Miljötillståndsansökan Vindpark Knöstad

Transkript

1 Miljötillståndsansökan Vindpark Knöstad

2 Länsstyrelsen i Örebro län Örebro Sökande Verksamhetsutövare är Gothia Vind 13 AB, Organisationsnummer , Box 231, Mölndal. Registreringsbevis bifogas med ansökan (se Bilaga A). Gothia Vind 13 AB har genomfört projekteringen samt tillståndsprocessen för Vindpark Knöstad. All kommunikation i ärendet önskas ske med Gothia Vind 13 AB genom kontaktperson Klas Lomberg, telefonnummer , e-post: klas.lomberg@gothiavind.se. Saken Ansökan avser en nyetablering av vindkraft i ett område nordöst om Knöstad, i Säffle kommun. Vindkraftetableringen kommer att bestå av upp till tolv (12) vindkraftverk med en maximal höjd på 200 meter. Verksamhetskod enligt bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är (B-verksamhet). Bilden på framsidan visar ett fotomontage för Vindpark Knöstad. 1(22)

3 Innehåll INNEHÅLL... 2 A. REGISTRERINGSBEVIS... 2 B. ÖVERSIKTSKARTA... 2 C. TEKNISK BESKRIVNING... 2 D. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING YRKANDE ADMINISTRATIVA UPPGIFTER VERKSAMHETSUTÖVARE JURIDISKT OMBUD BAKGRUND OCH VERKSAMHETSBESKRIVNING BESKRIVNING AV SÖKANDEN VERKSAMHETSBESKRIVNING LOKALISERING RÅVAROR OCH KEMIKALIER MILJÖKONSEKVENSER VÄGAR STRANDSKYDD KONTROLL AV VERKSAMHETEN HÄNSYNSREGLERNA SAMRÅDSFÖRFARANDE AVVECKLING OCH ÅTERSTÄLLANDE FÖRSLAG TILL VILLKOR GRUNDER FÖR VERKSTÄLLIGHETSFÖRORDNANDE ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING UNDERSKRIFT BILAGOR A. Registreringsbevis B. Översiktskarta C. Samrådsredogörelse D. Miljökonsekvensbeskrivning E. Teknisk beskrivning 2(22)

4 1. Yrkande Gothia Vind 13 AB yrkar om tillstånd enligt miljöbalken för uppförande och drift av en gruppstation med upp till tolv (12) vindkraftverk samt tillhörande transformatorstationer, kabeldragning och vägar på fastigheterna, se Tabell 1. Tabell 1: Tabellen visar de fastigheter som miljötillståndsansökan gäller för i Säffle kommun, Värmlands län. Fastighet Antal vindkraftverk Knöstad 1:37 4 Ström 1:16 7 Svanhult 1:1* 1 *Avtalet för Svanhult 1:1 är under förhandling vid skrivandet av denna ansökan En utbyggnad av de befintliga markvägarna kommer att krävas samt en förstärkning av de existerande. Elanslutning kommer att behandlas i separat tillstånd och samordnas med Fortum och eventuellt Vattenfall. Bolaget hemställer vidare att miljöprövningsdelegationen bestämmer igångsättningstiden till tio (10) år från dagen för beslutet och meddelar verkställighetsförordnande enligt 22 kap 28 l st. miljöbalken. 2. Administrativa uppgifter 2.1 Verksamhetsutövare Gothia Vind 13 AB Org. nr: Faktureringsadress: Box 231, Mölndal Besöksadress: Norra Ågatan 32, Mölndal Tel: Kontaktperson: Klas Lomberg Tel: E-post: klas.lomberg@gothiavind.se alt. knostad@gothiavind.se 2.2 Juridiskt ombud Advokat Bengt Bogren AB Bengt Bogren Org.nr: Adress: Skogsstigen 20, Lerum Tel: E-post: bogrenadvokat@telia.com 3(22)

