Mål och Budget 2016 samt Ekonomisk plan 2017-2019
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Förord 3 Kommunfullmäktiges/kommunstyrelsens beslut 4 Ekonomiska förutsättningar 7 Ekonomisk översikt 12 Budget för 2016 16 Resultatbudget 2016 16 Finansieringsbudget 2016 17 Balansbudget 2016 18 Ekonomiplan 2017 2019 19 Resultatplan 2017 2019 19 Finansieringsplan 2017 2019 20 Balansplan 2017 2019 21 Nyckeltal och skattesats 22 Driftbudgetens fördelning på verksamhetsområden 23 Sammanställning drift-, exploaterings- och investeringsbudgetar 24 Kommunens organisation 26 Ekonomistyrregler 27 Kommungemensamma mål och åtaganden 30 Styrelsens och nämndernas mål Kommunstyrelsen 34 Barn- och ungdomsnämnden 38 Kompetensnämnden 49 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 53 Socialnämnden 56 Familjerättsnämnden 61 Tekniska nämnden 63 Miljö- och bygglovsnämnden 64 Innehållsförteckning 1
Styrelsens och nämndernas ansvar, drift- och investeringsbudgetar 65 Kommunstyrelsen 65 Barn- och ungdomsnämnden 67 Kompetensnämnden 73 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 76 Socialnämnden 81 Familjerättsnämnden 86 Tekniska nämnden 87 Miljö- och bygglovsnämnden 89 Mål- och styrdokument 91 Befolkningsprognos 93 Mandatfördelning i kommunfullmäktige 94 Exploaterings- och investeringsbudget och -plan 2016-2019 2 Innehållsförteckning
FÖRORD Uppgiftsfördelningen mellan fullmäktige och nämnderna styrs av kommunallagen, enskilda kommuners reglementen och av den praxis som vuxit fram under åren. I Järfälla har de olika nämnderna, inom nämnda regler, ansvar och befogenheter att sköta sina respektive verksamheter. Kommunfullmäktige i Järfälla styr nämnderna genom övergripande beslut. Besluten för nämndernas verksamhet gäller inriktning, omfattning, kvalitet och resurser. Nämndernas ansvar och befogenheter framgår bland annat av de reglementen som fullmäktige har beslutat. I dessa reglementen framgår bland annat att nämnden noga skall pröva om det specifika ärendet är av sådan art att det måste prövas av annan, ex fullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd. Budgetarbetet bedrivs med ovannämnda ansvarsfördelning som utgångspunkt. Detta innebär att i de fall nämnderna bedömt att verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet förändras i sådan grad av de av kommunstyrelsen fastställda budgetramarna, att särskilda beslut krävs av kommunfullmäktige, har nämnderna inkommit med förslag till beslut. Nämndernas förslag har därefter genomgått en central prövning där även prioriteringar mellan verksamhetsområden gjorts. För övrigt innebär fullmäktiges beslut i princip ett bekräftande av respektive nämnds egna prioriteringar och förslag. Förord 3
KOMMUNFULLMÄKTIGES OCH KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunfullmäktige har 2015-11-02 behandlat Mål och Budget för 2016 och beslutat att 1. Kommungemensamma inriktningsmål och åtagande för åren 2016 och 2017 fastställs. 2. Den kommunala skattesatsen för år 2016 fastställs till 19,15 kr. 3. Resultat- och balansbudget för 2016 fastställs. 4. Mål och budget för kommunstyrelse och nämnder för år 2016 fastställs. 5. 6. Mål och budget för kommunstyrelse och nämnder för år 2017 fastställs. Investerings- och exploateringsbudget 2016-2017 samt plan 2018-2019 i enlighet med bilaga 1 fastställs. 7. Föreslagna priser för socialnämndens pengstyrda verksamhetsområden fast-ställs. 8. Föreslagna priser för barn- och ungdomsnämndens pengstyrda verksamhetsområden fastställs. 9. Föreslagna avgifter inom kultur-, demokrati- och fritidsnämndens verksamheter fastställs. 10. Föreslagna priser inom kompetensnämnden för introduktionsprogram och gymnasiesärskola fastställs. 11. Förslagna avgifter för miljödiplomering inom kommunstyrelsen fastställs. 12. Ekonomistyrregler för styrelse och nämnder år 2016 i enlighet med bilaga 2 fastställs. 13. Ekonomisk flerårsplan för åren 2017 2019 fastställs. 14. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att justera nämndernas driftbudgetramar med anledning av beslutad investeringsbudget. 15. Kommunstyrelsen bemyndigas att uppta långfristiga lån om 2 500 mnkr. 16. Borgensavgiften fastställs till 0,35 % år 2016. 17. Styrdokument enligt bilaga 3 fastställs. 18. Samtliga nämnder och styrelser ges i uppdrag att genomföra barnkonsekvensanalyser i beredningen av samtliga beslut som fattas. 19. Samtliga nämnder och styrelser ges i uppdrag att anlita välfärdsjobbare. 20. Samtliga nämnder och styrelser ges i uppdrag att anlita feriepraktikanter. 21. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att leda och samordna kommunens barnkonventionsarbete. I uppdraget ingår att utreda vilka åtgärder som behöver vidtas inför kommande lagstiftning om Barnkonventionen, samt påbörja anpassningen. I uppdraget ligger även att ta fram en modell och handledning för att utveckla arbetet med barnkonsekvensanalyser i nämnder och styrelser. 22. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att detaljplanera Stäketfläcken, Uddnäs och området kring Brovaktarstugan, i syfte att säkerställa att allmänheten får ökad tillgång till områdena. 23. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att förbereda en revidering av upphandlingsstrategin i enlighet med EU:s nya direktiv om offentlig upphandling. 24. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att ta fram förslag till minskad administrativ rapportering mellan enheter och förvaltning för beslut i nämnden. 4 Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut
25. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att öka lärartätheten i förskolan i syfte att öka likvärdigheten och förbättra måluppfyllelsen. Förvaltingen ska vid decembersammanträdet 2015 rapportera till nämnden hur planerad ökning av lärartäthet i förskolan ska ske. 26. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att öka lärartätheten i förskoleklass, samt i årskurs 1-3, i syfte att öka likvärdigheten och förbättra måluppfyllelsen. Förvaltningen ska vid decembersammanträdet 2015 rapportera till nämnden hur planerad ökning av lärartäthet i förskoleklass, samt i årskurs 1-3, ska ske. 27. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att, utöver ordinarie lönerevision, höja lärarlönerna. 28. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att ge alla grundskolelever i Järfälla tillgång till egen surfplatta eller dator i skolan. 29. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att vid delårsbokslut och årsbokslut rapportera på vilket sätt lärartätheten har ökat i förskolan, i förskoleklass, samt i årskurs 1-3. 30. Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden ges i uppdrag att, i samråd med näringsliv och fastighetsägare, årligen genomföra konstnedslag i centrala Jakobsberg. 31. Socialnämnden ges i uppdrag att senast 2017 skapa minst en avdelning med språkprofil vid ett äldreboende i kommunen. 32. Tekniska nämnden ges i uppdrag att aktualisera kommunens parkeringsnorm, samt förtydliga möjligheten att införa flexibla parkeringstal. 33. Tekniska nämnden ges i uppdrag att, i samråd med kultur-, demokrati- och fritidsnämnden, identifiera en lämplig plats för ny fotbollshall. Byggnationen ska påbörjas senast år 2017. 34. Tekniska nämnden ges i uppdrag att, i samråd med näringsliv och fastighetsägare, årligen genomföra utökad julbelysning i centrala Jakobsberg. 35. Tekniska nämnden ges i uppdrag att ersätta grusplanen vid Delfinparken med konstgräs samt upprusta/renovera befintliga anläggningar i parken. Genomförandet ska påbörjas senast år 2017. 36. Tekniska nämnden ges i uppdrag att, i samråd med barn- och ungdomsnämnden, år 2016 påbörja upprustningar av skoltoaletter. 37. Tekniska nämnden ges i uppdrag att uppföra minst två laddstolpar i centrala Jakobsberg och två laddstolpar i Barkarbystaden under år 2016. 38. Tekniska nämnden ges i uppdrag att uppföra en multisportarena och en boulebana vid Riddarparken senast under år 2017. 39. Tekniska nämnden ges i uppdrag att identifiera plats samt påbörja anläggande av ytterligare infartsparkeringsplatser för bilar och cyklar i Kallhäll senast år 2017. 40. Tekniska nämnden ges i uppdrag att, inom ramen för befintlig energieffektiviseringsbudget installera solcellspaneler på minst en kommunal byggnad under år 2016. 41. Tekniska nämnden ges i uppdrag att renovera befintlig hiss till gångtunnel i Jakobsberg, vid Ynglingavägen, samt att installera sekundär hiss senast år 2017. 42. Tekniska nämnden ges i uppdrag att stärka och utöka renhållningen i Jakobsberg C, Viksjö C, Kallhälls C och Barkarby C och att inom ramen för satsningen på välfärdsjobb anställa stadsmiljövärdar. 43. Tekniska nämnden ges i uppdrag att ta fram en trafikbullerpolicy för antagande i kommunfullmäktige. 44. Miljö- och bygglovsnämnden ges i uppdrag att utreda förutsättningar för spårbilar i Järfälla. Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut 5
Kommunstyrelsens beslut 2015-10-12 1. Personalomkostnadspålägget fastställs till 39,0 procent från och med år 2016. 2. Internräntan för 2016 fastställs till 3,0 procent. 3. Kommundirektören ges i uppdrag att justera nämnderna driftbudgetramar med anledning av beslutad investeringsbudget. 4. Kommundirektören bemyndigas uppta långfristiga lån om 2 500 mnkr. 5. Kommundirektören ges i uppdrag att leda och samordna arbetet med att minska sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare, med målsättningen att kommunens totala sjukfrånvaro ska vara lägre än 5 procent. 6. Kommundirektören ges i uppdrag att genomföra medarbetarenkäter varje år. 7. Kommundirektören ges i uppdrag att leda och samordna kommunens barnkonventionsarbete. 8. Kommundirektören ges i uppdrag att i samverkan med Kompetensförvaltningen följa upp och utvärdera samtliga förvaltningars arbete med integrationsfrågor samt rapporter om detta till kommunstyrelsen. 9. Kommundirektören ges i uppdrag att ta fram förslag till en mer effektiv och kortare planprocess för beslut i kommunstyrelsen. 10. Kommundirektören ska enligt tidigare beslut i kommunstyrelsen revidera kommunens fastighets- och lokalpolicy. Kommundirektören ges i uppdrag att återkomma med en redovisning av uppdraget före sommaren 2016. Syftet med revideringen är att möjliggöra att fler externa aktörer kan bygga och äga framtida samhällsfastigheter. 11. Kommundirektören ges i uppdrag att detaljplanera Stäketfläcken, Uddnäs och området kring Brovaktarstugan, i syfte att säkerställa att allmänheten får ökad tillgång till områdena. 12. Kommundirektören ges i uppdrag att inventera behoven och samordna nämndernas uppdrag att anlita av välfärdsjobbare. 13. Kommundirektören ges i uppdrag att samordna nämnder och förvaltningars arbete med att ta emot feriepraktikanter. 14. Kommundirektören ges i uppdrag att förbereda en revidering av upphandlingsstrategin i enlighet med EU:s nya direktiv om offentlig upphandling. 15. Kommundirektören ges i uppdrag att ta fram ett brottsförebyggande program. 6 Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR När beslutet om kommunens verksamhet och budget ska fattas är det viktigt att rikta uppmärksamheten även i ett längre perspektiv än den aktuella budgetperioden. Intresset bör främst fokuseras mot hur de demografiska förändringarna påverkar verksamhetens omfattning och hur de ekonomiska förutsättningarna kommer att se ut. Kommunen påverkas främst av statliga åtgärder, utvecklingen på arbetsmarknaden samt de demografiska förändringarna. Ytterligare en viktig utgångspunkt är balanskravet som gäller från och med år 2000. Detta innebär att kommunens resultat måste vara positivt, dvs intäkterna måste överstiga kostnaderna. Oavsett utvecklingen av ovan nämnda faktorer finns det såledesett lagfäst krav på vilket ekonomiskt resultat kommunen minst måste uppnå. Den samhällsekonomiska bilden Den 21 september presenterade regeringen 2016 års budgetproposition (2015/16:100). Texten nedan är huvudsakligen hämtad från SKL s cirkulär 15:24. Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. I budgetpropositionen prognostiseras en BNP ökning på 2,8 procent för såväl 2015 som 2016. För åren 2017 2019 görs ingen prognos utan en framskrivning utifrån resursutnyttjande och befintliga resurser. Regeringen ser att en fortsatt återhämtning i omvärlden skapar förutsättningar för en förbättrad konjunkturutveckling i svensk ekonomi. I euroområdet ser återhämtningen ut att gå långsamt, även om utsikterna för den ekonomiska utvecklingen blivit ljusare under 2015. Den europeiska centralbankens expansiva penningpolitik har stimulerat exporten och förtroendet för den ekonomiska utvecklingen har stärkts bland både företag och hushåll. I USA fortsätter den goda tillväxten med en positiv utveckling av arbetsmarknaden där arbetslösheten fortsätter att minska under 2015. I Kina pågår en omställning från en tillväxt som är driven av investeringar till en tillväxt som i större utsträckning drivs av inhemsk konsumtion, vilket innebär lägre tillväxttakt än jämfört med perioden 2000 2014. Men omställningen bjuder också på stora utmaningar och den senaste tidens omfattande turbulens på de finansiella mark- naderna i Kina kan tyda på att omställningen går sämre än förväntat. Regeringen poängterar att risk finns för svagare ekonomisk utveckling dels för en stagnation i euroområdet och dels en kraftigare inbromsning i kinesisk ekonomi än vad tidigare prognoser visar. Även möjliga obalanser i tillgångspriser och geopolitiska konflikter i omvärlden bidrar till att göra prognosen mer osäker. BNP förväntas växa i en relativt snabb takt 2015 och 2016. Det beror på flera faktorer, bland annat att efterfrågan på svensk export förväntas ta fart då konjunkturen i omvärlden förbättras. Under kommande år fortsätter även konsumtions- och inve- Ekonomiska förutsättningar 7
steringstillväxten att bidra till tillväxten. Det gäller såväl hushållens som den offentliga sektorns konsumtion och investeringar i bostäder och i tjänstesektorn. Svensk ekonomi har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten har länge legat på en hög nivå kring 8 procent. Eftersom arbetskraften växt snabbt har tillväxten i sysselsättning inte varit tillräckligt hög för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten. I och med att konjunkturen förbättras i år och nästa år bedöms efterfrågan på arbetskraft öka. Därmed ökar även sysselsättningen. Det är främst inom kommunsektorn som sysselsättningen bedöms öka men även i näringslivets tjänstebranscher och i byggbranschen väntas sysselsättningen stiga i god takt. Sammantaget bedöms den kommunfinansierade sysselsättningen öka med cirka 110 000 personer 2014 2019. Medan den totala sysselsättningen ökar med över 250 000 personer. År 2018 bedöms arbetslösheten vara nära 6 procent. Inflationen är låg i hela Europa och inflationsförväntningarna långt under inflations- målet. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Även timlönerna väntas stiga dock i modest takt. Timlönerna bedöms öka gradvis från 2,5 procent till 3,4 procent år 2019. Medan KPI ökar från dagens noll till 1 procent nästa år och till knappt 2 procent år 2017. Statliga åtgärder Statens olika beslut påverkar kommunens förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Det gäller såväl verksamheterna, till exempel genom ny lagstiftning, ändrade ersättningsnivåer, som skatter/statsbidrag. Nedan sammanfattas några av de för kommunerna viktigaste förslagen i Budgetpropositionen, baserad på SKL s cirkulär 15:24. Från höstterminen 2016 avsätts 1,5 miljard i ett riktat statsbidrag för höjda lärarlöner och 3 miljarder årligen från 2017. miljarder avsätts för ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen årligen 2016 2018. Det generella statsbidraget minskar med 850 miljoner för förändring i utjämningssystemet. Höjt tak för högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen föreslås införas 1 juli 2016 och finansieras genom en minskning av det generella statsbidraget med 74 miljoner 2016 och 148 miljoner 2017. Barndelen i riksnormen föreslås öka med 181 miljoner från 2016 och fritidspengen avskaffas. Höjd schablonersättning för nyanlända föreslås samtidigt som den prestationsbaserade ersättningen avskaffas och höjd ersättning för asylsökande barns skolgång med 50 procent. Socialtjänsten får ett riktat statsbidrag om 250 miljoner årligen för förstärkning i barnärenden. 8 Ekonomiska förutsättningar
- För fritidshemmen införs ett riktat statsbidrag om 250 miljoner 2016 och 500 miljoner 2017 2019. Rätt till Komvux införs och ett riktat statsbidrag införs från 2017 om 537 miljoner. Förbättrad utemiljö föreslås som ett engångsbidrag om 500 miljoner år 2016. En kommunbonus om 1,9 miljarder införs som stöd till ökat bostadsbyggande. Regeringen verkställer från år 2016 sparbetinget på gymnasieskolan och 470 miljoner dras från det generella statsbidraget. Kapitalkostnader/avskrivning/internränta 2016 Järfälla kommuns internräntesats år 2016 är 3,0 procent. Borgensavgifter En analys av marknadsläget pekar på att nuvarande borgensavgift på 0,35 procent av borgenssumman anses marknadsmässig och därmed kan fastställas att gälla även 2016. Borgensavgiften betalas av JärfällaHus AB och Järfälla Nya Badanläggning AB. Pensioner, arbetsgivaravgifter och personalomkostnadspålägg Personalomkostnadspålägget (som även ska täcka pensionsavgiften) föreslås år 2016 vara oförändrad jämfört med år 2015, 39,0 procent. Demografiska förändringar Den kommunala sektorns verksamheter vänder sig främst till barn, ungdomar och äldre. Förändringar i dessa åldersgrupper påverkar de kommunala kostnaderna inom verksamheterna barnomsorg, skola och äldreomsorg. I nedanstående diagram visas den prognostiserade demografiska förändringen för åldersgrupperna 0-6 år, 7-15 år, 16-18 år, 65-79 år samt 80 år och äldre. Utgångs- punkten för diagrammet är 2013-12-31, d v s år 2013 = 0. Nedan anges de ackumulerade antalsförändringarna per år. Ekonomiska förutsättningar 9
Förändring i antal personer Budget 2016 Befolkningsförändring i absoluta tal 2014-2019 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 0-6 7-15 16-18 65-79 80---> Som framgår av diagrammet ökar åldersgruppen 0-6 år under hela perioden för att år 2019 ha ökat med 1 576 barn. För åldersgruppen 7-15 år sker en ökning under perioden och 2019 har gruppen ökat med 1 750 st. Efter flera års minskning av antal i åldersgruppen 16-18 år ökar nu antalet ungdomar stadigt. År 2019 har åldersgruppen ökat med 642 st. Åldersgruppen 65-79 år har en ökning under hela perioden för att år 2019 ha ökat med 458 personer. Åldersgruppen 80 år och äldre ökar stadigt under hela perioden. Fram till 2019 ökar den med 629 personer. Skattebetalare och servicetagare Ett annat sätt att se in i framtiden är att se hur de som betalar kommunal skatt och de som i huvudsak konsumerar kommunal service utvecklar sig i förhållande till varandra. De som betalar kommunalskatt utan att i nämnvärd utsträckning konsumera kommunal service är i huvudsak inom åldersgruppen 19-79 år och de som i huvudsak konsumerar kommunal service är i åldersgrupperna 1-18 år och 80 år och däröver. I diagrammet nedan visas en prognos över de huvudsakliga finansiärerna (19-79 år) samt åldersgruppen 1-18 år och 80 år och däröver. 10 Ekonomiska förutsättningar
