Vindpark Kånna, minnesanteckningar från samrådsmöte

Transkript

1 Vindpark Kånna, minnesanteckningar från samrådsmöte Bakgrund Den 29 november 2012 hölls det andra samrådsmötet för Vindpark Kånna i församlingshemmet i Kånna. Mötet genomfördes som ett öppet hus mellan klockan 16:00 och 20:00. Information gavs genom en utställning. Besökarna ombads att skriva upp sig på deltagarlistan och erbjöds samrådsunderlag samt blankett för yttrande. Besökarna gavs tillfälle att ställa frågor och diskutera projektet med personalen från Scanergy. Scanergy representerades av Stina Dahlblom, Stefan Larsson och Sebastian Prause. Mötet besöktes av ungefär 50 personer. Inför mötet skickades personlig inbjudan ut den 8 november till boende och markägare inom 2 km från projektområdet. Övriga inbjöds genom annons i Smålänningen och Smålandsposten den 9 november respektive den 10 november. Syftet med samrådet är att ge aktuell information om projektet och att få in synpunkter och information från närboende och andra berörda. Frågor som diskuterades Hur stor blir elproduktionen? Elproduktionen från Vindpark Kånna förväntas uppgå till ca GWh per år. Detta motsvarar försörjningen av hushållsel för villor, med en genomsnittlig årsförbrukning av 5000 kwh. Blir vindkraftverken 210 m höga? Utvecklingen går snabbt framåt, och det är inte möjligt att redan nu fastställa exakt vilken typ av verk eller storlek som slutligen kommer att användas. Då vindparken byggs kommer den mest lämpliga vindkraftverksmodellen att användas och det är inte säkert att den modellen finns på marknaden idag. I dagsläget finns det kommersiella vindkraftverksmodeller med en totalhöjd om cirka 190 m som standard. Hur höga vindkraftverken slutligen blir kommer att bero på vindprofilen, d.v.s. hur vindresursen varierar med höjden över marken. Hur mycket olika vindkraftverksmodeller kostar kommer också att ha betydelse. Vindkraftverken kommer dock inte att bli mer än maximalt 210 meter (tornhöjden + halva rotordiametern). Vägar och transporter? Hur vindkraftverken kommer att levereras samt vilken transportväg som slutligen väljs kan inte fastställas helt förrän i detaljprojekteringen då beslut om fabrikat och modell av vindkraftverk har

2 fattats. I dagsläget är dock tanken att verken ska komma från söder via E4, Hamneda, Ivla och Boarp. Inom projektområdet kommer befintliga vägar att användas i stor utsträckning. Vid behov förstärks, rätas och breddas vägarna. Helt ny väg kommer att anläggas kortare sträckor närmast verken. Eventuellt kommer helt ny väg att anläggas till något verk. Det sker i så fall istället för att åtgärda en längre sträckning av befintlig väg. Till det allra ostligaste verket finns ännu inget vägförslag. Möjligen kommer befintlig väg från Mjäryd användas. Transporten av vindkraftverken sker med speciallastbilar. Övriga transporter under byggnationen sker med lastbil, dumpers och grävlastare. Under drifttiden sker transporter i huvudsak med lättare fordon av personbilstyp i samband med service och underhåll. Vid större reparationer/åtgärder används tyngre fordon. Det är sannolikt i byggskedet och i avvecklingsfasen som störst olägenheter kommer att uppstå för närboende. Dessa olägenheter kommer dock att vara begränsade i tid. Vem ansvarar för snöröjning av vägarna? Verksamhetsutövaren kommer att ombesörja den snöröjning som krävs för att bedriva verksamheten. Detta gäller inom vindparken samt tillhörande tillfartsväg. Behöver vindparken fiberanslutning? Kommunikationen med Vindpark Kånna kommer sannolikt att ske via fiber. Anslutning till elnätet E.on är nätägare och har föreslagit att vindparken ansluts till befintlig fördelningsstation i södra delen av Ljungby. Inom parken planeras ledningarna att förläggas i eller längs med vägdragningen. Mellan vindparken och fördelningsstationen föreslås 20 kv markkabel. Hur mäter ni vinden? Vindmätningen kan börja med att en SODAR mäter vindresursen under ca 6 mån för att få en tidig indikation på vindklimatet. En SODAR mäter vinden genom att ljudpulser skickas ut och ekot analyseras. Därefter etableras i regel en vindmätningsmast som mäter vindhastighet, vindriktning, temperatur, lufttryck och luftfuktighet. Längden på mätperioden med mast kan variera, men det är önskvärt att få minst ett år av vinddata på grund av att vinden varierar mellan årstiderna. För att få mer information om hur vinden varierar mellan olika punkter inom den tänkta vindparken kan en eller flera SODAR-mätningar göras parallellt med mastmätningen.

