ROSENHOLM VINDPARK BEMÖTANDE AV YTTRANDEN

Transkript

1 Bilaga D ROSENHOLM VINDPARK BEMÖTANDE AV YTTRANDEN SEPTEMBER ÖVERENSSTÄMMELSE MED KOMMUNAL ÖVERSIKTSPLAN 2 2 NATURGRUS 2 3 MARKAVVATTNING 2 4 STRANDSKYDD 2 5 VILDMARKSLEDEN 3 6 PÅVERKAN NATURA 2000 ROSENHOLM 3 7 BULLERBERÄKNINGAR 4 8 LJUDNIVÅ VID NATURA LÅGFREKVENT BULLER 6 10 KOMPLETTERANDE FOTOMONTAGE 6 11 FOTOMONTAGE ROSENHOLM 6 12 BEHOVSBASERAD HINDERBELYSNING 6 13 NEDMONTERING 7 ÖVRIGA FRÅGOR 9 UPPVIDINGE KOMMUN, BEMÖTANDE AV YTTRANDE 9 BILAGOR Bilaga D1 Bilaga D2 Bilaga D3 Kumulativa ljudberäkningar Rapport lågfrekvent ljud Fotomontage 1 (10) Statkraft Södra Vindkraft AB Framtidsvägen Växjö

2 1 ÖVERENSSTÄMMELSE MED KOMMUNAL ÖVERSIKTSPLAN Bolaget åtar sig att inte placera vindkraftverk inom 250 m från fastigheter angränsande till projektområdets områdesgräns. Genom detta åtagande anser Bolaget att det respektavstånd som översiktsplanen gör gällande innehålls. 2 NATURGRUS Det är tekniskt möjligt att gjuta fundament med bergkross i stället för naturgrus. Tillgången på bergkross av lämplig kvalitet beror på bergart och bergartens mineral. Bergkrossen behöver dock anpassas för ändamålet, bland annat genom att bergkross behöver kubiseras för att få en rundare form, siktas till rätt storleksfraktioner och för att minska mängden stenmjöl samt i vissa fall med magnet sortera ut vissa oönskade magnetiska bergarter. Vissa leverantörer använder bergkross vid tillverkningen av betong medan andra i nuläget enbart använder naturgrus. Att använda sig av krossmaterial istället för naturgrus innebär troligen en ökad kostnad för projekt Rosenholm. Fördyringen härrör från att bergkrossen behöver anpassas inför tillverkningen av betongen. Användning av bergkross i stället för naturgrus kan även medföra ett ökat slitage på pumputrustning och om bergkrossmaterialet är för kantigt behöver andelen cement ökas för att få till rätt egenskaper på betongen, vilket kan medföra ökade kostnader. Enligt beräkningar kommer det att krävas ca 1300 transporter av betong till fundament enkel väg med lastbil. För att minska påverkan på miljön avser bolaget att välja, där det är ekonomiskt försvarbart, en närbelägen leverantör av betong för att därigenom minska längden på transporterna. Att helt utesluta naturgrus skulle innebära att antalet leverantörer av betong skulle begränsas. Det skulle också innebära en risk för ökade transporter samt en betydande ökad kostnad. 3 MARKAVVATTNING Bolaget tolkar begreppet passiv markavvattning som en oavsiktlig, indirekt orsakad dränering av markvatten till följd av anläggningsverksamhet som exempelvis vägbyggnation eller förläggning av markkablar. Våtmarker är extra känsliga för förändrade hydrologiska förhållanden. Anläggning av vindkraftverk med tillhörande kringanläggningar kommer därför så långt som möjligt att ske utanför område som utgörs av våtmark. Det kan dock inte uteslutas att anläggning sker inom våtmark. Det är i dagsläget inte möjligt att ange vilka områden som eventuellt kan blir berörda eftersom slutlig verks- och väglayout inte är fastställd. För att minimera påverkan på våtmarker kan förstärkning och nybyggnation av vägar ske genom principen flytande väg, se bilaga 3 i tillståndsansökan. Markkablar kommer så långt möjligt att följa befintliga och nya vägar inom vindparken. Kabelschakt kommer så långt möjligt att återfyllas med schaktmassor. Genom dessa åtgärder bedömer Bolaget att risken för passiv markavvattning minimeras. 4 STRANDSKYDD Inom vindparkens område finns tre gölar och några vattendrag som omfattas av strandskydd. Av bilaga 1.4 i tillståndsansökan framgår att inga vindkraftverk kommer att anläggas inom strandskyddsområde för gölarna. Däremot kan kringanläggningar som vägar och kablar komma att bli aktuella inom detta område. Ovanstående innebär att lokalisering av vindkraftverk och vissa tillhörande kringanläggningar kan bli aktuella inom strandskyddat område för vattendragen. Bolaget gör bedömningen att sådan lokalisering, genom att de restriktioner som Bolaget hävdar i enlighet med bilaga 1.4 i 2 (10)

