KURSBESKRIVNING Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning I, CEPÄ10 Allmänt Kursen introducerar tematiskt aspekter av den didaktiska kompetens som lärarprofession grundar sig på. Dess övergripande syfte är att ge er möjlighet att utveckla förtrogenhet med denna kompetens, för att ge er bättre förutsättningar att framöver behärska en komplex undervisningspraktik. Kursen utgör ett sammanhållet moment om 7,5 hp som examineras i sin helhet. Kursen utgör en grund för fördjupningskursen, Samhällsvetenskaplig ämnesdidaktik 2, termin 5, då samma teman återkommer och fördjupas. De frågor som tas upp under kursen är stora och kräver mycket arbete för att förstå och behärska. Detta är ett arbete som bara kan påbörjas under denna introduktionskurs. I kursen behandlas följande teman: A. Undervisningens innehåll; skolämnen och ämnesvetenskapliga sammanhang. B. Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll i olika undervisningssituationer. C. Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning. D. Läroplansteori, betyg och bedömning. E. Psykosociala aspekter på lärararbete. F. Kommunikativa aspekter, tala, läsa, skriva och IKT. Möjligheter och begränsningar. Ovanstående teman ansvara jag, Sten Arevik (SAK), för. Utöver detta ingår ett stråk som Kerstin Grenö ansvarar för; kognitivt skrivande, professionsmatrisövningar, VFU-portfölj och Mondo. Hennes stråk har många beröringspunkter med tema F. Kerstin kommer att ge all information om innehållet i hennes stråk när ni träffar henne. Till första seminariet ska ni ha med er boken Samtala, läsa och skriva, Sandström Madsén. Cecilia Lundholm (CLM) och Caroline Ignell (CIL) kommer att ha en föreläsning med gruppsamtal, där de introducerar; kunskapsbildning och kommunikation, som ett forskningsperspektiv inom ramen för CeSams verksamhet. De vill att ni läser en artikel av Säljö, Om att förstå, missförstå och inte förstå, innan deras föreläsning. Om du vill börja läsa in litteratur innan kursstart föreslår jag: Kveli, Carlgren och/eller Korp. Du hittar information om litteraturen i litteraturlistan sist i denna kursbeskrivning. Undervisningens uppläggning Kursens innehåll behandlas tematiskt. Tyngdpunkten kommer att ligga på tema A, B och E, dessa tre teman kommer att inledas med föreläsningar där centralt innehåll, problem, frågor och litteratur presenteras. De andra tre temana kommer att inledas med en gemensam föreläsning. Detta innehåll ska sedan behandlas i mindre studiegrupper. Temat avslutas sedan med 1
ett seminarium där studiegrupperna initierar diskussioner i den stora seminariegruppen. Detta betyder att ni måste träffas minst fyra gånger i de mindre studiegrupperna. Schema med referenser till kursbeskrivningen: Vecka 6 Må 6/2 13 16 D315 SAK Kursstart, introduktionsföreläsning och tema A Ons 8/2 15 18 D320 KGÖ Fre 10/2 09 12 F307 SAK Kursstart och tema A. Vecka 7 Må 13/2 09 12 F331 KGÖ Må 13/2 13-14.30 Mediaveks. KGÖ Ti 14/2 13 16.30 F331 CLM/CIL Ons 15/2 10 12 F379 SAK Tema B Fre 17/2: 10 12 F479 SAK Tema B 13 15 F4204 SAK Tema E Vecka 8 Ons 22 /2 8.30-11.30 F355 KGÖ 13 14.30 Mediaverks. KGÖ Fre 24/2 10-15 F363 SAK Tema E. Tema C, D och F Vecka 9 Tis 28/2 10-12 F379 SAK Allmänt litteraturseminarium, avstämning examinationsuppgift. Ons 29/ 2 9-12 F 379 KGÖ Fre 2/3 12-16 F397 SAK Tema C, D och F Vecka 10 Tis 6/3 13 16 F220 SAK Valbar litteratur. Övriga frågor, ingångar och oavslutade trådar. Ons 7/3 12 14 D 263 SAK Avslutande seminarium; examinationsseminarium, inlämning av examinationsuppgift. 15 17 F315 SAK Avslutande seminarium: examinationsseminarium. 2
