Vindkraftsprojektet. Vindkraftprojekt. Dals Ed. Midsommarberget. Samrådsunderlag - myndighetssamråd Samrådsunderlag V

Transkript

1 Vindkraftsprojektet Vindkraftprojekt Dals Ed Midsommarberget Samrådsunderlag - myndighetssamråd Samrådsunderlag V

2 Innehåll 1 INLEDNING PROJEKTBESKRIVNING UTFORMNING Vindkraftverk Tillfartsvägar Fundament Elnätsanslutning MILJÖPÅVERKAN Ljud- och skuggpåverkan Påverkan på landskapsbild Påverkan på natur-, kultur- och friluftsvärden Påverkan övriga intressen KONTAKTUPPGIFTER (13)

3 1 INLEDNING E.ON Vind Sverige AB (E.ON Vind) är en del av E.ON-koncernen som i sig är ett av Europas största energibolag. E.ON Vind svarar för planering och utbyggnad av vindkraft både på land och till havs i Norden. Fram till och med augusti 2011 fanns 237 MW installerad effekt. Under 2010 genererade E.ON Vind totalt 516 GWh förnyelsebar elproduktion. Som exempel på E.ON Vinds kunskap och erfarenhet av vindkraftsbyggnationer har nu den havsbaserade vindkraftparken Rödsand 2 byggts färdigt. Den 14 juli 2010 monterades den sista vindturbinen och den 3 augusti samma år togs anläggningen i drift. Anläggningen har en total installerad effekt på 207 MW fördelat på 90 vindkraftverk och kommer att kunna försörja bostäder med el och därmed minska koldioxidutsläppet med ton. Under år 2011 har E.ON Vind påbörjat byggnation av fyra landbaserade anläggningar i södra Sverige. E.ON Vind avser nu utveckla vindkraftsprojektet Dals Ed. Detta samrådsunderlag har tagits fram för att fungera som underlag vid myndighetssamråd för projektet i föreliggande tillståndsprövning. 2 PROJEKTBESKRIVNING Projektområdet Dals Ed är utpekade i det tillägg till översiktsplanen som Dals Ed kommun tagit fram, där kallat D1 Buråsen, antagen Området är beläget cirka 4,5 km väst om samhället Ed, se figur 1. Med projektområde åsyftas i detta underlag om inget annat anges de två arealerna som visas i figur 2. Fastigheterna inom detta område har E.ON Vind tecknat nyttjanderättsavtal med. Fastighetsbeteckningarna finns listade i tabell 1 nedan. DALS-ED SANDÅKER 1:11 DALS-ED HÖKESÄTER 5:25 DALS-ED HÖKESÄTER 4:1 DALS-ED SÖDRA HÖKEDALEN 1:18 DALS-ED HÖKESÄTER 5:15 DALS-ED HÖKESÄTER 5:17 DALS-ED SÖDRA HÖKEDALEN 1:37 DALS-ED SÖDRA HÖKEDALEN 1:16 DALS-ED HÖKESÄTER 5:12 DALS-ED HÖKESÄTER 5:18 3(13)

4 DALS-ED HÖKESÄTER 5:21 DALS-ED SÖDRA HÖKEDALEN 1:28 DALS-ED HÖKESÄTER 5:20 DALS-ED SANDÅKER 1:10 DALS-ED HÖKESÄTER 5:22 DALS-ED HÖKESÄTER 5:26 DALS-ED HÖKESÄTER 5:16 DALS-ED SANDÅKER 1:9 DALS-ED SÖDRA HÖKEDALEN 1:17 DALS-ED NORRA HÖKEDALEN 2:3 DALS-ED MON 1:3 DALS-ED MON 1:32 Tabell 1. Fastigheter med nyttjanderättsavtal. Projektområdet består kuperad terräng belägna cirka meter över havet. I övrigt finns i projektområdets närhet ett antal bostäder och/eller fritidsbostäder, vilka kommer att beaktas i val av position för vindkraftverken. De närmast belägna har markerats i skugg- och ljudberäkningar som illustreras i figur 3 och 4. Projektområdet bedöms kunna inrymma ca vindkraftverk. Kartläggning av rådande vindförhållanden inom projektområdet kommer att påbörjas under 2012 via mätningar i två vindmätningsmaster. Figur 1. Vindkraftsområden i tillägg till ÖP för Dals Ed kommun. 4(13)