3 ansökan, inte motverkar syftet med strandskyddet som det definieras i 7 kap 13 miljöbalken. Denna bedömning grundar sig i att vattendragen inte är upptagna i genomförd naturinventering, se bilaga 5, och att dessa därmed inte besitter några särskilda naturvärden. Det kommer sannolikt inte att vara möjligt att helt undvika lokalisering av vägar och kablar inom 25 meter från vattendrag p.g.a. vattendragens geografiska läge inom området för vindpark Rosenholm. Förstärkningsåtgärder av befintliga vägar samt anläggning av nya vägar som berör vattendrag kommer att utföras i enlighet med beskrivning i MKB (Bilaga 3) och på ett sådant sätt att vattenflödet i vattendragen inte hindras. Anläggning av väg och markförlagd kabel bedöms, om redovisade skyddsåtgärder vidtas, inte hindra allmänheten från att beträda strandskyddat område och inte heller väsentligt förändra livsvillkoren för djur- eller växtarter. Därmed bedömer Bolaget att de aktuella åtgärderna inte strider mot 7 kap. 15 miljöbalken. Enligt 7 kap 18c pkt 6 miljöbalken får Länsstyrelsen ge dispens från eller upphäva strandskydd om området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Bolaget anser att vindkraftsetablering i vindpark Rosenholm utgör ett sådant intresse. Området är också utpekat som riksintresse för vindbruk. Bolaget hemställer därför åt Länsstyrelsen att genom att meddela tillstånd för vindkraftparken, tillåta verksamhet i enlighet med yrkande i ansökan även inom strandskyddat område. 5 VILDMARKSLEDEN Vindparkens västra del genomkorsas av Vildmarksleden. Inom vindpark Rosenholm kan det bli aktuellt att använda Vildmarksleden som del av vägnätet på en kortare sträcka. Bolaget föreslår/hemställer att skyddsåtgärder för Vildmarksleden i de fall det blir aktuellt utarbetas i samråd med tillsynsmyndigheten. 6 PÅVERKAN NATURA 2000 ROSENHOLM Inga Natura 2000-områden ligger inom vindkraftsanläggningens etableringsområde. Etableringsområdet tangerar i den södra delen ett riksintresse för naturvården som kallas för Rosenholm. Riksintresseområdet omfattar kulturlandskapet och angränsande skogsmarker vid byn Rosenholm. Det är framför allt äldre betesmarker och lövhagar som utgör riksintressets värdekärna. En mindre del av riksintresset är Natura 2000-områden (Länsstyrelsen i Kronobergs län 2005a). Natura 2000-området omfattar totalt 13,4 hektar och består av flera mindre delområden med artrika betesmarker och lövängar. Av Länsstyrelsen i Kronobergs län 2005a och dess bevarandeplan för Natura 2000-området Rosenholm; fastställd framgår följande syfte med bevarandeplanen: Syftet med området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Det främsta syftet med Rosenholm är att alla delområden ska ha en god hävd med rätt skötsel så att artrikedomen kan bevaras. Markerna skall hävdas genom bete eller alternativt slåtter (inklusive höbärgning och efterbete). Objektets hävdhistoria skall vara vägledande vid val av skötsel. Luftföroreningar, främst bilavgaser från angränsande större vägar, kan utarma den känsliga floran av lavar och svampar som är knutna till gamla grova ekar. I anläggningsskedet har den planerade verksamheten ingen direkt påverkan för arter och deras livsmiljöer då ingen del av anläggningsverksamheten sker i Natura 2000-området. En indirekt påverkan skulle kunna vara de transporter och då framförallt avgaser från transporter, som sker till anläggningsområdet på befintliga vägar i de skyddade områdenas närhet. Då merparten av dessa transporter sker under begränsad tid, under anläggningsskedet, bedöms avgaser från 3 (10)