Mot slutet av terminen kommer vi ha ett utvärderingsmöte, preliminärt den 14 maj 14-16. Ni är den första gruppen inom ramen för den nya lärarutbildningen, så det är av stor vikt att vi kan genomföra en kvalificerad genomlysning och utvärdering av ert första år. Undervisningens struktur och innehåll - översiktligt Kursstart - Introduktionsföreläsning: - Kursens innehåll redovisas; vad du förväntas kunna, hur du kan arbeta mot förväntade studieresultat, hur du kan arbeta med litteraturen, hur examinationen kommer att gå till m.m. - Didaktikbegreppet introduceras och ges ett innehåll. - Vi kommer också att samtala om vad yrkessocialisation innebär, utifrån forskning, egna erfarenheter och skolminnen. - Några vardagsföreställningar om kunskap och undervisning. Litteratur: - Kveli, Att vara lärare. Boken introducerar på ett tillgängligt sätt en rad fenomen, problem, utmaningar, begrepp och frågor kring läraryrket. Boken kan ge ett stöd i er egen yrkessocialisation. Du ska ta med dig funderingar från din egen läsning av boken till din studiegrupp. Vi kommer ge er möjlighet att lyfta fram en del av era funderingar kring boken under seminarierna. - Ur boken om pedagogerna: Kapitel 11, Carlgren, Vad har hänt med läraryrket. Ja vad har hänt? Vad har Carlgren för budskap? Hur resonerar ni kring detta? Tema A: Undervisningens innehåll; skolämnen och ämnesvetenskapliga sammanhang - De samhällsvetenskapliga ämnenas innehåll med fokus på strukturer, centrala begrepp, principer, kärna, historisk framväxt, modeller, teorier och problemområden. - Skolämnenas relation till de vetenskapliga ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet? - Vad är kunskap? Kunskapens olika representationsformer. - Urvalsproblematiken. Litteraturer: - Arevik & Hartzell: Kvantiteter, kvaliteter och begreppsligt djup, s. 18 23; Praxismodellen, s 128 161; Samhällsämnenas objekt, kärna och struktur, s. 204 214. - Läroplan och kursplan. Studiegrupp: 3
- Diskutera den bild ni nu har av ert ämne, efter en termins studier. Hur har den förändrats? Jämför hur man inom den vetenskapliga disciplinen ser på ämnet. Jämför med läroplanens syn. - För skolämnenas del är urvalsfrågor centrala. Vad, av allt det som det är möjligt att undervisa om eller lära sig, skall vi välja? Och varför skall vi välja just det? Hur kan man allmänt tänka kring dessa frågor? - Vi följer upp föreläsningen samt hur ni enskilt och i seminariegruppen arbetat med föreläsningens innehåll, samt aktuella uppgifter eller övningar. Tema B: Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll i olika undervisningssituationer - Realisering av undervisning. Gestaltning av ett ämnesinnehåll. - Olika strukturerande resurser och redskap i och för undervisning. - Några olika sätt som ett undervisningsinnehåll kan kommuniceras och gestaltas på: t.ex. casemetodik, kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga förklaringar, begreppsbaserad undervisning, rollspel, laboration, övning, diskussion, berättelse, föreläsning. Litteraturer: - Säljö: Kapitel 1, Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv; kapitel 2, Kultur, kommunikation och artefakter; kapitel 4, Mediering och artefakter; - Ur Boken om pedagogerna. Läs om en av de aktuella pedagogiska riktningar som presenteras i del 2. - Egan: Berätta som en saga. - Swanelid: Kunskapsspel. - Arevik & Hartzell: Två undervisningsexempel, s. 214 240. Studiegrupp: - Hur kan man göra ett innehåll begripligt och intressant? Hur ordnar man på bästa sätt undervisningssituationer? - Utgå från den pedagogiska riktning du valt (I Boken om pedagogerna), Egan och Swanelid. Vilken undervisningsprincip, eller teori vilar deras resonemang och/eller undervisningsexempel på? - Hur lär sig egentligen människor olika saker? - Diskutera begreppen mediering och artefakter. - Vi följer upp föreläsningen samt hur ni enskilt och i seminariegruppen arbetat med föreläsningens innehåll, samt aktuella uppgifter eller övningar. 4
