SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till Socialnämnden Tid Onsdagen den 27 april 2016, klockan 18:00 Plats Plenum, Gymnasietorget 1 Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information Etableringslagen Maria Berglund, verksamhetschef m fl. Ekonomisk rapport Siv Jönsson, ekonomichef 4 Underlag inför Mål och budget 2017 och plan 2018-2019 SN-2016/370.182 5 Kvalitetsberättelse 2015 SN-2016/817.110 6 Boendelösningar nyanlända flyktingar SN-2016/928.709 7 Förslag till etappmål 2016 för socialnämndens delmål, Fler upplever god vård och omsorg SN-2016/699.709
SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (3) 8 Statsmedel för kunskapssatsning för baspersonal på funktionshinderområdet och äldreomsorgen 2016 SN-2016/849.103 9 Förändring av insatsen snöskottning SN-2016/792.729 10 Uppföljning av kortidsvistelse Allomsorg S & R AB SN-2015/2140.729 11 Ansökan om att utföra hemtjänst - AB MTG - Humanus Omsorg SN-2016/621.183 12 Inför en kostpolicy i Huddinge kommun - svar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Yosef Sigal (S) och Sara Holmgren (S) SN-2015/4061.119 13 Granskning av styrning via styrdokument - yttrande över revisionsrapport SN-2016/824.709 14 Granskning av kompetensförsörjning - yttrande över revisionsrapport SN-2016/220.197 15 Granskning av intern kontroll - yttrande över revisionsrapport SN-2016/953.119 16 Detaljplan för tillbyggnad av Tomtbergaskolan remissvar Remisshandlingar: www.huddinge.se/utbyggnad_tomtbergaskolan (hämtad 2016-03-14) SN-2016/701.313 17 Delgivningar och anmälda delegationsbeslut SN-2016/771.909 18 Övriga frågor
SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 3 (3) Huddinge den 5 april 2016 Gunilla Helmerson Ordförande Lars Axelsson Sekreterare
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-21 SN-2016/370.182 1 (3) HANDLÄGGARE Christina Löfberg 08 535 378 17 Christina.Lofberg@huddinge.se Socialnämnden Underlag inför Mål och budget 2017 och plan 2018-2019 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till underlag inför mål och budget 2017 och plan 2018-2019, och överlämnar det till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Inför att kommunfullmäktige ska fatta beslut om mål och budget för kommande planeringsperiod (2017-2019), ges nämnden möjlighet att lämna ett underlag. Underlaget ska utifrån nämndens ansvarsområde innehålla de viktigaste framtidsfrågorna såsom trender, utvecklingstendenser, lagändringar och annat som förväntas påverka verksamheten inklusive hur detta påverkar kostnadsutvecklingen i relation till preliminär budgetram för åren 2017 till 2019. På grund av att kommunens ekonomi förväntas bli ansträngd 2017 är nämndernas preliminära budgetramar för 2017 inte uppräknade för ökade löner och priser. Ett effektiviseringsarbete har påbörjats i förvaltningen och resultatet kommer att presenteras för nämnden. Förvaltningen gör bedömningen att den preliminära volymtilldelningen blir svår att hålla om kommande års behov inom nämndens ansvarsområde ska täckas. De främsta orsakerna är dels ökade behov och kostnader med anledning av mottagande och boende i enlighet med den nya bosättningslagen, dels ökat behov av sociala insatser bland barn och unga. Beskrivning av ärendet Varje år tar kommunfullmäktige beslut om mål och budget för kommande år. Inför det beslutet tar kommunstyrelsens förvaltning fram planeringsförutsättningarna för en planeringsperiod på tre år. Planeringsförutsättningar 2016-2018 innehåller ett faktaavsnitt om Huddinges invånare bland annat avseende befolkningsutveckling, åldersfördelning och bostadsbyggande. Det finns också beskrivningar av viktiga utmaningar för kommunen samt preliminära beräkningar för nämndernas budgetramar på tre års sikt. Kommunens ekonomi förväntas bli ansträngd 2017 varför de preliminära budgetramarna inte är uppräknade för ökade löner och priser 2017. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-21 SN-2016/370.182 2 (3) Utöver detta förväntas varje nämnd att komplettera med ett eget underlag inför kommande fullmäktigebeslut om mål och budget, utifrån respektive nämnds ansvarsområde. Ärendet ska innehålla de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. Nämnden ska också på ett övergripande plan ange vilka satsningar och effektiviseringar som kan bli aktuella med tanke på det ekonomiska läget. Eventuella justeringar i gällande lokalförsörjningsplan ska redovisas samt omfattningen av planerade och uppskattade investeringar för åren 2017-2019. Det underlag som nämnden ska lämna ska följa kommunens målbild. Den 13 juni kommer kommunfullmäktige att besluta om mål och budget för 2017 och plan 2018-2019. Förvaltningens synpunkter I bifogad rapport, Underlag inför Mål och budget 2017 och plan 2018-2019 för socialnämnden, återfinns beskrivningar av och överväganden kring de viktigaste utvecklingstendenserna och behoven som förvaltningen ser för åren 2017-2019. Dessa bygger på dels kontinuerlig omvärldsbevakning, dels resultat i senaste verksamhetsberättelse. En bedömning av hur detta sammantaget påverkar verksamheten framförallt vad gäller kostnadsutvecklingen är gjord, så långt möjligt utifrån i dag kända faktorer. I och med att det ekonomiska läget i kommunen antas bli särskilt kärvt 2017, har förvaltningens ledning inlett ett arbete som syftar till att identifiera möjliga effektiviseringar för både innevarande år och planeringsperioden. Förslag till effektiviseringar kommer att presenteras nämnden för beslut. I kommande verksamhetsplan för 2017 kommer sannolikt också ambitionsnivån i utvecklingsåtaganden att påverkas av det ekonomiska läget. Förvaltningen gör bedömningen att det nytillkomna uppdraget att svara för mottagande och boende för personer som blir anvisade till Huddinge i enlighet med den nya bosättningslagen, inte kommer rymmas inom nämndens preliminära budgetram för 2017-2019. Så snart det går att överblicka omfattningen av tillkommande kostnader, kommer det att presenteras för nämnden. Därtill kommer det ökade behovet av sociala insatser bland barn och unga, där den procentuella ökningen av orosanmälningar i åldersgruppen 0-12 år har varit större än befolkningsökningen i samma åldersgrupp under den senaste femårsperioden. Förvaltningens bedömning är att den preliminära budgetramen inte medger den resursförstärkning som behövs för att kunna tillgodose behovet hos barn och unga.