4 denna trafik marginellt påverka floran av lavar och svampar. Vindparken bidrar på lång sikt till att luftkvaliteten förbättras som följd av minskad användning av fossilt bränsle. Under driftsskedet och avvecklingen kommer transportarbetet att vara begränsat. Påverkan bedöms därför som obetydlig. 7 BULLERBERÄKNINGAR Kumulativa ljudberäkningar har utförts för vindpark Rosenholm tillsammans med befintliga, tillståndsgivna och anmälda vindkraftverk i omkringliggande område. Nedan redovisas omkringliggande vindkraftverk använda i beräkning av kumulativ ljudutbredning. Vindpark Antal vindkraftverk Källjud Kommentar Lemnhult 32st 106,5dBA Ljudnivå för typ av vindkraftverk som är uppfört Tvinnesheda/Badeboda 50st 104,0dBA Ljudnivå i enlighet med huvudalternativ i miljötillstånd Karskruv 45st 104,9dBA Ljudnivå i enlighet med information från projektör Övriga vindkraftverk 4st 3st 101,9dBA 1st 105dBA Ljudnivå i enlighet med respektive anmälan Beräkningar visar att en ljudnivå om 40 db(a) kan innehållas vid bostäder, se bilaga D1. 4 (10)

5 8 LJUDNIVÅ VID NATURA 2000 Figur 1. Ljudberäkning för exempellayouten för vindpark Rosenholm. 5 (10)

6 Ljudberäkningarna visar att med nu gällande exempellayout för vindpark Rosenholm kommer 40 db(a) inte att kunna innehållas för den norra delen av Natura 2000 området. Om positionerna för vindkraftverken i södra delen av vindparken justeras söderut medför det att ljudutbredningen söderut ökar. Det finns bebyggelse i Rosenholm där ljudet inte får överstiga 40 db(a), vilket begränsar möjligheterna att flytta vindkraftverken söderut. Syftet med Natura 2000-området är enligt bevarandeplanen att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de eventuella arter och livsmiljöer som förtecknats i området. Det främsta syftet med Rosenholm är att alla delområden ska ha en god hävd med rätt skötsel så att artrikedomen kan bevaras. Markerna skall hävdas genom bete eller alternativt slåtter (inklusive höbärgning och efterbete). Objektets hävdhistoria skall vara vägledande vid val av skötsel. Bolaget anser att syftet med området inte motverkas om ljudnivån överstiger 40 db(a). 9 LÅGFREKVENT BULLER En beräkning av lågfrekvent buller har genomförts för presenterad exempellayout för planerad vindpark Rosenholm, se bilaga D2. Resultatet från beräkningarna visar att Socialstyrelsens riktvärde för lågfrekvent ljud inomhus bedöms klaras med avseende på ljud från de planerade 16 vindkraftverken i projekt Rosenholm för presenterad exempellayout. 10 KOMPLETTERANDE FOTOMONTAGE Tidigare gjorda fotomontage har kompletterats så att de verk som döljs av vegetation synliggjorts, se bilaga D3. 11 FOTOMONTAGE ROSENHOLM De fotomontage som bifogats inlämnad tillståndsansökan utgår från gällande exempellayout. Den gällande exempellayouten medger ett mycket begränsat utrymme att flytta verken närmare byn Rosenholm på grund av ljudkrav. Mot bakgrund av detta görs bedömningen att en eventuell flytt av verken endast marginellt påverkar synbarheten av dessa. 12 BEHOVSBASERAD HINDERBELYSNING Transportstyrelsen är den myndighet som hanterar dispensansökningar avseende hinderbelysning för vindparker. En dispens innebär att projektören måste presentera en omfattande risk- och säkerhetsanalys för Transportstyrelsen baserat på bland annat teknikval, drifttid, sitespecifika analyser, samråd med försvar och den flygoperativa sidan med mera. För att dispens ska kunna beviljas behöver högt ställda krav uppfyllas avseende att det efterfrågestyrda systemet kan garantera samma säkerhet som den enligt lagstiftningen påkallade hinderbelysningen uppfyller. Bolaget följer utvecklingen avseende dispenser för efterfrågestyrd hinderbelysning noggrant. Det finns i dagsläget endast ett efterfrågestyrt hinderbelysningssystem som har erhållit dispens för testverksamhet i Sverige. Detta system är dock i dagsläget inte kommersiellt tillgängligt på marknaden utan ägs i dag av en enskild turbintillverkare. Bolaget har nyligen haft en dipensprocess hos Transportstyrelsen för att få prövat ett alternativt system för efterfrågestyrd hinderbelysning (baserat på transponderteknik) i en av bolagets vindparker i norra Sverige, ett system som finns tillgängligt på marknaden. Hittills gjord prövning hos Transportstyrelsen visar dock att detta system inte kommer att få dispens för det specifika projektet. Alternativa lösningar utreds av Bolaget, men idagläget har inget lämpligt system identifierats. Baserat på ovanstående kan Bolaget inte åta sig att utrusta vindkraftverken med 6 (10)

