Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag

Transkript

1 Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag

2 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN Lokalisering Utformning Byggnation FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET Vindkraft i Falkenbergs kommun Naturmiljö Kulturmiljö Skuggor och ljud LANDSKAPSBILD KONTAKTUPPGIFTER (12)

3 1 INLEDNING E.ON Vind Sverige AB planerar att bygga en vindkraftanläggning mellan Ullared och Vessigebro i Falkenbergs kommun. För att kunna genomföra projektet krävs miljötillstånd enligt 9 kapitlet i miljöbalken (MB). 1.1 Bakgrund Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Ett av dem är växthuseffekten som hotar att förändra världens klimat. Jordens temperatur kommer successivt att öka med en rad negativa konsekvenser som följd. Växthuseffekten påverkas av utsläpp av så kallade växthusgaser och dessa produceras bland annat när energi omvandlas från fossila bränslen som kol, gas och olja. Förutom av miljöskäl måste vi ställa om vårt energisystem, eftersom de fossila bränslena förbrukas i allt snabbare takt och konsumtionen riskerar vida överstiga tillgången på längre sikt. Sverige har en planeringsram som satts upp av riksdagen att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh el om året från vindkraft, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Sveriges totala elproduktion uppgår till ca 150 TWh varav ca 2,5 TWh producerades av vindkraft år Vindkraft Det tar cirka sex månader för ett vindkraftverk att producera den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering av vindkraftverket. Detta motsvarar cirka två procent av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på år och kan därefter avvecklas och återvinnas. Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter mellan cirka 4 och 25 meter per sekund, vilken motsvarar att ett vindkraftverk producerar energi med varierande effekt under cirka 80 procent av årets timmar. Ett vindkraftverk i storleksordningen 2,5 MW producerar ca MWh/år vilket motsvarar förbrukningen av hushållsel för cirka hushåll. Beräkningen är gjord för den genomsnittliga årsförbrukningen av hushållsel för svenska hushåll, vilken uppgår till ca kwh. I Sveriges energisystem passar vindkraft väl eftersom vattenkraften kan balansera upp energisystemet de dagar då det inte blåser. På vintern, när energibehovet ökar, blåser det vanligtvis mer och vindkraften kan då bidra kraftfullt till elproduktionen. 3(12)

4 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN 2.1 Lokalisering Området utgörs av fastigheterna Rävige 2:24, 3:5, 3:6, 4:3, 5:4, 6:1, Gällsås 4:16, 5:1, Bråtagärde 1:7, Berg 1:9 och Välasjö 1:17 i Falkenbergs kommun. Området är kuperat och används huvudsakligen för skogsbruk. Området utgörs av skogsmark och är kuperat med höjder på mellan m över havet. Figur 1. Översiktskarta Allmänt placeras vindkraftverk med fördel på höjder för att uppnå optimala vindförhållanden. Vindkraftverken får inte stå för tätt inpå varandra eftersom energiförlusterna då blir för stora. E.ON Vind föreslår en placering av vindkraftverken som framgår av kartan i figur 2. Projektet omfattar preliminärt 19 stycken vindkraftverk. 4(12)

5 Figur 2. Förslag till placering av vindkraftverk 2.2 Utformning Vindkraftverken kommer att ha en märkeffekt på 2-3 MW och en totalhöjd om högst 150 meter. Tornhöjden beräknas bli mellan meter och rotorns diameter maximalt 112 meter i diameter. 2.3 Byggnation Den största påverkan av och omkring projektområdet kommer att inträffa i samband med byggnationen av verken. Vägar av god kvalitet kommer att behöva dras fram till varje enskilt verk, vilket innebär att befintliga vägar kan behöva breddas, jämnas till och förstärkas samt att viss nybyggnation av vägar blir nödvändig. Ytterligare mark kan behöva tas i anspråk för förläggning av den kabel som ska ansluta verken till elnätet. Vägar För att transportera vindkraftverk ställs det krav på vägarna som leder fram till lokaliseringen. Vägbredden skall vara minst 4,5 meter. Vanliga markvägar är ofta ca 2,5 meter breda och behöver därför förstärkas och breddas. Fordonen som transporterar vindkraftverken behöver en frigång på 5 meter i både bredd och höjd. Ekipaget kan väga upp till 165 ton och ha ett axeltryck på 16 ton. Totalt sett behövs nästan etthundra tunga transporter per verk. 5(12)

6 Transportfordonen är upp till 60 meter långa. Vägkurvor behöver vara fria från hinder inom en kurvradie på 50 meter. Backar får inte vara för branta om lastbilarna skall orka dra upp delarna till vindkraftverket. Släpvagnarna har låg frigång över marken, som lägst 10 centimeter. Det är därför viktigt att vägprofilen inte uppvisar kraftiga knyckar. Inom rimliga gränser kan man hyvla av toppar och fylla ut sänkor. Den föreslagna tillfartsvägen skall inte heller luta mycket i sidled, dock behövs viss lutning för att tillgodose avvattning. Fundament Vindkraftverken kommer i första hand att förankras med ett så kallat gravitationsfundament. Det innebär att vindkraftverket förankras i ett tungt betongfundament som gjuts i marken. Fundamentet grävs ner och har en diameter av ca 20 meter. Vid fundamentet behöver en trädfri yta på upp till m 2 tas i anspråk för uppställning av kranbil. Belysning Sedan 1 oktober 2008 gäller en ny förordning från Transportstyrelsen (tidigare Luftfartsstyrelsen) (LFS 2008:47) om markering av byggnader, master och andra föremål. Enligt denna ska vindkraftverk med en totalhöjd under 150 m över markytan förses med rött medelintensivt blinkande sken som skall ha en ljusstyrka på 2000 Candela vid gryning och skymning. Under nattetid finns möjlighet att dimma ner dessa till 200 Candela och på dagen är belysningen släckt. Elanslutning Vindkraftverken kräver av naturliga skäl anslutning till elnätet. Beroende på storlek på vindkraftverken och anläggningen görs anslutningen till lokal- eller regionnät. För riktigt stora vindkraftparker görs anslutningar direkt till stamnätet som Svenska Kraftnät ansvarar för. Branschorganet Svensk Energi har tagit fram regelverk kring hur vindkraftverk ansluts till elnätet. Vindkraftverkets generatorer genererar elenergi med en spänning som transformeras till ett gemensamt mellanspänningssystem på 10, 24 eller 36 kv. Spänningsnivån för anläggningen i Äskåsen är inte vald ännu. I vindkraftverkens torn finns brytare och transformator som omvandlar generatorspänningen från en lägre spänning till standard mellanspänning enligt ovan. Vindkraftverkets transformator kan i vissa fall också placeras i en fristående mindre teknikbyggnad på marken intill aktuellt torn. Mellan vindkraftverken löper markförlagda kablar. Dessa samlas ihop i kopplingsstationer eller går direkt till transformatorstationer med ställverk för 10/24/36 kv och 130 kv. 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET 3.1 Vindkraft i Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun har en vindkraftpolicy Riktlinjer för placering av vindkraftverk som antogs av kommunfullmäktige (12)