5 3. Bakgrund och verksamhetsbeskrivning 3.1 Beskrivning av sökanden Gothia Vind är ett vindkraftbolag som ämnar projektera, bygga och förvalta vindkraftanläggningar i goda vindlägen i Sverige. Företaget har funnits sedan 2006 och har idag tolv anställda och fortsätter att växa snabbt. Huvudkontoret finns i Mölndal men verksamheten sträcker sig över hela Sverige. Företaget har en omfattande kompetens inom vindkraftprojektering. Visionen är att bli en av de ledande vindkraftsaktörerna i Sverige inom 5-10 år. 3.2 Verksamhetsbeskrivning Gothia Vinds affärsidé är att producera förnybar el med vindkraftsteknik. Bolagets målsättning är att bidra med 10 % av den totala utbyggnaden av Sveriges vindkraft och därmed bli ett av de ledande vindkraftföretagen i Sverige. Gothia Vinds målsättning är att uppföra minst 5 vindkraftverk varje år och ofta betydligt fler än så. Vinden som energikälla har många fördelar, den kostar inget att producera eller att använda och den tar aldrig slut. Vindkraftverk genererar inga utsläpp och producerar helt ren energi. Flera genomförda livscykelanalyser visar att vindkraftverk i gynnsamma vindlägen har betalat tillbaka den energi och de utsläpp som uppstår under verkets livstid efter mindre än ett års drift. I Naturvårdsverkets publikation Vindkraft på land refereras exempelvis till en studie över vindkraftverk på Jyllands västkust där en balans mellan energiförbrukningen för framställning, drift, transport, nedmontering, bortskaffande och den förväntade genomsnittliga energiproduktionen beräknats som innebar energibalans efter 7,7 månader drift. All produktion därefter under verkets resterande livstid innebär således ett nettotillskott av koldioxidfri och föroreningsfri elektricitet. De flesta delarna i vindkraftverket kan återvinnas när vindkraftverket tjänat ut och det kan monteras ner utan att lämna några betydande spår på platsen. Vindkraft är den energiform som ökar snabbast i världen just nu. Gothia Vind har för avsikt att uppföra en vindkraftpark med upp till tolv vindkraftverk i Säffle kommun. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om max 200 meter. För att kunna välja bästa tillgängliga teknik och göra det bästa valet för de lokala vindförhållandena kommer beslut om exakt turbinmodell ske i ett senare skede. Den exakta placeringen av vindkraftverken är idag inte beslutad, istället har Gothia Vind utrett vilka ytor (se etableringsytor enligt Bilaga B) som lämpar sig bäst för vindkraftverken, Gothia Vind söker därför tillstånd för att etablera upp till tolv vindkraftverk inom dessa ytor. En huvudlayout presenteras med den mest lämpade positionen för varje vindkraftverk i föreliggande handlingar vilken motsvarar den layout som är mest trolig i dagsläget. De justeringar som kan komma att ske är inom ovan nämnda ytor. För att säkerställa att gällande riktvärden och rekommendationer vad gäller ljud- och skuggeffekter inte ska överskridas har beräkningar enligt praxis genomförts utifrån huvudlayouten. För Vindpark Knöstad huvudlayout, se Bilaga B. Vindkraftverken kräver mark för fundament, kranuppställningsplats, vägar, elledningar och transformatorer. Det finns två huvudprinciper för fundamentering av vindkraftverk på land; gravitationsfundament och bergsfundament. Vid gravitationsfundament grävs en mottyngd ner i marken. Vid bergsfundament förankras fundamentet med bultar i berget. En geoteknisk utredning kommer att genomföras för att bedöma vilken typ av fundament som är mest lämpat för området. Montageplats och mellanlager för vindkraftverken kommer att uppta en yta på cirka 3000 kvadratmeter per vindkraftverk. Elanslutning av vindkraftsetableringen kommer att ske till Fortums nät i första hand, det finns även ett eventuellt alternativ med anslutning till Vattenfalls nät, och kommer att skötas i en 4(22)

6 separat tillståndsansökan. Gothia Vind kommer att verka för att elnätet inom parken sker med markförlagd kabel längs med vägsträckningen. Den planerade väg- samt elsträckningen finns redovisad i MKB:n för vindpark Knöstad. Driften av vindkraftverken sker till stor del via fjärrstyrning. Driftsystemet varnar när verket har problem och hjälper till att optimera driften för att undvika stopp. Tekniska beskrivningen finns bifogad ansökan, se Bilaga C. 3.3 Lokalisering Gothia Vind undersöker möjligheter för etablering av vindkraft på olika platser i Sverige genom egen projektering såväl som efter förfrågningar från markägare. Lämpliga platser väljs ut efter ett flertal kriterier som baseras på lönsamhetskrav, tillståndsmöjligheter samt Gothia Vinds affärsidé. Punktlistan nedan anger de faktorer som är styrande vid bedömningen av ett områdes lämplighet för vindkraft. Denna process utgörs av två delmoment som benämns screening och förstudie. Styrande faktorer vid bedömning av ett områdes lämplighet Tillgång på god vindenergi Storleken på området ska innefatta minst fem vindkraftverk Tillräckligt avstånd till närboende Få motstående natur- och kulturmiljöintressen Elnätanslutning, vägar och monteringsplatser ska kunna anläggas till rimliga kostnader Projektområdet innefattar ett skogsområde lokaliserat nordost om samhället Knöstad i Säffle kommun och innefattar 3 fastigheter, Tabell 1. Etableringen innefattar upp till tolv vindkraftverk med en maximal höjd om 200 meter. Det är i dagsläget inte möjligt att ange vindkraftverkens exakta placering eller totalhöjd. Dock visar de utredningar som genomförts och som presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen att projektområdet generellt är väl lämpat för en etablering av vindkraft. Vidare visar utredningarna inom vilka delområden inom projektområdet där etablering av enskilda vindkraftverk är möjliga. Gothia Vind har valt att redovisa vindkraftverkens preliminära koordinater för vilka en etablering kommer att vara aktuell, koordinaterna kommer att justeras inom definierade etableringsytor beroende på markens beskaffenhet, koordinater se Tabell 2, placeringar se Karta 1. Inventeringar har skett för att säkerställa att koordinaterna kan justeras inom definierade etableringsytor, se Karta 2. 5(22)

7 Tabell 2: Preliminära koordinater för de 12 vindkraftverken i Knöstad. RT90 SWEREF99TM Vindkraftverk X Y Vindkraftverk X Y Karta 1:Kartan visar Vindpark Knöstad med de preliminära placeringarna. 6(22)

