MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN Raftsjö Vind AB (12)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 TILLSTÅND OCH SAMRÅD GÄLLANDE TILLSTÅND ÄNDRINGSTILLSTÅND ENLIGT MB 16: SAMRÅD 4 4 GÄLLANDE FÖRUTSÄTTNINGAR LOKALISERING OCH NÄRLIGGANDE VINDKRAFTPROJEKT OMFATTNING OCH UTFORMNING 5 5 PLANERAD FÖRÄNDRING OCH FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN ANTALET VERK SAMT PLACERING VINDMÄTNINGAR OCH ENERGIBERÄKNINGAR FUNDAMENT, VINDKRAFTVERK, UPPSTÄLLNINGSYTOR OCH VÄGAR TRANSPORTER NATUR- OCH KULTURMILJÖ HINDERMARKERING LANDSKAPSBILD LJUD SKUGGOR ELANSLUTNING KONSEKVENSER FÖR LUFTFARTEN 11 6 ÖVRIGA MILJÖKONSEKVENSER SAMT BEHOV AV SKYDDSÅTGÄRDER 11 7 TIDPLAN 11 8 ALTERNATIV 11 9 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 12 2 (12) BILAGOR 1. Jämförelseschema MKB-ändringar 2. Samrådsredogörelse med bilagor 3. Länsstyrelsen beslut om betydande miljöpåverkan, Översiktskarta 5. Preliminär layout med intressen 6. Preliminär layout enligt ursprunglig ansökan, Bilaga A 7. Karta hindermarkering och animering 8. Fotopunktskarta och fotomontage 9. Ljudberäkningar 10. Beräkningar av skuggeffekter GÅXJSÖ-RAFTSJÖHÖJDEN

3 1 INLEDNING OCH BAKGRUND Denna MKB utgör underlag för ansökan om ändringstillstånd enligt 16 kap miljöbalken för högre vindkraftverk vid Gåxsjö-Raftsjöhöjden vindkraftpark, Strömsunds kommun, Jämtlands län. Den sökta ändringen avser en ökning av totalhöjden från 150 meter till högst 172,5 meter. Anledningen till ändringen är att bättre kunna utnyttja vindresurserna i området. Nya vindkraftverk anpassade till skogsterräng har utvecklats snabbt de senaste åren. Preliminära beräkningar visar att energiproduktion kan öka med upp till 15 % för de högre verken jämfört med möjligheterna med nuvarande tillstånd. Sökanden, Raftsjö Vind AB, är ett svenskt dotterbolag i Vasa Vind koncernen som ägs av pensionsfonder förvaltade av HgCapital, ett brittiskt investeringsbolag som förvaltar investeringar i förnybar energi. I Sverige är fonderna majoritetsägare i de svenska vindkraftparkerna Havsnäs (95 MW), Ytterberg (44 MW) och Åmliden (52 MW). Denna MKB, för ansökan om ändringstillstånd, baseras på den miljökonsekvensbeskrivning (nedan MKB ) som ingick i den ursprungliga ansökan ( nedan ansökan ) från augusti I de delar den sökta ändringen medför skillnader i förhållande till MKB i ansökan behandlas det i denna MKB. I det jämförelseschema som bilagts, bilaga 1, redovisas en översikt av de skillnader de planerade ändringarna medför i denna MBK jämfört med MKB i ansökan. 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Raftsjö Vind AB Box Stockholm Org nr: Telefonnummer: Bolagets kontaktperson: E-post: Annette Eriksson annette.eriksson@vasavind.se Verksamhetskod: 40.90B Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Jämtlands län 3 TILLSTÅND OCH SAMRÅD 3.1 GÄLLANDE TILLSTÅND Länsstyrelsens i Jämtlands län beslut, den 1 september 2010, om tillstånd enligt miljöbalken till uppförande, drift och avveckling av gruppstation för 16 vindkraftverk vid Raftsjöhöjden, Strömsunds kommun. GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN (12)

