Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen

Transkript

1 Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen Bilaga till inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap

2 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT MIDSOMMARBERGET OCH HÖGKLIPPEN Lokalisering Utformning Byggnation FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET Vindkraft i Bräcke kommun Naturmiljö Kulturmiljö Skuggor och ljud Rennäring Landskapsbild KONTAKTUPPGIFTER (16)

3 1 INLEDNING E.ON Vind Sverige AB planerar att bygga en vindkraftanläggning utanför Kälarne i Bräcke kommun. För att kunna genomföra projektet krävs miljötillstånd enligt 9 kapitlet i miljöbalken (MB). Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Ett av dem är växthuseffekten som hotar att förändra världens klimat. Jordens temperatur kommer successivt att öka med en rad negativa konsekvenser som följd. Växthuseffekten påverkas av utsläpp av så kallade växthusgaser och dessa produceras bland annat när energi omvandlas från fossila bränslen som kol, gas och olja. Förutom av miljöskäl måste vi ställa om vårt energisystem, eftersom de fossila bränslena förbrukas i allt snabbare takt och konsumtionen riskerar vida överstiga tillgången på längre sikt. Sverige har en planeringsram som satts upp av riksdagen att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh el om året från vindkraft, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Sveriges totala elproduktion uppgår till ca 150 TWh varav ca 2,5 TWh producerades av vindkraft år Vindkraft Det tar cirka sex månader för ett vindkraftverk att producera den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering av vindkraftverket. Detta motsvarar cirka två procent av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på år och kan därefter avvecklas och återvinnas. Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter mellan cirka 4 och 25 meter per sekund, vilken motsvarar att ett vindkraftverk producerar energi med varierande effekt under cirka 80 procent av årets timmar. Ett vindkraftverk i storleksordningen 2,5 MW producerar ca MWh/år vilket motsvarar förbrukningen av hushållsel för cirka hushåll. Beräkningen är gjord för den genomsnittliga årsförbrukningen av hushållsel för svenska hushåll, vilken uppgår till ca kwh. I Sveriges energisystem passar vindkraft väl eftersom vattenkraften kan balansera upp energisystemet de dagar då det inte blåser. På vintern, när energibehovet ökar, blåser det vanligtvis mer och vindkraften kan då bidra kraftfullt till elproduktionen. 1.1 Bakgrund Högklippen ansökte E.ON Vind Sverige AB om bygglov hos Bräcke kommun för 6 vindkraftverk ca 7 km öster om Kälarne, projektet benämns som Högklippen. Samtidigt skickades en miljöanmälan till Miljö- och hälskoskyddskontoret för 3(16)

4 parallell handläggning. Anmälan och ansökan om bygglov innefattar 6 vindkraftverk om 2-3 MW vardera med en totalhöjd om max 150 meter. Beslut om godkännande av miljöanmälan samt beslut om bygglov togs under Bygg- och miljönämnden i Bräcke kommuns sammanträde Ärendet är överklagat och är just nu under behandling hos länsstyrelsen i Jämtland. Midsommarberget Under 2010 har E.ON Vind undersökt förutsättningarna att projektera för vindkraft inom ett annat, av Bräcke kommun, utpekat område för vindkraft (område 10). Området är lokaliserat endast ca 3 km syd väst om projektet Högklippen. Den 6 september 2010 genomförde E.ON Vind ett samrådsmöte med Länsstyrelsen i Jämtlands län samt Bräcke kommun för projektet Midsommarberget. Samrådet omfattade ett projektområde som kan tänkas rymma ca 11 vindkraftverk med en effekt om ca 3,5 MW samt en totalhöjd om ca 200 meter. Midsommarberget och Högklippen E.ON Vind har kommit fram till att det av samordningsskäl är fördelaktigt att koordinera projekteringsprocessen så att den omfattar båda vindkraftområdena beskrivna ovan. Därför kompletteras nu samrådshandlingarna för Midsommarberget med nya uppgifter, som inbegriper de båda projekten och dess kumulativa effekter. 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT MIDSOMMARBERGET OCH HÖGKLIPPEN 2.1 Lokalisering Vindkraftanläggningen planeras på fastigheten Ansjö 2:37 i Bräcke kommun ca 4 km sydöst om Kälarne samt ca 3 km österut på fastigheterna Håsjöbyn 1:16, 1:47 och 1:25 i Bräcke kommun. Vindkraftverken kommer att placeras inom områden (område 10 samt område 11, se karta på sid 8) som Bräcke kommun pekat ut som lämpliga områden för större vindkraftsparker i Vindkraft i Bräcke kommun - Tillägg till Översiktsplan Vindkraftparkerna kommer att gemensamt omfatta upp till 17 vindkraftverk. Tillståndsansökan planeras att utformas enligt boxmodellen där exakta 4(16)

