STATKRAFT SÖDRA VINDKRAFT AB. Tillståndsansökan

Transkript

1 STATKRAFT SÖDRA VINDKRAFT AB Tillståndsansökan Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till uppförande och drift av Vindbruksanläggning Rosenholm i Uppvidinge kommun, Kronobergs län

2 2(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SÖKANDE... 4 BERÖRDA FASTIGHETER... 4 YRKANDEN... 4 FÖRSLAG TILL VILLKOR... 5 GENERELLA FÖRESKRIFTER... 7 INLEDNING Bakgrund En betydelsefull vindbruksanläggning Verksamhetsutövare Vindbruksanläggning Rosenholm Aktuell vindbruksanläggning ansökans omfattning Strandskydd Utformning av parken UTVECKLING AV ANSÖKAN Orientering Lokalisering Planbestämmelser Riksintressen Vindkraft Miljökonsekvensbeskrivning Samråd Hänsynsreglerna och miljökvalitetsnormer Miljöbalkens mål och miljökvalitetsnormer Bevisbörderegeln Kunskapskravet Försiktighetsregeln och regeln om bästa möjliga teknik Produktvalsregeln Hushållnings- och kretsloppsreglerna Lokaliseringsregeln Avvägningsregeln Efterbehandlingsregeln Kontroll av verksamheten Förslag till kungörelse Förslag till aktförvarare m.m Ärendets handläggning och tidplan m.m

3 3(17) Bilagor: A. Översiktskarta, Vindbruksanläggning Rosenholm B. Fastighetsförteckning C. Miljökonsekvensbeskrivning Fullmakt Registreringsbevis

4 4(17) Till Länsstyrelsen i Kronobergs län SÖKANDE Statkraft Södra Vindkraft AB, org. nr Adress: High Tech Building 92, Stockholm Kontaktpersoner: Jakob Norström Adress: High Tech Building 92, Stockholm Telefon: e-post: jakob.norstroem@statkraft.com Thomas Nordling (projektledare) Adress: Framtidsvägen 16, Växjö Telefon: e-post: thomas.nordling@statkraft.com SAKEN Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till att uppföra och driva gruppstation för vindkraft inom Uppvidinge kommun, Kronobergs län. BERÖRDA FASTIGHETER I bilaga B finns samtliga berörda fastigheter och fastighetsägare. YRKANDEN Statkraft Södra Vindkraft AB (Bolaget) ansöker om tillstånd enligt miljöbalken till att uppföra och driva gruppstation om maximalt 16 vindkraftverk för vindkraft inom markerat område i bilaga A, Vindbruksanläggning Rosenholm inom Uppvidinge kommun. Bolaget hemställer vidare att länsstyrelsen förordnar - att tiden för igångsättande av de med ansökan avsedda miljöfarliga verksamheterna bestäms till fem (5) år från det att tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft, - att giltighetstiden bestäms till trettio år från den dag tillståndet togs i anspråk