8 Karta 2: Kartan visar preliminär parklayout för Vindpark Knöstad med definierade etableringsytor samt de motstående intressen som legat till grund för utformningen av dessa. Det är inom dessa etableringsytor som vindkraftverken kommer att placeras. Gothia Vind har den klara ambitionen att etableringen ska tillämpa bästa möjliga teknik, vilket innebär att även modeller av vindkraftverk som inte är tillgängliga på marknaden idag kan vara aktuella vid etableringstillfället. Teknikutvecklingen inom branschen pågår ständigt i form av nya modeller med annan omgivningspåverkan i form av ljud och skuggor samt annan vindoptimering. Alltså innebär att vid ansökan ange en specifik vindkraftmodell och exakta placeringar med fasta koordinater att en framtida optimal lösning, med användandet av bästa möjliga teknik, inte kan säkras vid etableringstillfället. Enligt Gothia Vind s uppfattning innefattar bästa möjliga teknik för föreliggande projekt att bästa utnyttjandet av områdets vindresurser säkerställs samtidigt som inverkan på miljön är så liten som möjligt. Planerad vindkraftanläggning ligger beläget i Säffle kommun, ca 14 kilometer norr om Säffle samhälle, ca åtta kilometer väst om Segmon samt ca en och en halv kilometer nordost om Knöstad. I övrigt finns enskild bebyggelse på ett avstånd av 1,1 kilometer och mer från vindkraftparken vid platser som Ström, St Bråten, Intakan, Knöstad med flera. Sjöar som finns i direkt anslutning till det aktuella projektområdet är Långtjärn, Abbortjärn, Småtjärnen samt Bjurtjärnen. Sjöar som finns i närheten av projektområdet är Gäddtjärn, Nässjön samt Knäsjön. Vindpark Knöstad planeras i ett relativt flackt område med höjdskillnader mellan meter över havet. Till närmaste kommungräns, Grums kommun, är det knappt 600 meter. 7(22)

9 4. Råvaror och kemikalier Drivmedel i form av olja och bensin används till maskiner och motorfordon under anläggningsfasen. Risk för läckage från dessa bedöms som mycket liten. Vid etablering samt drift av vindkraftverk används mycket små mängder kemikalier. Vid drift av vindkraftverk används främst smörj- och hydrauloljor. Glykol används också till kylsystem. Vindkraftverkens maskinhus är tätslutande vilket medför att riskerna för läckage är mycket små. Även regelbundet underhåll kommer att genomföras för att motverka slitage med eventuella utsläpp som följd. 5. Miljökonsekvenser Miljökonsekvensbeskrivningen (MKBn) för vindpark Knöstad har visat att verksamheten inte ger någon påtaglig skada. En noggrann utredning av den miljöpåverkan som vindpark Knöstad kan ge redovisas i MKBn som tagits fram för etableringen, se Bilaga D. I samband med MKBn har fördjupat kunskapsunderlag tagits fram inom naturmiljö, kulturmiljö, fåglar, ljud, vägar, elanslutning, landskapsbild och skuggor. Nedan följer en kort sammanfattning av miljökonsekvenserna för vindpark Knöstad. Tabell 3: Sammanställning av bedömda konsekvenser, tabellen är utdrag från MKB till vindpark Knöstad. För detaljerad miljökonsekvensbeskrivning se MKB för vindpark Knöstad, Bilaga D. Miljöpåverkan Beskrivning Bedömning Åtaganden / Rekommendationer Naturmiljö Merparten av projektområdet för den planerade vindkraftetableringen består av mark nyttjad för skogsbruk, hällmarkstallskog och berg i dagen, det vill säga där mänsklig påverkan under lång tid varit påtaglig. Konsekvensbedömning en för etableringen med av seende på naturvärden bedöms som ringa så länge skyddszonerna till naturvärdena hålls och ingen etablering sker inom strandskyddat område. Efter genomförd inventering har etableringsytorna samt vägar anpassats för att inte passera inom de naturvärdesklassificerade områdena eller inom skyddszonerna som tagits fram för etableringen. Ett antal våtmarker, sjöar samt vattendrag inom området som omfattas av strandskydd, 100 meter, utökat strandskydd finns ej inom området. Fåglar Förstudie följt av inventering har genomförts för projektområdet. Sex Den totala påverkan bedöms vara begränsad till en lokal påverkan och antas Anpassa vindkraftverkens positioner efter inventerarnas rekommendationer har 8(22)