7 ett system för efterfrågansstyrd hindermarkering. Det är Transportstyrelsen som prövar och tar beslut om det är möjligt. 13 NEDMONTERING Syftet med att ställa en säkerhet för efterbehandling och andra återställningsåtgärder är att säkerställa att medel finns för nedmontering den dag detta blir aktuellt. Svensk Vindenergi har i rapporten Vindkraftverk kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning konstaterat att kostnaden för nedmontering av vindkraftverk är svår att beräkna exakt då den är beroende av bland annat grad av återställande, avstånd till återvinningsanläggningar, i vilken omfattning material ska monteras ned, valutakurser med mera. Kostnader för nedmontering av verk och återställning av marken är beroende av vilka villkor och priser som är rådande i samband med nedmontering. De kostnader som uppkommer i samband med nedmontering och återställning är kopplade till maskinutrustning (kran samt övriga arbetsmaskiner), transport, arbetskraft samt deponi, återvinning och upparbetning av material. De intäkter som uppkommer i samband med nedmontering och återställning är kopplade till metaller i form av järn, stål, koppar och aluminium från vindkraftverk, ledningar och kringutrustning. Enligt dom från Miljööverdomstolen (Mål nr M ) har för vindpark Taka-Apua beslutats att säkerhet för efterbehandling och andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda ska ställas med kronor för varje vindkraftverk. Statkraft har även i flera andra tillstånd fått beslut om en säkerhet för efterbehandling och återställningsåtgärder om tusen kronor. Liknande förutsättningar avseende kostnader bedöms gälla även för Rosenholm vindpark. Kostnaden för nedmontering antas utifrån beräkningsmodeller ur rapporten från Svensk Vindenergi vara mellan cirka och kr per turbin, vilket inkluderar nedmontering av turbin, omhändertagande av torn, rotorblad, generator, fundament ned till under markytan eller övertäckning samt transformatorer. Kostnader och möjliga intäkter är beroende av vilket fabrikat och modell som väljs. Bolaget har ännu inte fattat beslut om vilket fabrikat som ska användas i vindpark Rosenholm, men oavsett detta bedöms utifrån beräkningsmodellerna för nedmontering en säkerhet om kr tillräcklig för att täcka hela kostnaden för nedmonteringen. Kostnaden för avveckling av vindkraftverk är i huvudsak beroende av följande variabler: typ av torn (material och storlek) metod för nedmontering borttagning och tillvaratagande av interna och externa kablar borttagning av fundament intäkt för återvunnet material Det finns olika typer av torn på marknaden. Förutom ståltorn finns framförallt så kallade hybridtorn (även kallade betongtorn) där nederdelen är av betong och överdelen är av stål. Nedmonteringskostnaderna skiljer sig åt beroende på vilken typ av torn vindkraftverket har. Betongtorn är något dyrare att montera ned. 7 (10)

8 Vid nedmontering av betongtorn sker arbetet ofta på samma sätt som vid montering, det vill säga lyftkran används och betongsektion för betongsektion plockas ned. Sedan de olika torndelarna har nedmonteras kan de krossas och återanvändas som exempelvis fyllnadsmaterial i andra byggnationer. Beräkning för nedmontering består av i huvudsak två delar; dels a) lyftkranskostnad och dels b) krossning samt bortforsling av krossad betong. Transport av krossat material brukar ingå i kostnaden för krossning av betong under förutsättning att den krossade betongen kan användas till fyllnadsmaterial i närområdet. Beräkning för nedmontering av betongtorn kan göras enligt det följande. a) Kostnaden för lyftkransetablering kan indelas i två faser, den initiala i området och därefter de efterkommande etableringarna vid varje verksplats. Den initiala kostnaden bedöms till kr och de påföljande till ca kr/vindkraftverk. b) Att krossa nedmonterade betongdelar kostar ca 400 kr/kubikmeter (inklusive transportkostnader). En kubikmeter betong väger ca 2,3 ton (uppgift hämtad från ). I ett hybridtorn till ett verk i 5 MW-klassen beräknas mängden betong uppgår till ca: 800 ton (uppgift hämtad från rapporten Vindkraftverk-kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning framtagen i huvudsak av Consortis Producentansvar AB år 2008 och utgiven av Svensk Vindenergi, ). Den bästa möjliga tillgängliga teknik som finns vid tillfället för nedmonteringen kommer att användas. Nedan redovisas beräkning för nedmontering per vindkraftverk om 16 vindkraftverk med betongtorn anläggs. Beräkningen utgår från de dyraste ingångsvärdena. Väljer man t.ex. lägre torn än 150 m minskar kostnaderna. 1. Kostnad för lyftkran a. Uppställningskostnad kr/område ger /16 kr = kr/verk b. Etablerings- och förarkostnad per verk; kr/verk = kr/verk 2. Krosskostnad med 800 ton betong i tornet (inkl transport av kross) a. omvandla ton till kubikmeter: 800/2,3 = 348 kubikmeter/torn kostnad för krossning 348 kubikmeter x 400 kr = kr/verk Summa för att nedmontera torn av betong kr/verk Vid avveckling säljer man den utrustning som går att återanvända såsom växellådor, generator, motorer med mera samt återvinner alla metaller såsom stål, koppar och aluminium som finns i torn och kablar, generator och motorer mm. Dessa intäkter beror på i vilket skick utrustningen är vid nedmontering samt dagspriserna på metaller. De stora kostnaderna är dock kostnader för kranar vid nedmontering varför endast detta är redovisat ovan. Dessa beräkningar är uppskattningar. Det kan möjligen förväntas att antalet lyftkranar ökar på marknaden sedan fler vindkraftverk anläggs. Detta bidrar till att priserna för lyftkranar kan förväntas sjunka i framtiden. 8 (10)

