Samrådshandling Augusti 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Rävlanda 4:22 m fl, RÄVLANDA STATION i Rävlanda, Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt att redovisa de förutsättningar och de syften planen har liksom de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt utförande av detaljplanen. Planbeskrivningen har ingen rättsverkan. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planförslaget innebär att användningen för del av fastigheterna Rävlanda 4:22 och 4:23 ändras från stationsområde till lager och kontor. Detaljplanen syftar också till att möjliggöra permanent bygglov för befintlig återvinningsstation inom del av Rävlanda 4:3 genom planläggning för denna markanvändning. PLANDATA Läge och avgränsning Orienteringskarta 1(11)
Planområdet ligger centralt i Rävlanda, norr om Rävlanda Stationsväg och söder om järnvägen. Planen omfattar befintligt stationshus och del av en gångbana i söder. Området avgränsas av perrongområdet i norr, Rävlanda Stationsväg i söder och parkeringar i väster och öster. Avgränsning utgår från förslag till avstyckning som Trafikverket tagit fram i samband av försäljning av stationen. Dessutom ingår befintlig återvinningsstation väster om stationshuset. Areal Planområdets areal är cirka 715 kvadratmeter. Markägare Stationshuset och tillhörande tomt är privatägd. Fastigheten Rävlanda 4:3 ägs av Härryda kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan för Härryda kommun ÖP 2012 Planförslaget är förenligt med gällande översiktsplan ÖP 2012. Området ligger inom gränsen för utvecklingsområde i Rävlanda. Gällande detaljplaner För området gäller detaljplan P-95/11, som vann laga kraft 1995. I detaljplanen är planområdet runt stationshuset angett som stationsområde, mark som inte får bebyggas samt mark som endast får bebyggas med relähus, manöverskåp o. dyl. för järnvägens behov. Området vid återvinningsstationen är planlagt som parkmark. Utsnitt ur gällande detaljplan P-95/11 2(11)
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Bebyggelse Ingen ny bebyggelse föreslås inom planområdet. Detaljplanen innebär att användningen av den befintliga stationsbyggnaden ändras från järnvägsändamål till lager och kontor. Detta för att möjliggöra en avstyckning av fastigheten. Byggrätten följer befintlig byggnad liksom byggrätten i gällande detaplan. Rävlanda med järnvägen och stationsbyggnaden. Byggnadskultur och gestaltning Stationshuset i Rävlanda byggdes i samband med utbyggnaden av järnvägen mellan Göteborg och Borås som invigdes 1894. Byggnaden har en utformning som var vanlig vid den här tiden, till exempel är stationerna i Bollebygd och Sandared av samma typ. Järnvägsstationen var en viktig knutpunkt för hela bygden och förstärkte Rävlandas position som centralort i en livskraftig jordbruksbygd. Kring stationen växte dåtidens centrum fram. Järnvägen trafikeras fortfarande, men stationshuset brukas inte längre av tågresenärer utan har sedan en längre tid tillbaka haft en användning eller stått tomt. Trafikverket sålde byggnaden till en privatperson 2012. 3(11)
Rävlanda station i början av 1900-talet Rävlanda station 1942 Rävlanda station idag Stationsbyggnaden är inte längre i originalskick, bland annat har färgsättning och takmaterial bytts ut under åren. Byggnaden är trots detta relativt välbevarad och bedöms har ett kulturhistoriskt värde. Värdet motiveras också av den betydelse huset har haft för stationssamhället Rävlanda. 4(11)
Det kulturhistoriska värdet säkerställs med varsamhetsbestämmelser. Bland annat ska ommålning ske i ursprungliga kulörer Falu rödfärg/engelskt röd (förslagsvis NCS S 5040 Y70R/Y80R), Guldockra (förslagsvis NCS S 3030-Y20R) Kromoxidgrön (förslagsvis NCS S 8010-G70Y) och vit enligt följande: Bottenvåning: Falu rödfärg/engelskt röd Övervåning: Guldockra alt Falu rödfärg/engelskt röd Listverk, kornischer, fönsteromfattningar, stuprör: Guldockra Ytterdörrar, vindskivor, hängrännor, taktassar och konsoler: Kromoxidgrön Fönster (bågar och karm): Kromoxidgrön alt vit Ovan angivna färger har påträffats vid skragningar av orginaldetaljer på stationshusen i Sandared och Bollebygd och förmodas även ha klätt Rävlanda stationshus, vilket även kan antydas på äldre fotografier. Vilka exakta nyanser som ska användas bestäms i samråd med Härryda kommun i samband med bygglovgivning. Vidare är utvändig tilläggsisolering inte tillåten och taket ska ha röd eller svart takbeläggning. Utformningen av tak, fönster, dörrar och fasadens detaljer är viktiga för helhetsintrycket. De ska därför vid omfärgning eller byte utföras överensstämmande med orginalutförande alternativt i utförande som är typiskt för byggnadens tillkomsttid. För att säkerställa ovannämnda varsamhetsbestämmelser föreslås utökad lovplikt för de åtgärder som berörs av skydds- och varsamhetsbestämmelser. 5(11)