4 Länsstyrelsens i Jämtlands län godkännande, den 27 december 2011, avseende anmälan om en mindre ändring av rotordiameter med en (1) meter till 101 meter. Länsstyrelsens i Jämtlands län godkännande, den 26 juni 2012, avseende väglayouter och verksplaceringar. 3.2 ÄNDRINGSTILLSTÅND ENLIGT MB 16:2 Den nu planerade ändringen av verksamheten bedöms vara en tillståndspliktig ändring. Ändringen är så begränsad att den bedöms kunna prövas som ett ändringstillstånd enligt miljöbalkens 16 kap 2. Prövningen behöver då inte belastas med frågor som avser delar av verksamheten som från miljösynpunkt inte har något samband med ändringen. Verksamhetsdelar som har ett miljömässigt samband med ändringen måste dock prövas i sitt sammanhang. 3.3 SAMRÅD Samråd om den planerade förändringen av vindkraftparken har hållits enligt 6 kap 4 miljöbalken. Samråd har skett under perioden juni oktober 2013, se samrådsredogörelse, bilaga 2. Länsstyrelsen i Jämtlands län har den beslutat enligt 6 kap 5 miljöbalken att den planerade ändringen kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga 3. De synpunkter som har framförts under samrådet och Länsstyrelsens beslut ovan har bemötts i föreliggande MKB. 4 GÄLLANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 LOKALISERING OCH NÄRLIGGANDE VINDKRAFTPROJEKT En översiktskarta över Gåxsjö-Raftsjöhöjdens vindkraftpark med omkringliggande uppförda och tillståndsgivna vindkraftsprojekt samt projekt med bygglov redovisas i bilaga 4. En sammanställning över vindkraftsprojekten redovisas nedan. Vindkraftprojekt uppförda Avstånd Antal verk och totalhöjd Ollebacken 2 5 km 7 verk à meter Höjdvind 3 7 km 4 verk à 150 m 4 (12) Vindkraftprojekt med tillstånd eller bygglov Avstånd Antal verk och totalhöjd Raftsjöhöjden 0,5 4 km 10 verk à 172,5 m med tillstånd Ollebacken 1,5 5 km 5 verk à 139 m med bygglov Munkflohögen 9 15 km 27 verk à 150 m med tillstånd Åskälen-Österåsen 8 23 km 105 verk à 180 m med tillstånd GÅXJSÖ-RAFTSJÖHÖJDEN

5 En tillståndsprocess pågår också för ett enstaka verk, SWS Vind AB, som är lokaliserad vid Ollebacken 3-5 km sydost om Gåxsjö-Raftsjöhöjden. 4.2 OMFATTNING OCH UTFORMNING Tillståndet för vindkraftparken omfattas av maximalt 16 vindkraftverk med en högsta höjd av 150 meter och en maximal rotordiameter av 100 meter, vilket via anmälan justerats till 101 meter. Den maximala uteffekten är 34 MW. 5 PLANERAD FÖRÄNDRING OCH FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Den planerade ändringen avser en ökning av totalhöjden från 150 meter till högst 172,5 meter. Navhöjden kommer att vara högst 125 meter. Parkutformningen kommer att samordnas med det intilliggande vindkraftsprojektet Raftsjöhöjden som har en tillståndsgiven totalhöjd på samma höjd 172,5 meter. 5.1 ANTALET VERK SAMT PLACERING Förändringen med ökad totalhöjd innebär ingen principiellt förändring av de 16 verkens placering jämfört med den i ansökan i bilaga A, se bilaga 6. Teknikutvecklingen under de senaste åren har gjort att vissa typer av vindkraftverk numera finns tillgängliga med högre tornhöjd. Exempel på sådana verk är Siemens 2,3 MW med rotordiametern 101 meter samt Vestas 2.0 MW med 100 meters rotor. Dessa nya verk är väl anpassade för svenska vindförhållanden i skogsterräng. Genom att öka totalhöjden kan mer energi alstras ur samma installerade effekt. Positionerna för vindkraftverken är inte låsta enligt tillståndet utan kan justeras i samråd med tillsynsmyndigheten. Sedan tillståndet meddelades år 2010 har layouten justerats marginellt med hänsyn till det närliggande vindkraftsprojektet Raftsjöhöjden. Sökanden genomförde också en ny, heltäckande naturvärdesinventering under våren 2012 som underlag för layout- och vägjusteringar. En preliminär realistisk layout, bilaga 5, har i överenskommelse med Länsstyrelsen tagits fram som underlag för bedömning av den planerade förändringen. Kartan med layouten redovisar även natur- och kulturmiljöintressen. Som jämförelse redovisas i bilaga 6 även den preliminära layouten från ansökan, i dess bilaga A. Med layouten enligt bilaga 5 kommer hänsyn till intressena även efter den sökta ändringen att kunna uppfyllas liksom kraven på ljud- och skuggnivåer för närliggande bostäder (se vidare kapitel nedan). 5.2 VINDMÄTNINGAR OCH ENERGIBERÄKNINGAR Vindmätningar har pågått inom området sedan februari 2010 vid en 100 meter hög vindmätningsmast. Vindmätningarna visar att elproduktionen kan öka med upp till ca 15 % med en totalhöjd på 172,5 meter jämfört med 150 meter, se tabell nedan. Totalhöjd Beräknad elproduktion per år 150 m GWh 172,5 m GWh GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN (12)