10 arter som kan påverkas av etableringen identifierades. Sångsvan, Smålom, Fiskgjuse, Ljungpipare, Grönbena och Nattskärra. inte påverka arterna på regional eller nationell nivå. Ingen av de vindkraftkänsliga arterna är så talrik i området att en vindpark vid Knöstad ensam riskerar att påverka bestånden påtagligt på regional eller nationell nivå. gjorts. Speciell hänsyn har tagits till de arter som identifierats som känsliga. Flera väl meriterade inventerare har konsulterats för att genomföra bedömningen av påverkan och för att identifiera skyddsåtgärder samt områden som bör uteslutas för etablering av vindkraft. Bedömningen blir att anpassningen av etableringsytorna är tillräcklig eller mer än tillräcklig för att orre, tjäder, fiskgjuse, smålom och nattskärra inte skall påverkas påtagligt. Men för att undvika störning under känsliga perioder bör hänsynen kompletteras med vissa begränsningar av tider och avstånd för när anläggningsarbeten kan utföras under byggfasen. Inget kontrollprograms bedöms som nödvändigt inte heller nedstängning av vindkraftverken för till exempel Nattskärra bedöms vara nödvändig. Fladdermöss För fladdermössidentifiering i området har förstudie, manuell inventering samt automatisk punkttaxering genomförts. Tre av de påträffade arterna är så kallade högriskarter De tre högriskarterna är nordfladdermus, gråskimlig fladdermus och större brunfladdermus. Projektområdet vid Knöstad har inga kända habitat som är unika för fladdermöss i ett landskapsperspektiv Trots att etableringen kommer att medföra vissa förluster av skogshabitat, bedöms förlusten av habitat ha liten betydelse för fladdermusfaunan. Den föreslagna placeringen av vindkraftverk bedöms ligga på ett tillräckligt avstånd (cirka 800 m) från Ström där en hög aktivitet av flera riskarter har noterats. Anpassning av vindkraftverkens positioner med hänsyn till fladdermöss har genomförts. Risken för påverkan på 9(22)

11 populationsnivå får betraktas som liten även om kollisioner med vindkraftverken skulle förekomma. Kulturmiljö En kulturminnesinventering har genomförts för etableringsområdet. Informationen om områdets kulturlämningar samlades in i två steg; dels genom en genomgång av olika arkiv och dels genom en fältinventering. Hela projektområdet har inventerats. De lämningar som påträffades i samband med fältinventeringen har positionerats med GPS och en beskrivning har upprättats enligt Riksantikvarieämbetets principer och registrerats i FMIS. Lämningarna har även bedömts efter vetenskapligt- och pedagogiskt värde. Effekter på kulturmiljön handlar förutom fysisk påverkan även om viss visuell påverkan. I den planerade anläggningens närhet finns ett fåtal fornminnen och fornminnesområden. Dessa bedöms inte påverkas så länge skyddszonerna kring dem hålls. Däremot kommer etableringen att ge viss visuell påverkan på kulturmiljön i vissa områden kring Vindpark Knöstad. Sammantaget, i ett större perspektiv bedöms vindkraftanläggningens påverkan på kulturmiljön som ringa. Skogsstyrelsens rekommendation är att samtliga berörda lämningar tydligt markeras innan exploateringstillfället och att så stor hänsyn som möjligt tas till berörda lämningar vid själva exploateringstillfället för att i möjligaste mån minimera skador. Rekommendationerna har följts vid planeringen av etableringsytorna samt vägarna och kommer att följas vid en eventuell exploatering av området. Även de skyddsavstånd som Skogsstyrelsen rekommenderat på 25 meter för flera av lämningarna i området har följts. Upprätta kontrollplan vid byggnation om kulturvärden påträffas stoppa arbetet och kontakta tillsynsmyndigheten. Rekreation och friluftsliv Området används idag främst för jakt och bär-, svampplockning. Väster om projektområdet cirka 10 kilometer finns ett större område utpekat som riksintresse för rörligt friluftsliv. Etableringen bedöms inte påverka friluftslivet i området negativt. Under den period som området nyttjas för älgjakt bör all service och underhåll av vindkraftverken undvikas. Landskapsbild En vindkraftanläggning innebär en visuell påverkan på ett landskap. Den fysiska etableringen med fundament, vägar och anslutande ledningar är högst märkbara, direkta inslag i landskapet. Mer Sammanfattningsvis så bedöms påverkan på landskapsbilden i det vidare traktperspektivet bli liten dock blir påverkan större lokalt nära projektområdet. Bedömning är att I så stor utsträckning som möjligt bör synkronisering av hinderljusen ske för att hinderljusen ska uppfattas som mer enhetliga. Utvecklingen för behovsstyrd hinderbelysning pågår, 10(22)

12 indirekt innebär en etablering att landskapsbilden förändras och därmed upplevelsen av det. I det tematiska tillägget till den ÖP avseende vindkraft har de utpekade områdena som är lämpliga för vindkraft planerats så att visuell påverkan ska undvikas på till exempel kulturella värden i Säffle. möjligheterna för att implementera behovsbaserad hinderbelysning för aktuell vindkraftpark är mycket liten med dagens förhållanden. förslagsvis bör utvecklingen följas för att när byggnation av etableringen närmar sig genomföra en ny bedömning. För Vindpark Knöstad har ett flertal fotomontage konstruerats för att i så stor utsträckning som möjligt ge en bild av hur den planerade etableringen kan komma att se ut. Även en synbarhetsstudie har genomförts som visar var i området verken kommer att synas samt hur många av dem som kommer att synas. Sökanden har dessutom utrett de tekniska, ekonomiska och formella möjligheterna för radarstyrd hinderbelysning inom Vindpark Knöstad. Ljud Ljudberäkningar för området har genomförts och alla bostäder understiger 40 db(a). Högsta beräknade värdet vid bostad, 37,6 db(a), uppnås vid fastigheterna Säffle Knöstad 2:1 och Kila- Boda 1:24 Liten påverkan, alla riktlinjer följs med god marginal. Ingen påverkan bedöms uppstå för lågfrekventljud eftersom alla riktvärden följs. Verifiera beräkningarna när exakt modell av vindkraftverk valts. 11(22)

