-rapport Nr 840 2012 Eko(logiska) val med mervärden en prioritering av ekologiska livsmedel för offentlig sektor Delrapport Britta Florén Veronica Sund Magdalena Wallman April 2012
Projektinformation Projekt påbörjat April 2011 Granskad av Ulf Sonesson Projektledare Britta Florén Projektgrupp Veronica Sund, Magdalena Wallman, Berit Mattsson, Västra Götalandsregionen Rosa Falck, Härryda kommun Christina Linnerhag, Göteborgs Stad Distributionslista Distribution genom Västra Götalandsregionen samt genom s biblioteksservice Nyckelord Ekologiskt, miljöpåverkan, toxicitet, klimatpåverkan, råvaror, ingredienser, livsmedel 2 (15)
INNEHÅLL PROJEKTINFORMATION... 2 BAKGRUND... 4 MÅL... 5 PROJEKTUPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE... 5 ALLMÄNT... 5 ARBETSGÅNG... 5 AVGRÄNSNINGAR... 6 RESULTAT... 7 DATAKÄLLOR/REFERENSER... 13 SR 840 ISBN 978-91-7290-310-4 3 (15)
Bakgrund Projektet innehåller tre separata delar som tillsammans ska förenkla arbetet med att uppnå målet med mer miljöanpassade måltider inom offentlig sektor. A: Eko(logiska) val med mervärden En prioritering av ekologiska livsmedel för offentlig sektor En topplista med 15 ekologiska produkter kommer att tas fram utifrån att uppnå största möjliga miljönytta till lägsta möjliga merkostnad. För att uppnå målet med 25 % ekologiskt krävs det att försöka hitta stora volymprodukter inom offentlig sektor som också finns att erhålla med säkra leveranser under året. Arbetet bygger på att information om priser och tillgång kan erhållas av grossistleverantör. B: Lathund för klimatsmart måltidsplanering Projektet ska ta fram ett användbart verktyg (lathund) där ansvariga lättare kan hitta klimatanpassade alternativ och även varningsflaggor för produkter som bör undvikas. För att få det så användarvänligt som möjligt är det önskvärt att informationen är uppdelat på olika delbranscher som kött, fisk, grönsaker etc. Det är ofta inom en viss produktgrupp av livsmedel som man står inför ett val och har möjlighet att påverka en måltids klimatpåverkan. C: Klimatpåverkan från skolmåltider vilka råvaruval har betydelse? Målet är att beräkna klimatpåverkan av 8 typiska skolmåltidstallrikar. Valet av måltider och ingredienser ska tas fram med hjälp av kostsamordnare och ska spegla en bredd av olika typer av livsmedel samt visa på vikten av att olika livsmedelsråvaror ger olika bidrag till klimatpåverkan. För varje måltid kommer dessutom en alternativ liknande rätt att undersökas där en eller flera råvaror har bytts ut från huvudrätten med syfte att minska klimatpåverkan. De olika delarna i projektet bygger på befintliga behov och delresultaten kompletterar varandra väl vid en senare användning. Projektet är till hälften finansierat av Västra Götalandsregionen och till andra hälften av Jordbruksverkets satsning Matlandet Sverige. Bakgrunden till denna del av projektet handlar om de strategier som finns inom Västra Götalandsregionen för att bidra till en hållbar produktion och konsumtion genom att ställa miljökrav vid upphandling och inköp av livsmedel. Västra Götalandsregionen och ett 30-tal kommuner har slutit en överenskommelse om att göra klimatsmarta inköpsbeslut. Arbetsgruppen för Klimatsmarta inköp av livsmedel har konstaterat att det finns behov av beslutsstöd för val av miljö- och klimatsmarta livsmedel. Resultatet från projektet ska kunna användas för att förenkla dessa val. Offentlig sektor har ett nationellt mål att uppnå 25 % ekologiska