6 5.3 FUNDAMENT, VINDKRAFTVERK, UPPSTÄLLNINGSYTOR OCH VÄGAR Principerna för den tekniska utformningen av fundament, vindkraftverk, uppställningsytor och vägar skiljer sig endast marginellt för den planerade förändringen jämfört med beskrivningen i MKB (kap ). Fundament Ett högre vindkraftstorn ger en högre belastning vilket innebär ett större fundament jämfört med ett mindre verk. I MKB (sid 26) bedömdes åtgången av betong till ca 400 m 3 per vindkraftverk. Storleken på fundamenten beror på markförhållanden, val av turbinmodell och fundamentdesign. För de större verk som planeras bedöms åtgången av betong öka med ca 50 m 3 till ca 450 m 3 för ett gravitationsfundament. Förutsättningarna för bergförankrade fundament, som kräver mindre betong, bedöms som små i området. Vindkraftverk Ett ca 20 meter högre torn innebär fler tornsektioner vilket ger en marginell ökning av transportbehov, se nedan. Uppställningsytor Uppställningsytorna vid vindkraftverken skiljer sig åt för olika turbinleverantörer och deras krav på kranar, utrymme för lyftmoment och lagring av vindkraftsdelar. Ett högre verk kräver normalt större utrymme. Uppställningsytan bedöms öka med ca 5 % jämfört med den beräknade ytan i MKB (sid 24). Vägar Vägarnas standard kommer inte att förändras med anledning av transporter för fler torndelar eller större kran. Beskrivningen i MKB (sid 16-18) av vägarna och deras uppbyggnad kommer inte att påverkas av förändringen. Den trädfria korridoren längs vägarna dimensioneras utifrån vägbyggnationen och påverkas t.ex. inte av fler transporter. Påverkan avseende mer material till fundament samt ökade markanspråk för uppställningsplatser anses bli marginella. Beskrivningarna i övrigt av konsekvenserna i MKB avseende infrastruktur och markanspråk bedöms inte påverkas av den ansökta tillståndsändringen. 5.4 TRANSPORTER I MKB (sid 28) bedömdes antalet tunga transporter under anläggningsfasen till mellan 1333 och Följande transportökning bedöms den planerade förändringen medföra: - ca 12 % fler betongtransporter med anledning av större fundament. - ca 10 % fler transporter för vindkraftsdelar för högre torn - ca 5 % fler övriga transporter för konstruktionsmaskiner, diverse byggmaterial samt för byggnation av större uppställningsyta. Transporter med anledning av vägbyggnation och kabelnedläggning bedöms vara likvärdiga med nuläget. Totalt ger detta en ökad belastning på ca tunga transporter eller ca 5 % ökning jämfört med nuläget. 6 (12) GÅXJSÖ-RAFTSJÖHÖJDEN

7 Påverkan för det ökade transportbehovet anses bli litet. Beskrivningarna i övrigt av konsekvenserna i MKB avseende transporter bedöms inte påverkas av den ansökta tillståndsändringen. 5.5 NATUR- OCH KULTURMILJÖ En kompletterande naturinventering genomfördes under sommaren Inventeringen gjordes för att möjliggöra justeringar av de preliminära vindkraftspositionerna och vägarna utifrån tillståndets ramar. Inventeringen har redovisats för tillsynsmyndigheten. Samma hänsyn till natur- och kulturmiljöintressen såsom redovisas i ansökan och MKB kommer att tas. Intressena framgår av karta i bilaga HINDERMARKERING Villkor 17 i Tillståndet reglerar att hindermarkering ska utformas enligt Transportstyrelsens anvisningar så att störningar på omgivningen minimeras. Vid