13 Skuggor och reflexer När det gäller skuggutbredning i området förväntas riktvärdet på max 8 timmar per år och 30 minuter per dag hållas vid alla fastigheter. Högsta förväntade värde på cirka 5,3 timmar per år uppnås vid fastigheten Ström 1:17. Liten påverkan, riktvärden kommer att hållas. Skuggor från orörliga objekt, till exempel vindkrafttorn, bedöms inte orsaka några störningar. Dagens vindkraftverk målas med antireflexfärg för att så långt som möjligt minimera risken för reflexer. Verifiera beräkningarna när exakt modell av vindkraftverk valts. Markanvändning Markanvändningen idag består främst av skogsbruk och jakt. Vindkraften kommer att bidra till ännu ett sätt att utnyttja marken. Den yta per vindkraftverk som kommer att tas i anspråk är dock liten cirka 0,07 ha/verk. Det tillkommer även yta för vägar och uppställningsplatser. Etablering av vindkraft i området kommer att innebära att skogsarealen minskar något eftersom vindkraftverken behöver nya vägar samt uppställningsplatser. Dock kan de nya vägarna nyttjas vid skogsbruk för transporter vilket medför förenklat uttag av skogsprodukterna i området. Tillgängligheten i området ökar samtidigt som det ofrånkomligt ökar fragmenteringen av landskapet. Planera etableringens ytor noggrant i samverkan med jordägaren. Avverka i så liten utsträckning som möjligt. Undvik att beträda fastigheten under perioden för älgjakt. En begränsande effekt vid etablering av vindkraft är att sprängning eller resning av höga byggnader i direkt anslutning av verken inte får förekomma. Bedömningen är att etableringen ger måttlig påverkan lokalt inom området men inte ger någon påverkan regionalt eller nationellt. Risk och säkerhet Risk för nedisning är den mest påtagliga säkerhetsfrågan vid vindkraftetablering. Området är inte ett riskområde för nedisning. Risken för brand förhindras främst Risk för nedisning bedöms som mycket liten. Risken för brand är liten. Installera övervakningsprogram i verken och justera parametrar för driftstopp vid eventuell ispåverkan. För minimering av risker sker regelbunden service av verken. 12(22)

14 genom styrsystem och övervakning. Åskledare installeras i verken. Luftkvalité Årsproduktionen förväntas bli cirka 114 GWh och förväntas bidra till minskade utsläpp av bland annat koldioxid, svaveldioxid och kvävedioxid. Positiv påverkan under drifttiden. Lokalt kommer viss påverkan att ske under byggnation och nedmontering, detta bedöms dock vägas upp av de stora miljövinsterna som blir under vindkraftverkens totala livslängd. Ingen åtgärd nödvändig Byggskedet Vindkraftverken transporteras in i området med stora lastbilar. Antalet transporter kommer att vara stort under byggnation av vägar och vindkraftverk. Tillfällig lokal påverkan under byggnationen. Reglera transporter till området under byggtiden samt byggnationen så att ljudkraven följs. Upprätta kontroll- och avfallsplan före byggnation. Drift Vindkraft är en energiform som inte förbrukar jordens resurser under den aktiva drifttiden, vid drift sker inga utsläpp till omgivande miljö. Positiv påverkan för luftkvalitén, se ovan. Planera för avfallshantering och kemikaliehantering före driftstart. Förbrukade kemikalier tas med från verken för vidare hantering enligt gällande bestämmelser. Avfall uppkommer i driftfasen enbart vid service och underhåll. Vindkraftverken utrustas med styrsystem för att säkerställa en stabil och säker drift. Övervakning av styrsystemet för att detektera eventuella fel i god tid. Nedmontering, driftupphörande Vindkraftverkens livslängd är cirka 25 år. Transporter kommer att ske vid nedmontering vilket genererar ökade utsläpp samt buller. Tillfällig lokal påverkan. Reglera transporter till området under nedmonteringstiden så att ljudkraven från Naturvårdsverket följs. Vid nedmontering återvinns så mycket material som möjligt. Återställande av mark hanteras enligt tillsynsmyndighetens krav och i samtycke med markägarna. 13(22)