livsmedel (mätt som andel av livsmedelsbudget) till år 2013. Kommuner och landsting har ofta egna politiska mål för andelen ekologiska livsmedel och nivåerna för de olika organisationerna följs årligen upp av Ekomatscentrum i Sigtuna. Västra Götalandsregionen ser ett behov av ett verktyg i form av en topplista för att välja rätt ekologiska produkter. Topplistan ska hjälpa mottagarna att uppnå den största miljönyttan genom att välja ekologiska produkter som finns tillgängliga i tillräckliga volymer, där merkostnaden inte är alltför stor samt där motiven och miljönyttan för ekologiskt är starka. Med miljönytta avses här att miljöpåverkan för det ekologiska alternativet ska vara lägre inom ett bredare spektra av miljöeffekter som exempelvis övergödning, klimatpåverkan, toxicitet och
energianvändning. Behovet är att hitta femton produkter att köpa in som ekologiskt och därigenom på sikt uppnå att det nationella ekologiska målet på 25 % kan uppnås. Mål Projektets mål är att ta fram en topplista med 15 ekologiska produkter utifrån att uppnå största möjliga miljönytta till lägsta möjliga merkostnad. För att uppnå målet med 25 % ekologiskt krävs det att försöka hitta stora volymprodukter inom offentlig sektor som också finns att erhålla med säkra leveranser året runt. Projektupplägg och genomförande Allmänt Projektet handlar om att väga samman och prioritera val av ekologiska livsmedelsprodukter utifrån följande aspekter: Miljönytta, vissa livsmedel lämpar sig bättre i ekologisk produktion än andra och det är angeläget att hitta produkter som ger största möjliga nytta för miljön. Volym, för att nå upp till 25 %-målet är det viktigt att välja produkter som används i stora volymer. Tillgång, en jämn och säker tillgång av ekologiska produkter på marknaden är ett krav för en kontinuerlig användning. Pris, ekologiska livsmedel har oftast ett högre pris som är kopplat till de merkostnader som ekologisk produktion har, men som också kan ses som ett högre pris för det mervärde som produkten ger kunden. Det är önskvärt att hitta produkter där merkostnaden är liten. Arbetsgång För att inte missa stora volymprodukter har ett drygt 20-tal potentiella ekologiska produkter valts ut med utgångspunkt från statistik sorterad på inköpta volymer av livsmedelsprodukter under 2011 från Göteborgs Stad. Produkterna som valts ut är (förutom att de är viktiga volymprodukter) livsmedel där ekologisk produktion ger miljöfördelar. Denna bruttolista med ett drygt 20-tal potentiella ekolivsmedel har därefter legat till grund för ytterligare urvalskriterier. Miljönyttan i urvalsprocessen har diskuterats på expertgruppsmöten inom. Förutom projektgruppen på som består av Magdalena Wallman, Veronica Sund och Britta Florén har även Maria Berglund, Christel Cederberg samt Ulf Sonesson på deltagit i diskussionerna/bedömningarna. Under projektets gång har en dialog förts med Servera gällande hur marknaden ser ut (tillgången) för de olika potentiella ekoprodukterna. Där har en ytterligare prioritering av produkter formats. När det gäller merkostnaden för ekologiska livsmedel har det blivit tydligt att priserna varierar kraftigt mellan olika avtal och att de heller inte är jämförbara med de priser som ligger utanför avtal. Göteborgs Stads, Malmö Stads och Västra Götalandsregionens prisuppgifter (inom sina respektive avtal) ligger till grund för den procentuella merkostnaden för ekologiskt jämfört med motsvarande konventionella alternativ.