5 5(17) FÖRSLAG TILL VILLKOR Bolaget föreslår att följande villkor ska gälla för verksamheten. Allmänt villkor 1. Om inte annat framgår av nedan angivna villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgivit eller åtagit sig i ansökan, och miljökonsekvensbeskrivningen. Särskilda villkor 2. Bolaget ska ställa säkerhet för efterbehandling och andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda med kr för varje vindkraftverk. Säkerhet ska ställas för vart och ett av verken för sig men kunna tas i anspråk för återställning av parken i dess helhet utan beloppsbegränsning till varje verk. Säkerheten ska ställas med lika stora delar det tionde, femtonde och tjugonde året efter det att vindkraftsparken tagits i anspråk. Det vid varje tid aktuella säkerhetsbeloppet för varje vindkraftverk ska under verkets livstid indexberäknas efter konsumentprisindex, där året för tillståndsbeslutet utgör bas och uppräknas vid de tidpunkter då säkerheterna ställs. 3. Vindkraftverken får ha en totalhöjd om högst 180 meter över mark. 4. Bolaget ska senast en (1) månad innan byggnads- och anläggningsarbeten påbörjas, lämna in en skriftlig arbets- och tidplan till tillsynsmyndigheten. Av planen ska de olika byggnadsoch anläggningsarbetena ingå. 5. Hindermarkering ska utformas i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter. 6. Vägar, fundament, el- och teleledningar ska anläggas på ett sätt som i möjligaste mån begränsar skador på natur- och kulturvärden. 7. Under bygg- och återställningstiden ska buller från verksamheten begränsas så att det inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå vid bostads- eller fritidshus än: 60 db (A) måndag fredag kl db (A) måndag lördag kl db (A) övrig tid. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan påverka bullernivån eller om det framkommit berättigade klagomål på verksamheten. 8. Innan vindkraftsanläggningen tas i drift ska Bolaget sätta upp varningsskyltar med information om risk för iskast och andra nedfallande föremål. Utformningen och placeringen ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 9. Under såväl anläggningstid som driftstid ska etableringsområdet hållas i ordnat skick och städat med avseende på byggnadsmaterial och avfall.

6 6(17) 10. När anläggningen eller etapper av anläggningen är uppförda ska vindkraftverkens exakta positioner redovisas till tillsynsmyndigheten. 11. Buller från verksamheten, efter det att vindkraftverken tagits i drift, ska begränsas så att det inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostads- eller fritidshus än 40 db (A). En samordning om ljudet kommer att ske med närliggande vindbruksanläggningar för att ljudets kumulativa effekter inte ska överstiga sagda nivå. En bullerberäkning som baseras på den typ av verk som ska etableras ska inlämnas till tillsynsmyndigheten innan byggnation påbörjas. Kontroll av den ekvivalenta ljudnivån under drift ska göras genom mätning eller beräkning. 12. Faktisk skuggbildning från roterande vingar får inte överstiga åtta (8) timmar per år eller 30 minuter per dag vid bostads- eller fritidshus i anslutning till störningskänslig plats. 13. Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras och förvaras så att spill eller läckage inte riskerar att förorena mark, ytvatten eller grundvatten. 14. Förslag på kontrollprogram ska senast tre (3) månader efter det att detta tillstånd tagits i anspråk inlämnas till tillsynsmyndigheten. 15. Skriftlig anmälan, omfattande en arbets- och tidplan för återställning av området, ska göras till tillsynsmyndigheten senast 12 månader innan vindkraftverk (enstaka eller alla) permanent tas ur drift. Av anmälan ska även framgå vilka åtgärder som avses vidtas för att återställa området. Tillsynsmyndigheten ska godkänna anmälan innan åtgärderna påbörjas. Senast 24 månader efter respektive vindkraftverks nedmontering ska återställningen vara slutförd. Återställningsarbetet ska utföras efter samråd med markägare och tillsynsmyndighet. Delegation Bolaget hemställer att länsstyrelsen med stöd av 22 kap. 25 tredje stycket jfr med 19 kap. 5 miljöbalken överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa närmare villkor angående betongtillverkning och förstagångsbesiktning avseende buller när vindkraftverken tagits i drift.

7 7(17) GENERELLA FÖRESKRIFTER Den planerade verksamheten kommer att, förutom tillståndsvillkor, regleras av olika generella föreskrifter. Verksamheten kommer att regleras av egenkontrollförordningen (1998:901), samt av Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1993:1) om miljörapport för tillståndspliktiga verksamheter. Hanteringen av avfall som uppkommer i verksamheten regleras i avfallsförordning (2011:927). I avfallsförordningen finns särskilda regler om hantering av eventuellt farligt avfall som uppkommer i verksamheten, samt för hantering av brännbart och organiskt avfall från verksamheten. I övrigt är bl.a. generella regler i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, producentansvarsregler och arbetsmiljöregler av betydelse för verksamhetens miljöarbete.

