Vindkraftprojekt Skabersjö. Samrådsunderlag

Transkript

1 Vindkraftprojekt Skabersjö Samrådsunderlag Samråd enligt 6 kap. 4. Miljöbalken samt 5 kap 20 i Plan- och bygglagen Okt 2008

2 Innehåll Bakgrund...3 Omfattning och utformning...3 Områdesbeskrivning...4 Energiproduktion...4 Naturmiljö...5 Kulturmiljö...6 Friluftsmiljö...8 Lokalisering...8 Förväntad miljöpåverkan...9 Markutnyttjande...9 Skuggkastning...9 Ljud...9 Visuell påverkan...10 Fåglar och fladdermöss...12 Bilagor Bilaga A Skuggutbredning Bilaga B Ljudutbredning Kontaktinformation E.ON Vind Sverige AB Malmö Org. nr: Tfn: Fax: Projektledare: Camilla Rasmusson E.ON Vind Sverige AB Malmö E-post: camilla.rasmusson@eon.se 2

3 Information inför samrådsmöte enligt Miljöbalken och Plan- och bygglagen angående vindkraftetablering vid Skabersjö Bakgrund Sveriges riksdag har antagit ett planeringsmål om att öka elproduktionen från vindkraft till 10 TWh år Detta innebär en tiodubbling av den idag producerade elen från vindkraft, vilket innebär att ett stort antal nya vinkraftverk då måste uppföras. Svedala kommun redovisar i en översiktsplan ett antal tänkbara områden för vindkraft. Etablering bör främst ske i grupper för att begränsa störningseffekterna till ett mindre antal områden. De två delområdena E.ON Vind Sverige AB driver ett flertal vindkraftsprojekt i Skåne, bland annat projektet Skabersjö. Projektet Skabersjö drivs tillsammans med markägaren Peder Thott och driftsbolaget Skabersjö Gods. För projektet behövs inget miljötillstånd enligt 9 kapitlet i Miljöbalken eftersom den totala installerade effekten är beräknad att understiga 25 MW. Ett frivilligt tillstånd kommer dock att sökas ändå. För att få tillstånd krävs bland annat att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. I denna skall relevanta miljöfrågor som ljudstörningar- och skuggeffekter, landskapsbild, natur- och kulturmiljöfrågor behandlas. Enligt 6 kap. 4 i Miljöbalken ska samråd genomföras i samband med upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Inför samrådet ska uppgifter om projektet lämnas till enskilda och myndigheter, vilket detta underlag syftar till. Samrådet ska ge berörda parter möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter på det pågående arbetet med den planerade verksamheten. Denna information utgör även underlag för samråd enligt 5 kap 20 i Plan- och bygglagen i samband med upprättande av detaljplan. Omfattning och utformning De fem vindkraftverken föreslås placeras på två olika delområden enligt figur 1 på nästa sida. Områdena är utpekade som möjligt (det södra, Svenstorp) och lämpligt (det norra, Roslätt/Skabersjö) i den fördjupade översiktsplanen för vindkraftbruk som Svedala kommun nyligen har tagit fram. Navhöjden för vindkraftverken är ca 80 m och rotordiametern ca 90 m. Totalhöjden blir max 130 m. Vindkraftverkens antal och placering kräver av naturliga skäl anslutning till elnätet. Beroende på storlek hos vindkraftverket eller anläggningen görs anslutningen till lokal-, region- eller stamnät. Tekniska utredningar pågår kring ledningsdragning, placering av transformatorstationer mm. Val av elkraftteknisk utrustning är ännu inte gjord. Ledningsnätet inom planområdet förutsätts läggas i marken, företrädesvis i befintliga vägar. För att nå vindkraftverken behöver delvis nya tillfartsvägar byggas. Tillfartsvägar skall utformas så att en rotor av 50 m längd kan transporteras. Vägen skall klara en bärighet av 10 tons axeltryck. Befintliga samt nya tillfartsvägar skall vara minst 4,5 m breda i plan och ha en maxlutning på 6 %. Vid 90 graders kurvor skall minsta vägbredd vara 8 m samt minsta innerradie vara 35 m. Här skall även vara fritt 3

4 från hinder (ex. vis träd) inom en radie av 50 m. Figur 1. Översiktskarta över vindkraftverkens placering Områdesbeskrivning Området är beläget mellan Oxie och Svedala i Svedala kommun, ca 1 mil öster om Malmö. Landskapet är i huvudsak öppet med åkermark och spridd gårdsbebyggelse. Energiproduktion Anläggningen kommer att ha en sammanlagd effekt på ca 12 MW och beräknas producera MWh per år. Det motsvarar eluppvärmda villors årsförbrukning eller villors årsförbrukning av hushållsel (beräknat vid en årsförbrukning på kwh/eluppvärmd villa respektive kwh/villa av hushållsel). 4