5 koordinater beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten efter att detaljprojektering har utförts. Allmänt placeras vindkraftverk med fördel på höjder för att uppnå optimala vindförhållanden. Vindkraftverken får inte stå för tätt inpå varandra eftersom energiförlusterna då blir för stora. Figur 1. Översiktskarta över projektområdena Midsommarberget samt Högklippen Midsommarberget (rymmer ca 11 vindkraftverk) Området utgörs av skogsmark och är placerat på en höjd runt 470 m över havet. Landskapet i området är kuperat med flertalet höjder och även inom projektområdet finns höjder på upp till 490 meter över havet. I direkt närhet till området finns mycket få bostadshus. Närmaste samhälle är Kälarne som är beläget 4 km norrväst om den planerade vindkraftsparken. Det finns även en del bostäder längs sjön Ansjö drygt 2 km från den planerade parken. Högklippen (rymmer ca 6 vindkraftverk) Vindkraftanläggningen planeras ca 5 km söder om Håsjöbyn. Även detta område utgörs av skogsmark och är placerat på en höjd runt 470 m över havet. Landskapet i området är också här kuperat med flertalet höjder på mellan 450 och 500 m över havet. I direkt närhet till området finns mycket få bostadshus. 5(16)

6 Närmaste samhälle är Håsjöbyn som är beläget 5 km norr om den planerade vindkraftsparken. 2.2 Utformning Vindkraftverken kommer att ha en märkeffekt på upp till 3,5 MW och en totalhöjd om högst 200 meter. Tornhöjden beräknas bli maximalt 140 meter och rotorn maximalt 130 meter i diameter. Parkens slutliga utformning avgörs med en offentlig upphandling för att parkens produktion och funktion ska optimeras. En tidig bedömning är att de planerade vindkraftverken (räknat med 6 vindkraftverk på Högklippen och 11 vindkraft på Midsommarberget med en effekt om 2,5 MW) kan producera ca MWh/år vilket motsvarar årsbehovet av hushållsel för ca villor. 2.3 Byggnation Den största påverkan av och omkring projektområdet kommer att inträffa i samband med byggnationen av verken. Vägar av god kvalitet kommer att behöva dras fram till varje enskilt verk, vilket innebär att befintliga vägar kan behöva breddas, jämnas till och förstärkas samt att viss nybyggnation av vägar blir nödvändig. Ytterligare mark kan behöva tas i anspråk för förläggning av den kabel som ska ansluta verken till elnätet. Vägar För att transportera vindkraftverk ställs det krav på vägarna som leder fram till lokaliseringen. Vägbredden skall vara minst 4,5 meter. Vanliga markvägar är ofta ca 2,5 meter breda och behöver därför förstärkas och breddas. Fordonen som transporterar vindkraftverken behöver en frigång på 5 meter i både bredd och höjd. Ekipaget kan väga upp till 165 ton och ha ett axeltryck på 16 ton. Totalt sett behövs nästan etthundra tunga transporter per verk. Transportfordonen är upp till 60 meter långa. Vägkurvor behöver vara fria från hinder inom en kurvradie på 50 meter. Backar får inte vara för branta om lastbilarna skall orka dra upp delarna till vindkraftverket. Släpvagnarna har låg frigång över marken, som lägst 10 centimeter. Det är därför viktigt att vägprofilen inte uppvisar kraftiga knyckar. Inom rimliga gränser kan man hyvla av toppar och fylla ut sänkor. Den föreslagna tillfartsvägen skall inte heller luta mycket i sidled, dock behövs viss lutning för att tillgodose avvattning. 6(16)