Merkostnaden har beräknats som ett medelvärde så långt det varit möjligt. Det finns exempel där likvärdiga alternativ inte funnits för båda systemen eller där bara ekologiskt funnits inom avtal. tackar särskilt Malmö Stad som har lång erfarenhet av arbete med ekologiska livsmedel och som varit ett diskussionsstöd inom projektet. När det gäller att inkludera merkostnaden så handlar det inte bara om den procentuella merkostnaden utan även om vilken nivå som kg-priset ligger på samt hur stora volymer som produkten köps in i. Detta för att få en bild över kostnaden som en total övergång till ekologiskt skulle medföra, för att kunna jämföra produkterna sinsemellan. Produkterna har även prioriterats med prisbilden som bas, jämte miljönytta och volym. Med hjälp av befintliga kunskapskällor har därefter fördjupat sig i produkternas miljönytta och dess motiv. För flera av produkterna finns tyvärr inte tillräcklig bakgrundslitteratur i form av jämförbara livscykelanalyser mellan ekologiska och konventionella system utan mycket av motiveringen är baserad på erfarenhet och expertdialog med bl.a. regler för ekologisk produktion och skördestatistik som grund. Många av miljömotiven för de ekologiska livsmedlen är återkommande för flertalet produkter. Trots risk för upprepning har valt att presentera miljömotiven på produktnivå då man i vissa fall är intresserad av en enskild produkt och lätt vill komma åt relevanta motiv för att välja just den varan ekologiskt. Slutligen har dessa parametrar vägts samman till att ge en total bild och prioritering av vilka ekologiska produkter som rekommenderas ur ett helhetsperspektiv. För de flesta av livsmedlen är det en aspekt (eller två) som fallit ut som extra viktig i prioriteringsprocessen, den/dessa åskådliggörs i listan. Sammanvägningen är en subjektiv bedömning som inkluderar värdering av olika aspekter, dock har kunskap om livsmedelsproduktionens betydelse för olika miljöpåverkanskategorier vägts in. Avgränsningar Bedömningen är gjord efter parametrar som pris och marknadstillgång. Dessa förändras med tiden vilket gör att prioriteringen är en sammanvägd bild av nuläget. I detta projekt hade det varit önskvärt att det funnits fler studier av jämförande karaktär (exempelvis livscykelanalyser) som visar på de miljömässiga skillnaderna mellan ekologiska och konventionella produkter. Rangordningen på listan är framtagen efter kriterierna marknadstillgång, pris och miljönytta genom en experttolkning av (se tidigare presenterade personer) med insyn i fördelar och nackdelar med ekologisk jordbruksproduktion. Prioriteringen bör inte tolkas som absolut, men ger en indikation/ riktlinje om vilka produkter som är viktiga.
Resultat Listan av ekologiska produkter är en sammanvägd prioritering baserade på produkters volym, pris (merkostnad), tillgång och miljönytta. Numreringen i kolumnen till vänster visar på rangordningen av produkterna. 1 Produkt Miljöargument Starkaste motiv för prioritering Sej, sill, hoki, torsk 2 Banan Miljömärkt fisk garanterar att man har eller är på väg mot en god beståndsstatus för fisken. När det finns gott om fisk krävs mindre ansträngning i form av tid till sjöss och därmed bränsle för att fånga fisken, vilket gör att biologiskt hållbart fiske ofta har en relativt låg klimatpåverkan. KRAV och MSC tar förutom beståndet också hänsyn till fiskemetodens effekter på omgivande ekosystem (bifångst, skador på växter och djur och bottenpåverkan). Konventionella bananer är kraftigt besprutade, vilket ger negativa effekter på både miljö och hälsa lokalt vid bananplantagen. Liten merkostnad för ekologisk fisk. I vissa fall är den miljömärkta fisken till och med ett billigare val. Miljönytta garanti för att fisken kommer från hållbara bestånd Miljönyttan. Starka motiv att förbättra den lokala påverkan på miljö och hälsa vid odlingen.