3 Hur starka vindar tål vindkraftverken? Moderna vindkraftverk delas in i olika klasser. Klassningssystemet baseras på årsmedelvind, hur hög turbulens som förekommer och vilka extremvindar som kan förekomma. Verken ska klara upp till 70 m/s, beroende på klass. Räddningsverket skriver i sin rapport Nya olycksrisker i ett framtida energisystem (2007), att det bedöms som mycket osannolikt att vindkraftverk skulle förstöras under storm. Hur monteras verken? Hur stora uppställningsytor behövs? Vid varje position anläggs utöver ytan för själva vindkraftverket även en yta för uppställning av de kranar som används vid montering av verket. Storleken på uppställningsytorna varierar beroende på vilket vindkraftverk som ska byggas, men även på vilken metod som används för att montera ihop torndelar och rotorblad. För vindkraftverk i den tänkta storleksklassen för Vindpark Kånna kan en yta om ca 50x30m behöva tas i anspråk för kranar. Tillsammans med ytan för själva vindkraftverket uppgår det totala området som behövs till cirka 0,5 hektar. Hur påverkas jakt? Hur påverkas vilt? Jakt kan fortfarande bedrivas, men upplevelsen kan komma att förändras. Om området skulle detaljplaneläggas så skulle det medföra krav på skottlossningstillstånd. Nuvarande lagstiftning kräver dock inte detaljplaneläggning och det är inte är inte heller aktuellt med någon detaljplan för Vindpark Kånna. I vilken utsträckning vilt påverkas av vindkraftverk kan bero på ett flertal faktorer. Det antas bland annat vara av betydelse om vindkraftverken placeras i ett större sammanhängande orört markområde eller om det sedan tidigare är påverkat av mänsklig närvaro och är tillgängligt för friluftsliv och jakt. Vindparkens storlek antas också vara av betydelse. (Naturvårdsverket rapport Vindkraftens påverkan på landlevande däggdjur ) Hur påverkar lågfrekvent ljud tamdjur och fladdermöss? Hörselomfånget för ko, får, get, ren, gris, häst, kanin, hamster, katt och hund är likt människans hörselomfång. Det talar för att de bör uppleva vindkraftens ljud på liknande sätt som vi människor. Det faktum att ljudet inte är kopplat till någon direkt fara talar även för att de bör kunna vänja sig vid ljudet. (Naturvårdsverket rapport Vindkraftens påverkan på landlevande däggdjur, sid 23-24) Scanergy känner inte till att påverkan från lågfrekvent ljud på just tamboskap och fladdermöss har studerats. Enligt Naturvårdsverket är det dock inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvent ljud från vindkraft är att vänta i framtiden. (Naturvårdsverkets hemsida) Är ljudberäkningen korrekt? Vad händer om ljudet blir högre än beräknat? Ljudberäkningen är korrekt. Den är utförd enligt Naturvårdsverkets rekommendation (reviderad utgåva av rapport 6241, koncept april 2010). Beräkningen gäller för aktuellt exempel på