5 Figur 2. Projektområdet. 3 UTFORMNING I detta kapitel redovisas i stora drag hur de planerade projektet avses att utformas. 3.1 Vindkraftverk Exakt hur många vindkraftverk och typ av vindkraftverk som avses etableras inom ramen för projektet kommer att fastställas utifrån analys av rådande vindförhållanden, tillgänglighet, byggbarhet, tillgång etc. Vidare kommer prövningsrelaterade faktorer som framkommer under samrådsprocessen, exempelvis framtagande av utredningar och inventeringar och MKB samt fastställandet av projektområdets definitiva gränser, att påverka den slutliga utformningen av anläggningen. De vindkraftverk som kan bli aktuella att etablera i de aktuella projekten bedöms komma att ha en maximal effekt om vardera 5 MW samt en maximal totalhöjd om 200 meter. 5(13)

6 3.2 Tillfartsvägar För att etablera och driva en vindkraftsanläggning krävs tillfartsvägar av god kvalité till samtliga planerade vindkraftverk. Bredden på tillfartsvägar bör uppgå till ca fem meter för att säkerställa tillgängligheten. Kurvradier upp till cirka 50 meter kan behöva friläggas. I projektområdet finns ett antal befintliga markvägar, vilket med fördel kan användas som tillfartsvägar efter eventuell breddning och förstärkning. Det bedöms dock vara nödvändigt att även anlägga nya tillfartsvägar. Slutlig utformning och lokalisering av tillfartsvägar kommer att fastställas utifrån hur projektet i övrigt utformas, varvid det kommer att göras en detaljprojektering avseende tillfartsvägar. 3.3 Fundament Vindkraftverken kommer att förankras i fundament. Beroende på bland annat rådande geotekniska- och hydrologiska förutsättningar finns olika tekniska koncept att tillgå. Mest vanligt förekommande är att verken förankras i ett så kallat gravitationsfundament av betong. I vissa fall kan verken förankras direkt med underliggande berg. Terrängen närmast vindkraftverken kommer att utgöras av en trädfri yta för att säkerställa etableringen av verken. Invid varje fundament kommer även en uppställningsplats för mobilkranar och material att anläggas. Slutlig utformning och teknikval av fundamenten kommer (precis som för utformning av tillfartsvägar) att fastställas utifrån hur projektet i övrigt utformas. Det kommer att genomföras en ingående analys av de geotekniska och hydrologiska förhållandena. 3.4 Elnätsanslutning Vindkraftverken kommer att anslutas till det allmänna elnätet. Vattenfall är nätägare I området och diskussion har inletts för att utreda hur elnätsanslutning kan utformas. I projektområdet kommer ett internt uppsamlingsnät att anläggas. Kablar kommer i största möjliga mån att grävas ned vid sidan av nybyggda vägar för att minska det totala ingreppet. 6(13)

7 4 MILJÖPÅVERKAN I detta kapitel redovisas den påverkan som projektet kan förväntas ge upphov till, samt hur dessa problemställningar avses hanteras i kommande MKB och tillståndsansökan. 4.1 Ljud- och skuggpåverkan Kring projektområdet finns ett antal bostads- och/eller fritidshus. Projektet kommer att utformas så att det kan säkerställas att gällande begränsningsvärde avseende ljudpåverkan och skuggpåverkan vid bostäder. Då ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, uppkommer från rotorn en rörlig skugga. Som riktvärde för påverkan på ett bostadshus av rörliga skuggeffekter från rotorbladen anges totalt 8 timmar faktisk skuggtid per år (med hänsyn till molnighet, vindriktning och vindhastighet) och 30 timmar teoretisk maximal skuggtid (alltid soligt och vindkraftverken är alltid i drift) per år. Beräkningar har utförts med programmet WindPRO för att säkerställa att inga riktvärden för skuggeffekter överskrids. I simuleringen, som illustreras i figur 3, har ej hänsyn tagits till skogen och endast det teoretiska värdet har beräknas. För beräkningen har ett Vestas verk om 2 MW använts med navhöjd 105 m och rotordiameter 90. Figur 3. Skuggkastning vid preliminär parklayout. 7(13)