3 Kaffe Konventionella kaffebönor är kraftigt besprutade, vilket ger negativa effekter på både miljö och hälsa lokalt vid kaffeplantagen. Miljönyttan. Starka motiv att förbättra den lokala påverkan på miljö och hälsa vid odlingen. 4 Mjölk Ekologisk och konventionell mjölk har ett likartat klimatavtryck. Energianvändningen är ofta något lägre för ekologisk mjölkproduktion. För ekologisk mjölkproduktion krävs ekologiskt foder, vilket innebär foder odlat utan kemiska bekämpningsmedel. Detta bidrar till att mindre bekämpningsmedel sprids i miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Både ekologiska och konventionella mjölkkor äter en hel del soja. Konventionella sojabönor är kraftigt besprutade, vilket ger negativa effekter på både miljö och hälsa lokalt vid sojaodlingarna. Stor miljönytta Stora volymer vilket innebär många hektar mark med ekologisk foderproduktion. Liten merkostnad per liter. 5 Fil & yoghurt Ekologiska mjölkgårdar har generellt färre djur per hektar, vilket minskar risken för stor ansamling av växtnäring på en liten yta. I ekologisk djurhållning krävs att minst hälften av fodret odlats på den egna gården eller i närområdet. Detta bidrar till att behålla både växtodling och djurhållning inom samma område, vilket underlättar hushållning med växtnäringen. En stor andel av fodret till ekologiska korna måste utgöras av gräs, klöver eller annat så kallat grovfoder. Grovfoder är generellt klimatsmart foder. Odling av gräs och klöver bidrar till bördighet och biologisk mångfald.
Ekologisk produktion av spannmål ger utsläpp av växthusgaser på samma nivå som konventionell odling, eller lägre. Den främsta orsaken till lägre utsläpp är att man inte använder mineralgödsel inom ekologisk växtodling. Havregryn: Liten merkostnad tillsammans med stor miljönytta. 6 7 Havregryn Vetemjöl Att kemiska bekämpningsmedel inte används på ekologiska spannmålsåkrar bidrar till att mindre bekämpningsmedel i sprids miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Inom ekologisk odling används främst stallgödsel för växtnäringsförsörjning. Det innebär att det ändliga växtnäringsämnet fosfor sparas. Vetemjöl: Stora volymer tillsammans med stor miljönytta. Se mjölk, ägg och vetemjöl. 8 Pannkaka Se mjölk, ägg och vetemjöl. 9 10 Morötter Vitkål Inom ekologisk växtodling används inte mineralgödsel, vilket bidrar till lägre utsläpp av växthusgaser. Det finns ett fåtal bekämpningsmedel som är tillåtna i ekologisk produktion, och de används främst i odling av frukt och grönsaker. Restriktionerna kring kemiska bekämpningsmedel bidrar till att mindre bekämpningsmedel sprids i miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Positivt med ekologiska sammansatta livsmedel som driver på utvecklingen av flera råvaror parallellt. Stor miljönytta tillsammans med liten total merkostnad (då kg-priset ligger lågt i jämförelse med många andra produkter) Inom ekologisk odling används främst stallgödsel för växtnäringsförsörjning. Det innebär att det ändliga växtnäringsämnet fosfor sparas.