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-21 SN-2016/370.182 3 (3) Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Christina Löfberg Utvecklingsledare Bilagor Underlag inför Mål och budget 2017 och plan 2018-2019 Beslutet delges Kommunstyrelsen
SN-2016/370.182 Underlag inför Mål och budget 2017 och plan 2018-2019 för socialnämnden Social- och äldreomsorgsförvaltningen/kvalitetsenheten APRIL 2016
Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Bra att leva och bo... 4 Fler i jobb... 5 God omsorg för individen... 5 Attraktiv arbetsgivare... 6 Systematisk kvalitetsutveckling... 7 Sund ekonomi... 8
Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling I underlag inför Mål och budget 2017 2019 beskriver nämnden de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. SOCIALNÄMNDEN 3
Bra att leva och bo Mottagande av nyanlända flyktingar Den 1 mars 2016 trädde en ny lag i kraft, lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (2016:38). Lagen innebär att kommunen är skyldig att efter anvisning från Migrationsverket ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd. Syftet med lagen är att nyanlända snabbare ska kunna påbörja sin etablering i samhället och på arbetsmarknaden. Boendet får inte vara förlagt i annan kommun. För 2016 beräknas det bli totalt 321 personer med 34 personer varje månad från och med april månad. Ungefär hälften kommer vara enpersonshushåll och hälften familjehushåll. Det kommer även personer från Migrationsverkets institutionsboenden. Under senare delen av 2016 ska Migrationsverket meddela hur många nyanlända som kommer att anvisas till Huddinge under 2017, vilket med all sannolikhet blir minst lika många som 2016. Ansvaret för mottagandet och boende ingår i socialnämndens uppdrag. Kommungemensam strategi Socialnämnden har gjort en utredning 1 för att inventera befintligt bostadsbestånd som kan behöva tas i anspråk för att klara mottagandet av nyanlända enligt bosättningslagen. Det handlar om boenden via samarbetsavtal med fastighetbolaget Huge, privata uthyrare, befintliga lokaler i kommunen varav några i kommunens regi, modulhus, jourboende och exploateringsfastigheter. Utredningen visar att planering för nya bostäder behöver starta snarast. Så långt möjligt bör sammansättningen av boendeformer och upplåtelseformer variera för att undvika ökad segregation mellan olika bostadsområden. Förutom socialnämndens uppdrag att ta emot och ordna boende för ett stort antal nyanlända enligt bosättningslagen, så är det också en utmaning för hela kommunen att arbeta för en väl fungerande integration. Detta ställer krav på en tydlig organisation, ansvarsfördelning, samordning och samverkan dels i kommunen, dels tillsammans med andra huvudmän och civilsamhället. Kommunens samtliga mål i målbilden kommer att påverkas och kan också vara nyckeln till en framgångsrik integration. En kommungemensam strategi behöver dock utarbetas i syfte undvika ökad segregation och utanförskapets negativa konsekvenser på individnivå och i samhället. Skola för barn och unga, språkutbildning för vuxna, ingång till arbetsmarknaden, tillgång till sjukvård, samt kultur och fritid är alla viktiga delar för att lyckas med integrationen. Ett fortsatt arbete för ökad jämlikhet och tillgång till service på lika villkor inom alla områden kan bli avgörande för hur väl kommunen lyckas med mottagandet. Målsättningen är att de resurser och den kompetens som de nya Huddingeborna besitter tas tillvara och kan bidra till fortsatt positiv utveckling av kommunen. Informativa och klargörande informationsinsatser från nämnden riktade till alla invånare kommer också att vara en viktig del i integrationsarbetet. Tillkommande kostnader De tillkommande kostnaderna med anledning av uppdraget att ta emot och ordna boende i enlighet med den nya bosättningslagen kan inte rymmas inom socialnämndens preliminära budgetram för 2017-2019. Förberedelsearbete med anledning av det nytillkomna uppdraget pågår i förvaltningen, och så snart det går att överblicka omfattningen av kostnaderna kommer detta presenteras för nämnden. Det kommer att handla om kostnader för både boendelösningar och för bemanning. I perspektivet av rådande bostadsbrist kommer det med stor sannolikhet medföra att ett ökat antal kommuninvånare kommer stå utanför eller ha en svag förankring på bostadmarknaden. Nämndens kostnader för tillfälligt boende kan också komma att öka. 1 Utredningen behandlas av socialnämnden på samma sammanträde som detta ärende. 4 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2017
Fler i jobb Arbete vägen till integration Enligt Arbetsförmedlingens prognos 2016-2017 förväntas den öppna arbetslösheten att inte öka 2017. Mot den bakgrunden förväntas inte antalet hushåll eller kostnaderna för försörjningsstöd att öka 2017, med reservation för hur nyanlända kan komma att påverka utvecklingen. Enligt lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ansvarar Arbetsförmedlingen för personer i arbetsför ålder (20-65 år) som har fått uppehållstillstånd. Under en period på två år erhåller dessa personer sin försörjning via Arbetsförmedlingen. De personer som efter etableringsperioden inte har egen försörjning hänvisas till kommunen för både försörjning och insatser. Undantag från etableringsperioden är nyanlända med en bedömd prestationsförmåga som understiger 25 procent. Dessa hänvisas direkt till kommunen för sin försörjning. Det är för tidigt för att kunna avgöra hur det ökade antalet invånare kommer påverka nämndens kostnader för försörjningsstöd. En avgörande faktor är hur snabbt de nyanlända kommer ut i egen försörjning. Med det senaste årets flyktingströmmar kan man anta att volymerna i arbetet med nyanlända kommer att öka under planeringsperioden. Bland de personer som kommer till Huddinge via bosättningslagen kan det också finnas de som har uppehållstillstånd sedan en tid tillbaka och vars etableringsperiod upphör före 2018. God omsorg för individen Huddinge växer Kommunens befolkningsprognos från april 2015 visar att antalet invånare förväntas fortsätta öka åren 2015-2019, se bilaga 1. Inom åldersgruppen 0-20 år förväntas ökningen bli 9 procent. Starkast utveckling är för åldersgruppen 