4 parklayout och för en turbintyp där källjudet uppgår till 105,6 db(a). Beräkningen visar att det är mycket god marginal till riktvärdet om 40 db(a) vid bostäder. Verksamhetsutövaren är skyldig att vidta åtgärder om ett vindkraftverk låter mer än vad som är tillåtet. En sådan åtgärd kan vara att reducera vindkraftverkets effekt vilket medför att ljudnivån blir lägre. Kan vindparken komma att påverka möjligheten att få bygglov för bostadshus? Ja, t.ex. om ljudnivån från vindparken kan uppgå till 40 db(a) på platsen. Då anses generellt sett inte platsen som lämplig för bostadsbebyggelse. Hur långt breder skuggan ut sig? En skugga tunnas ut med ökat avstånd, minskar i skärpa och försvinner på grund av optiska fenomen i atmosfären. Var den absoluta gränsen för var en skugga helt upphör är svår att avgöra, men enligt erfarenheter uppfattas ingen skuggeffekt vid 3 km. Men redan vid 1,5 km kan skuggor uppfattas som diffusa ljusförändringar. (Boverket Vindkraftshandboken) Hur stor är risken för isbildning? Kommer avisningssystem att installeras? Vid fuktigt och kallt klimat kan is bildas på rotorbladen. De allra flesta moderna vindkraftverk är idag utrustade så att verket automatiskt stoppas om verket blir obalanserat, till exempel om det blir en ispåbyggnad på rotorbladen. När sedan verket startas upp igen finns en viss risk att is från rotorbladen faller av. Det allra vanligaste är att is faller nära vindkraftverket, eftersom de krafter som gör att isen lossnar är som störst då rotorbladet befinner sig vid sin lägsta punkt. De flesta turbintillverkare som idag levererar vindkraftverk till den svenska marknaden kan erbjuda någon form av avisningssystem, antingen genom att verket avisas eller att isbildning förebyggs genom att rotorbladen värms upp då risk för isbildning föreligger. Vid upphandling av vindkraftverken bestäms även vilken teknik som kan krävas för den aktuella platsen. Nedfallande is är inget problem enbart för vindkraftverk, utan förekommer från alla typer av byggnader och byggnadsverk. Det finns inga generella skyddsavstånd till vindkraftverk, däremot kan skyltar med risker sättas upp i närområdet. Hur går tillståndsprocessen till? 1. Sökanden (Scanergy South AB) upprättar miljökonsekvensbeskrivning, MKB, och ansökan som sänds in till Länsstyrelsen. 2. MKB och ansökan sänds på remiss till kommunens nämnd för miljö- och hälsoskyddsfrågor med förfrågan om handlingarna kan anses kompletta. 3. Länsstyrelsen begär eventuellt in komplettering från sökanden.

5 4. MKB och ansökan kungörs genom myndighetens försorg i ortstidningarna och handlingarna hålls tillgängliga hos aktförvararen. Alla som kan ha intresse i saken ges möjlighet att yttra sig. Yttrande begärs alltid från kommunens nämnd för miljö -och hälsoskyddsfrågor, eventuellt även från andra som har intresse av ärendet exempelvis kommunens tekniska kontor. 5. Inkomna yttranden översänds till sökanden för eventuella synpunkter. 6. Länsstyrelsens miljöenhet handlägger ärendet. Bedömningar görs och förslag till beslut med villkor arbetas fram till länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. 7. Miljöprövningsdelegationen fattar beslut om att godkänna MKB och beslut om tillstånd till verksamheten. Alternativt kan ansökan avslås eller avvisas. 8. Beslutet kungörs i lokaltidningarna. Det är normalt giltigt först tre veckor efter att beslutet fattats. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen av den som berörs av ärendet, s.k. sakägare. Mark- och miljödomstolens beslut kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt i Stockholm. Aktuell tidsplan Ansökan om tillstånd för Vindpark Kånna beräknas vara färdig i början av Om prövningen av tillståndsansökan därefter bara tar ett år kan tillstånd meddelas i början av Om tillståndet sedan inte blir överklagat och byggnationsfasen tar knappt ett år kan Vindpark Kånna börja producera elektricitet i början av Det är dock inte sannolikt att processen kommer att gå så fort.