11 Grädde & crème fraiche Ekologisk och konventionell grädde och crème fraiche har ett likartat klimatavtryck. Energianvändningen är ofta något lägre för ekologiska mjölkprodukter. För ekologisk mjölkproduktion krävs ekologiskt foder, vilket innebär foder odlat utan kemiska bekämpningsmedel. Detta bidrar till att mindre bekämpningsmedel sprids i miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Både ekologiska och konventionella mjölkkor äter en hel del soja. Konventionella sojabönor är kraftigt besprutade, vilket ger negativa effekter på både miljö och hälsa lokalt vid sojaodlingarna. Ekologiska mjölkgårdar har generellt färre djur per hektar, vilket minskar risken för stor ansamling av växtnäring på en liten yta. I ekologisk djurhållning krävs att minst hälften av fodret odlats på den egna gården eller i närområdet. Detta bidrar till att behålla både växtodling och djurhållning inom samma område, vilket underlättar hushållning med växtnäringen. Stor miljönytta Stora volymer vilket innebär många hektar mark med ekologisk foderproduktion. Liten merkostnad per liter. 12 Ägg En stor andel av fodret till ekologiska korna måste utgöras av gräs, klöver eller annat så kallat grovfoder. Grovfoder är generellt klimatsmart foder. Odling av gräs och klöver bidrar till bördighet och biologisk mångfald. I ekologisk äggproduktion används ekologiskt foder, vilket innebär foder odlat utan kemiska bekämpningsmedel. Det gynnar den biologiska mångfalden. Både ekologiska och konventionella värphöns äter mycket importerad soja. Konventionellt odlad soja är kraftigt besprutad, vilket är negativt för både miljön och hälsan lokalt vid sojaodlingarna. I ekologisk äggproduktion ska minst hälften av fodret odlas på den egna gården eller på en närliggande ekologisk gård. Detta bidrar till att behålla Stor volym tillsammans med stor miljönytta, i synnerhet när det gäller foderproduktionen. Pådrivningen av ekologisk sojaproduktion är särskilt motiverad.
växtodling och djurhållning inom samma region, vilket underlättar hushållning med näringsämnen. Ekologiska nötköttsgårdar har generellt färre djur per ytenhet än konventionella gårdar, vilket minskar risken för stor ansamling av växtnäring på en begränsad yta och de negativa miljöeffekter som det kan leda till. Vid ekologisk djurhållning ska minst hälften av fodret odlas på den egna gården eller i närområdet. Detta bidrar till att behålla växtodling och djurhållning inom samma region, vilket underlättar hushållning med växtnäringen. Stor volym tillsammans med stor miljönytta. 13 Nötkött I ekologisk nötköttsproduktion används ekologiskt foder, vilket innebär foder odlat utan kemiska bekämpningsmedel. Detta bidrar till att mindre bekämpningsmedel sprids i miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. En stor andel av fodret i ekologisk nötköttsproduktion måste utgöras av gräs, klöver eller annat så kallat grovfoder. Grovfoder är generellt ett klimatsmart foder. Odling av gräs och klöver bidrar till ökad bördighet och biologisk mångfald genom inslag av blommande växter. Ekologisk produktion av spannmål ger utsläpp av växthusgaser på samma nivå som konventionell odling, eller lägre. Den främsta orsaken till lägre utsläpp är att man inte använder mineralgödsel inom ekologisk växtodling. Stora volymer tillsammans med stor miljönytta. 14 Pasta Att kemiska bekämpningsmedel inte används på ekologiska spannmålsåkrar bidrar till att mindre bekämpningsmedel i sprids miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Inom ekologisk odling används främst stallgödsel för växtnäringsförsörjning. Det innebär att det ändliga växtnäringsämnet fosfor sparas.
15 Köttbullar/ korv För ekologiska grisar och nötkreatur krävs ekologiskt foder, vilket bl.a. innebär foder odlat utan kemiska bekämpningsmedel. Detta bidrar till att mindre bekämpningsmedel sprids i miljön, vilket gynnar biologisk mångfald. Både ekologiska och konventionella grisar äter en hel del importerad soja. Konventionellt odlad soja är kraftigt besprutad, vilket ger negativa effekter på både miljö och hälsa lokalt vid sojaodlingarna. I ekologisk djurhållning krävs att minst hälften av fodret odlas på den egna gården eller på en närliggande ekologisk gård. Detta bidrar till att behålla växtodling och djurhållning inom samma region, vilket underlättar hushållning med näringsämnen. Stor volym tillsammans med stor miljönytta. Positivt med ekologiska sammansatta livsmedel som driver på utvecklingen av flera råvaror parallellt. Pådrivningen av ekologisk soja är särskilt motiverad.