13-19 år, med 14 procent. Den prognosticerade utvecklingen för socialnämndens samtliga åldergrupper (0-64 år) visar en ökning med 8 procent. Ny befolkningsprognos för åren 2016-2025 presenteras under april 2016. Ökad andel barn i behov av socialtjänsten Barn och unga 0-20 år 2011 antal 2015 antal Ökning procent Prognos antal 2019 Aktualiseringar 2 648 3 463 31% 4 529 Öppnade utredningar 837 1 041 24% 1 247 Antalet orosanmälningar gällande barn och unga har stadigt ökat sedan 2011. Uppgången är störst gällande barn 0-12 år där antalet anmälningar har ökat med nära 50 procent under femårsperioden. Den procentuella ökningen är större än befolkningsökningen i åldersgruppen 0-12 år. Likaså har antalet öppnade utredningar ökat kraftigt och beräknas fortsätta stiga. Även här är ökningen störst gällande barn 0-12 år. Ökningen kan inte enbart förklaras med befolkningsökningen, även andra faktorer påverkar. En inverkande faktor är en föreskrift från Socialstyrelsen som infördes hösten 2014 2. Föreskriften innebär en absolut skyldighet att öppna utredning gällande barn som bevittnat eller utsatts för våld i nära relationer. Verksamheten har svårigheter att kunna hantera den volymökning som hittills skett. Förutom volymökningen tenderar komplexiteten i ärendena att öka, vilket ofta leder till fler och längre placeringar samtidigt som flertalet handläggare är relativt nya som utredare. Prognosen för planeringsperioden pekar på en fortsatt volymökning. Om utvecklingen fortsätter i linje med prognosen, behöver nya resurser såsom chefer, gruppledare och handläggare tillsättas i motsvarande grad. Bedömningen är att den kostnadsökning detta leder till kommer vara högre än vad den preliminära budgetramen medger. Arbeta för nöjdhet hos brukarna Nämnden har identifierat fyra kvalitetsområden; tillgänglighet, bemötande, delaktighet och kvalitet på tjänsterna. Vartannat år sker uppföljning av brukarnas nöjdhet med verksamheterna utifrån kvalitetsområdena. Socialnämndens huvuduppdrag finns i det övergripande målet om god omsorg för individen. I förvaltningen pågår ständigt arbetet att säkra kvaliteten i socialtjänsten utifrån 2 SOSFS 2014:4 SOCIALNÄMNDEN 5
intentioner i lagar, föreskrifter som styr verksamheten samt kommunens målsättningar. Förutsättningarna att nå uppsatta etappmål och arbetet med utvecklingsåtaganden kan påverkas av den utmaning som kommunen står inför, i och med den nya bosättningslagen. Under 2016 sker en medveten satsning på åtgärder i verksamheten för att höja brukarnas nöjdhet vad gäller bemötande. Satsningen för 2017 är att planera för hur brukarnas nöjdhet vad gäller möjlighet till delaktighet ska stärkas. Inriktningen på arbetet 2017 beror också på resultatet i kommande brukarundersökning. Attraktiv arbetsgivare Bristyrken inom socialtjänsten Det är ett känt faktum att det inom socialtjänsten finns yrkesgrupper som är svårrekryterade, en situation som Huddinge delar med många andra kommuner. Det handlar främst om socionomer med erfarenhet av myndighetsutövning, behandlingsassistenter vid boenden, men även undersköterskor och stödassistenter har börjat bli svårt att rekrytera. Allt tyder på att bristsituationen kommer kvarstå de kommande åren. Nämndens verksamheter står samtidigt inför att ett flertal chefer, drygt 15 procent 3, uppnår pensionsålder under planeringsperioden. För att klara den lagstadgade verksamheten har det i vissa lägen varit nödvändigt att hyra in personal, vilket även kan komma att gälla för 2017. Stärka personalförsörjningen Arbetet med att stärka Huddinge som en attraktiv arbetsgivare måste fortsätta för att kunna attrahera och behålla personal med den kompetens som verksamheten behöver. I förvaltningen finns en arbetsgrupp med uppdrag från förvaltningens ledning att bland annat utarbeta förslag till en handlingsplan med anledning av rekryteringsproblematiken. Inom funktionshinderområdet är kostnaderna för övertid, helgtjänstgöring och intermittent anställda återkommande höga. Planer finns på att istället rekrytera utbildad personal till fasta heltidstjänster i verksamhetens personalpool. Under 2016 avser förvaltningen att närmare undersöka om detta kan vara ekonomiskt försvarbart, och eventuellt utöka personalpoolen till att även gälla äldreomsorg egen regi. Detta kan sannolikt förbättra kommunens möjligheter att rekrytera inom vissa bristyrkesgrupper. Tankar finns om att också prova en modell med ambulerande socionomer. Sänka sjuktalen Sjukfrånvaron har under de senaste åren successivt ökat, och satta etappmål har inte kunnat nås. Att sänka sjuktalen ger totalt sett effektiviseringar i verksamheten och förutsättningarna förbättras för ökad kontinuitet för brukarna, vilket sannolikt även kan öka deras nöjdhet. Förvaltningens ledning avser att med början 2016 kartlägga sjukfrånvaron och dess orsaker för att upprätta handlingsplaner i syfte att kunna sänka både korttids- och långtidssjukfrånvaron. För 2017 krävs fortsatt arbete med identifierade åtgärder, och fortsatt regelbunden uppföljning av sjukfrånvaron. Tillgängliga chefer och rimlig arbetsbelastning Från bland annat intervjuer bland personal har det framkommit att det man uppskattar hos en arbetsgivare är att det finns chefer som är tillgängliga när problem uppstår, chefer som hinner ge stöd och ta ansvar för prioriteringar. För att som arbetsgivare kunna leva upp till detta, behövs en utökning av antalet chefer. God introduktion för den som är nyanställd, handledning och reflektionstid på arbetstid, att ha en rimlig arbetsbelastning för balans mellan arbete, fritid och kunna kombinera arbetet med föräldraskap är andra faktor som lyfts fram som viktiga. Utökad personalpool inom förvaltningen 3 Avser hela social- och äldreomsorgsförvaltningen. 6 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2017