Tema C: Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning - Några centrala teorier om lärande, utveckling och kunskapsbildning behaviorism, konstruktivism och sociokulturell teori. Skinner, Piaget och Vygotskij. - Förhållandet mellan teori och praktik. - Olika teoriers implikationer för undervisning. Litteratur: - Jerlang: kapitel 1, Om utvecklingsbegreppet; kapitel 6, Beteendepsykologisk teori; kapitel 8, Jean Piaget; kapitel 9 Den kulturhistoriska skolan. - Säljö: kapitel 3, Teoretiska perspektiv på mänskligt lärande och utveckling. - Arevik & Hartzell, Teorin bakom praktiken, s. 162 203. Studiegrupp: - Diskutera de tre teorier som blivit presenterade. Vilka är de mest centrala tankarna? Vad är det som särskiljer dem? - Använd teorierna för att försöka beskriva saker i er egen undervisningserfarenhet. - Skissa på några implikationer respektive teori kan få för undervisning. - Vi följer upp föreläsningen samt hur ni enskilt och i seminariegruppen arbetat med föreläsningens innehåll, samt aktuella uppgifter eller övningar. Tema D: Läroplansteori, betyg och bedömning - Föreläsningen behandlar begrepp, problem och utmaningar som rör läroplan, läroplansteori, betyg och bedömning. - Skolans styrdokument introduceras. Vidare behandlas frågor kring hur styrdokument formuleras, transformeras och realiseras. - Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade och nya krav på skolan, samt mål och målkonflikter introduceras. - Principiella problem vid bedömning. Formativ och summativ bedömning - Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav. Litteraturer: - Korp: Kunskapsbedömning. - Boken om pedagogerna kapitel 12: Lundgren: Den politiska styrningen av skolan. - Arevik & Hartzell: Ytterligare en utgångspunkt: ramfaktorer, s. 33 47. - Läroplan och kursplan. 5
Studiegrupp: - Diskutera läroplan och kursplan. Vad är det för sorts text? Ser ni några problem med den? - Vilka är de förändrade och nya krav som har lagts på skolan? Hur påverkar detta arbetet i skolan? - Mål är inte bara formulerade i läroplanstexter. Det cirkulerar mängder av mål runt undervisningspraktiken. Lärarnas enskilda mål, elevens mål, föräldrars mål, skolans mål, kommunens mål, samhällets mål. Försök konkretisera en del av dessa mål. Ser ni några möjliga målkonflikter? - Försök ge konkreta exempel på vad skolkoder och ramfaktorer är och vad det innebär för skolarbetet. - Vilka principiella problem är förknippade med de olika faserna i läroplansarbetet; formulering, transformering och realisering? - Ge exempel på principiella problem vid bedömning. - Samtala kring er nuvarande kunskapssyn, etiksyn, människosyn och samhällssyn i relation till undervisning. Har den förändrats? - Vi följer upp föreläsningen samt hur ni enskilt och i seminariegruppen arbetat med föreläsningens innehåll, samt aktuella uppgifter eller övningar Tema E: Psykosociala aspekter på lärararbetet - Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i klassrummet? - Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det gäller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. - Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. - Konflikter. - Spänningen mellan individ samhälle. Socialisation: värderingar, makt, kontroll, identitet, disciplinering och frigörelse Litteraturer: - Ur kompendiet: Trondman, Om den sköra auktoritetens möjligheter; - Gislason & Löwenborg, Samspel mellan lärare och elev. - Elling & Hartzell, Lärande samtal i undervisning. - Arevik & Hartzell: Kunskap och jagutveckling. S. 47-49 Studiegrupp: 6
- Ni ska samtala kring vad ett professionellt ansvar för det som sker i klassrummet verkligen innebär. - Vad kännetecknar ett förhållningssätt som pekar mot ett gott klassrums- och undervisningsklimat? - Hur kan det Trondman kallar en skör auktoritet byggas upp? - Ni ska samtala kring hur man kan analysera en klassrumssituation med stöd av egen erfarenhet, relevant forskning och teoribildning och diskutera förslag på hur man kan hantera en problematisk klassrumssituation - Vi följer upp föreläsningen samt hur ni enskilt och i seminariegruppen arbetet med föreläsningens innehåll, samt