en totalhöjd över 150 meter kommer kraven på hindermarkering att förändras från rött ljus till vitt blinkande ljus för de yttre turbinerna. Hindermarkeringen av verken vid 172,5 m totalhöjd framgår av kartorna i bilaga 7 med placering av 3 högintensivt vita blinkande ljus samt 13 lågintensivt röda fasta ljus. Metoden för hinderljusplaceringen framgår av karta i bilaga 7 och inkluderar vindkraftparken Raftsjöhöjden med samma totalhöjd. Teknikutvecklingen har gått framåt inom området för hindermarkering sedan Tillståndet meddelades. Numera finns det möjlighet att installera utrustning för belysningsstyrning på vindkraftverken som gör det möjligt att vindkraftparken endast har hindermarkering tänd när flygtrafik finns i närområdet. Sökande kommer att installera ett system för belysningsstyrning om dispens från Transportstyrelsen erhålls. Den trafik av mindre flygfarkoster och ambulanshelikoptrar som kan påverka och slå på hindersbelysningen bedöms bli ytterst få. Reguljär flygtrafik på hög höjd utlöser inte hindersbelysningen. Detta innebär att belysningen kommer att slås på ytterst sällan. 5.7 LANDSKAPSBILD Den ökade totalhöjden till 172,5 meter för vindkraftverken kommer att medföra en förändring av landskapsbilden och den visuella påverkan. Påverkan kommer dels att bestå av att synbarheten ökar något med de större verken, dels att hindermarkeringen förändras på verken. Beskrivning i MKB, kap 5, av landskapsbilden och den visuella påverkan i MKB bedöms överensstämma även med den föreslagna förändringen. Fotomontage För att åskådliggöra förändringen har fotomontage och hinderljusanimering tagits fram från de platser som har bedömts som representativa för förändringen. Val av platserna från närliggande byar har gjorts i samråd med Länsstyrelsen. Urvalet har utgjorts av foton som har använts för fotomontage i MKB. Fotomontagen inkluderar även de befintliga verken vid Höjdvind och Ollebacken samt de tillståndsgivna men ej uppförda vindkraftverk vid Raftsjöhöjden samt de med bygglov för Ollebacken. 7 (12) GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN

8 Fotomontage och animering har visats på samråd med allmänheten och har funnits tillgängliga på sökandens hemsida. Inga synpunkter kring fotomontagen eller animering har inkommit under samrådstiden. Jämförande fotomontage har tagits fram från nedanstående fyra platser: Fotopunkt Avstånd till vindkraftverken 1. Raftsjöhöjden 1,1 4,9 km 2. Klumpen 2,3 5,4 km 3. Sikåskälen 2,5 4,5 km 4. Gåxsjö 3,7 7,8 km Karta över fotopunkterna samt fotomontagen framgår av bilaga 8. Från varje plats redovisas två jämförande fotomontage på samma sida, ett montage med totalhöjden 172,5 m samt ett fotomontage med 150 m totalhöjd. Rotordiametern är 100 meter i båda montagen. De jämförande fotomontagen visar att förändringen av verkens storlek för de närmaste tre verken är något märkbara från den närmaste fotopunkten vid Raftsjöhöjden. Från de övriga fotopunkterna bedöms synbarheten inte förändras nämnvärt, då avståndet är längre samt att de närliggande vindkraftsprojekten integrerar i den visuella påverkan. Synbarheten såsom den beskrivits i MKB kap 5.2 bedöms som fortsatt relevant med förändringen, med undantag av den förändrade hindermarkeringen som beskrivs nedan. Siktanalysen i MKB (sid 74) är en översiktlig analys som underlag för bedömning av synbarheten och är likvärdig med den planerade förändringen. Synbarheten i byarna är framförallt beroende av läget i terrängen. För boende i Raftsjöhöjden, som ligger närmast, är det stor skillnad på antalet synliga verk för de som bor i övre eller nedre delen av byn, vilket också framgår av beskrivning och i tabell på sidan 73 i