Ovan är bilder på stationshusen i Sandared och Bollebygd som är av samma typ som Rävlanda station och som målats om likt ursprungskulörerna 6(11)
Återvinningsstation Detaljplanen föreslås även möjliggöra permanent placering av befintlig återvinningsstation väster om stationshuset, inom del av Rävlanda 4:3, genom att ändra parkmark, som anges i gällande detaljplan, till huvudgatagata. Ytan som återvinningsstationen upptar föreslås kunna utökas något, för att vid behov möjliggöra uppställning av fler behållare. Ett plank får uppföras för att skärma av återvinningsstationen och för att minimera risken att skräp och annat återvunnet material sprids ut på omkringliggande markområden. Tillgänglighet Planområdet är relativt plant och innehar därför god tillgänglighet. I samband med genomförande av detaljplanen kommer de tillgänglighetskrav som krävs att ställas. Geoteknik och radon Ingen geoteknisk undersökning bedöms erfordras då planförslaget omfattar befintlig bebyggelse och anläggning. Enligt den geologiska översiktskartan bedöms grundförhållandena som goda.vidare utgör marken normalriskområde vad avser radon. Gator och trafik Gatunät Planområdet har tillfart från söder via Rävlanda Stationsväg. Gång- och cykelväger Rävlanda Stationsväg har trottoar längs den södra sidan. Parkering, varumottag, utfarter Parkering möjliggörs väster om stationsbyggnaden. Vidare finns en pendelparkering öster om byggnaden. I anslutning till återvinningsstationen finns en parkeringsficka anlagd. 7(11)
Kollektivtrafik Hållplatsen Rävlanda station trafikeras av buss 610 och 611 som går mellan Göteborg och Rävlanda via Hindås samt buss 612 mellan Rävlanda och Bollebygd. Vidare stannar tåg på Boråsbanan vid stationen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Fastigheten är ansluten till det kommunala VA-nätet. Dagvatten Dagvatten ska hanteras lokalt enligt kommunens dagvattenpolicy. Värme el och tele Stationhuset har tillgång till el- och telenätet. Byggnaden värms idag upp med oljepanna och vattenburen värme. Avfall Utrymme för kompostering och sortering av sopor för verksamheterna i stationsbyggnaden ska anordnas inom fastigheten. Hälsa och säkerhet Störningar och risker Norr om planområdet går Kust till Kustbanan som trafikeras av både person- och godstrafik. Transporter med farligt gods förekommer på banan. Det är framförallt brand och explosionsfara som kan identifieras som risk. Enligt Härryda kommuns översiktsplan, ÖP 2012, bör bebyggelse generellt inte placeras närmare järnvägen än 30 meter. Denna rekommendation avser dock främst uppförande av ny bebyggelse. Avståndet mellan stationshuset och spår är cirka sex meter och utgörs av perrongområdet. Föreslagen ändrad användning från stationsområde till lager och kontor bedöms inte bidra till att fler personer kommer att vistas i omedelbar närhet till spårområdet. Istället anses föreslagen användning bidrar till färre antal vistande personer i spårens omedelbara närhet än vad föreskriven användning i gällande detaljplan medger. Att bostad inte får inredas i byggnaden tydliggörs dessutom som planbestämmelse. Borås stad har i samband med framtagande av detaljplan för Sandareds station låtit göra en riskbedömning (COWI maj 2013). Denna bedömning utgår från handel som användning. Eftersom förutsättningarna är de samma vad gäller trafikering av farligt gods och avstånd till spårområdet som för Rävlanda station bedöms slutsatsen i riskbedömningen även kunna tillämpas för denna detaljplan. Föreslagen användning av lager och kontor 8(11)