5 Naturmiljö Nedan redovisas de naturvärden som finns inom eller i anslutning till området 5

6 Figur 2. Naturmiljövärden. Kulturmiljö I området kring den planerade vindkraftgruppen finns en del kända fornlämningar med följande RAÄnummer: Törringe 3:1 Törringe 4:1 Boplats Bytomt. Äldsta kända belägg för Törringe är från 1367, Tyrdinghe. Enligt prästrelationen 1624 finns i Törringe by 14 gårdar bestod byn av 14 gårdar och 3 gatehus, vattningar och 1 kyrka. Törringe 11:1 Fyndplats. Lösfynd, bestående av 1 tjocknackig flintyxa, gul flinta, 1 tunnackig flintyxa, gul flinta, 1 spetsnackig flintyxa, gulflinta. Törringe 14:1 Skabersjö 5:1 Boplats Boplats. Datering: Mesolitisk och neolitisk tid. Skabersjö 22:1 Boplats Skabersjö 26:1 Boplats Skabersjö 27:1 Boplats Skabersjö 56:1 Svenstorps gamla bytomt, ca 225x125 m (Ö-V), på flack sandmark. Äldsta kända belägg för Svenstorp är från bestod Svenstorps by av 4 gårdar Skabersjö 57:1 Boplats. Datering: tidig neolitikum. Skabersjö 58:1 Boplats Skabersjö 59:1 Boplats Nedan redovisas de kulturmiljövärden som finns i området. 6

7 Figur 3. Kulturmiljövärden. 7

8 Friluftsmiljö Riksintresset för rörligt friluftsliv ligger över det östra området vid Skabersjö-Roslätt och täcker Bokskogen som börjar strax öster om området. Se figur nedan. Figur 4. Friluftsvärden. Effekterna är främst visuella. I omedelbar närhet till verken förekommer även en del buller och skuggor, men då verken inte är inhägnade borde deras närvaro inte påverka menbart på friluftslivet i området. Inga områden med strandskyddsförordnade berörs. Lokalisering Det är önskvärt att så långt möjligt placera vindkraftverken i nord-sydlig riktning för att de därmed inte ska skymma varandra mot de förhärskande vindriktningarna från väst och sydväst. Vindkraftverken får heller inte stå för tätt inpå varandra då energiförlusterna annars blir för stora. Dessa grundidéer tillsammans med riktlinjerna för avstånd till närboende samt acceptabel ljudnivå och skuggkastning på omkringboende och hänsyn till natur- och kulturvärden begränsar det exploaterbara området. Dessutom har placeringen så långt det varit möjligt gjorts i anslutning till de områden som Svedala kommun pekat ut som möjliga respektive lämpliga för vindkraftbruk i den fördjupade översiktsplanen som antogs i juli

9 Förväntad miljöpåverkan Markutnyttjande Den största påverkan på markområdet kommer att inträffa i samband med byggnation av verken. Vägar av god kvalitet kommer att behöva dras fram till varje enskilt verk. I första hand kommer befintliga vägar att nyttjas vilket kan medföra att dessa behöver breddas, jämnas till och förstärkas. Varje vindkraftverk behöver ett fundament som är ca 20 meter i diameter. Vid resningen av vindkraftverken behöver en yta på ca 800 m 2 friläggas intill fundamentet för lyftkran och delar. Ytterliggare mark kan behöva tas i anspråk för förläggning av den kabel som ska ansluta verken till elnätet. Denna kabel dras med fördel i samma sträckning som vägen. Skuggkastning Då ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, uppkommer från rotorn en rörlig skugga. Som riktvärde för rörliga skuggeffekter från rotorbladen anges 8 timmar verklig skuggtid (med hänsyn till molnighet, vindriktning och vindhastighet). Detta motsvarar ungefär det riktvärde om 30 timmar per kalenderår som Boverket tidigare angivit för den teoretiska förekomsten vid bostäder. För att klara detta riktvärde kan reglersystem för så kallad skuggminimering installeras. Såväl ljud- som skuggeffekter kommer att behandlas i tillståndsansökan enligt Miljöbalken som tas fram parallellt med detaljplanen. Karta med den beräknade skuggkastningen redovisas i bilaga A. Ljud Vindkraftverk alstrar två olika typer av ljud, mekaniska och aerodynamiska. Moderna vindkraftverk alstrar i princip inget mekaniskt ljud, men det ljud som hörs är ett svischande från rotorbladen. Ljudutbredningen från vindkraftverk beräknas alltid utan hänsyn taget till vegetation eller byggnader som eventuellt kan skärma av eller absorbera en del av ljudet. Beräkningen bygger även på att det alltid blåser från ljudkällan i riktning mot mottagaren. Det är detta worst case som sätter gränsen för avstånd till bebyggelse. Eftersom vindkraftverken antas vara i drift dygnet runt, har praxis under senare tid varit att tillämpa 40 db(a) som en ekvivalentnivå för hela dygnet. De genomförda beräkningarna vid Skabersjö visar att ljudnivåerna kommer att ligga under 40 db(a) ekvivalentnivå. Se bilaga B för redovisning av ljudutbredningen. 9