8 8(17) INLEDNING 1 Bakgrund 1.1 En betydelsefull vindbruksanläggning Norska Statkraft AS och svenska Södra Skogsägarna Ekonomisk Föreing planerar att genom det gemensamt ägda bolaget Statkraft Södra Vindkraft AB, nedan Bolaget, uppföra en vindbruksanläggning i Rosenholm i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Med den aktuella vindbruksanläggningen kommer Bolaget att bidra med mer förnybar energi och samtidigt långsiktigt trygga produktionen av densamma. När förnybar energi ersätter fossila bränslen minskar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. Det finns stor potential för vindenergi i det skogsområde där Bolaget nu planerar vindbruksanläggning Rosenholm. Parken kommer att placeras på privata skogsfastigheter, där arrendeavtalär tecknade med markägarna. Under 2011 svarade vindkraften för ca 6,1 TWh, vilket motsvarar 4,2 procent av den svenska elproduktionen. Regeringen fastslog under 2009 (prop. 2008/09:146) en ny planeringsram för vindkraft på 30 TWh till år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Även inom EU är klimatfrågan viktig där man har satt ett mål som innebär att den förnybara energin inom unionen år 2020 skall vara 20 %. När vindkraft ersätter fossila bränslen ger varje kilowattimme minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och stoft. Fullt utbyggt kommer vindkraftsprojektet Vindbruksanläggning Rosenholm att ha en årlig energiproduktion om cirka 140 GWh per år. Den nu aktuella vindbruksanläggningen är således betydelsefull för att de mål som har uppställts av riksdagen ska kunna nås. Den årliga produktionen från Bolagets vindbruksanläggning Rosenholm motsvarar: Elkonsumtion för ca eluppvärmda villor, eller Hushållsel för ca villor eller ca lägenheter, eller Ca eldrivna bilar (som körs mil/år) När vindkraft ersätter användande av kolkraft eller användning av andra fossila bränsle skulle den planerade vindbruksanläggningen medföra minskade utsläpp i följande storleksordning: Förorening: Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider Stoft Minskade utsläpp per år: ton per år 52 ton per år 360 ton per år 14 ton per år

9 9(17) Bolagets vindbruksanläggning medför stora investeringar varav omfattande värden beräknas komma att upphandlas lokalt. Vindbruksanläggningen ger därutöver en ökning av antalet arbetstillfällen, framför allt under byggtiden men även när parkerna är uppförda och driftspersonal behövs. Totalt beräknas mängden arbetstillfällen för Rosenholm till 100 årsverk under byggfasen, varav ca 1/3 kan hamna lokalt. När projektet går in i driftsfas handlar det om 3-4 personer i heltidsjobb samt 1-2 säsongsarbeten under perioden april-september. Utöver de arbetstillfällen i direkt anknytning till vindbruksanläggningen så visar erfarenheter från liknande projekt att det generellt produceras 2-3 årstjänster inom servicesektorn för varje årstjänst som skapas i vindbruksanläggningen. Sammantaget får samhällsnyttan av vindbruksanläggningen anses vara mycket stor. 1.2 Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare är Statkraft Södra vindkraft AB. Bolaget ägs till 90.1% av Statkraft AS och till 9.9 % av Södra Skogsägarna. Statkraft AS är ett bolag som är helägt av norska staten och en ledande producent av förnybar energi i Europa. Vindkraft är en av de mest miljövänliga metoderna för att producera energi i stor skala och därför är vindkraftsproduktion en naturlig och viktig del i Statkrafts verksamhet. I Sverige driver Statkraft sammanlagt ett fyrtiotal vindkraftsprojekt tillsammans med SCA och med Södra Skogsägarna. Statkraft har en strategi att långsiktigt äga, driva och underhålla sina anläggningar, vilket skapar arbetstillfällen och bidrar till den lokala näringslivsutvecklingen. Statkraft AS har stor erfarenhet av vind- och vattenkraft. Genom forskning, utveckling och kontinuerligt förbättringsarbete arbetar Statkraft med att minska miljökonsekvenserna av elproduktion. Bland annat bedriver Statkraft forskning inom klimatpåverkan, saltkraft, havsenergi, som våg- och tidvattenskraft, offshore vindkraft och energieffektivisering. Södra skogsägarna är en ekonomisk förening med ett medlemsantal på ca skogsägare, vilket motsvarar mer än hälften av den privatägda skogen i södra Sverige. Koncernen sysselsätter ca 4000 medarbetare inom Södras fyra affärsområden; Södra Skog, Södra Timber, Södra Cell och Södra Interiörträprodukter. 2 Vindbruksanläggning Rosenholm 2.1 Aktuell vindbruksanläggning ansökans omfattning Den nu aktuella vindbruksanläggningen, Rosenholm, utgör en del av Bolagets satsning på vindkraft. Aktuell ansökan omfattar tillstånd till uppförande och drift av en gruppstation för vindkraftverk med maximalt 16 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 180 m inom ett område om ca 7,7 km², se bilaga A1. Områden som undantas från vindkraftsetablering framgår i bilaga A2. Ansökan innefattar anläggandet av tillfälliga och permanenta vägar, tillfälliga och permanenta uppställningsplatser för material/avfall, mobil betongstation och mobil kross, uppförande av transformatorstation i parken, uppförandet av en servicebyggnad, samt följdverksamheter såsom transporter till och från parken.