MKB. Motsvarande skillnad men på längre avstånd råder även för andra kringliggande byar med topografiska skillnader. Denna skillnad bedöms som likvärdig med den planerade förändringen. Hinderljusanimering En hindersljusanimering av vindkraftparken under skymningstid med hindermarkeringen tänd respektive släckt har tagits fram från fotopunkt Klumpen, se karta i bilaga 7. Animeringen utgår från en totalhöjd på 172,5 m och inkluderar även vindkraftprojektet Raftsjöhöjden på samma höjd 172,5 m. Hinderljusanimeringen bifogas digitalt i wmv-format på CD under bilaga 7. Belysningsstyrning Såsom beskrivits i kap 5.6 ovan så kommer sökande, som en skyddsåtgärd, att åta sig att installera ett system för belysningsstyrning om dispens från Transportstyrelsen erhålls. Med installation av ett system för belysningsstyrning för de högre verken kommer parken att vara nedsläckt under mörker med mycket få undantag. Den visuella påverkan kommer 8 (12) GÅXJSÖ-RAFTSJÖHÖJDEN

9 minska märkbart under skymnings-, natt- och gryningstid jämfört med nuvarande tillstånd utan krav på belysningsstyrning. Sammanfattningsvis bedöms den planerade förändringen medföra en marginell ökning av den visuella påverkan under dygnets ljusa timmar och en betydande förbättring under de mörka timmarna. Inga synpunkter eller invändningar har inkommit från de närboende under samrådstiden kring landskapsbilden och den visuella påverkan. Angående synpunkter från Strömsunds kommun (samrådsbilaga 3) om samordning av belysning för samtliga verk på berget. Bolaget kommer att samordna belysning samt belysningsstyrning med det närliggande vindkraftprojektet Raftsjöhöjden med samma totalhöjd på 172,5 m. Genom systemet för belysningsstyrning kommer omgivningspåverkan av belysningen att minska markant jämfört med förutsättningarna som råder idag då de två tillståndsgivna projekten har olika belysningsregler med både rött och vitt blinkande ljus. För de befintliga verken med rött ljus bortanför Raftsjöhöjden ser bolaget varken praktiska eller juridiska möjligheter att påverka hindersbelysningen. Däremot kommer bolaget i enlighet med villkor 17 att synkronisera blinkande ljus inom parken med andra blinkande vindkraftverk där så är möjligt. 5.8 LJUD Allmänt om ljudnivåer vid högre vindkraftverk Det ljud som alstras av ett vindkraftverk består av mekaniskt ljud från maskinhuset samt aerodynamiskt ljud som alstras genom rotorbladens passage genom luften. Enligt den svenska modellen för ljudberäkning ska beräkningen ske vid 8 m/s på 10 m höjd. En högre navhöjd, som är fallet för den planerade ändringen, gör att den motsvarande vindhastigheten vid navhöjd ökar något. Genom att använda tillverkarnas ljuddata för den vindhastighet där ljudnivån är som högst spelar inte navhöjden någon roll. Ljudberäkningar för Gåxsjö-Raftsjöhöjden Runt Gåxsjö-Raftsjöhöjden pågår ett flertal vindkraftsprojekt, både projekt i drift som projekt med tillstånd och bygglov, se avsnitt 4.1, som påverkar de kumulativa ljudförhållandena i området. Det gemensamma med dessa projekt är att samtliga också har åtagit sig att samarbeta i syfte att innehålla de kumulativa ljudkraven. För de projekt som inte har byggts men som har tillstånd eller bygglov har sökande, efter samråd med verksamhetsutövarna, valt att göra beräkningarna utifrån realistiska layouter och möjliga verkstyper. Precis som i ansökan har ljudberäkningarna utförts av ÅF Ingemansson med hjälp av programmet SoundPlan och beräkningsmodellen Nord2000. Detta ger mer exakta resultat än t.ex. WindPro och är att föredra vid mer komplexa situationer, särskilt som modellen bättre tar hänsyn till inverkan från terrängen. Ljudberäkningarna redovisas i bilaga 9. På vindkraftsparken Höjdvind har 4 stycken Siemens 2,3-101 verk med 99,5 m navhöjd installerats. Dessa har en ljudeffektnivå på 106 db(a) vilket är högre än vad som modellerades i ansökan på 104 db(a) antogs. För Ollebacken är antagandena desamma som i bygglovsansökan med Enercon E82 2 MW med 104 db(a) på både de byggda och de GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN (12)