Förändring antal personer Budget 2016 Befolkningsförändringar 19-79 år samt 1-18 och 80 år --> 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 19-79 år 1-18 och 80 år ---> Vi kan konstatera att de huvudsakliga finansiärerna, åldersgruppen 19-79 år konstant ökar under perioden så att ökningen till år 2019 uppgår till 8 756 st. De som huvudsakligen konsumerar service, åldersgruppen 1-18 och 80 år och däröver ökar under samma period med 4 326 personer. Känslighets- och riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några faktorer påverkas direkt av kommunala beslut andra genom omvärldsbeslut. Känslighetsanalysen nedan beskriver hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. Förändring mnkr Pris- och löneökning 1 % 45 Varav löner och sociala avgifter egen personal 1 % 18 Ändrad nyttjandegrad förskola 1 % 5 Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) 100 pers 4 Förändrad utdebitering 10 öre 16 Förändring Sthlms fondbörs 1 % 17 Ränteförändring Kommunens låneskuld 1 %-enhet 21 Ekonomiska förutsättningar 11
EKONOMISK ÖVERSIKT Arbetet med styrningen av kommunens ekonomi och verksamhet har varit omfattande och utvecklats under 1990-talet. Ett viktigt steg i detta arbete har varit att fastställa ett enkelt och begripligt ekonomiskt mål för kommunen. Måttet för det ekonomiska målet är att soliditeten ska vara positiv, pensionsskulden inräknad. Utöver det ekonomiska målet, har ett antal centrala ekonomistyrregler sammanfattats i 18 punkter som antagits av kommunfullmäktige. Reglerna framgår av sid 27. Årets resultat Årets resultat (förändring av eget kapital) talar om hur verksamhetens totala resultat påverkar kommunens samlade tillgångar. I resultatet ingår poster som försvårar jämförelser mellan de olika åren. De olika jämförelsestörande posterna är en värdeöverföring från JHAB år 2014, realisationsvinster åren 2014 och 2015 samt intäkter från exploateringsredovisningen åren 2016 till 2019. Det budgeterade resultatet exkl jämförelsestörande poster är 25,0 mnkr år 2016. Det planerade resultatet för åren 2017-2019 framgår av diagrammet nedan. 40 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster, mnkr 30 20 10 0 2014 progn 2015 2016 2017 2018 2019-10 -20-30 12 Ekonomisk översikt
Nettodriftkostnader Nettodriftkostnadernas andel (exkl jämförelsestörande poster) av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning är för 2016 års budget 98,9 % vilket är i nivå med bokslutet 2014 och lägre än prognosen för 2015. 101,0 Nettodriftkostnader exkl jämförelsestörande poster i procent av skatteintäkter och utjämning 100,0 99,0 98,0 97,0 96,0 2014 progn 2015 2016 2017 2018 2019 Investeringsredovisning Årets investeringsutgifter uppgår år 2016 till 1 153,2 mnkr och investeringsinkomsterna (inkomster från VA- och avfallsverksamheterna i exploateringsredovisningen) budgeteras till 79,2 mnkr. Nettoinvesteringarna uppgår således till 1 074,0 mnkr. 1400 Bruttoinvesteringar, mnkr 1200 1000 800 600 400 200 0 2014 progn 2015 2016 2017 2018 2019 Ekonomisk översikt 13
Exploateringsredovisning Från och med 2016 upprättas en särskild budget för exploateringsredovisning. Exploateringsprojekten innehåller både driftredovisning (intäkter och kostnader) och investeringsredovisning (inkomster och utgifter) som ingår i föregående avsnitt. Den delen som avser driftredovisning består av intäkter från markförsäljning och kostnader för eget arbete (konsultinsatser m.m.) som bland annat avser iordningsställande av marken för försäljning. Exploateringsinkomsterna är år 2016 budgeterade till 409,9 mnkr och kostnaderna till 22,7 mnkr. Nettot av dessa två poster uppgår till 387,2 och redovisas som verksamhetsintäkter i resultaträkningen. Exploateringsnettot åren 2017 till 2019 framgår av diagrammet nedan. 450 Nettointäkter exploateringsredovisning, mnkr 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2016 2017 2018 2019 Soliditet Soliditeten beskriver i vilken grad kommunen har finansierat tillgångarna med egna medel, dvs den ekonomiska styrkan på lång sikt. Soliditeten redovisas som det egna kapitalets andel av de totala tillgångarna. Soliditeten uppgår år 2016 till 40,6 % vilket är en förbättring med 2,1 procentenheter jämfört med prognos för 2015. Under planperioden beräknas soliditeten sakta öka. 14 Ekonomisk översikt
50,0 Soliditet % 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2014 progn 2015 2016 2017 2018 2019 Finansiellt mål Järfällas finansiella mål för 2016 är att soliditeten, pensionsskulden inräknad, ska öka över tid. Den av riksdagen beslutade metoden att redovisa kommunens pensionsskuld innebär att den till och med 1977 upparbetade pensionsskulden redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och därmed påverkas inte soliditeten. Nedan redovisas soliditeten med hänsyn tagen till pensionsskulden. 25,0 Soliditet inkl ansvarsförbindelse i % 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 2014 progn 2015 2016 2017 2018 2019 Ekonomisk översikt 15
BUDGET FÖR 2016 Från 2016 ingår nettoinkomsterna från exploateringsredovisningen och årets resultat presenteras i två nivåer, en inklusive exploateringsnettot och en exklusive detsamma som visar verksamhetens resultat. Nedan visas budget 2016 jämfört med bokslut 2014 och prognos för 2015. Prognosen är framtagen i samband med delårsrapport per augusti 2015. RESULTATBUDGET, mnkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Verksamhetens intäkter 918,4 1 053,3 1 309,9 Verksamhetens kostnader, not1-3 818,2-4 084,5-4 303,2 Avskrivningar -145,2-147,0-205,0 Verksamhetens nettokostnader -3 045,0-3 178,2-3 198,3 Skatteintäkter, not2 2 778,5 2 903,2 3 083,6 Kommunalekonomisk utjämning, not3 464,2 482,8 540,5 Finansiella intäkter 237,5 41,4 22,8 Finasiella kostnader -50,1-44,4-36,4 Årets resultat 1 385,1 204,8 412,2 varav resultat från exploateringserdovisningen -- -- 387,2 Årets resultat 385,1 204,8 25,0 Noter till resultaträkningen Not1, verksamhetens kostnader Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Nämndernas kostnader -3 969,5-4 207,4-4 536,7 Gemensamma kostnader Kapitalkostnader 234,0 241,8 339,7 Disposition eget kapital -- -- -5,0 Disposition ur komptensfond -- -- -5,0 Semesterskuldsförändring 5,8 0,0 0,0 Marksaneringskostnader -- -36,5 -- Avsättning, pensionsskuld -87,6-91,5-107,9 Pensionsutbetalningar -94,5-97,3-96,5 Arbetsgivaravgifter -400,9-455,2-466,1 Personalomkostnader 494,5 561,6 574,3 Verksamhetens kostnader -3 818,2-4 084,5-4 303,2 16 Budget 2016