7 Fundament Vindkraftverken kommer troligen att förankras med ett så kallat gravitationsfundament. Det innebär att vindkraftverket förankras i ett tungt betongfundament som gjuts i marken. Fundamentet grävs ner och har en diameter av ca 20 meter. Vid fundamentet behöver en trädfri yta på upp till m2 tas i anspråk för uppställning av kranbil. Det finns även andra typer av fundament som kan komma att bli aktuella på platsen. Belysning Sedan 1 oktober 2008 gäller en ny förordning från Transportstyrelsen (tidigare Luftfartsstyrelsen) (LFS 2008:47) om markering av byggnader, master och andra föremål. Enligt denna ska vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd över 150 meter markeras med blinkande högintensivt vitt ljus med en ljusstyrka på Candela under gryning och skymning och 2000 Candela under dag och nattetid. Ljuset skall placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Belysningen avskärmas så att ljusstrålen ej ska träffa markplan inom 5 km. Den högintensiva belysningen krävs endast i parkens ytterkanter. För övriga verk används röd lågintensiv hinderbelysning. Elanslutning Vindkraftverken kräver av naturliga skäl anslutning till elnätet. Beroende på storlek på vindkraftverken och anläggningen görs anslutningen till lokal- eller regionnät. För riktigt stora vindkraftparker görs anslutningar direkt till stamnätet som Svenska Kraftnät ansvarar för. Branschorganet Svensk Energi har tagit fram regelverk kring hur vindkraftverk ansluts till elnätet. Vindkraftverkets generatorer genererar elenergi med en spänning som transformeras till ett gemensamt mellanspänningssystem på 10, 24 eller 36 kv. Spänningsnivån för anläggningen i Midsommarberget är inte vald ännu. I vindkraftverkens torn finns brytare och transformator som omvandlar generatorspänningen från en lägre spänning till standard mellanspänning enligt ovan. Vindkraftverkets transformator kan i vissa fall också placeras i en fristående mindre teknikbyggnad på marken intill aktuellt torn. Mellan vindkraftverken löper markförlagda kablar. Dessa samlas ihop i kopplingsstationer eller går direkt till transformatorstationer med ställverk för 10/24/36 kv och 130 kv. E.ON Elnät Sverige AB kommer att utföra ledningsdragningen för anslutningen av el till vindkraftparken. E.ON Elnät har för avsikt att utreda vilka intressen som 7(16)

8 eventuellt kan komma att bli berörda och söka de tillstånd enligt miljöbalken eller annan lagstiftning som kan komma att bli nödvändiga. 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET 3.1 Vindkraft i Bräcke kommun Bräcke kommun antog ett tillägg till översiktsplanen för vindkraft. I planen är lämpliga och mindre lämpliga områden för vindkraft utpekade. Vindkraftparken är planerad inom områden utpekade som lämpliga för större vindkraftparker. Områdena är betecknade som område 10 och 11 i kommunens östra delar enligt kartan nedan. Figur 2: Utdrag ut Bräcke kommuns tillägg till översiktsplan 3.2 Naturmiljö I figur 3 och 4 redovisas de kända naturvärden som finns inom eller i anslutning till verksamhetsområdena. Under våren och sommaren 2011 kommer en detaljerad naturinventering att genomföras av auktoriserad konsult av de båda projektområdena. 8(16)