Systematisk kvalitetsutveckling Fortsatt digitalisering Digitalisering i verksamheten syftar dels till att öka förutsättningarna för brukarna att leva ett tryggt och självständigt liv, dels till att göra verksamheten mer kostnadseffektiv. Digitalisering i form av nya systemstöd medför ofta investeringar och högre kostnader initialt innan avsedd effekt uppnås. Resurser behöver också avsättas för implementering och löpande drift av systemen. Effektiviseringar med välfärdsteknik Utvecklingen av applikationer, så kallade appar, har gått extremt snabbt de senaste åren. Det finns appar som utan kostnad kan laddas ner i en mobiltelefon och användas för att effektivisera i delar av verksamheten. Det gäller att följa utvecklingen av appar och kunna se användningsmöjligheterna. Med stöd av tillgänglig videoteknik kan vårdplaneringsmöten genomföras så att arbetstid för resor i tjänsten kan minska. Inom landstinget finns tekniken och önskemål om att övergå till videomöten. Nattkamera är ytterligare ett exempel på befintlig teknik som för vissa brukare kan vara ett alternativ till att få tillsyn under natten, utan att behöva bli väckt av besök i bostaden. Ett arbete pågår i förvaltningen att genom bland annat omvärldbevakning identifiera möjliga e-tjänster. Ambitionen är att i verksamhetsplanen 2017 presentera identifierade e-tjänster som bedöms möjliga att införa under året, utöver de e-tjänster som finns inom ramen för vidareutvecklingen av verksamhetssystemet Procapita. Inom ramen för projektet PoP 4 tog förvaltningen fram en femårsplan för fortsatt verksamhetsutveckling för ökad användning av mobila lösningar. IBIC individens behov i centrum Vid Socialstyrelsen pågår ett arbete att ta fram ett nytt behovsinriktat och systematiskt arbetssätt inom vård och omsorg, kallat IBIC. I socialnämnden berörs funktionshinderområdet och socialpsykiatrin, både myndighetutövning och utförare. Syftet är att personer med behov ska få vård och omsorg utifrån sina individuella behov, inte utifrån befintliga insatser. IBIC innehåller förutom strukturerad dokumentation av behov, mål och resultat i handläggningen, genomförandet och uppföljningen även ett gemensamt språk. Det gemensamma språket ger möjlighet till att samla in statistik och följa verksamheten samt underlätta samarbete över professionsgränser. Utvecklingen av IBIC har kommit längst vad gäller hemtjänst. Under 2016 har förvaltningen påbörjat förberedelser för att införa IBIC inom hemtjänst. Det är ett omfattande, flerårigt arbete som bland annat kommer att kräva utbildningsinsatser inom både myndighetutövning och hos alla utförare. 4 Projekt optimera Procapita. Projektet är avslutat och har övergått till ordinarie verksamhet. SOCIALNÄMNDEN 7
Sund ekonomi Drift Ekonomiska förutsättningar 2017-2019 I de preliminära ramarna som tagits fram för perioden 2017-2019 beräknas volymerna för socialnämndens verksamheter öka med 58 miljoner kronor. I volymökningen ingår också ett utrymme för nya lokaler med cirka 0,8 miljoner kronor. För år 2017 utgår ingen pris- och lönekompensation. Utebliven pris- och lönekompensation beräknas till ungefär 19 miljoner kronor som nu omprioriteras eller effektiviseras i befintlig verksamhet. För åren 2018-2019 är pris- och lönekompensationen 2 procent. Åtgärder för att klara en budget i balans Under 2016 har förvaltningens ledning börjat arbetet att identifiera möjliga effektiviseringar som inom kort kommer att presenteras för nämnden. Målet för arbetet är att socialnämnden ska kunna redovisa ett balanserat resultat för 2016. Verksamhetsåret 2017 innebär krav på fortsatt effektivisering i verksamheten utifrån de givna förutsättningarna. Även det arbetet har påbörjats men är i ett för tidigt skede för att här kunna presentera konkreta förslag. Flera faktorer är ännu oklara, såsom de ekonomiska konsekvenserna av den nya bosättningslagen. Exempel på vad som kommer att ske, utöver det som redan har redovisats i detta ärende, är översyn av gällande riktlinjer, ersättningsnivåer och avgiftsnivåer. En konsekvens av utebliven priskompensation är att ingångna avtal med externa leverantörer där prisuppräkningen regleras via index, ger ökade kostnader som måste balanseras i verksamheten. I nämndens verksamhetsplan för 2017 kommer sannolikt utvecklingsåtaganden behöva flyttas framåt i tiden för att nämnden ska kunna klara att bedriva verksamheten inom den budgetram som är föreslagen. Investeringar Här redovisas kommande investeringsbehov. Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Inventarier 500 500 500 IT-projekt 950 1 200 1 000 Datorer 740 700 700 Oförutsedda investeringar 1 000 1 000 1 000 Summa netto 3 190 3 400 3 200 Inventarier I samband med att nya lokaler och boenden tillkommer måste dessa inredas. Det årliga behovet beräknas till 500 000 kronor. IT-stöd Under 2016 kommer arbetet med vidareutveckling av verksamhetssystemet Procapita att fortgå, vilket även inkluderar utveckling av e-tjänster. Under planeringsperioden ser nämnden ett behov inom välfärdsteknologin. Datorer Nya datorer behöver köpas in löpande varje år. En dator har en ekonomisk livslängt på tre år och klassas enligt investeringsanvisningarna som en investering. Oförutsedda investeringar För oförutsedda investeringar som kommer under året enligt kommunens regler där varan har ett värde över ett basbelopp och en ekonomisk livslängd på minst tre år. Lokaler I gruppbostaden Björnkulla är antalet platser ändrat från fem till sex stycken platser. Flera av Huddinge kommuns LSS-boenden är små och byggda på ett sätt som för verksamheten blir resurskrävande. Många följer inte heller de riktlinjer som Socialstyrelsen har för hur ett gruppboende ska vara utformat. Detta medför att det behövs mer personal än om lokalerna hade varit utformade på ett modernt sätt. Biståndskansliet har också signalerat att det finns ett behov av att erbjuda personer som bor på enheter utanför kommunen ett boende i Huddinge. Sammantaget kan detta innebära att kommunen behöver höja ambitionsnivån vad gäller tillkommande 8 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2017
LSS-boenden från ett boende vartannat år till ett LSSboende varje år under en begränsad period. Under 2016 kommer Huddinge kommun att ta emot många ensamkommande barn. Socialnämnden har öppnat och kommer att öppna flera HVB-hem för dessa ensamkommande barn. Med början 2016 har nämnden uppdraget att ordna boende för 321 personer från Migrationsverkets boenden i enlighet den nya bosättningslagen. För 2017 förväntas antalet anvisade personer vara minst lika många. Utredning om hur detta kommer att påverka behovet av boenden kommer presenteras för nämnden på sammanträdet i april. Huge har infört en ny hyressättningsmodell sedan 2015 som innebär att tillkommande projekt kommer att bli väsentligt dyrare än de beräkningar som gjordes innan 2015. SOCIALNÄMNDEN 9