Not 2, skatteintäkter Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Skatteintäkter före utjämning 2785,5 2903,2 3083,6 Slutavräkning skatt -föregående år -7,4-2,8 -prognos innevarande år 0,4 2,8 Summa skatteintäkter 2778,5 2903,2 3083,6 Not 3, kommunalekonomisk utjämning Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Inkomstutjämning 178,2 227,1 286,7 Kostnadsutjämning 122,1 143,1 184,6 Regleringsbidrag/avgift 16,0 2,6-12,2 Strukturbidrag 7,2 7,3 7,5 Införandebidrag 78,0 49,9 28,7 Fastighetsavgift 99,6 102,2 104,9 Utjämning LSS -36,9-49,4-59,7 Summa kommunalekonomisk utjämning 464,2 482,8 540,5 FINANSIERINGSBUDGET,mnkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Årets resultat 385,2 204,8 412,2 Justering för ej likviditetspåverkande poster 3,5-37,3 226,0 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 388,7 167,5 638,2 Förändring av rörelsekapital 265,5 94,4-101,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 654,2 261,9 536,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten -858,9-907,6-785,7 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 257,4 306,3 235,1 Årets kassaflöde 52,7-339,4-13,8 Likvida medel vid årets början 650,5 703,2 363,8 Likvida medel vid årets slut 703,2 363,8 350,0 Budget 2016 17
BALANSBUDGET,mnkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Tillgångar Anläggningstillgångar 5 204,1 6 118,1 6 698,8 Omsättningstillgångar 943,9 493,9 581,5 Summa tillgångar 6 148,0 6 612,0 7 280,3 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 2 337,9 2 542,7 2 954,9 Avsättningar 1 110,5 1 118,7 1 070,7 Skulder Långfristiga skulder 1 283,3 1 550,6 1 854,7 Kortfristiga skulder 1 416,3 1 400,0 1 400,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 6 148,0 6 612,0 7 280,3 Ansvarsförbindelse, pensioner 1 687,4 1 628,7 1 571,4 18 Budget 2016
EKONOMIPLAN 2017 2019 Utgångspunkten för den ekonomiska flerårsplanen 2017-2019 är: Nämndernas driftbudgetramar 2016 och 2017, Investeringsbudget 2016 och planen 2017 2019, Exploateringsredovisning 2016 och planen 2017-2019, Skattesatsen 19,15 kr, Sveriges Kommuner och Landstings prognos 2015-08-14 och modell för beräkning av skatter och utjämningssystem samt Statisticons befolkningsprognos för åren 2015 2030 levererad i mars 2015, Intäktsökningar på 1 procent årligen 2018 och 2019 och kostnadsökningar 2018 på 0,5 procent och 2019 på 3 procent, Prognoser och kalkyler avseende barnomsorg, skola och äldreomsorg baserade på befolkningsprognosen ovan vilket innebär årliga kostnadsökningar om cirka 120 mnkr årligen 2017 2019, Prognos över pensionsutbetalningar och skuldförändring enligt Kommunsektorns Pensions ABs (KPA) 2015-08-26. Nedan redovisas resultat- och balansbudget 2016 och plan 2017 2019. RESULTATBUDGET, mnkr Budget 2016 2017 2018 2019 Verksamhetens intäkter 1 309,9 1 156 1 138 1 035 Verksamhetens kostnader, not 1-4 303,1-4 449-4 579-4 973 Avskrivningar -205,0-220 -225-237 Verksamhetens nettokostnader -3 198,2-3 513-3 666-4 175 Skatteintäkter, not 2 3 083,6 3 259 3 434 3 626 Kommunalekonomisk utjämning, not 3 540,4 540 519 734 Finansiella intäkter 22,8 18 8 10 Finansiella kostnader -36,4-51 -69-82 Årets resultat 1 412,2 253 226 113 varav resultat från exploateringsredovisningen 387,2 223 196 83 Årets resultat 25,0 30 30 30 Ekonomiplan 2017 2019 19
Noter till resultatbudget Not 1, verksamhetens kostnader Budget 2016 2017 2018 2019 Nämndernas kostnader -4 536,6-4 720-4 864-5 268 Gemensamma kostnader Kapitalkostnader 339,7 381 406 429 Disposition eget kapital -5,0-5 Disposition ur kompetensfond -5,0-5 Avsättning, pensionsskuld -107,8-113 -134-143 Pensionsutbetalningar -96,5-98 -101-107 Arbetsgivaravgifter -466,1-476 -485-495 Personalomkostnader 574,2 587 599 611 Verksamhetens kostnader -4 303,1-4 449-4 579-4 973 Not 2, skatteintäkter Budget 2016 2017 2018 2019 Skatteintäkter före utjämning 3 083,6 3 259 3 434 3 626 Slutavräkning Summa skatteintäkter 3 083,6 3 259 3 434 3 626 Not 3, kommunalekonomisk utjämning Budget 2016 2017 2018 2019 Inkomstutjämning 286,7 304 323 440 Kostnadsutjämning 184,6 202 200 326 Regleringsbidrag/avgift -12,2-28 -54-79 Strukturbidrag 7,5 8 8 8 Införandebidrag 28,7 10 0 0 Fastighetsavgift 104,9 105 105 105 Utjämning LSS -59,7-61 -63-66 Summa kommunalekonomisk utjämning 540,5 540 519 734 FINANSIERINGSBUDGET,mnkr Budget 2016 2017 2018 2019 Årets resultat 412,2 253 226 113 Justering för ej likviditetspåverkande poster 226,0 242 264 280 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 638,2 495 490 394 Förändring av rörelsekapital -101,4 19-20 1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 536,8 514 470 395 Kassaflöde från investeringsverksamheten -785,7-844 -654-509 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 235,1 180 184 114 Årets kassaflöde -13,8-150 0 0 Likvida medel vid årets början 363,8 350 200 200 Likvida medel vid årets slut 350 200 200 200 20 Ekonomiplan 2017 2019
BALANSBUDGET, mnkr Budget 2016 2017 2018 2019 Tillgångar Anläggningstillgångar 6 698,8 7 323 7 752 8 024 Omsättningstillgångar 581,5 412 432 431 Summa tillgångar 7 280,3 7 735 8 184 8 455 Eget kapital, avsättingar och skulder Eget kapital 2 954,9 3 208 3 334 3 547 Avsättningar 1 070,7 953 849 759 Skulder Långfristiga skulder 1 854,7 2 174 2 501 2 749 Kortfristiga skulder 1 400,0 1 400 1 400 1 400 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 7 280,3 7 735 8 084 8 455 Ansvarsförbindelse, pensioner 1 571,4 1 543 1 527 1 506 Ekonomiplan 2017 2019 21
