Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Relevanta dokument
Mentaliseringsutveckling och lärande Vad kan vi lära av döva barns situation

Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.


Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt

Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen?

Rapport till Hörselforskningsfonden. Redovisning av anslag B 2007/03. Mentaliseringsförmåga hos barn med tidiga Cochleära implantat.

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Har ni CODA i er verksamhet?

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK. Redskap och metoder. ä ö ä. ö ä å å

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen.

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Reflektivitetens betydelse och stödjandet

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens

VAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK?

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner

Manus till presentationen Auditory Verbal Therapy (AVT) - Föräldrahandledning med fokus på empowerment.och talspråksutveckling via lyssnande

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Vad är då Taktil språklighet?

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad

Lek & kommunikation - bästa kompisar

Om autism information för föräldrar

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige

enspr k h tec Barn oc

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

ALTERNATIV TILL JAG HAR NÅGOT ATT SÄGA! TALSPRÅKSKOMMUNIKATION

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

2

Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Om autism information för föräldrar

Att använda Bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 3 i specialskolan

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

Barns teckenspråk, 7,5 hp LIT220; Delkurs 4

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Autismspektrumtillstånd

MST Vetenskapsteori och etik

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

P.E.A.C.H Parents` Evaluation of Aural/Oral Performance of Children

Skol-BIM Hvordan kan skolen oppdage og støtte barn i rusfamilier?

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Sociala berättelser och seriesamtal

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

Språkutveckling och förskolans kärnämnen. Vår bakgrund. Föreläsningens upplägg. Bokens upplägg

Skol-BIM. Shit, den här människan bryr sig om mig

Kroppens roll för tänkandet, samt barns kognitiva och kommunikativa utveckling

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Om intellektuell funktionsnedsättning

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Kommunikation.

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion

Att verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Platon - om lärande och lek

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Hälsobesök 18 månader

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Autism en introduktion

Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser

Kommunikationens krockkuddar i vården. Mirella Forsberg Ahlcrona.

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Gustaf Gredebäck. Professor i utvecklingspsykologi, Uppsala universitet

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Transkript:

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet Carin.Roos@kau.se

Tre delar 1. Grunden för språklärande 2. Grunden för visuellt orienterad interaktion 3. Vad kan vi lära av döva familjer som modeller för tidig interaktion? Carin.Roos@kau.se

Samspel och interaktion är inte bara språk! Det räcker inte att barnet passivt möter språk för att språkande ska komma igång! Carin.Roos@kau.se

Wittgenstein Mitt språks gränser betyder min världs gränser. (s. 101, Tractatus logico-philosophicus, 1992)

Berger & Luckman För att man skall kunna förstå vardagslivets verklighet, måste man alltså förstå språket. (s.51, Kunskapssociologi, 1966)

Grunden för att kunna utveckla språk är mentaliseringsförmåga och förmåga till intersubjektivitet

Mentaliseringsförmåga Förmågan att uttrycka och förstå andras intentioner och föreställningar, och att agera utifrån det

Vad använder vi det till? 1. Att kunna förklara och förutsäga beteende 2. Att tolka kommunikation: Kommunikativ intention Lyssnarens behov av information

Vad använder vi det till? 3. Annat: Luras/ljuga/skoja Empati 4. Förstå och tolka text 5. Omsätta kunskap i praktiken

Intersubjektivitet Intersubjektivitet innebär Känsla av - delat engagemang - delad uppmärksamhet - delad erfarenhet

Maternal-Mind-Mindedness, MMM (Elisabeth Meins) När föräldrar har förmåga till intersubjektivitet kan de förundras och tro på sina barns mentala kapacitet vilket gör att de talar till sina barn på ett visst sätt: https://www.youtube.com/watch?v=bt077tougda

Forskning kring mentaliseringsförmåga, Intersubjektivitet och MMM Start: hörande barn till hörande föräldrar har åldersadekvat utveckling om barnet lever i en bra miljö Barn inom autismspektrumtillstånd Barn med Cerebral Pares Döva barn till hörande föräldrar Döva barn till döva föräldrar

Orsak A Föräldrar sätter etiketter på barns inre mentala upplevelser vilket utvecklar mentaliseringsförmåga: Du vill Nu tror du att jag Du tycker inte om Du tänker på Orsak B Sker redan under barnens första 6 månader Orsak C Barnen är mycket mer kompetenta språkligt än vi hittills trott. Döva barn visar vägen.