15 6. Vägar Inom aktuellt projektområde finns idag skogsbilvägar av varierande kvalitet och dessa kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt, se Karta 3. Dock kommer det även att bli aktuellt med anläggande av nya vägar samt breddning och förstärkning av befintliga vägar. Beroende på befintlig vägs beskaffenhet kommer förstärkningsåtgärder att behövas i form av förstärkning och breddning. Anläggandet av ny väg kommer att ske enligt beskrivning i teknisk beskrivning, se Bilaga C. Smala vägkorridorer kommer att eftersträvas för att generellt minska ingreppen i natur- och kulturmiljön. Vägarna kommer dock att ha de mått som krävs för att funktionen ska vara ändamålsenlig bland annat med hänsyn till de transporter som kommer att ledas på vägarna. Eldragning kommer att ske i anslutning till vägsträckningen, se teknisk beskrivning. Karta 3: Kartan visar framtagna etableringsytor, planerad vägsträckning samt preliminär parklayout. 7. Strandskydd Samtliga av de vattendrag som är belägna inom, samt i närhet av, projektområdet omfattas av ett generellt strandskydd om 100 meter, se Karta 4. Strandskydd består av en zon kring strandkanten där det är förbjudet att bland annat uppföra byggnader, försämra tillgängligheten för allmänheten eller försämra livsvillkoren för växter och djur. 14(22)

16 Karta 4: Karta över strandskydd kring områdets vattendrag samt preliminär park- och väglayout. Inga vindkraftverk eller ny vägdragning inom strandskyddat område kommer att bli aktuell. 8. Kontroll av verksamheten Risk för olyckor föreligger främst vid byggnation/nedmontering samt under reparation och service av vindkraftanläggningarna. Under byggnationen av vindkraftverken och dess infrastruktur kommer säkerhetsåtgärder att vidtas för att motverka olyckor och oförutsedda händelser. Den personal som arbetar med etableringen kommer att informeras om de säkerhetsföreskrifter som gäller. Det kommer även att implementeras ett rapporteringssystem för det fall att det sker någon oförutsedd händelse. För att förebygga olyckor och haverier kommer regelbunden service att genomföras för vindkraftverken enligt leverantörens anvisningar. Vindkraftverken kommer även att utrustas med hinderbelysning, brandsläckningssystem och åskledare. Identifiering av riskerna och åtgärder beskrivs i MKBn. Det är mycket ovanligt med olyckor i samband med drift av vindkraftverk. Buller från etableringen kommer inte att överskrida 40 db(a) vid bostäderna i området. I det fall tillsynsmyndigheten eller boende i området misstänker att värdet överskrids kan kontrollmätning genomföras. Skuggor från etableringen beräknas inte att överskrida det rekommenderade gränsvärdet på 8 timmar per år. Skulle det visa sig att det rekommenderade gränsvärdet överskrids finns det möjlighet att utrusta vindkraftverken med skuggdetektorer som stoppar verken när risk finns för att det rekommenderade värdet överskrids. 15(22)

17 Regelbunden service av vindkraftverken kommer att ske enligt tillverkarens rekommendationer. Fjärrövervakning av vindkraftverken kommer att ske för att kunna övervaka produktionen och larma om fel uppstår. 9. Hänsynsreglerna Nedan redovisas av hur de allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalken uppfylls. Bevisbörderegeln 2 kap 1 Miljöbalken (1998:808): När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när sådana villkor prövas som inte avser ersättning samt vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. Detta gäller även den som har bedrivit verksamhet som kan antas ha orsakat skada eller olägenhet för miljön. I bolagets miljötillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning beskrivs hur verksamheten ska bedrivas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Kunskapskravet 2 kap 2 Miljöbalken (1998:808): Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Bolaget har utarbetat en miljökonsekvensbeskrivning för den planerade etableringen. I arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen har natur-, kultur-, fågel- och fladdermusutredningar samt samråd genomförts. Bolaget har således erhållit goda kunskaper om förhållanden i det aktuella området. Vidare inhämtar Bolaget kontinuerligt nya kunskaper inom ämnet, då utveckling ständigt sker. Försiktighetsprincipen 2 kap 3 Miljöbalken (1998:808): Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Den rättspraxis som finns (för till exempel buller och skuggor) kommer att följas. Teknikutvecklingen för vindkraftsbranschen går snabbt framåt och Gothia Vind avser att använda bästa möjliga tillgängliga teknik, med hänsyn tagen till kvalité, miljö och ekonomi. Produktvalsprincipen 2 kap 4 Miljöbalken (1998:808): Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. 16(22)