Bilaga 1 Siffrorna nedan är hämtade från befolkningsprognosen från den 1 april 2015. Befolkningsstatistiken från den 29 december 2015 visar en något lägre siffra för 2015 (cirka 300 personer färre än aprilprognosen, vilket motsvarar mindre än en halv procent). De största avvikelserna från prognosen hittar vi i åldersgrupperna 0-6 år och 19-20 år. Totalt sett väntas befolkningen i Huddinge kommun öka med 8 procent mellan 2015 och 2019, från 105 565 till 114 225 personer. Under 2015 tog Huddinge emot 273 ensamkommande flyktingbarn. Befolkningsprognos 2015-2019.0-64 år 100 000 98 000 96 000 +2 025 +1 815 94 000 +1 955 92 000 +1 720 90 000 88 000 91 465 0-64 86 000 84 000 82 000 80 000 2015 2016 2017 2018 2019 Prognostiserad utveckling 2015-2019: Totalt ökar gruppen 0-64 år med 8 procent. Befolkningsprognos 2015-2019, 0-20 år 14 000 12 000 10 000 10 800 +205 +140 +270 +245 9 095 +150 +275 +190 +150 8 000 6 000 7 675 +260 +315 +285 +250 0-6 7-12 13-18 4 000 2 000 2 550-10 -10 +25 +95 19-20 0 2015 2016 2017 2018 2019 10 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2017
Prognostiserad utveckling 2015-2019: 0-6-åringarna ökar med 8 procent. 7-12-åringarna ökar med 8 procent. 13-18-åringarna ökar med 14 procent. 19-20-åringarna ökar med 4 procent. Totalt ökar gruppen 0-20 år med 9 procent. Befolkningsprognos 2015-2019, 21-64 år 70 000 68 000 +1 075 66 000 +1 255 +1 235 64 000 +1 115 61 345 62 000 60 000 58 000 56 000 54 000 52 000 50 000 2015 2016 2017 2018 2019 21-64 Prognostiserad utveckling 2015-2019: Totalt ökar gruppen 21-64 år med 8 procent. SOCIALNÄMNDEN 11
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-08 SN-2016/817.110 1 (2) HANDLÄGGARE Nyh, Carin Carin.Nyh@huddinge.se Socialnämnden Kvalitetsberättelse 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till Kvalitetsberättelse för 2015 Sammanfattning Socialstyrelsens författning om ledningssystem för kvalitet (SOSFS 2011:9) rekommenderar att en verksamhet årligen sammanställer en kvalitetsberättelse. Det är första gången som social- och äldreomsorgsförvaltningen sammanställer en sådan för socialnämndens verksamheter. Syftet med en kvalitetsberättelse är att visa för uppdragsgivare och olika intresserade parter hur verksamheterna har arbetat systematiskt med kvalitet. I SOSFS 2011:9 beskrivs att en kvalitetsberättelse bör visa hur kvalitetsnivån säkras i verksamheterna, vilka åtgärder som har genomförts och vilket resultat de har gett samt hur utvecklingsarbetet har bedrivits. Socialnämndens kvalitetsberättelse för 2015 tar upp brukarundersökningar, riskhantering, mål och uppdrag, avvikelser, fel och brister och lex Sarah, synpunkter och klagomål, interna och externa granskningar samt processer och rutiner. Slutligen innehåller kvalitetsberättelsen en analys och slutsatser av nämndens ledningssystem för kvalitet. Social- och äldreomsorgsförvaltningen kommer att vidareutveckla formerna för nämndens kvalitetsberättelse under året. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Carin Nyh Utvecklingsledare POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2016-03-08 SN-2016/817.110 2 (2) Bilagor Socialnämndens kvalitetsberättelse för 2015
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SOCIALNÄMNDENS KVALITETSBERÄTTELSE Datum 2016-03-08 Sida 1(20) Handläggare Carin Nyh 08-535 312 76 carin.nyh@huddinge.se Socialnämndens kvalitetsberättelse för 2015 Postadress Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge Besöksadress Gymnasietorget 1 Telefon (vx) och fax 08-535 300 00 vx 08-535 301 01 E-post och webb saf@huddinge.se www.huddinge.se
Huddinge kommun Datum 2016-03-08 Sida 2(20) Inledning Det är en rekommendation i Socialstyrelsens författning om ledningssystem för kvalitet att årligen sammanställa en kvalitetsberättelse. Det är första gången sammanställer social- och äldreomsorgsförvaltningen en kvalitetsberättelse för socialnämndens verksamheter. Syfte och bakgrund Syftet med att sammanställa en kvalitetsberättelse är att visa för uppdragsgivare och olika intresserade parter hur verksamheterna har arbetat systematiskt med kvalitet. I SOSFS 2011:9 beskrivs att en kvalitetsberättelse bör visa hur kvalitetsnivån säkras i verksamheterna, vilka åtgärder som har genomförts och vad de har resulterat i, samt hur utvecklingsarbetet har bedrivits. Socialnämndens kvalitetsberättelse för 2015 kommer efter att den beslutats i nämnd att finnas tillgänglig för allmänheten i diariet samt publiceras på Insidan. Definitioner Social- och äldreomsorgsförvaltningen har definierat begreppen nedan för att beskriva de personer som finns i verksamheten. I kvalitetsberättelsen används samtliga begrepp där de bäst passar in i sammanhanget. Brukare person som utreds eller får insats inom funktionshinderområdet, socialpsykiatrin, individ- och familjeomsorg och arbete och försörjning Patient person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård Boende person som bor på särskilt boende enligt SoL eller bostad med särskild service enligt LSS Besökare person som deltar i öppen verksamhet (som inte är biståndsbedömd insats) Anhörig/anhörigvårdare den som ger omsorg, vård och stöd till en närstående, kan även avse grannar eller vänner Närstående en person som tar emot omsorg, vård och stöd av en anhörig. Det kan vara en person med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning eller en person med missbruks- och beroendeproblem. Medarbetare person som är anställd på social- och äldreomsorgsförvaltningen I social- och äldreomsorgsförvaltningens organisation finns flera nivåer. Det finns fem verksamhetsområden varav fyra lyder under socialnämnden; individ- och familjeomsorg, arbete och försörjning, funktionshindersområdet och biståndskansliet (som även handlägger ärende för äldreomsorgsnämnden). Verksamhetsområdena är i sin tur uppdelade i sektioner och sedan i enheter. Under rubriken Beskrivning av organisationen presenteras de närmare.