anses dessutom innebära att färre personer vistas i omedelbar närhet till spårområdet, jämfört med handel. Slutsatsen i COWIS bedömning är att risknivåerna utomhus och inomhus är tolerabla utan att ytterligare åtgärder behöver vidtas. Möjligheterna att avskärma byggnaden med vallar eller liknande liksom möjligheterna att införa skydd i fasaden bedöms inte som realistiskt med hänsyn till det begränsade utrymmet, avstånd till spårområde och byggnadens kulturhistoriska värde. Enklare åtgärder föreslås vidtas för att begränsa vistelse i närhet av spårområdet: Utrymningsvägar ska finnas, vilka ska lokaliseras mot söder bort från järnvägen Fasader mot järnvägen bör i så stor omfattning som möjligt hållas täta. Publika entréer bör därmed anordnas på den sida som vetter bort från järnvägen. Detta säkerställs med en planbestämmelse om att huvudentré inte får anordnas mot spårområdet. Idag finns två befintliga entréer på gavlarna. Buller och luftföroreningar, brandförsvar Boverkets och andra instansers föreskrifter och råd om buller, brand och andra risker ska vara uppfyllda. För föreslagen användning skall de inomhusnivåer för buller som regleras i BBR följas. Räddningstjänstens krav på tillgänglighet och brandvattenförsörjning ska vara uppfyllda. Samråd kommer att ske med Räddningstjänsten under detaljplaneprocessen. KONSEKVENSER Avvägningar enligt miljöbalken Den planerade markanvändningen innebär ingen konflikt med riksintressen eller andra allmänna intressen. Användningen är därmed förenlig med Miljöbalken kapitel 3. Detaljplanen kommer lokalt inte att medföra att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken kapitel 5 överskrids. Miljökonsekvensbeskrivning och Miljöbedömning enligt MKBförordningen En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska, enligt Plan- och Bygglagen upprättas om detaljplanen innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Detaljplanen omfattar ett mindre område med befintlig bebyggelse centralt i ett samhälle med utbyggd infrastruktur som gator, vatten- och avlopp, elförsörjning och kollektivtrafik. 9(11)
Planen innebär ingen betydande miljöpåverkan och särskild miljökonsekvensbeskrivning behövs därför inte. Planen avser ett litet område på lokal nivå och omfattas inte av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4. Planen berör inte Natura 2000 eller verksamheter enligt MKB-förordningens bilaga 1 eller 3. Någon miljöbedömning av planen behövs därför inte. Samråd har 2012-12-04 skett med Länsstyrelsen, som delar kommunens bedömning. Miljömål Exploateringen är förenlig med de nationella och regionala miljömålen om begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Med områdets centrala läge i ett befintligt samhälle finns goda möjligheter att utnyttja kollektivtrafik för miljöanpassade och resurssnåla transporter. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING En genomförandebeskrivning har till uppgift att redovisa de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av planen. Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen beräknas kunna bli antagen av Miljö- och byggnadsnämnden tidigast i oktober 2013. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vunnit laga kraft. Alla detaljplaner får en genomförandetid på mellan 5 och 15 år. Inom den tiden är det tänkt att planen ska genomföras. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men kommunen har rätt att ändra eller upphäva planen utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. Huvudmän Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Enligt kommunens lokala föreskrifter för gångbanerenhållning ansvarar fastighetsägare för skötseln av gångbanor inom 5 meter utanför tomtgränsen. Planens genomförande vilar på följande ansvariga: Kvartersmark- Allmänplatsmark- Fastighetsägaren Härryda kommun 10(11)
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Ansökan om avstyckning av stationsbyggnaden med tillhörande tomt har lämnats in till Lantmäteriet. Härryda kommun har rättighet och skyldighet att lösa in mark med ändamål allmänplatsmark. Markfrågan ska lösas genom ett exploateringsavtal som ska upprättas med markägaren innan detaljplanen vinner laga kraft. Nya rättigheter Då den befintliga byggnadens fasad kommer hamna i fastighetsgräns krävs det ett servitut för att kunna utföra arbete på fasaden. Servitutet ska lösas genom ett exploateringsavtal som ska upprättas med markägaren innan detaljplanen vinner laga kraft. EKONOMISKA FRÅGOR Kommunens ekonomi Plankostnader tas ut genom särskilt plankostnadsavtal. Mölnlycke i augusti 2013 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten Anna-Kajsa Bouma Gustafsson Arkitekt Michaela Kleman Planchef Karl Falck Mark- och exploateringsingenjör 11(11)