18 I ett vindkraftvek används olika sorters oljor. Fördelat per år blir mängderna olja cirka 70 liter växellådsolja och cirka 60 liter hydraulikolja. Vindkraftverk utan växellåda innehåller en mindre mängd oljor. Risken för läckage bedöms som mycket liten eftersom vindkraftverkets konstruktion är sådan att oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet, och inte kan nå omgivningen. Botten i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om läckage inträffar, fungerar botten som ett kar för uppsamling, och det räcker för uppsamling av all olja vid växellådshaveri. Även om maskinhusets botten läcker är tornets nedre sektion tät. De oljor och smörjmedel med mera som används kommer om möjligt att vara biologiskt nedbrytbara. Hushållnings- och kretsloppsprincipen 2 kap 5 Miljöbalken (1998:808): Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Vindkraftverk genererar inga utsläpp och producerar helt ren energi samtidigt som energikällan är gratis, vinden kostar inget att producera eller att använda och kräver inga tillsatser av annan energi under driften. En stor del av vår energi produceras idag från fossila ändliga bränslen. Vinden är en förnyelsebar energikälla och vindkraft är därför ett mycket bra komplement till vår energiförsörjning och ett steg mot en hållbar framtid. De flesta delarna i vindkraftverket går att återvinnas när det blivit uttjänt och kan monteras ner utan att lämna några bestående spår på platsen. Flera genomförda livscykelanalyser visar också att vindkraftverk i gynnsamma vindlägen har betalat tillbaka den energi och de utsläpp som uppstår under verkets livstid efter mindre än ett års drift. Exempelvis refererar Naturvårdsverket i sin publikation Vindkraft på land till en studie över vindkraftverk på Jyllands västkust som beräknat att energibalansen mellan energiförbrukningen för framställning, drift, transport, nedmontering, bortskaffande och den förväntade genomsnittliga energiproduktionen inträffade efter 7,7 månaders drift. Lokaliseringsprincipen 2 kap 6 Miljöbalken (1998:808): För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vid prövning av frågor enligt 7 kap., tillståndsprövning enligt 9 och 11 kap., regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. och prövning av verksamheter enligt 9 kap. 6, 11 kap. 9 a och 12 kap. 6 skall bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden. Den främsta faktorn för valet av plats för en vindkraftetablering är vindförhållandena. Detta hänger samman med att investeringar i vindkraft är underkastade samma ekonomiska villkor och lönsamhetskrav som andra ekonomiska verksamheter. Vindkraftverken måste uppnå en viss produktion i förhållande till anläggnings-, drift- och underhållskostnader. Vidare finns det krav från myndigheterna som måste uppfyllas för att verksamheten ska få miljötillstånd, till exempel vad gäller avstånd till bebyggelse, ljud- och skuggutbredning, påverkan på känsliga natur- och kulturvärden med mera. De preliminära koordinaterna som Gothia Vind redovisar i denna ansökan uppfyller alla dessa kriterier. Lokaliseringen är vald efter en metodik framtagen av Gothia Vind för bästa möjliga energiproduktion med minsta möjliga påverkan av området, se MKB. 17(22)

19 Rimlighetsprincipen 2 kap 7 Miljöbalken (1998:808): Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om en totalförsvarsverksamhet eller om en åtgärd behövs för totalförsvaret, skall även detta förhållande beaktas vid avvägningen. Bolaget kommer mot bakgrund av 2 kap 7 Miljöbalken uppfylla de krav som ställs på verksamheten enligt hänsynsreglerna. Vid valet av skyddsåtgärder samt försiktighetsmått vägs nyttan av åtgärderna jämfört med kostnaderna för åtgärderna. Efterbehandlingsregeln 2 kap 8 Miljöbalken (1998:808): Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. Bolaget kommer att vidta åtgärder inom ekonomiskt rimliga gränser. De flesta delarna i vindkraftverket går att återvinnas när det blivit uttjänt och kan monteras ner utan att lämna några betydande spår på platsen. Vindkraftverken kommer, efter avslutad drift, att monteras ner. Fundamentsdelar ovan mark avlägsnas och ett jordtäcke påförs så att skog åter kan växa på platsen. Slutavvägning 2 kap 9 Miljöbalken (1998:808): Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns särskilda skäl. En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt. Området bedöms som lämpligt för vindkraft och en Miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram för att utreda miljöpåverkan från etableringen. 2 kap 10 Miljöbalken (1998:808): Om en verksamhet eller åtgärd är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt kan regeringen tillåta denna, även om förutsättningarna är sådana som anges i 9 andra stycket. Detta gäller dock inte om verksamheten eller åtgärden kan befaras försämra det allmänna hälsotillståndet. Beslut enligt första stycket får förenas med villkor för att tillgodose allmänna intressen. Vindkraften bidrar med förnyelsebar energi och producerar inga utsläpp. Vindkraften bidrar till att nå energimålen. 18(22)

20 10. Samrådsförfarande Samråd enligt Miljöbalken 6:4 har genomförts med myndigheter, företag, organisationer och allmänhet. Möjlighet till inlämnande av yttranden och synpunkter har funnits. Samråden har bidragit till vindkraftsetableringens utformning och visat på vilka områden som krävt mer detaljerade utredningar. Samråden har genomförts under perioden juni 2013 till januari En utförlig samrådsredogörelse bifogas i MKBn. 11. Avveckling och återställande En säkerhet för nedmontering av vindkraftverken efter att dess livslängd är slut ska ställas mot tillståndsmyndigheten. De återställningskrav som Gothia Vind anser bör följas och anser som lämpliga är att fundamentens övre del (ner till 30 cm under marknivå) avlägsnas och sedan täcks av jord eller annat lämpligt material anpassat till markens beskaffenhet. Interna vägnätet bör lämnas kvar i farbart skick efter nedmontering av vindkraftverken, det bör vara önskvärt från markägarnas sida att behålla vägarna inom området. För att vägarna ska kunna lämnas kvar bör även det interna elnätet lämnas intakt. Däremot bör transformatorer samt ställverk tas bort och återvinnas. Torn, turbiner och rotorblad demonteras och fraktas iväg för återvinning. Bolaget föreslår att säkerhet för efterbehandling och andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda ska ställas med kr för varje vindkraftverk. Säkerhet ska ställas för vart och ett av vindkraftverken för sig, men säkerheten ska kunna tas i anspråk för återställning av parken i dess helhet utan beloppsbegränsning till varje verk. 19(22)