10 10(17) Ansökan innefattar inte täkter som kan behövas för uttag av ballastmaterial för vägar. Dessa kommer att prövas i separat ordning. Ansökan innefattar inte heller eventuell markavvattning som kan utgöra prövningspliktig vattenverksamhet. Om så skulle vara fallet kommer en separat ansökan att ges in till länsstyrelsen. När det gäller frågan om strandskydd är utgångspunkten att etablering i eller i omedelbar närhet till vattenområden ska undvikas så långt som möjligt. Inom strandskyddsområde får enligt 7 kap 15 inte nya byggnader uppföras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. Förbudet omfattar även grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten som utförs för byggnader, anläggningar eller anordningar enligt vad som tidigare sagts. Inte heller får åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Från strandskyddsreglerna kan dispens lämnas. 2.2 Strandskydd Från förbudet att bygga och utföra vissa anläggningar inom strandskyddsområde görs sedan i 7 kap 16 undantag för verksamheter som omfattas av ett tillstånd enligt miljöbalken. Strandskyddsfrågan hanteras inom ramen för miljöprövningsprocessen i enlighet med vad som framgår av 21 kap 3 och 19 kap 3 miljöbalken. Den del av Bolagets verksamhet som omfattas av strandskydd enligt 7 kap miljöbalken är en del grävningsarbeten som kan behöva utföras inom ramen för projektet i samband med väg- och ledningsdragning inom vindkraftparken. Vindkraftverken och andra anläggningar bör normalt inte avhålla allmänheten från tillträde men under delar av året då risk för iskast råder kan en viss allemansrättslig inskränkning bli aktuell. Anläggandet av vindkraften kan inte anses medföra någon betydande inskränkning i allemansrätten och genom föreslagna försiktighetsmått kommer det inte att medföra någon inverkan av betydelse på växt- eller djurlivet. Det är av vikt ur allmän synpunkt att vindkraftverken kan uppföras. 2.3 Utformning av parken I föreliggande ansökan yrkas tillstånd till att uppföra vindbruksanläggningen Rosenholm. Vindbruksanläggningens omfattning begränsas av yrkandet om maximalt antal vindkraftverk. I bilaga C redovisas den preliminära placeringen av vindkraftverken inom parken. Det som har varit styrande för verkens preliminära placeringar inom parkens gränser är topografin, vindförhållanden, riktvärden för ljud och skuggor samt de skyddsåtgärder som har ställts upp för bl. a. natur- och kulturmiljö. Den slutgiltiga utformningen både avseende antal vindkraftverk och deras placering beslutas i samband med projekteringsfasen och är beroende av vilken leverantör av vindkraftverk som väljs samt ny kunskap som kommer fram under projektets gång. Identifierade områden med bra vindlägen har utretts och platsen för den planerade vindbruksanläggningen Rosenholm har valts framför andra bra vindlägen främst eftersom det finns