9 Figur 3. Naturvärden, del 1 Figur 4. Naturvärden, del 2 Förutsättningar Riksintressen, Natura 2000 Drygt 2 km från Högklippen samt ca 5 km från Midsommarberget finns det ett riksintresse för naturvård som är benämnt Myrnäsflon. Riksintresset omfattar just Myrnäsflon, vilket är en myr med både biologiska och morfologiska värden. 9(16)

10 Närmaste Natura 2000 område är beläget 3,5 km från Högklippen samt ca 2 km från Midsommarberget. Natura 2000 området benämns Slåttflon-Bodflon och omfattar ett vegetationsrik myrmark med naturvärdeklass 1 vilket innebär att området har mycket höga naturvärden. Övriga naturvärden Enligt Skogsstyrelsens databank Skogens Pärlor finns det i anslutning till projektområdena några områden utmärkta som sumpskogsområden, naturvärden, nyckelbiotoper och biotopskydd och inom Midsommarberget finns det områden utmärkta som nyckelbiotop bolag. Områdena är framtagna av markägarna Sveaskog och SCA och rapporterade till Skogsvårdsstyrelsen efter eget initiativ. En studie framtagen av ÅF-Infrastruktur (december 2009) visar att det vid området Högklippen finns några identifierade fågelarter som är rödlistade. Hur dessa arter kommer att påverkas av vindkraftparken på Midsommarberget kommer att utredas noggrannare under våren och sommaren av erforderlig konsult. Effekter och konsekvenser Inga riksintressen för naturvård eller Natura 2000-områden kommer att beröras av varken vindkraftplaceringar, vägdragning eller kabeldragning. Vid etablering kommer områden utpekade som nyckelbiotop bolag att undvikas i möjligaste mån. Skadeförebyggande åtgärder Avsikten med boxmodellen 1 är att undvika att placera vindkraftverk på koordinater med bland annat ovan utpekade naturvärden eller platser med fornlämningar. Dialog kommer att föras med markägare och myndigheter för att anpassa byggnationen så att områden med höga naturvärden etc. bevaras i så stor utsträckning som möjligt. 1 Boxmodellen kallas det när projektören inte väljer att placera ut vindkraftverken på specifika koordinater från början utan tittar på förutsättningarna inom ett visst område. När områdets förutsättningar utretts kan projektören placera ut verken på de för området mest optimala platserna. 10(16)

11 3.3 Kulturmiljö Förutsättningar Riksintressen, övriga värdefulla kulturmiljöer Drygt 8 km från Midsommarberget samt cirka 6 km från Högklippen ligger Håsjö gamla kyrka. Kyrkan är Jämtlands läns enda bevarade kyrka från 1600-talet och tillsammans med klockstapeln utgör den riksintresse för kulturmiljö. Figur 5. Kulturmiljöintressen Fornlämningar Inom områdena finns ett fåtal kända fornlämningar enligt nedan. En av fornlämningarna är en fäbod som är belägen längst anslutningsvägen upp till projektområdet Midsommarberget, en annan är en fast bolämning som är belägen inom projektområdet Högklippen. 11(16)

12 Figur 6. Fornlämningar Effekter och konsekvenser Vindkraftparken och anslutningsvägar kommer att utformas så att inga kända fasta fornlämningar påverkas. En separat kulturmiljöbedömning kommer att tas fram av sakkunnig konsult och presenteras i samband med att tillståndsansökan lämnas in till länsstyrelsen. 12(16)