Huddinge kommun Datum 2016-03-08 Sida 3(20) Om systematiskt kvalitetsarbete och ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Kvalitet i en verksamhet kan översiktligt beskrivas som att uppfylla och överträffa de krav och förväntningar som finns från de som verksamheten är till för. Socialtjänstlagen betonar kvaliteten i verksamheten i kap 3:3: Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För att uppnå en god kvalitet krävs ett systematiskt arbetssätt. Ett sätt att beskriva det systematiska arbetssättet är ta fasta på stegen Planera, Utföra, Följa upp och Förbättra, och tänka sig dem i ett hjul som ständigt går runt. Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär också att ledningen definierar vad som är god kvalitet i verksamheten och hur det ska mätas, samt sätter upp en strategi för hur verksamheten ska uppnå en god kvalitet. Verksamheten ska kartlägga sina viktigaste processer och skapa rutiner och verktyg för att arbeta efter dem. Vidare ska de som arbetar i processerna dokumentera avvikelser och händelser som leder till att de inte arbetar efter processen, detta för att ständigt förbättra och utveckla arbetssättet och processerna. Ett system för egenkontroll för att systematiskt följa upp och utvärdera kvalitetsarbetet är den sista viktiga hörnstenen. Kvalitetsdefinition, processerna och det systematiska arbetet med avvikelser och egenkontroll kallas sammantaget för ledningssystem för kvalitet. Ledningssystemet är både ett sätt för ledning och chefer att arbetsleda för att uppnå en god kvalitet och ett stöd och en hjälp för medarbetarna att veta hur de ska arbeta för att uppnå en god kvalitet i verksamheten. Socialstyrelsens föreskrift 2011:9 ställer krav på att verksamheten ska ha ett ledningssystem för kvalitet för att säkra att verksamheten uppnår god kvalitet. Beskrivning av organisation för socialnämndens verksamheter Social- och äldreomsorgsförvaltningen lyder under socialnämnden och äldreomsorgsnämnden. Ledning, staber och biståndskansliet arbetar åt båda nämnderna. Det finns tre verksamhetsområden som organiserar socialnämndens verksamheter. Här nedan beskrivs kort deras uppdrag. Biståndskansliet ansvarar för att, utifrån gällande lagstiftning, utreda, besluta om och följa upp insatser för brukare med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar som är i behov av stöd i sin dagliga livsföring. I målgruppen ingår barn, unga och vuxna med funktionsnedsättningar upp till 65 år samt personer som har haft LSSinsatser och fyllt 65 år. Individ- och familjeomsorgen ansvarar för att utreda, besluta om, tillhandahålla och följa upp insatser enligt gällande lagstiftning. Verksamheten är uppdelad i tre sektioner; beroende- och socialpsykiatri, barnsektionen 0 12 år och ungdomssektionen 13 20 år. Det finns en central administration som omfattar resurser för stöd till ledningens och sektionernas utvecklingsarbete samt resurs för kommunens hantering av tillstånd och tillsyn av serveringstillstånd och alkohol-, narkotika-, drog-, tobaksförebyggande arbete.
Huddinge kommun Datum 2016-03-08 Sida 4(20) Under 2015 kom många ensamkommande barn samtidigt till landet och till kommunen. Individ- och familjeomsorgen som ansvarar för handläggning och beslut för ensamkommande barn skapade under 2015 en tillfällig organisation i den akuta situationen. Från 2016 finns en egen sektion inom individ- och familjeomsorgen för ensamkommande barn vilken ansvarar för handläggning, beslut och insatser till stöd för målgruppen. Arbete och försörjnings uppdrag är att bistå brukare att bli självförsörjande, och samtidigt handlägga och besluta om rätten till ekonomiskt bistånd. Utgångspunkten är att brukarna har egna resurser och verksamhetens uppgift är att stödja brukaren i att skapa förutsättningar för egen försörjning. Biståndet utformas så att det stärker brukarens resurser att leva självständigt. Arbete och Försörjning leds av en verksamhetschef och består av fem enheter där varje enhet leds av en enhetschef. De fem enheterna är Mottagningsenheten, Arbete och Försörjning 1, Arbete och Försörjning 2, Administrativa enheten och Matchning-och kompetensenheten. Funktionshinderområdet ansvarar för att utföra och tillhandahålla biståndsbedömda insatser till personer med funktionsnedsättningar. Funktionshinderområdet ansvarar också för att utföra HSL-insatser upp till och med sjuksköterskenivå för brukare med biståndsbedömda insatser i daglig verksamhet och bostad med särskild service enligt LSS, samt för brukare i socialpsykiatrin med biståndsbedömda insatser i särskilt boende enligt Sol. Funktionshinderområdet har en vikariepool som ansvarar för att rekrytera och tillhandahålla vikarier till alla enheter inom funktionshinderområdet. Brukarundersökningar och brukarmedverkan Systematiskt kvalitetsarbete måste utgå från de som organisationen är till för och deras krav och förväntningar. För socialnämndens verksamheter handlar det om de personer som ansöker om och tar del av den verksamhet som bedrivs. Det kan finnas andra personer kring en brukare som verksamheten indirekt är till för, så som exempelvis anhöriga och gode män. Att ta vara på brukarnas erfarenheter av verksamheten och utveckla den i samarbete med deras önskemål är en viktig byggsten i ett ledningssystem för kvalitet. Verksamheternas processer ska bygga på deras krav och förväntningar. Att samla in, analysera, åtgärda, förbättra och åter mäta hur brukarna uppfattar verksamheten är en central del i ett systematiskt kvalitetsarbete. Delar av socialnämndens verksamheter grundar sig på lagstiftning, exempelvis kring utredningar för myndighetsbeslut. Dessa processer är byggda på lagstiftningens krav snarare än brukarens, men icke desto mindre behövs brukarnas erfarenheter för att utveckla och ständigt förbättra de processerna. Brukarundersökningar Enligt beslut i socialnämnden gör varje verksamhet brukarundersökningar vartannat år, vanligtvis är det en enkätundersökning eller så görs intervjuer. Resultaten sammanställs och analyseras, och verksamheten arbetar med att förbättra sitt resultat till nästa brukarundersökning. Under 2015 var inga brukarundersökningar inplanerade, verksamheterna har analyserat och arbetat med resultatet från 2014. 2016 planeras nya brukarundersökningar.