11 11(17) relativt få konkurrerande intressen i området. Området omkring parken är ett typiskt skogsområde som idag främst används för skogsbruk. Det aktiva skogsbruket innebär att området är långt ifrån opåverkat. Utifrån genomförd utredning bedöms vindbruksanläggning Rosenholm som en gynnsam lokalisering för en vindbruksanläggning av planerad omfattning och produktion. I de föreslagna villkoren införs begränsningar för utformningen av de individuella vindkraftverken genom att en högsta totalhöjd anges. Trots att det genom villkoret finns möjlighet att bygga en viss höjd, kommer vindkraftverken i praktiken många gånger vara lägre än den högsta tillåtna höjden. Vindkraftverkens storlek och höjd får dock betydelse för hur många verk som kan uppföras och antalet verk inom parken kan därför komma att variera. Antalet verk bedöms bli maximalt 16 inom parken. Från december 2009 finns föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster för Vattenmyndigheten Södra Östersjön (14 FS 2009:533) med miljökvalitetsnormer för ytvatten. Inga vattendrag med miljökvalitetsnormer finns inom vindbruksanläggning Rosenholm. Ingen påverkan bedöms därför uppkomma som påverkar miljökvalitetsnormer i de två olika dräneringsområdena Mörrumsån och Alsterån(via Badebodaån) eftersom parken med föreslagna förebyggande åtgärder inte bedöms medföra någon miljöpåverkan i vattensystemen.

12 12(17) UTVECKLING AV ANSÖKAN 3 Orientering 3.1 Lokalisering Etableringsområdet för gruppstationen är beläget inom Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Det avgränsade området för vindbruksanläggningen är ca 7,7 km 2 där samhället Norrhult ligger cirka 1 km sydväst om vindbruksanläggningen och Åseda cirka 5 km nordnordväst om. Landskapet kring vindbruksanläggning Rosenholm är till största delen ett relativt flackt skogslandskap beläget den sydligaste delen av sydsvenska höglandet ca 275 m ö h. Landskapet domineras av skogsmark med inslag av ett par mindre gölar, grävda diken och våtmarker. Området är präglat av storskaligt skogsbruk där hyggen/föryngringsytor är vanligt förkommande. Omgivningsförhållandena beskrivs närmare i bifogad miljökonsekvensbeskrivning. 3.2 Planbestämmelser Det område som är aktuellt för vindbruksanläggningen omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. Uppvidinge kommun har en gällande översiktsplan från I den översiktsplanen behandlas vindkraft under kapitel 13. Där pekas områden som anses lämpliga för vindkraft ut samt områden som bedöms som olämpliga för utbyggnad av vindkraft. Området vid Rosenholm är till största del utpekat som ett område lämpligt för utbyggnad av vindkraft. 3.3 Riksintressen Rosenholm by är sedan 2005 utpekat som Natura 2000 område. Totalt omfattas ca 13 ha. I bevarandeplanen, som är framtagen av länsstyrelsen, står beskrivet att byn utgörs av ett kuperat, lövrikt landskap dominerat av ek men även med inslag av andra lövträdsarter. Markvegetationen är artrik på betesmarkerna med bland annat orkidéerna Grönvit nattviol, Jungfru Marie nycklar och Adam & Eva. Kulturhistoriska spår är välbevarade i landskapet i form av stenmurar, odlingsrösen osv.. Växjö flygplats är riksintresse och har deltagit i samrådet, liksom Luftfartsverket. Dessa har lämnat meddelande om att den planerade vindbruksanläggningen i sin helhet ligger inom den Nordöstra kvadranten av MSA-ytan (Minimum Sector Altitude) för Växjö men med verkens totalhöjd 180 m och markens högsta punkt inom området 275 m ö h understiger detta de 487 m ö h som är högsta hindersfria höjd inom sektorn. 4 Vindkraft Ett vindkraftverk består enkelt uttryckt av ett torn av stål eller en kombination av betong och stål monterat på ett fundament, en trebladig rotor tillverkad i glasfiber- eller kolfiberarmerad plast samt

