst case scenario, vilket innebär att programmet räknar med att det blåser från alla väderstreck samtidigt. På detta sätt samverkar ljuden från vindkraftverken maximalt. Ingen hänsyn tas till vegetation eller byggnader som skärmar av eller dämpar ljudet. I bilaga 5 finns ljudberäkningar för två typer av verk, Siemens 101 och Vestas v Rörliga skuggor Då ett vindkraftverk är i drift vid soliga tillfällen ger rotorn upphov till en rörlig skugga. Som riktvärde gäller Boverkets rekommendation om högst 8 timmar faktisk skuggtid per år (med hänsyn tagen till molnighet, vindriktning och vindhastighet) och 30 timmar teoretisk maximal skuggtid per år (alltid soligt och vindkraftverken är alltid i drift). Om behov finns att minska påverkan från rörliga skuggor kan vindkraftverken utrustas med skuggregleringsutrustning. Tekniken innebär att vindkraftverken stängs av under de perioder som rörliga skuggor uppstår givet att det är soligt. I bilaga 6 finns beräkningar för teoretisk maximal skuggtid för de två verkstyperna och tillhörande layouter Påverkan under byggskedet Första skedet i byggskedet innebär att tillfartsvägar anläggs till respektive vindkraftverk. Därefter gjuts fundamenten på plats innan turbinerna monteras. Under byggskedet kommer det bli lokala störningar från anläggningsmaskiner 9(10)

10 och tunga transporter. Huvuddelen av transporterna utgörs vanligen av betongtransporter för fundamenten. 4 KONTAKTUPPGIFTER Projektledare Anders Wallin E.ON Vind Sverige AB Carl Gustafs väg Malmö anders.wallin@eon.com (10)