21 12. Förslag till villkor 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Gothia Vind AB har angivit i ansökan, miljökonsekvensbeskrivningen och i övrigt åtagit sig. 2. Bolaget ska senast en (1) månad innan byggnads- och anläggningsarbeten påbörjas, lämna in en skriftlig arbets- och tidplan till tillsynsmyndigheten. Av planen ska de olika byggnads- och anläggningsmomenten ingå. 3. Vindkraftverken skall utplaceras inom de områden, så kallade etableringsytor, som presenteras i ansökan, se punkt 3.3 i ansökan. Vid avvikelser skall placering ske i samråd med tillståndsmyndigheten. 4. Varje vindkraftverk ska inte överstiga en totalhöjd på 200 meter. 5. Vindkraftverken ska förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter. Bolaget ska vid sina kontakter med Transportstyrelsen verka för en utformning av hindermarkeringen så att störningen på omgivningen begränsas så långt som är rimligt. Reducering av ljusstyrka ska utföras i den utsträckning det är möjligt och i enlighet med den vid beslutet om hindermarkering gällande författningen. Blinkande ljus ska synkroniseras med andra vindkraftverk med blinkande ljus inom parken. 6. Buller från verksamheten, efter det att vindkraftverken tagits i drift, ska begränsas så att det inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostadseller fritidshus än 40 db (A). Värdet 40 db(a) ska återigen kontrolleras och inlämnas till tillsynsmyndighet genom nya beräkningar, när plan för exakta placeringar av vindkraftverk och typ av vindkraftverk liksom eventuella åtaganden om bullerreducerande åtgärder är framtaget för aktuell vindkraftsmodell. 7. Under bygg och återställandetiden ska buller från verksamheten begränsas enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser [till 2 kap. och 26 kap 19 miljöbalken], NFS 2004:1. 8. Skuggor från verksamheten, efter det att vindkraftverken tagits i drift, ska begränsas så det inte ger upphov till skuggbilder överstigande 30 timmars teoretisk skuggtid per år eller 8 timmar faktiskt skuggtid vid bostadshus eller fritidsbebyggelse. En teoretisk beräkning av skuggtiden skall beräknas och inlämnas till tillsynsmyndighet när plan för exakta placeringar av vindkraftverk och typ av vindkraftverk liksom system för skuggminimering är framtaget. 9. Hantering och förvaring av kemiska produkter och farligt avfall ska ske på sådant sätt att eventuellt spill eller läckage inte kan nå och förorena kringliggande mark eller vatten. 10. Innan vindkraftsanläggningen tas i drift ska varningsskyltar sättas upp med information om risk för iskast och andra nedfallande föremål. Utformningen och placeringen ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 11. Plan för återställande av området ska redovisas i god tid före permanent nedmontering av verken sker. 12. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten. Programmet ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter det att tillståndet tagits i anspråk. Kontrollprogrammet ska innehålla en beskrivning över hur villkoren och annat som åtagits i ärendet beaktas. 20(22)

22 13. Säkerhet för återställandet bör uppgå till sek per vindkraftverk och betalas in till ett spärrat bankkonto med krav på tillstånd från tillståndsmyndigheten för att göra uttag från kontot. Betalningen ska delas upp över vindkraftverkens livstid (25 år) och inbetalas en gång per år. Det vill säga ett årligt belopp på sek per vindkraftverk per år ska betalas in till ovan nämnda bankkonto. 13. Grunder för verkställighetsförordnande Med hänsyn till bolagets behov av att utan tidsspill kunna utföra den här tillståndssökta verksamheten anhålles om verkställighetstillstånd. Det är av stor vikt att verksamheten kan påbörjas för att undvika förseningar och för att kunna anpassa anläggningsarbetet till lämpliga tider. Av kommentaren till den i rättegångsbalken intagna allmänna regeln om verkställighetsförordnande framgår att domstolen ska väga intresset för den som framställer yrkandet att kunna ta sitt tillstånd snabbt i anspråk mot den skada och olägenhet som p.g.a. verkställigheten kan drabba motpart. Med beaktande av den begränsade olägenhet som följer vid ett bifall till yrkandet om verkställighet, är det uppenbart att verkställighetsförordnande ska meddelas. Motpart har för övrigt möjlighet att vid ett överklagande ansöka om inhibition av ett verkställighetsförordnande. 21(22)

23 14. Icke-teknisk sammanfattning Gothia Vind 13 AB ansöker om tillstånd att uppföra upp till tolv (12) vindkraftverk med maximal höjd på 200 meter nordväst om Knöstad i Säffle kommun. Området är väl lämpat för vindkraft. Vindkraftsetableringen kommer att ge upphov till buller och skuggor. Riktlinjerna för buller och skuggor kan följas efter vidtagna åtgärder. Anläggningen är förenlig med hänsynsreglerna och bedömningen av miljökonsekvensbeskrivningen har visat att verksamheten inte ger någon påtaglig skada. För mer utförlig Icke teknisk sammanfattning se MKB för Vindpark Knöstad. 15. Underskrift Mölndal Gunnar Eriksson, VD Gothia Vind 13 AB 22(22)