13 13(17) ett maskinhus med en generator. Den energi som genereras av vindkraftverket överförs via en transformator till elnätet. Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagda elkablar. Kablarna förläggs i ledningsschakt och kommer så långt som möjligt att följa vägarna inom parken. Kabelnätet samlas upp i en transformatorstation som placeras inom vindbruksanläggningen. Bygglov för transformatorstationen kommer att sökas separat enligt Plan- och bygglagen. De ingående kablarnas positioner kommer att mätas in och vid behov markeras i fält. I dagsläget finns inget ledningsnät i området för anslutning av elproduktionen från den planerade vindbruksanläggningen i Rosenholm. Diskussion med E.ON Elnät har förts som kommer att förstärka sträckan Myresjö Sävsjöström pga vindkraftens utbredning kring den 130 kv-ledningen. Ledningssträckningen är i dagsläget inte fastställd och kommer att tillståndsprövas i egen ordning I anslutning till respektive vindkraftverk och transformatorstationerna anläggs en uppställningsplats för servicefordon. Under byggtiden behöver eventuellt även tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande anläggas. Inom vindbruksanläggningen kommer troligen även att uppföras en servicebyggnad. Byggnaden ska användas till drift och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen, personalbyggnad, lagerhållning och liknande. Byggnaden kommer att utformas enligt gällande föreskrifter och bygglov kommer att sökas separat enligt Plan- och bygglagen. Vägar kommer att anläggas inom parken för anslutning till allmän väg. Det befintliga vägnätet i området kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt och vid behov kommer befintliga vägar att breddas och förstärkas samt kompletteras med nya vägar för att på så sätt skapa ett sammanhängande transportsystem som når alla vindkraftverk. Vid en preliminär beräkning bedöms det att ca 11 km ny väg, inklusive mötesplatser och uppställningsytor, behöver byggas inom etableringsområdet. Vid anläggandet av vägarna kommer olika skyddsåtgärder att vidtas. Vindkraftverken kommer att vara i drift året runt. El produceras vid vindhastigheter mellan ca 4 och 25 m/s. Vid svagare respektive starkare vindar stoppas verket. Vindkraftverken beräknas ha en teknisk livslängd på år och det är möjligt att de kan användas längre om renoveringsåtgärder vidtas. När driften väl upphör kommer vindkraftverken att monteras ned. Tornen med rotorblad och maskinhus återvinns så långt möjligt. Huruvida fundamenten ska avlägsnas eller lämnas kvar får bestämmas i samband med avvecklingen. 5 Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvenser av den nu ansökta vindbruksanläggningen beskrivs närmare i den bifogade miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga C. Sammanfattningsvis kommer föreslagna riktvärden för buller och skuggor att innehållas vid samtliga bostäder. Även i övrigt bedöms påverkan från den planerade vindbruksanläggningen bli mycket begränsad.