Huddinge kommun Datum 2016-03-08 Sida 5(20) Förutom brukarundersökningarna arbetar flera verksamheter med olika nyckeltal och deltar i arbetet med nyckeltal Södertörn och öppna jämförelser, vilket ger kunskap om hur socialnämndens verksamheter i Huddinge kommun förhåller sig till övriga kommuner. De brukarenkäter som görs av samarbetspartners, till exempel landstinget, kommer också social- och äldreomsorgsförvaltningen till del, och analyseras och används i utvecklingsarbetet. På några områden är underlaget för analys av brukarundersökningen väldigt tunt på grund av för låg svarsfrekvens. Är underlaget för litet kan en mindre grupp sticka ut oproportionerligt mycket och resultatet bli missvisande. Det innebär att hållbara slutsatser av resultatet inte kan dras. Gemensamt för alla verksamheter är att frågor kring bemötande alltid är i fokus för förbättringsarbetet. Just ett professionellt bemötande är grunden i socialnämndens verksamhet och ett ständigt pågående arbete. Funktionshinderområdet har arbetat med en analys av resultat från 2014, och den visar att brukarna har en positiv bild av insatserna. Vid undersökningen användes för första gången bildstöd i form av Pictostat. Syfte var att erbjuda fler brukare möjlighet att svara självständigt på enkäten. Enheterna identifierade områden inom bemötande och delaktighet där de arbetat systematiskt med stöd av bland annat metodblad och alternativ kommunikation för att öka nöjdheten. Arbete och försörjning har analyserat 2014 års brukarundersökning, och den visade att brukarna hade en positiv bild av verksamheten och att man var nöjd med det bemötande man fått. Inga tydliga förbättringsområden identifieras i analysen. Resultaten har även analyserats utifrån kön för att identifiera omotiverade skillnader i syfte att genomföra förändringar, dock har inga signifikanta könsskillnader kunnat konstateras. Individ- och familjeomsorgens olika sektioner har arbetat med brukarenkäter, brukarrevisioner och samforskning med olika metoder för att följa upp insatserna i samverkan med brukarna. Även deltagande i forskningsprojekt om brukarnas upplevelser av boendestöd är ett sätt att få ta del av viktig information för att förbättra verksamheten. Individ- och familjeomsorgens medarbetare arbetar på olika sätt med strukturerad feedback och intervjuer efter etablerade modeller som till exempel Att lära av fosterbarn som utvecklats inom familjehemsvården i Karlstad. En sammanställning på verksamhetsnivå av resultat från olika brukarundersökningar som har genomförts har inte varit möjligt att ta fram på aggregerad nivå. Individ- och familjeomsorgen ser ett stort utvecklingsområde i att söka former för att systematisera uppföljningen på verksamheterna. Detta har också tagits upp på samverkansnivå i södertörnssamarbetet där de kommuner som ingår i samarbetet delar bedömningen att det är svårt att genomföra en enhetlig brukarundersökning av mer traditionell typ. Brukarmedverkan Brukarmedverkan innebär enligt Socialstyrelsens definition att brukarna på något sätt är delaktiga, exempelvis i vardagsnära frågor som rör verksamhetens olika aktiviteter. Begreppet brukarinflytande handlar om ett djupare inflytande på verksamhetens tjänster och innehåll, det kan göras
Huddinge kommun Datum 2016-03-08 Sida 6(20) både kollektivt i grupp och individuellt. Det individuella brukarinflytandet handlar om den delaktighet i utformandet av insatserna som socialtjänstlagen kräver. Brukarinflytandet skiljs från medborgarinflytande som utövas av olika intressegrupper, till exempel handikappråd som har en dialog med kommunen om verksamhetens innehåll och kvalitet. Verksamhetsområdena arbetar med brukarmedverkan för att på olika sätt skapa delaktighet och inflytande utifrån sina uppdrag. Här nedan beskrivs några exempel på individ-, grupp- och organisationsnivå. På individnivå upprätthålls brukarnas inflytande och delaktighet med stöd av: individuella genomförandeplaner eller förändringsplaner. bedömnings- och uppföljningsinstrument som exempelvis Addiction Severity Index (ASI). förslagslådor eller muntligen insamlade förbättringsförslag. kundval inom olika verksamheter inom funktionshinderområdet och individ- och familjeomsorgen. Att valfriheten för brukaren inom insatsen daglig verksamhet införts under året har inneburit en ökad valmöjlighet för brukaren att välja utförare och inriktning på sin dagliga verksamhet. Det kan ses som en möjlighet till ökad delaktighet. På gruppnivå upprätthålls brukarens delaktighet och inflytande med stöd av: regelbundna så kallade husmöten där brukare och personal tillsammans utformar verksamheten. planeringsdagar där brukare deltar. att brukare ibland deltar i rekrytering av nya medarbetare i verksamheten. På organisationsnivå finns: två kooperativa föreningar inom individ- och familjeomsorgen som i huvudsak styrs av brukare. För medborgarinflytande på organisationsnivå finns: i Huddinge kommun ett funktionshinderråd där representanter för funktionsnedsättningsrörelsens olika organisationer deltar. Rådet är ett rådgivande organ, och biståndskansliet representerar social- och äldreomsorgsförvaltningen. biståndskansliet som är sammankallande till SÄF:s samverkansråd dit lokala brukarorganisationer bjuds in för inflytande och delaktighet. Evidensbaserat arbete och samarbete med forskning Att arbeta evidensbaserat i socialtjänsten innebär att involvera brukare, utveckla lokal kunskap samt att ta till vara på professionens kunskaper och forskning i arbetet. För att nå en evidensbaserad praktik krävs samordning och samsyn mellan många aktörer. Lokala, regionala och nationella behov och initiativ synkroniseras, och kommunikationsvägarna utvecklas. I samverkan med Botkyrka, Haninge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje,