NYCKELTAL OCH SKATTESATS Ekonomiska nyckeltal Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 2017 2018 2019 Årets resultat, mnkr (förändring av eget kapital) 385,2 204,8 412,2 253,1 226,0 113,2 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster 24,5-24,0 25,0 30,0 30,0 30,0 Nettodriftkostnader i % av skatteintäkter och utjämning 93,9 93,9 88,3 92,5 92,7 95,8 Nettodriftkostnader (exkl jämförelsestörande poster) i % av skatteintäkter och utjämning 99,1 100,6 98,9 98,4 97,7 97,7 Årets resultat i % av skatteintäkter och utjämning 11,9 6,0 11,4 6,7 5,7 2,6 Årets resultat i % av skatteintäkter och utjämning (exkl jämförelsestörande poster) 0,8-0,7 0,7 0,8 0,8 0,7 Soliditet (eget kapital i % av summa tillgångar) 38,0 38,5 40,6 41,5 42,0 42,0 Soliditet inkl ansvarsförbindelse för pensioner 10,6 13,8 19,0 21,5 23,3 24,1 Långfristiga lån, mnkr 1 130 1 397 1 701 2 020 2 347 2 595 Skattesats, kr 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunal utdebitering - varav: 30,73 30,73 30,73 31,08 31,23 Kommunalskatt 18,63 18,63 18,63 18,98 19,15 Landstingsskatt 12,10 12,10 12,10 12,10 12,08 Kyrkoavgift (medlemmar i svenska kyrkan) 0,69 0,69 0,69 0,69 0,66 Begravningsavgift (obligatorisk) 0,11 0,11 0,11 0,17 0,17 22 Nyckeltal och skattesats
DRIFTBUDGETENS FÖRDELNING PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Nedan redovisas var kommunens intäkter kommer ifrån och hur kostnaderna fördelar sig per verksamhetsområde. Nämndernas gemensamma kostnader för politisk ledning och administration har fördelats proportionellt till nämndernas respektive verksamhetsområde. Nettointäkter exploateringsredovisning 7,8% Utjämningssystem 10,9% Intäktsfördelning 2016: 4 956,8 mnkr Finansiella intäkter 0,5% Kommunala taxor och avgifter 18,6% Kommunalskatt 62,2% Finansiella kostnader Teknik och miljö 0,8% 9,1% Arbetsmarknadsåtgärder 2,0% Individ- och familjeomsorg 7,4% Kostnadsfördelning 2016: 4 544,6 mnkr Avskrivningar 4,5 Kommungensam verksamhet 5,3% Räddningstjänst 1,0 Barnomsorg 16,6 Grundskola 19,1% Funktionshinder 11,0% Äldreomsorg 11,6% Vuxenutbildning Gymnasieskola 7,1% 1,2% Kultur 1,4% Fritid 1,9% Driftbudgetens fördelning på verksamhetsområden 23
SAMMANSTÄLLNING DRIFT-, EXPLOATE- RINGS- OCH INVESTERINGSBUDGETAR Driftbudget Driftbudgetens nettokostnader motsvaras för de skattefinansierade verksamheterna av kommunbidrag och är den del av verksamheten som finansieras med skattemedel. Styrelse/nämnder driftbudget, tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Kommunstyrelse 293 201 48 367 244 834 Barn- och ungdomsnämnden 1 703 968 196 265 1 507 703 Kompetensnämnden 494 015 145 703 348 312 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 159 115 20 633 138 482 Socialnämnden 1 426 796 218 926 1 207 870 Familjerättsnämnden 6 211 1 742 4 469 Tekniska nämnden, skattefinansierat 265 003 134 098 130 905 Miljö- och bygglovsnämnden 27 610 16 329 11 281 Resultatregleringsanslag 20 100 0 20 100 Summa (nettokostnad=kommunbidrag) 4 396 019 782 063 3 613 956 Tekniska nämnden, Vatten och avlopp 95 179 95 179 0 Tekniska nämnden, Avfall 45 480 45 480 0 Totalt 4 536 678 922 722 3 613 956 Detaljer redovisas under Styrelse och nämnders ansvar, mål samt drift- och investeringsbudgetar. Exploateringsbudget Från och med 2016 upprättar kommunen en särskild budget för exploateringsprojekt. Exploatering definieras som iordningställande av mark för bostads- och arbetsändamål och redovisas under kommunstyrelsen. Projekten innehåller både driftredovisning (intäkter och kostnader) och investeringsredovisning (inkomster och utgifter). I driftredovisningen redovisas intäkter som avser markförsäljning och kostnader för eget arbete, konsultinsatser etcetera relaterade till markförsäljningen. Nettot av dessa två poster tillförs kommunens totala resultaträkning. I investeringsredovisningen, som ingår i kommunens totala investeringsbudget, redovisas inkomsterna avseende va-anläggningsavgifter och utgifter för infrastrukturkostnader i exploateringsområdena, framför allt gata, park och va-anläggningar. Nedan redovisas en sammanfattning av exploateringsbudgeten 2016. En mer detaljerad redovisning finns i avsnittet Exploaterings- och investeringsbudet och plan 2016-2019. 24 Sammanställning drift-, exploaterings- och investeringsbudgetar
Exploateringsbudget, tkr Budget 2016 Omsättningstillgångar/Drift Intäkter markförsäljningar 409 852 Kostnader för försäljningar -22 684 Exploateringsresultat, resultaträkning 387 168 Anläggningstillgångar/Investeringar Inkomster 79 200 Utgifter -209 136 Nettoutgifter -129 936 "Exploateringsnetto" 257 232 Investeringsbudget Av investeringsmedlen 2016 avser: Utgifter 147 mnkr gator, vägar, trafik 74 mnkr VA-nätet 74 mnkr förskolor 64 mnkr grundskolor 20 mnkr äldreboenden 11 mnkr fritidsanläggningar Inkomster 79 mnkr VA och Avfall Styrelse/nämnder investeringsbudget, tkr Utgifter Inkomster Nettoutgift Kommunstyrelse 277 136 79 200 197 936 Barn- och ungdomsnämnden 12 000 0 12 000 Kompetensnämnden 950 0 950 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 6 750 0 6 750 Socialnämnden 10 000 0 10 000 Familjerättsnämnden 50 0 50 Tekniska nämnden 302 076 0 302 076 Tekniska nämnden, fastighet 377 525 0 377 525 Summa 986 487 79 200 907 287 Detaljer redovisas under Exploaterings- och investeringsbudet och plan 2016-2019. Internräntan för år 2016 har fastställts till 3,0 procent. Sammanställning drift-, exploaterings- och investeringsbudgetar 25
Barn- och Ungdomsnämnd Ordf.Eva Ullberg (S) Barn- och ungdomsdirektör Minna Avrin Barn- och ungdomsförvaltning Revisorer Valnämnd Kompetensnämnd Ordf. Christian Bengtzelius (S) Utbildningsdirektör Annika Ramsell Kompetensförvaltning Kultur-, Demokrati- och Fritidsnämnd Ordf. Mika Metso (S) Kultur- och fritidsdirektör Torbjörn Neiman Kultur-, demokratioch fritidsförvaltning Kommunfullmäktige Ordf. Anette Lindered (S) Socialnämnd Ordf. Bengt Harju (S) Kommunstyrelse Ordf. Claes Thunblad (S) Kommunstyrelseförvaltning Kommundirektör: Christina Rapp Lundahl Socialdirektör Johan Bergman Överförmyndare Familjerättsnämnd Ordf. Inger Kindgren (C) Teknisk nämnd Ordf. Amanda Palmstierna (MP) Bygg- och miljödirektör Mikael Rångeby Socialförvaltning Bygg- och miljöförvaltning Miljö- och bygglovsnämnd Ordf. Aphram Melki (C) Budget 2016 KOMMUNENS ORGANISATION 26 Kommunens organisation