14 14(17) 6 Samråd Denna ansökan har under föregåtts av ett samrådsförfarande enligt 6 kap. miljöbalken. Projektet är av sådan omfattning att det antas medföra betydande miljöpåverkan, varför samråd har skett utifrån dessa premisser. Samråd har således skett med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i detta fall länsstyrelsen), kommun, enskilda som antas bli särskilt berörda, övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som antas bli berörda. Yttranden och synpunkter som kommit in under samrådet har beaktats och bemötts. En detaljerad redogörelse för hela samrådsprocessen inklusive de inkomna yttrandena finns i samrådsredogörelsen, Bilaga 6 till miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga C. 7 Hänsynsreglerna och miljökvalitetsnormer 7.1 Miljöbalkens mål och miljökvalitetsnormer Verksamheten uppfyller miljöbalkens mål i 1 kap. 1. När det gäller vindkraft kan det konstateras att denna typ av verksamhet inte bidrar till att miljökvalitetsnormer för luft eller vatten kommer att överskridas. Tvärtom är det en verksamhet som ger möjligheter att uppfylla miljökvalitetsnormer på andra håll där de idag inte uppfylls, eftersom en mer förorenande verksamhet som olje- eller kolkraftverk kan ersättas med den renare energikällan vindbruk. En viss påverkan på omgivande luft kan dock uppkomma vid anläggandet av parken, dels genom utsläpp från transporter och dels genom utsläpp från arbetsmaskiner. Utsläppen är av så begränsad omfattning, att det inte föreligger risk för att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids. Se vidare bifogad miljökonsekvensbeskrivning, bilaga C. 7.2 Bevisbörderegeln Underlaget i tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning visar att de förpliktelser och krav som kan ställas på verksamheten iakttas och uppfylls. 7.3 Kunskapskravet Bolaget ägs till 90,1 % av Statkraft AS och till 9,9 % av Södra Skogsägarna Ekonomisk förening. Statkraft AS har omfattande erfarenhet av produktion av förnyelsebar energi, inte minst vindkraft, och äger och driver ett flertal vindkraftparker. Södra skogsägarna har drygt markägare anslutna. Södra som företag bedriver såväl förädling av skogsråvara liksom konsultationstjänster om skogsförvaltning och skogsbruk, varför de kan anses ha goda kunskaper om förhållandena på platsen. Mer än hälften av de fastigheter som ingår i vindbruksanläggningen ägs också av fastighetsägare som är medlemmar i Södra. Inför ansökan har Bolaget genomfört omfattande undersökningar och samråd i området och därigenom fått gedigen kunskap om etableringsområdet. Bolaget uppför för närvarande ett flertal parker av liknande storlek som den nu aktuella parken.

15 15(17) Bolaget måste anses besitta de kunskaper som krävs för att skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter på grund av den sökta verksamheten. Kunskapskravet får därmed anses vara uppfyllt. 7.4 Försiktighetsregeln och regeln om bästa möjliga teknik I denna ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen finns redogörelser för verksamheten och skyddsåtgärder som Bolaget avser att vidta. Med föreslagna försiktighetsmått måste försiktighetsregeln och regeln om bästa möjliga teknik anses vara uppfyllda. Bolaget har även upprättat ett miljöprogram för verksamheten där åtaganden och principer för anläggandet av parken läggs fast. Detta miljöprogram kommer sedan att bli en del av upphandlingsunderlaget när Bolaget anlitar entreprenörer och även vara en del av Bolagets kontrollprogram. På detta sätt säkerställs att försiktighetsmåtten vidtas vid anläggandet av parken och försiktighetsmått går också längre än vad som normalt fastställs i prövningar av vindkraft. 7.5 Produktvalsregeln I verksamheten förekommer inte någon omfattande hantering av kemikalier. Produkter och processer som används i vindkraftsprojektet väljs utifrån principen att effekten ska uppnås med minsta möjliga miljöpåverkan. 7.6 Hushållnings- och kretsloppsreglerna Vind är en förnybar och i det närmaste helt ren energikälla. Under drift ger vindkraftverk inte upphov till utsläpp. De energiresurser som åtgår för att tillverka och resa vindkraftverket har tjänats in efter mellan tre till sex månaders drift. Den el som vindbruksanläggningen Rosenholm genererar under driftstiden kan ersätta motsvarande mängd marginalelkraft från kol och olja. Vid byggande av vägar, anläggningsytor och fundament kommer berg- och grusmaterial samt sand att användas. I största möjliga mån kommer befintligt schaktmaterial återanvänds för att därigenom minska åtgången av massor från täkter. Efter avslutad verksamhet monteras vindkraftverken ned och återvinns så långt möjligt. Hushållnings- och kretsloppsreglerna får därmed anses vara uppfyllda. 7.7 Lokaliseringsregeln Valet av platser för vindbruksanläggningen begränsas till områden med god tillgång till vind. Etableringsområdet är utpekat lämpligt för utbyggnad av vindkraft i Uppvidinge kommuns översiktsplan, ÖP2011. På den valda platsen bedrivs idag skogsbruk. Marken är således redan påverkad av mänsklig aktivitet. I aktuellt fall har det alternativ valts där det är möjligt att utvinna största möjliga mängd energi med minsta möjliga ingrepp i miljön. Lokaliseringsregeln är därmed uppfylld. 7.8 Avvägningsregeln Bolagets överväganden och förslag i fråga om skyddsåtgärder och försiktighetsmått m.m. har skett (och kommer att ske) mot bakgrund av avvägningsregeln i 2 kap. 7 miljöbalken.