Vi är skapade att samspela Ett teckenspråkigt exempel https://www.facebook.com/edilson.nunes.9634/ videos/1627581097481268/

Den grundläggande slutsatsen Delad gemensam uppmärksamhet är nödvändigt för intersubjektivitet, som är nödvändigt för utveckling av mentaliseringsförmåga, och för språklig utveckling, och för lärande.

Så vad kan vi då lära av döva familjer? Döva föräldrar vet hur de ska agera för att få och behålla sina spädbarns uppmärksamhet och Även mycket små barn härmar sina föräldrars visuella strategier för att få och behålla föräldrarnas uppmärksamhet

Föräldrars visuella strategier (Loots & Devisé, 2003,2005) Tapping Flytta barnet så det kan se Flytta barnets huvud så det kan se Känna av ljudande taktilt Kramas, kittlas, berör barnens armar eller ben Tecknar taktilt Förflyttar sig själv in i barnets synfält Väntar in ögonkontakt innan man startar att teckna

Ytterligare fynd Skakar försiktigt barnet SE-PÅ-MIG Förflyttar tecken till föremål/person Perifert tecknande utan att kräva, eller vänta in barnets ögonkontakt 1. För att få barnets uppmärksamhet 2. För att behålla barnets uppmärksamhet

Ytterligare fynd - barnens beteende 1. Tapping 2. Placerar handen och rör hand eller kropp 3. Håller föremål i förälderns synfält 4. Perifert tecknande 5. Väntar in förälderns ögonkontakt

Ytterligare fynd - barnens beteende 1. Tapping 2. Placerar handen och rör hand eller kropp 3. Håller föremål i förälderns synfält 4. Perifert tecknande 5. Väntar in förälderns ögonkontakt

Så vad kan vi lära av detta? Visuellt orienterat samspel 1. barn förstår mer än vad du tror om du ger det möjlighet 2. barn registrerar också det som händer i sitt perifera synfält 3. vi kan använda döva föräldrars visuella strategier för samspel 4. vi kan förutsätta att barnet är med och vill samspela

Modell för tidig intervention Visuellt baserat samspel Visuella strategier Mimik Gester Rörelse, placering Teckenspråk Talspråk Med barnet i centrum Att vara uppmärksam på barnets uttryck Att sätta ord/ tecken på det barnet intresserar sig för

Organisation för tidig intervention Psykologiskt stöd Audionom, hörselscreening Psykolog, psyko-socialt stöd Pedagogiskt stöd specialpedagog teckenspråkslärare döva vuxna Medicinskt stöd läkare logoped/talpedagog audionom Carin.Roos@kau.se

Referenser Är du intresserad av vad jag skrivit gå in på min hemsida där det mesta finns i fulltext: www.pinfo.se Tips också: Film om Johanna som är döv med CI http://urplay.se/program/196556-dova-barns-sprakutveckling-var-dotter-johanna-ar-dov Intervjuer i samband med den (bl a med mig) Carin.Roos@kau.se

Referenser Loots, G., & Devisé, I. (2003). An intersubjective developmental perspective on interactions between deaf and hearing mothers and their deaf infants. American Annals of the Deaf, 148, 295 307. doi:10.1353/aad.2003.0028 Loots, G., Devisé, I., & Jacquet, W. (2005). The impact of visual communication on the intersubjective development of early parent-child interaction with 18- to 24-month-old deaf toddlers. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 10, 357 375.doi:10.1093/deafed/eni036 Meins, E. (1997). Security of attachment and the social development of cognition. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum. Meins, E., Fernyhough, C., Wainwright, R., Dasgupta, M., Fradley, E., & Tuckey, M. (2002). Maternal mind-mindedness and attachment security as predictors of theory of mind understanding. Child Development, 73, 1715 1726. doi10.1080/09669761003661253 Roos, C., Cramér-Wolrath, E., & Falkman, K. (2016). Intersubjective Interaction between Deaf Parents with their Deaf Infants During the Infant's First 18 Months. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 21(1), 11-22. doi:10.1093/ deafed/env034 Roos, C., & Falkman, K. W. (2012). Mentaliseringsutveckling och lärande hos döva barn med döva föräldrar. Barns strategier att uttrycka och förstå egna och andras intention, i åldern 0 2 år. I Vetenskapsrådet Red.), Resultatdialog 2012, (pp. 159 166). Stockholm: Vetenskapsrådet. Roos, C., & Falkman, K. W. (2015). Children s and parents visual-tactile behaviours for getting and sustaining attention in deaf families with deaf infants- 0-18 months. Paper presented at the 22nd International Congress on the Education of the Deaf, 6-9 July, Athens Greece. Published in proceedings book. Carin.Roos@kau.se