10 Visuell påverkan För att åskådliggöra hur de tänkta vindkraftverken kommer att synas i landskapet har fotomontage tagits fram från platser där man skulle kunna se anläggningarna. I figur 5-8 och 10 redovisas sex fotomontage från olika platser kring Skabersjö. Figur 5. Fotomontage tagit från Assarhög. Figur 6. Fotomontage tagit väster om Roslätt. Sammanfogat av flera bilder. 10

11 Figur 7. Fotomontage tagit från Törringe. Figur 8. Fotomontage tagit strax framför järnvägen mellan Toarp och Törringe. 11

12 Figur 9. Redovising av var foton för fotomontage tagits. Fåglar och fladdermöss Vindkraftverk kan påverka fåglar på olika sätt. Dels kan de lokalt förekommande fåglarna påverkas vilket kan innebära att de undviker de områden där vindkraftverken står. Vindkraftverken kan även utgöra en barriär i flyttfåglars flyttningsstråk och i stationära fåglars födovägar, vilket kan hindra deras normala flygvägar. Vindkraftverken kan även i vissa fall medföra att fåglarna kolliderar med verken. Vissa arter undviker att söka föda intill vindkraftverken medan andra arter är mindre känsliga. Hur stor påverkan är i detta avseende beror till stor del på de lokala förhållandena. Enligt Skånes ornitologiska förening förekommer det mycket häckande rov- och sjöfågel i området, och många fåglar passerar också förbi. De har fått påverka placeringen av verken och har godkänt den. När det gäller fladdermöss har Naturvårdskonsult Gerell gjort en inventering i området och konstaterat att det även förekommer en del fladdermöss. Även här har i placeringen tagits hänsyn till de resultat som framkom vid inventeringen och t ex har SKA05 flyttats en bit västerut och SKA03 en bit söderut. 12

13 Figur10. Fotomontage tagit från Ljunggården. Sammanfogat av flera bilder. Tre vindkraftverk, SKA03-SKA05, syns längst till höger i bilden.

14 BILAGA A Skuggutbredning (max 8h 35 min per år vid hus öster om Törringe) Förväntade Värsta fall värden Skuggtimmar/år Skuggdagar/år Skuggtimmar/dag Skuggtimmar/år [h/år] [dgr/år] [h/dag] [h/år] A Ljunggården 18: :21 05:43 B Svenstorp 30: :28 03:18 C Fiedal 21: :29 05:20 D Ridskola 24: :35 03:58 E St. Sönnarp 04: :15 00:35 F Ridhus 56: :11 05:41 G L. Svenstorp 00: :00 00:00 H Ljunghusen 1 19: :27 02:46 I Ljunghusen 2 28: :34 04:17 J Södergården 11: :26 03:31 K Risarp 26: :37 04:23 L Törringe 1 20: :30 04:29 M Törringe 2 34: :38 08:35 N Törringe kyrka 16: :27 02:38 O L. Roslätt 07: :21 02:02

15 BILAGA B Ljudutbredning (maximalt 39,5 db vid Kädarp) Plats Y (öster) X (norr) Krav Ljudnivå [db(a)] [db(a)] A St. Sönnarp ,0 36,0 B Svenstorp ,0 34,3 C Ljunghusen ,0 37,3 D Ljunghusen ,0 35,1 E Fiedal ,0 35,7 F Törringe ,0 35,7 G Södergården ,0 34,7 H L.Svenstorp ,0 37,8 I Risarp ,0 36,6 J Kädarp ,0 39,5 K Skabersjö by ,0 31,8 L Ljunggården ,0 34,1 M L.Roslätt ,0 33,6 N Hus öster om Törringe ,0 38,3 O Hus vid ridhuset ,0 36,4 P Ridhus ,0 37,6 Q Hus vid ridhuset ,0 37,7 15