16 16(17) 7.9 Efterbehandlingsregeln Som framgår av förslagen till villkor föreslår Bolaget att vindkraftverken ska tas ned efter avslutad drift i enlighet med de villkor som föreslås och att det successivt ställs en ekonomisk säkerhet som garanterar fullgörandet av detta i framtiden. Med den föreslagna konstruktion kommer det aldrig finnas en risk för att det allmänna kommer att belastas av en kostnad för återställning och efterbehandling. 8 Kontroll av verksamheten För verksamheten gäller förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Bolaget kommer vidare att upprätta ett kontrollprogram för verksamheten. Vid avslutandet av verksamheten uppkommer en kostnad för att transportera bort de uttjänta vindkraftverken och för att återställa marken. Det är mycket möjligt att skrotvärdet för vindkraftverken i sig kan komma att finansiera hela eller i vart fall delar av denna kostnad. Ett tillstånd får för sin giltighet göras beroende av att verksamhetsutövaren ställer en ekonomisk säkerhet enligt 16 kap. 3 miljöbalken för kostnaderna för de återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. Det är idag osäkert om verksamheten kommer att föranleda någon nettokostnad för återställningsåtgärder överhuvudtaget och vilket belopp denna kostnad i så fall kommer att uppgå till. Det förslag till villkor om ekonomisk säkerhet som Bolaget har föreslagit har godtagits i praxis. 9 Förslag till kungörelse Som lämpliga ortstidningar för kungörelse av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning föreslås Smålandsposten, Uppvidinge Tidning och Vetlandaposten. 10 Förslag till aktförvarare m.m. Handlingarna föreslås finnas tillgängliga hos: Uppvidinge kommun, Miljö- och byggnadsförvaltningen, Åseda. 11 Ärendets handläggning och tidplan m.m. Bolaget hemställer att länsstyrelsen, efter kontroll att ansökningshandlingarna är fullständiga, kungör tillståndsärendet och skickar ut ärendet till remissinstanserna för eventuella synpunkter. Bolaget har

17 17(17) genomfört en ambitiös samrådsprocess och har, såvitt kan bedömas, beaktat de synpunkter som har framställts under samrådet. Föreslagna villkor är i enlighet med praxis och de motstående intressena är mycket begränsade. Bolaget har för avsikt att under 2013 förbereda för anläggandet av vindbruksanläggningen Rosenholm. Företaget har en stor organisation med fasta kostnader och varje försening för projektet innebär en betydande merkostnad. Det är dessutom ur miljösynpunkt angeläget att vindbruksanläggningen kan anläggas och tas i bruk så snart som möjligt. Bolaget hemställer därför att länsstyrelsen handlägger ärendet så skyndsamt och så kostnadseffektivt som möjligt. Stockholm Jakob Norström Thomas Nordling (projektledare)