För att tydliggöra ansvar och befogenheter samt få en smidig administrativ hantering har nedanstående regler för ekonomistyrning av styrelse och nämnder utarbetats. Utifrån de centrala reglerna skall respektive nämnd besluta om styrregler för sina egna verksamheter. Inriktnings- och effektmål 1. Nämnden ansvarar för att beslutade inriktnings- och effektmål uppnås inom ramen för anvisade anslag. 2. Nämnden ansvarar för att mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resurser är kända av verksamhetsansvariga i god tid före verksamhetsårets start. Driftbudget EKONOMISTYRREGLER 3. Budgetanslaget gäller som nettoram, det vill säga kostnader minus intäkter. Nettoramen anvisas nämnd i form av ett kommunbidrag. 4. För barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, öppen hemtjänst och ledsagar/avlösarservice gäller av kommunfullmäktige fastställda priser ("peng") som inte får ändras av nämnden. 5. Om medelstilldelningen visar sig otillräcklig skall nämnden i första hand undersöka förutsättningar att disponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand - hos kommunstyrelsen - aktualisera behovet av att ändra effektmålet för verksamheten. Blir pris- och lönekostnadsutvecklingen högre än vad som kalkylerats i kommunfullmäktiges budgetbeslut, måste respektive nämnd kompensera detta genom rationaliseringar. Blir den lägre får överskottet disponeras av nämnden. Tilläggsanslag under löpande budgetår medges inte. 6. Nämnd kan öka eller minska sin budgetomslutning, så länge nettoramen hålls. 7. Budgetjusteringar görs i princip inte under året. Justeringar av teknisk karaktär inom angiven totalram kan beslutas av kommunstyrelsen och av ekonomi-direktören enligt beslut av kommunstyrelsen. Över- och underskott 8. Som huvudprincip gäller att alla över- och underskott tas med till kommande år. Över- /underskott för olika verksamheter summeras i bokslutet till ett nettobelopp för varje nämnd. Nämndens ekonomiska resultat redovisas under posten "eget kapital" i balansräkningen. Nämndens ordinarie driftbudget förändras ej. Ekonomistyrregler 27
Över-/underskott som ska tas med prövas och beslutas av kommunstyrelsen varvid hänsyn tas till om effekt- och produktionsmålen är uppfyllda. I den ekonomiska regleringen för resultatstyrda verksamheter, är utgångspunkten den rörliga kostnaden för prestationen, d.v.s. antal elever, barn etcetera. För verksamheterna grundskola och gymnasieskola samt SFI (svenska för invandrare) och grundläggande vuxenutbildning innebär detta att överskott p.g.a. färre elever än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Underskott p.g.a. att antalet elever blev fler än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut kompenseras i bokslut. För övriga resultatstyrda verksamheter gäller att överskott p.g.a. färre barn, vårdtagare etcetera än vad som beräknades i kommunfullmäktiges budgetbeslut skall återredovisas. Om antalet barn, vårdtagare etcetera blir fler än i kommunfullmäktiges budgetbeslut gäller ekonomistyrregel nr 5. 9. Underskott, d.v.s. ett negativt eget kapital, skall regleras och det redovisade egna kapitalet återställas senast tre år efter att underskottet uppstått. Om det finns särskilda skäl kan kommunstyrelsen besluta att en sådan reglering inte skall göras eller göras under en längre tidsperiod. 10. Disponering av eget kapital (tidigare överskott) bör vara budgeterat och främst avse utvecklingskostnader och omställningskostnader. erad disposition skall redovisas i budget och verksamhetsplan, delårsrapporter och bokslut. 11. Nämnd får upprätta internt regelverk för enheternas resultatöverföring där hänsyn tas till enheternas samlade förmåga att hantera nämndens totala över-/underskott. Investeringsbudget En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar som har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en total kostnad på minst 40 000 kronor. 12. Anslagsbindningen för investeringsbudgeten är på projektnivå. 13. Kommunstyrelsen kan omdisponera investeringsmedel mellan projekt och nämnder. Inom investeringsbudgeten sker också ombudgeteringar från kommun-styrelsens och dess arbetsutskotts förfogandeanslag till berörda nämnder. 14. Inga anslag ges för kapitalkostnader, utan dessa måste rymmas inom erhållen driftbudget. Undantag görs för särskilda investeringsobjekt inom fastighets- och infrastrukturområden, där kapitalkostnadsanslag beviljas då det i dessa fall saknas en naturlig bärare av kapitalkostnaden. 15. Överföring av investeringsanslag mellan åren sker genom beslut om ombudgetering per projekt i samband med att bokslutet behandlas. 28 Ekonomistyrregler
Uppföljning och rapportering 16. Nämnden ansvarar för att verksamhetens mål, omfattning, kvalitet och ekonomiska resultat följs upp regelbundet. Nämnderna ansvarar för att budgeten inte överskrids och att regelbundna budget- och verksamhets-uppföljningar genomförs. 17. Befarade budgetavvikelser med mer än 4 mnkr skall omgående anmälas till kommunstyrelsen. 18. Två centrala budget- och verksamhetsuppföljningar skall genomföras under året (per april och per augusti månads utfall). Delårsrapport till kommunfullmäktige upprättas per augusti månads uppföljning. Ekonomistyrregler 29
KOMMUNGEMENSAMMA MÅL OCH ÅTAGANDEN Kommunen har fyra kommungemensamma inriktningsmål, med rubrikerna Framtida tillväxt, Kvalitativ välfärd, Miljö- och klimat och Demokrati, öppenhet och trygghet. De kommungemensamma inriktningsmålen är styrande för nämndernas mål, på så vis att nämnderna har formulerat mål som visar hur respektive nämnd kan bidra till uppfyllelsen av de kommungemensamma målen, utifrån sitt verksamhetsområde. Utöver kravet att nämndernas mål ska härledas ur inriktningsmålen, gäller att de ska vara effektmål och utgå från ett brukarperspektiv. Det innebär att de ska ta fasta på de önskade effekterna för dem verksamheten är till för. Effektmålen beskriver därmed vad som ska uppnås, snarare än vad som ska göras. Effektmålen ska vara mät-/uppföljningsbara, i vissa fall används flera olika resultatmått för att beskriva uppfyllelsen av ett och samma effektmål. Effektmålen redovisas under respektive nämnds avsnitt. Till de kommungemensamma inriktningsmålen har även indikatorer utarbetats. Dessa ska användas för att läsa av om den övergripande utvecklingen går i rätt riktning. Indikatorerna kan därmed beskrivas som informationsmått. De kommungemensamma inriktningsmålen och indikatorerna som kopplats till vart och ett av dem framgår nedan. Framtida tillväxt Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden, behov och livssituationer. Arbetslösheten bland järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Järfällas skattekraftsutveckling, relativt länet. Järfällabornas syn på kommunen som plats att bo och leva på. Inflyttning till Järfälla, relativt länsgenomsnittet. Antal påbörjade bostäder Antal färdigställda bostäder Andel arbetslösa Järfällabor. Sammanställning och analys av statistik, inhämtas från SCB. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (Nöjd Region Index i SCB:s medborgarundersökning.) Migrationsstatistik över flyttningar mellan kommunerna i länet, samt nettoinflyttningar till Järfälla jämfört med medianen i Stockholms län. Uppgifter inhämtas från Bygglov, som rapporterar till SCB. Uppgifter inhämtas från Bygglov, som rapporterar till SCB. Sammanställning och analys av statistik, inhämtas från arbetsförmedlingen. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. 30 Kommungemensamma mål och åtaganden
Antal arbetstillfällen i kommunen. (Dagbefolkning) Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service till företagen. Antal nya företag per 1000 inv. Länsbornas syn på om Järfälla är en attraktiv kommun att besöka. Budget 2016 Sammanställning och analys av statistik från SCB. Undersökning riktad till företagarna i kommunen, SKL:s Insikten alt. SBA:s mätning, genererar Nöjd-Kund-Index. Nyföretagarcentrums Företagsbarometer, hämtar in uppgifter om nyregistrerade företag från Bolagsverket. Årlig kännedomsmätning riktad till invånare i Stockholms län. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Kvalitativ välfärd Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Andel järfällabor som är nöjda med hur kommunen sköter sina olika verksamheter. Andel järfällabor som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (SCB:s Medborgarundersökning) Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (SCB:s Medborgarundersökning) Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Järfälla har sedan ett antal år god ekonomisk hushållning som mål. Sedan år 2005 finns detta även inskrivet som ett krav i kommunallagen. Samtliga effektmål härledda ur inriktningsmålet om kvalitativ välfärd, såväl nämndernas som kommunstyrelsens, har bäring på god ekonomisk hushållning. I avsnittet som beskriver kommunstyrelsens mål finns även kommunens finansiella mål beskrivet. Nämnderna ska enligt anvisningarna till Mål & budget även ange nyckeltal med bäring på kvalitet och effektivitet. Miljö och klimat Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Andel järfällabor som besväras av trafikbuller i sin bostad. Årlig enkätundersökning riktad till järfällaborna. (SCB:s Medborgarundersökning.) Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Kommungemensamma mål och åtaganden 31
Koldioxidutsläpp (ton per kommuninvånare) Bedömd vattenstatus i kommunens sjöar och vattendrag. Andel ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter Andel kommunala enheter som har guldnivå inom miljödiplomeringen Budget 2016 Sammanställning och analys av statistik, inhämtas från Länsstyrelsens Nationella emissonsdatabas. Sammanvägd analys av vattenstatus utifrån miljöövervakning. (Vattenmätningar genomförs med olika intervall av flertal aktörer.) Intern mätning, del av undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet. Intern mätning. (Uppgifter inhämtas från Miljö och hälsa.) Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Demokrati, öppenhet och trygghet Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kultur- och fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet. Indikatorer Uppföljningsmetod Redovisningsform Skattning av hur väl kommunen möjliggör för järfällaborna att delta i kommunens utveckling. Järfällabornas syn vilken insyn och inflytande de har över kommunens verksamhet. Egen undersökning. Mätning inom ramen för Kommunens Kvalitet i Korthet. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (Nöjd Inflytande Index, i SCB:s Medborgarundersökning) Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Järfällabornas upplevelse av trygghet och säkerhet i kommunen. Andel röstberättigade som röstade i senaste kommunrespektive EU-valet. Årlig enkätundersökning riktad till Järfällaborna. (Trygghetsindex, i SCB:s Medborgarundersökning) Uppgifter inhämtas från Valmyndigheten. Delårsrapport och verksamhetsberättelse. Delårsrapport och verksamhetsberättelse 32 Kommungemensamma mål och åtaganden
Kommungemensamt åtagande om tillgänglighet och bemötande En del i Järfällas kvalitetsstyrning innebär att åtaganden, det vill säga preciseringar av tjänsternas innehåll, ska tas fram för fastställande i samband med budget. Kommunstyrelsen ansvarar för det kommungemensamma åtagandet om tillgänglighet och bemötande. Åtagandet handlar om att alla verksamheter som kommunen svarar för ska ha ett öppet och tillgängligt arbetssätt och är oförändrat jämfört med förutvarande år: Järfälla kommun har ett öppet och samarbetande arbetssätt och verkar för att kommunens invånare ska känna ansvar och delaktighet. Därför är det lätt att ta del av förslag och beslut i den kommunala beslutsprocessen. Det är också lätt att kontakta en politiker eller en tjänsteman om du vill lämna synpunkter eller diskutera någon del av kommunens verksamhet. På kommunens webbplats kan du ta del av beslutsunderlag samtidigt som politikerna får dem. Där kan du också läsa snabbreferat från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna senast två dagar efter sammanträdet. När du kontaktar kommunen under kontorstid får du tala med någon som kan ta emot ditt ärende. Om vi inte kan ge besked direkt så återkommer vi så snart vi kan, dock senast inom två arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggningstid, får du besked om vem som handlägger ärendet. När du kontaktar någon av kommunens anställda blir du bemött med respekt och lyhördhet. Kommungemensamma mål och åtaganden 33