10 ännu ej uppförda verken med bygglov. För Raftsjöhöjden är antagandena att Siemens 2,3-113 verk med 105 db(a) kommer att installeras. Tre olika ljudberäkningsfall har genomförts nedan med Vestas V100 verk för Gåxsjö- Raftsjöhöjden, se även beräkningsförutsättningar, bilaga 9, sid 3. Verket har en maxljudeffekt på 105,0 db(a) verk med 122,5 m navhöjd och 172,5 m totalhöjd. Kumulativ beräkning verk med 100 m navhöjd och 150 m totalhöjd. Kumulativ beräkning verk med 122,5 m navhöjd och 172,5 m totalhöjd. Enskild beräkning. Resultaten visar att gränsvärdet 40 db(a) innehålls för samtliga ljudberäkningar vid samtliga omkringliggande ljudkänsliga punkter. Påverkan med den planerade förändringen är densamma som för den tillståndsgivna. 5.9 SKUGGOR Med högre totalhöjd kan antalet timmar då rörliga skuggor kan falla på omkringliggande bostäder öka. Skillnaderna är dock ofta marginella och beror på typ av verk, vindförhållanden och den omgivande terrängen. Beräkningar av skuggeffekter, se bilaga 10, har genomförts i programmet WindPro med samma metod som använts i MKB till ansökan. Skuggberäkningarna har utförts på samma tre layoutkonfigurationer som ljudberäkningarna ovan både inom parken som för närliggande parker. För Gåxsjö-Raftsjöhöjden är antagandena; 16 st Vestas V100 verk med totalhöjd 172,5 m kumulativt, med 150 m kumulativt respektive med 172,5 m enskilt. Uppmätta vinddata från en mätmast inom området har använts för att ta hänsyn till hur stor del av tiden verken är vinklade åt olika riktningar samt hur stor del av tiden verken är i drift. Resultaten visar att skillnaderna i skuggtid är marginella med ökad höjd. Riktvärdet om 8 timmars faktisk skuggtid per år underskrids i samtliga skuggberäkningar för omkringliggande bostäder. Påverkan med den planerade förändringen bedöms som likvärdig med den tillståndsgivna. Noterbart är att när skuggberäkningar utförs endast på Gåxsjö-Raftsjöhöjden utan omkringliggande parker fås i stort sett inga skuggor alls vid de omkringliggande bostäderna ELANSLUTNING Tillståndet för vindkraftparken anger en maximal installerad effekt om 34 MW vilket begränsas av kapaciteten för elnätsanslutningen. Målsättningen med den ökade totalhöjden är att producera mer energi ur samma installerade effekt. Preliminära beräkningar anger att detta kan ge en ökad energiproduktion med upp till 15 %. Maxeffekten förblir dock densamma vilket gör att samma elanslutning kan användas som planerat. 10 (12) GÅXJSÖ-RAFTSJÖHÖJDEN

11 5.11 KONSEKVENSER FÖR LUFTFARTEN När det gäller luftfarten har sökande haft samråd med sakägaren Åre Östersund Airport då de högre vindkraftverken kan påverka MSA-ytan för flygplatsen. Åre Östersund Airport har angivit att de inte har något att erinra mot byggande av högre vindkraftverk. Sökanden åtar sig att informera flygplatsen minst 6 månader före resning av verk. 6 ÖVRIGA MILJÖKONSEKVENSER SAMT BEHOV AV SKYDDSÅTGÄRDER Sökanden har i denna MKB till ändringsansökan beskrivit de potentiella miljökonsekvenserna som den föreslagna ändringen får på markanspråk, transporter, landskapsbild, hindersbelysning, ljud, skuggor och luftfart. Utöver vad som angivits i denna MKB så anser sökande att det inte behövs några ytterligare skyddsåtgärder med anledning av ansökan om förändringen. 