9 Nedmontering av anläggningar med ståltorn har beräknats sedan tidigare enligt ovan nämnda Rapport från Svensk Vindenergi till ca kr. Kostnader för att nedmontera vindkraftverk med ståltorn uppskattas således bli lägre än då betongtorn används. Med hänsyn tagen till alla osäkra faktorer både gällande kostnader och intäkter vid avveckling av vindkraftverk är den av Bolaget ställda ekonomiska säkerheten på kr/verk sannolikt fullt tillräcklig. ÖVRIGA FRÅGOR Faktisk skuggbildning ska inte överstiga 8h per år - Det är korrekt att mätning av denna parameter vanligtvis inte sker. Den teoretiska skuggbildningen beräknas som förväntade värdet under ett år samt maximala värdet per dygn. Om beräkningar påvisar att den faktiska skuggbildningen skulle kunna överskrida 8h per år vid omkringliggande byggnader kommer berörda vindkraftverk installeras med teknik som begränsar skuggbildning. En etablerad teknisk lösning är ett system integrerat med vindkraftverkets kontrollsystem. Tekniken består i installerade sensorer som mäter illuminans vilket i detta fall kan ses som ett mått på solinstrålningen. Information om solinstrålning, tidpunkt samt vindkraftverkets drift avgör om skuggning sker vid vissa bestämda punkter i omgivningen. I det fall risk finns att riktvärden för skuggning överskrids vid omkringliggande byggnader begränsas ytterligare skuggning genom att vindkraftverket stängs av vid dessa tillfällen. UPPVIDINGE KOMMUN, BEMÖTANDE AV YTTRANDE 1. Byggnationstiden för vindparken bedöms uppgå till ca ett år. 2. Den mängd massor som beräknas åtgå är: Ca ton till berg/grus till väg och uppställningsytor. Här har antagits att samtliga befintliga vägar som redovisats i bilaga 2.2 i tillståndsansökan behöver förstärkas. Om detta inte krävs så reduceras mängden massor. Ca m 3 till betong för fundament. Ca ton sand till kabelgravar. Här har antagits att kabelförläggningen följer vägar inom parken och att transformatorstation planeras i anslutning till väg. 3. Uppskattat transportbehov är ca st. 4. En beräkning av det lågfrekventa ljudet redovisas under punkt 9 ovan och i bilaga D3 i tillståndsansökan. 5. Kumulativ bullerberäkning redovisas under punkt 7 ovan och i bilaga D2 i tillståndsansökan. Vindparkerna Rosenholm och Karsskruv ligger på ett sådant långt avstånd sinsemellan så att de inte bedöms påverka samma skuggmottagare/bostadshus. Mot bakgrund av detta har ingen kumulativ skuggberäkning genomförts. Vad gäller kumulativa fotomontage med Karsskruv görs bedömningen att verk från båda parkerna inte syns om man står norr om vindparken Rosenholm och blickar mot söder. Exempelvis syns inte de sydligaste i vindpark Rosenholm från fotopunkt Horshaga, se bilaga 2.7 i tillståndsansökan. 6. Överensstämmelse med kommunens översiktsplan redovisas under punkt 1 ovan. 9 (10)

10 10 (10)