13 3.4 Skuggor och ljud Påverkan från en vindkraftpark på närboende brukar framför allt omfatta påverkan genom ljud och skuggor som uppkommer från vindkraftverken. I området finns endast ett fåtal hus och skugg- och ljudpåverkan på närboende blir mycket begränsad. Närmaste bostad är beläget ca 1000 m från vindkraftparken. Ett exempel på placering av vindkraftverk inom projektområdena har tagits fram för att visa hur ljud och skuggor skulle kunna komma att påverka omgivningen. Då ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, uppkommer från rotorn en rörlig skugga. Som riktvärde för påverkan på ett bostadshus av rörliga skuggeffekter från rotorbladen anges totalt 8 timmar faktisk skuggtid per år (med hänsyn till molnighet, vindriktning och vindhastighet) och 30 timmar teoretisk maximal skuggtid (alltid soligt och vindkraftverken är alltid i drift) per år. Beräkningar har utförts med programmet WindPRO för att säkerställa att inga riktvärden för skuggeffekter överskrids. I simuleringen har ej hänsyn tagits till skogen och endast det teoretiska värdet har beräknas. Endast två bostäder beräknas kunna påverkas av skuggkastning från vindkraftverk. Byggnad A * 2 är den byggnad som enligt beräkningarna påverkas mest och beräknas få en teoretisk påverkan om 17:34 timmar per år, vilket är klart under gällande riktvärden på 30 timmar. Bostad B får enligt beräkningarna en teoretisk påverkan om 8:00 timmar per år. Figur 7. Tidpunkt för teoretisk skuggkastning vid de utsatta bostäderna. I Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk framgår bland annat följande: 2 Objekt som identifierats som bostäder namnges med en bokstav som överensstämmer i både ljud- och skuggberäkningarna 13(16)

14 Ljud från vindkraftverk är av två typer: mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Mekaniskt ljud är sällan något problem numera på grund av tekniska förbättringar. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och uppkommer vid bladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, där det mest framträdande frekvensområdet är Hz. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Den maximala ljudnivån, genererat av vindkraftverk, som tillåts vid bostadshus i Sverige är 40 db(a). Figur 8 visar en simulering av ljudutbredningen från vindkraftanläggningen. Beräkningen är av typen worst case och innebär att programmet (även här WindPro) räknar med att det blåser från alla väderstreck samtidigt och hänsyn till eventuell maskering ej har tagits. Den röda linjen i kartan visar 40 db(a) och de röda punkterna visar identifierade bostadshus. Beräkningen är gjord med modellen Vestas V112. Observera att en annan leverantör kan väljas men att ljudutbredningen inte får överstigas oavsett vilken leverantör som i slutändan väljs. Figur 8. Ljudutbredning från ett utformningsalternativ. 3.5 Rennäring Högklippen är beläget inom riksintresseområde för rennäring. Riksintresseområdet är benämnt som kärnområde och inom området finns en renskötselanläggning med tillhörande uppsamlingsområde. 14(16)

15 Renskötselanläggningen nyttjas av Jinjevaerie sameby. Hela projektområdet är även kategoriserat som vinterland, vilket inte visas på kartan nedan eftersom det är ett mycket omfattande område. Även två andra samebyar har intresse inom projektområdena och kommer att bjudas in till dialog under våren. Figur 9. Rennäring i området 3.6 Landskapsbild Vindkraftverken kommer troligen att bli relativt högt belägna vilket gör att de kommer att synas i omgivningen. För att åskådliggöra hur de tänkta vindkraftverken kommer att framträda i landskapet kommer fotomontage att tas fram från platser i närheten. En mer omfattande landskapsanalys, utförd av sakkunnig konsultbolag, kommer att presenteras i samband med att tillståndsansökan lämnas in till länsstyrelsen. Fotomontage kommer att visas på samrådsmötet. Eftersom verken beräknas ha en totalhöjd över 150 m så kommer högintensiv hinderbelysning att krävas. Det innebär ett vitt blinkande sken men en ljusstyrka på Cd på dag, gryning och skymning och 2000 Cd på natten. Högintensiv belysning krävs endast i parkernas ytterkanter och belysningen kommer att avskärmas så att ljusstrålen ej träffar markytan i parkens direkta närhet. 15(16)

16 4 KONTAKTUPPGIFTER Projektledare: Stina Albing E.ON Vind Sverige AB Carl Gustafs väg Malmö 16(16)