Huddinge kommun Datum 2016-03-08 Sida 7(20) Tyresö och Värmdö kommuner bedriver Huddinge forskning och utveckling som rör individ- och familjeomsorgen samt funktionshinderområdet inom ramen för FoU-Södertörn. Funktionshinderområdet har ett samarbete med Forum Carpe (en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling) som arbetar med evidensbaserad praktik i socialtjänsten inom följande områden; Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning, Förstärkt brukarmedverkan och Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning. Riskhantering Att göra en riskanalys innebär att verksamheten tänker förebyggande. En riskanalys svarar på en uppskattning av om en händelse kan inträffa, och vidare görs en bedömning av vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. En riskanalys kan göras både utifrån en individ för att förhindra att en brukare eller medarbetare utsätts för risk, eller utifrån en verksamhet. Ett sätt att arbeta förebyggande med riskanalyser med en individ är att använda olika bedömningsmetoder eller skattningar, som exempelvis Signs of safety (ett hjälpmedel för riskbedömningar som ofta används i arbete med en hel familj) eller kvalitetsregister som senior alert (som ska införas på funktionshinderområdet). Att kontinuerligt arbeta med grupputveckling, som exempelvis handledning, är också ett sätt att arbeta riskförebyggande. Då kan riskanalyser göras gemensamt utifrån en brukare, men det ger också möjlighet att diskutera arbetsmiljörisker för medarbetare. I Huddinge kommun är riskanalyser med verksamhetsperspektiv en del av den interna kontrollen. Riskanalyser koncentreras här på målarbetet. Riskidentifiering och analys sker på enhets- och sektionsnivå, och sammanställts sedan på verksamhets- och förvaltningsnivå i en internkontrollplan. Syftet med internkontrollplanen är att samla risker som kan innebära att verksamheten inte når sina mål, och hantera dem i förebyggande syfte. Internkontrollplanen följs upp i den årliga verksamhetsberättelsen. Nedan beskrivs riskarbete på tre nivåer; individ, grupper och på verksamhetsnivå med exempel från alla socialnämndens verksamhetsområden. Det finns en gemensam risk gällande handläggning som analyseras på verksamhetsnivå under en egen rubrik. Riskanalyser på individnivå: I det dagliga arbetet används en rad olika rutiner, checklistor och utrednings- och bedömningsmetoder (BBIC, ASI, Signs of safety) för att minimera risken för negativa händelser för brukarna. Metoderna är sedan lång tid etablerade. Riskanalyser på individnivå genomförs före planerade förändringar för brukaren i alla verksamheter. Detta genomförs tillsammans med brukaren och/ eller dennes företrädare. Funktionshinderområdet använder metodblad som tas fram tillsammans med brukaren och/ eller dennes företrädare. Syftet är att säkerställa att insatsen i detalj, i varje enskilt moment, utförs utifrån brukarens önskemål. Detta i syfte att minska risken för brukaren, oavsett vilken medarbetare som ger brukaren stöd.
Huddinge kommun Datum 2016-03-08 Sida 8(20) Riskhanteringsarbete på gruppnivå: Alla verksamheter har någon form av regelbunden grupphandledning som leds av handledare med kunskap om och erfarenhet av att genomföra handledande samtal. Syftet med handledning är att öka förutsättningarna för medarbetarnas professionella hållning. Biståndskansliet har rutiner och arbetssätt för att säkerställa en rättssäker handläggning. Det handlar om kollegiemöten med ärendegenomgångar varje vecka med biståndshandläggare och gruppledaren eller samordnaren för enheten. Därutöver finns ett nära stöd till biståndshandläggare, gruppledare och enhetschefer från verksamhetsjurist. Ett mer processinriktat stöd utifrån den egna yrkesrollen ges även i form av grupphandledning. Enheter och grupper inom individ- och familjeomsorgen har regelbunden ärendegenomgång på både individ- och gruppnivå. Arbetssättet ska bidra till att säkerställa att ärenden hanteras rättsäkert och professionellt. Handledning och reflekterande samtal används inom funktionshinderområdet i syfte att öka medarbetarnas professionella kompetens, samt att tillsammans finna lämpliga metoder att erbjuda brukarna. Riskanalyser på verksamhetsnivå: På organisationsnivå har individ- och familjeomsorgen identifierat en risk som kan uppstå med nya föreskrifter: Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2014:4), Våld i nära relationer trädde i kraft den 1 oktober 2014. Föreskrifterna skärper kommunernas ansvar att ingripa när ett barn misstänks ha blivit utsatt för våld eller bevittnat våld av en närstående. Från och med den 1 oktober 2015 trädde föreskrifter i kraft som innebär att socialnämnden utan dröjsmål måste starta en utredning. Med utgångspunkt från nya krav inom detta område i samklang med rådande personalsituation, med stor omsättning inom framförallt myndighetsdelarna på barn- och ungdomssektionen, beslutade verksamhetsledningen på IFO, efter samråd med socialnämnden, att utöka antalet tjänster inom på aktuella enheter. En omfördelning av budgeten gjordes för att hantera detta. Nya tjänster ska bidra till att introducera och handleda nya medarbetare som mer har formen av specialisthandläggare som inte ska ansvara för egna ärenden. Utökningen ska bidra till att säkra rättsäkerheten i handläggning och dokumentation samt bidra till att hålla kvar handläggare i yrket. Under 2015 har biståndskansliets enheter för funktionshinder och socialpsykiatri fortsatt att arbeta utifrån en rutin i syfte att minska risk för att handläggningstiden i vissa utredningar riskerar att överskrida tre månader. Orsakerna till att handläggningstiden riskerat att dra ut på tiden har ofta legat utanför verksamhetens kontroll, exempelvis genom att uppgifter i utredningen dröjer från andra instanser. Under året har biståndskansliet arbetat med rutiner för att bevaka och i tid uppmärksamma när handledningstiden riskerar att överskrida tre månader.