8 I Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk framgår bland annat följande: Ljud från vindkraftverk är av två typer: mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Mekaniskt ljud är sällan något problem numera på grund av tekniska förbättringar. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och uppkommer vid bladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, där det mest framträdande frekvensområdet är Hz. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Den maximala ljudnivån, genererat av vindkraftverk, som tillåts vid bostadshus i Sverige är 40 db(a). Figur 4 visar en simulering av ljudutbredningen från vindkraftanläggningen. Beräkningen är av typen worst case och innebär att programmet (även här WindPro) räknar med att det blåser från alla väderstreck samtidigt och hänsyn till eventuell maskering (exempelvis skog) ej har tagits. Det gula området på kartan motsvarar 34,0-39,0 db(a). De närmast belägna husen har markerats med bokstäverna A-O. Även denna beräkning är gjord med ett vindkraftverk av modellen Vestas 2 MW med navhöjd 105 m och rotordiameter 90. Observera att en annan leverantör kan väljas men att riktlinjer för ljudutbredningen inte får överstigas oavsett vilken leverantör som i slutändan väljs. 8(13)

9 Figur 4. Ljudutbredning från ett utformningsalternativ. 4.2 Påverkan på landskapsbild Vindkraftverk placeras med fördel på höjdpartier för att erhålla optimala vindförhållanden. Detta, tillsammans med det faktum att verkens totalhöjd kan komma att bli uppemot 200 meter, medför att vindkraftsetableringar ofta ger upphov till en betydande påverkan på landskapsbilden. Genom att ta fram fotomontage gestaltandes planerade vindkraftverk från platser/områden/objekt som kan anses vara av särskild betydelse skapas underlag för prövning av denna påverkansfaktor. Alla vindkraftverk som uppförs skall förses med hinderbelysning i enlighet med gällande föreskrifter. Hinderbelysningen i sig kan ge upphov till visuell påverkan gentemot omgivningen. För det fall vindkraftverk med en totalhöjd understigandes 9(13)

10 150 meter etableras består hinderbelysningen normalt av en toppmonterad belysningsanordning som utsänder lågintensivt rött blinkande ljus. För det fall vindkraftverk med en totalhöjd överstigandes 150 meter etableras består hindermarkeringen av en toppmonterad belysningsanordning som utsänder vitt högintensivt ( cd) blinkande ljus under dagtid samt i gryning och skymning. Gällande föreskrifter medger att den senare dimmas ned (2000 cd) nattetid. Med hjälp av avskärmningsanordningar kan stora delar av det högintensiva ljuset skärmas av så att detta inte direkt träffar marken i närområdet kring vindkraftverken. 4.3 Påverkan på natur-, kultur- och friluftsvärden Genom att i ett tidigt skede identifiera de värden som återfinns inom och i anslutning till projektområdet, samt genom att så långt som det är möjligt beakta dessa vid planering och projektering av anläggningen, bedöms etablering kunna ske utan betydande påverkan på befintliga natur-, kultur och friluftsvärden. I den mån det bedöms relevant kommer känsliga områden helt eller delvis undantas för etablerings- och anläggningsarbeten. Drygt 2,6 km norr om projektområdet finns ett Natura 2000-område och Naturreservat. Omkring projektområdet finns ett antal riksintressen för naturvård, se figur 5. Projektområdet rör ett antal sumpskogsområden och ett område med naturvårdsavtal. Väster om området finns ett område med nyckelbiotoper, se figur 6. Vid behov kommer inventering av området att utföras. 10(13)

11 Figur 5. Naturvärden kring projektområdet. Figur 6. Naturvärden kring och i projektområdet. 11(13)

12 Runt om och inom projektområdet återfinns i olika utsträckning fornlämningar, illustrerade i figur 7. Riksintresse av kulturmiljövård ligger mellan 2,5-3 km från projektområdet, se figur 8. Figur 7. Fornlämningar kring och i projektområdet. Figur 8. Riksintresse kulturmiljövård kring projektområdet. 12(13)

13 Riksintresse för friluftsliv återfinns inte i eller kring projektområdet. 4.4 Påverkan övriga intressen I alla vindkraftprojekt finns en mängd potentiella sakägare i form av myndigheter, organisationer, privatpersoner etc. Det är därför mycket viktigt att i ett tidigt skede genomföra samråd och hinderprövning i tillräcklig omfattning för att därigenom ge berörda sakägare möjlighet att inkomma med synpunkter på projektets utformning, lokalisering etc. Genom att i relevant omfattning beakta inkomna synpunkter vid planering, projektering och drift av anläggningen bedöms anläggningen kunna etableras med liten risk för att någon betydande påverkan uppstår på aktuella sakägares intressen. I den mån det bedöms relevant kan känsliga områden helt eller delvis att undantas för etablering och anläggningsarbeten. 5 KONTAKTUPPGIFTER Projektledare: Hanna Fredriksson hanna.fredriksson@eon.com E.ON Vind Sverige AB Carl Gustafs väg Malmö 13(13)