Datakällor/Referenser Andersson Gunilla, Malmö Stad, personligt meddelande Barber, A. 2010. On-farm Greenhouse Gas Emissions from 23 Surveyed Organic and Conventional NZ Dairy Farms. AgriLINK NZ. Council Regulation (EC) No 834/2007 of 28 June 2007 on organic production and labelling of organic products and repealing Regulation (EEC) No 2092/91 (OJ L 189, 20.7.2007, p.1) ändrad genom Council Regulation (EC) No 967/2008 of 29 September 2008 amending Regulation (EC) No 834/2007 on organic production and labelling of organic products Commission Regulation (EC) No 889/2008 of 5 September 2008 laying down detailed rules for the implementation of Council Regulation (EC) No 834/2007 on organic production and labelling of organic products with regard to organic production, labelling and control (OJ L 250, 18.9.2008, p.1) Cederberg, C. & Flysjö, A. 2004. Life-cycle inventory of 23 dairy farms in south-western Sweden. report no. 728. - The Swedish Institute for Food and Biotechnology. Cederberg, C., Flysjö, A. & Ericson, L. 2007. Livscykelanalys (LCA) av norrländsk mjölkproduktion. -report no. 761. - The Swedish Institute for Food and Biotechnology. Cederberg, C., Sonesson, U., Henriksson, M., Sund, V. & Davis, J. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. -report no. 793. - Institutet för Livsmedel och Bioteknik. Cederberg, C., Wallman, M., Berglund, M. & Gustavsson, J. 2011. Klimatavtryck av ekologiska jordbruksprodukter. Rapport 830. - Institutet för Livsmedel och Bioteknik. Göteborgs Stads Upphandlingsbolag, Statistik over inköpta livsmedel inom Göteborgs Stad. Isaksson Ulla-Britta, Servera, personligt meddelande Jordbruksverket. 2010. Jordbruksverkets vägledning till EU:s regler om ekologisk mjölk- och nötköttsproduktion. Enheten för häst, fjäderfä och vilt. 11 januari 2010. Jordbruksverket. 2011. Jordbruksverkets vägledning till EU:s regler om ekologisk grisproduktion. Enheten för häst, fjäderfä och vilt. 11 januari 2010. Jordbruksverket. 2011. Jordbruksverkets vägledning till EU:s regler om ekologisk ägg- och matfågelproduktion. Enheten för häst, fjäderfä och vilt. 11 november 2011. Kristensen, T., Mogensen, L., Knudsen, M. T. & Hermansen, J. E. 2011. Effect of production system and farming strategy on greenhouse gas emissions from commercial dairy farms in a life cycle approach. Livestock Science, In Press, Corrected Proof. Meyer, D. & Cederberg, C. 2010. Pesticide use and glyphosate resistant weeds - a case study of Brazilian soybean production. Rapport 809. - Institutet för Livsmedel och Bioteknik. Food Database, kontakt Britta Florén, Thomassen, M. A., van Calker, K. J., Smits, M. C. J., Iepema, G. L. & de Boer, I. J. M. 2008. Life cycle assessment of conventional and organic milk production in the Netherlands. Agricultural Systems, 96, 1-3, 95-107. Van der Werf, H. M. G., Kanyarushoki, C. & Corson, M. S. 2009. An operational method for the evaluation of resource use and environmental impacts of dairy farms by life cycle assessment. Journal of Environmental Management, 90, 11, 3643-3652.
Huvudkontor/Head Office:, Box 5401, SE-402 29 Göteborg, Sweden. Telephone: +46 (0)10 516 66 00, fax: +46 (0)31 83 37 82. Regionkontor/Regional Offices:, Ideon, SE-223 70 Lund, Sweden. Telephone: +46 (0)10 516 66 00., Forslunda 1, SE-905 91 Umeå, Sweden. Telephone: +46 (0)10 516 66 00., c/o Almi, Box 1224, SE-581 12 Linköping, Sweden. Telephone: +46 (0)10 516 66 00. www.sik.se