MALL KARTLÄGGNING & KONCEPTUALISERING

Relevanta dokument
EVAS KONCEPTUALISERING

EVAS KONCEPTUALISERING

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Schematerapi & Samsjuklighet

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Beteendeanalys en praktisk vägledning

Schematerapi RFMA-konferens 22/ Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut

Beteendeanalys. Verksam Psykologi

1

Kognitiv beteendeterapi

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Selektiv mutism och dess behandling

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

Presentationens innehåll

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Schematerapeuters arbete med modes Hur arbetar de med modes och vad lär modesmodellen deras patienter?

Manual för Psykiatri, psykoterapi

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Manual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Schematerapi som bedömningsinstrument. Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

det psykologiska perspektivet

Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut

Mötesordning. Nu stillar vi oss en stund och mediterar över varför vi är här och läser sedan ACA-bönen tillsammans.

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Schematerapi i Grupp som Egenterapi - En Explorativ Studie

Bättre hälsa: antagande

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Manual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP.

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Mentalisering och smärta

Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Namnet på den studerande som har skrivit eller dikterat informationen. Ersätter den tidigare termen Identitetskontroll/Id-band.

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Namnet på den studerande som har skrivit eller dikterat informationen. Ersätter den tidigare termen Identitetskontroll/Id-band.

Avslutning i barnterapier: There is no correct way to end. (Blake sid 304)

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman


Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

En broschyr om Tvångssyndrom

DEPRESSION. Esa Aromaa PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

Vägledning för uppföljning av granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete

Mentalisering och borderline

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Personlighetsstörningar

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården

Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta.

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget?

Rätten att uttrycka sig fritt

FIBERTÄCKET. Inför förskrivning av Fibertäcke

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI

Påverka /var/andra 1712

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

Transkript:

MALL KARTLÄGGNING & KONCEPTUALISERING Datum: Patient (initialer): Ålder: Gift/sambo: Barn (ålder): Yrke: Högsta utbildningsnivå: A. Kartläggning sökorsak samt eventuell/a diagnos/er: 1. Vad anger patienten för skäl till att vilja gå i terapi? 2. Formulera och beskriv patientens aktuella lidanden och problem utifrån: Dysfunktionella sätt att tänka om och tolka, sig själv och andra Förekomst av dysfunktionella relationsmönster Förekomst av problematiska vanor och beteenden Förekomst av känslomässiga lidanden 3. Fastställd/a diagnos/er: DSM-5, ICD-10: BILAGA 2 SIDA 1/7

B. Kartläggning Psykosociokulturell sårbarhet 1. Scheman enligt YSQ: 2. Modes enligt SMI: 3. Patientens beskrivning av behovskränkande/-frustrerande uppväxterfarenheter utifrån riktad anamnes. Ge även exempel på uppväxterfarenheter vilka kartlagts genom visualiseringsövningar: 4. Scheman och modes som kommit till uttryck inom terapirelationen: 5. Beskriv översiktligt patientens centrala livsarenor (sunda och osunda): BILAGA 2 SIDA 2/7

C. Kartläggning Biologisk sårbarhet: 1. Hur beskriver patienten sitt temperament som barn? Markera med ett kryss var patientens temperament (på ett ungefär) passar in längs med pilarna mellan temperamentsvariablerna nedan: labil dystym blyg tvångsmässig passiv ängslig irritabel stabil optimistisk utåtriktad okoncentrerad,»fladdrig«aggressiv lugn glad, positiv 2. Redogör för eventuella utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser: 3. Redogör för eventuella kroniska somatiska sjukdomar: 4. Tar patienten läkemedel, vilka i så fall? BILAGA 2 SIDA 3/7

D. Konceptualisering av centrala livsproblem utifrån kartläggningen 1. Formulera centrala livsproblem utifrån punkt A2, sida 1: 2. Specificera vilka modes och livsarenor som är kopplade till, och vidmakthåller, respektive livsproblem: 3. Ge exempel på triggersituationer, samt specificera scheman som driver patientens modes kopplade till respektive livsproblem: 4. Specificera vilka grundläggande behov som inte tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt i relation till respektive livsproblem: BILAGA 2 SIDA 4/7

E. Konceptualisering av terapirelationen efter kartläggningsfasen 1. Beskriv patientens kollaborativa förmåga: 2. Beskriv graden av tillit och känslomässig kontakt som etablerats inom terapirelationen (terapirelationen som trygg bas): 3. Om du blir triggad av patientens scheman och modes, beskriv hur: 4. Med utgångspunkt från svaren på 2 och 3, beskriv åtgärder du vidtagit: BILAGA 2 SIDA 5/7

F. Konceptualisering av kvaliteten hos patientens sunda vuxenmode 1. Beskriv förekomst av sunda värderingar: 2. Beskriv förmåga till självinsikt kring aktuella livsproblem och hur de hänger ihop: 3. Beskriv förmåga att självständigt kunna bryta dysfunktionell coping på ett sunt sätt: 4. Beskriv förmåga att lyssna in och vägleda sina känslor och impulser på ett sunt sätt: BILAGA 2 SIDA 6/7

G. Upprätta en preliminär behandlingsplan efter kartläggning och konceptualiseringsfasen 1. Beskriv konkret hur du tänker gå till väga i terapirummet för att förändra dysfunktionella modes och tillgodose otillfredsställda behov; utifrån terapirelationen, kognitiva interventioner, upplevelsebaserade interventioner och beteendefokuserade interventioner: 2. Beskriv hur du avser hjälpa patienten att ta sig ur självnedbrytande livsmönster inom befintliga osunda livsarenor; beakta eventuella resurser i sunda livsarenor samt eventuellt behov av att etablera kontakt med vårdgrannar: BILAGA 2 SIDA 7/7