7 TIDPLAN Under förutsättning att ändringstillstånd medges under slutet av 2013 planeras byggstart ske under vår/försommar Under 2014 kommer vägar, uppställningsplatser och fundament att byggas medan resning och installation av vindkraftverken planeras under slutet av 2014 eller början av Anslutning till elnätet planeras ske under ALTERNATIV Den planerade förändring berör specifika förändringar rörande Gåxsjö-Raftsjöhöjden vindkraftpark varför en alternativ lokaliseringsbedömning inte anses vara relevant. Vidare är området utpekat som ett lämpligt område för större vindkraftsetableringar i Strömsund kommuns översiktsplan. Avseende alternativa utformningar kan både större och mindre verk nyttjas i området. Avsikten med förändringen är att optimera vindkraftparken utifrån vindförhållanden och produktionskapacitet men med hänsyn till kringliggande boende- och miljöintressen. Valet av en verksstorlek på maximalt 172,5 meters totalhöjd anses vara rimlig för denna optimering med dagens kommersiellt tillgängliga vindkraftverk. Dessutom har det närliggande vindkraftsprojektet Raftsjöhöjden denna tillståndsgivna höjd, vilket underlättar den samordning mellan projekten som avses. Nollalternativet kan definieras som förutsättningarna med nuvarande tillstånd med 150 meter höga verk. Vindpotentialen i området bedöms då inte kunna nyttjas optimalt och produktionen beräknas bli ca 15 % lägre än med den föreslagna förändringen. Den potentiella elenergin som då går förlorad måste då produceras på annat håll med den miljöpåverkan det innebär. Den visuella påverkan med nollalternativet skulle bli något lägre under dygnets ljusa tid men högre under den mörka tiden jämfört med vad belysningsstyrningen innebär med den planerade förändringen. I övrigt bedöms miljökonsekvenserna bli likvärdiga för nollalternativet jämfört med den föreslagna ändringen. 11 (12) GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN

12 9 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Raftsjö Vind AB ansöker om ändringstillstånd för högre vindkraftverk vid Gåxsjö- Raftsjöhöjden vindkraftpark. Idag finns tillstånd för 16 vindkraftverk med en totalhöjd på 150 meter. Ändringen innebär en ökning av totalhöjden till högst 172,5 meter. Navhöjden kommer att bli högst 125 meter. Anledningen till ändringen är att bättre kunna utnyttja vindenergin i området. Samråd om den planerade ändringen har skett under perioden juni oktober 2013 med inga synpunkter från de närboende. Den ökade höjden för vindkraftverken kommer medföra en förändring av den visuella påverkan. När verken blir högre än 150 meter ändras kraven på hinderljusmarkeringen på vindkraftverken från rött fast ljus till vitt blinkande ljus för de yttre verken. Det finns en ny teknik som gör det möjligt att styra belysningen så att vindkraftparken endast har lamporna tända när flygtrafik finns i närområdet, vilket bedöms ske ytterst sällan. Denna teknik kommer att installeras i det fall Transportstyrelsen godkänner systemet. Den planerade förändringen kommer att medföra en marginell ökning av den visuella påverkan dagtid och en betydande förbättring under skymnings-, natt- och gryningstid. Antalet transporter bedöms öka marginellt under byggnation med anledning av något större fundament, uppställningsytor och något fler torndelar till vindkraftverken. Påverkan på kringboende avseende ljud- och skuggor bedöms bli likvärdiga för den planerade förändringen jämfört med nuvarande tillstånd. De gällande riktvärdena kommer att uppfyllas. Om tillstånd för ändringen inte medges kommer området inte att kunna nyttjas lika bra och mindre elenergi kommer att produceras jämfört med nuvarande tillstånd. 12 (12) GÅXJSÖ-RAFTSJÖHÖJDEN