aktuella uppgifter eller övningar Tema F: Kommunikativa aspekter, tala, läsa, skriva och IKT. Möjligheter och begränsningar - Olika skrivstrategier, skrivprocessen. - Dialogicitet, samtal. - IKT:s möjligheter och begränsningar som redskap i undervisning och lärande Litteraturer: - Boken om pedagogerna: Kapitel 1, Sokrates och samtalskonsten. - Säljö: Kapitel 5, kommunikation mellan och inom människor; kapitel 7, Skriftspråk som medierande redskap; kapitel 8, Tolkning, kommunikation och lärande i skriftspråkskontexter; kapitel 10, Lärande och nya kommunikativa praktiker. - Janson U: Ur kompendiet, Perspektiv, aspekt och meningshorisont. - Arevik & Hartzell: Språk och skolframgång, s 28 33 Studiegrupp: - Hur vill ni beskriva ett professionellt samtal? - Betydelsen av att skriva. - Hur förändrar IKT vår kommunikation och kunskapshantering. Vad innebär detta för möjligheter och begränsningar? Positiva och negativa aspekter av media- och informationssamhällets förändring. - Vi följer upp föreläsningen samt hur ni enskilt och i seminariegruppen arbetet med föreläsningens innehåll, samt aktuella uppgifter eller övningar Avslutning/examination - Inlämning av examinationsuppgifter 7
- Muntligt seminarium kring examinationsuppgifterna - Seminarium kring, Boken om pedagogerna. - Seminarium kring den valbara litteraturen. Kunskapskontroll och examination I kursen används varierade examinationsformer med såväl fortlöpande examination inom ramen för obligatoriska seminarier samt individuella skriftliga examinationsuppgifter. Förväntade studieresultat Kursens övergripande syfte är att utveckla den didaktiska kompetens som läraryrkets professionalitet grundar sig på och därmed ge de studerande förutsättningar att behärska en komplex och varierad undervisningspraktik. Efter att ha genomgått kursen förväntas den studerande ha följande kunskaper, färdigheter och förmågor: Kunskap och förståelse ha grundläggande kunskap om de samhällsvetenskapliga ämnenas innehåll och struktur, samt dessa ämnens relation till relevanta skolämnen; ha grundläggande kunskap om hur urval och organisering av undervisning formas av relevanta styrdokument, ämnesvetenskapliga sammanhang, teorier om lärande och kunskapsbildning samt ämnesdidaktiska perspektiv och begrepp; ha grundläggande kunskaper om några teoretiska perspektiv som kan läggas på lärande, utveckling och kunskapsbildning ha grundläggande kunskap om de psykosociala sammanhang olika undervisnings- och lärandesituationer, inklusive examinationsformer, utgör och hur dessa påverkar elevers lärande och kunskapsbildning; ha grundläggande kunskap om styrdokument, betyg, bedömning samt läroplansteori; ha grundläggande kunskap om informations- och kommunikationsteknikens möjligheter och begränsningar för informationssökande och kunskapsbildning. Färdighet och förmågor ha förmåga att diskutera och problematisera den kunskap och förståelse som angetts ovan; ha förmåga att sätta sitt tänkande kring skolämnena och deras gestaltning i samband med en förståelse för den komplexa och situationellt bundna undervisningspraktiken, baserad på upplevelse och inlevelse i specifika undervisningssammanhang Värderingsförmåga och förhållningssätt grundläggande insikter i vad som kännetecknar ett professionellt förhållningssätt till, och ansvar för, de processer som skapas i olika undervisningssituationer; 8
förmåga att reflektera över sin roll som lärare i förhållande till kollegor samt till elever, föräldrar och andra vårdnadshavare. Betygskriterier Några begrepp vi använder oss när vi bedömer och söker kvaliteter i en examinationsuppgift: Reproduktion att återge kunskaper och resonemang från föreläsningar, seminarier och litteratur utan att på ett rimligt sätt ha gjort kunskapen till sin egen. Införliva i egen erfarenhet att ha tillägnat sig kunskap och i någon mån integrerat den med sin egen repertoar eller redskapsuppsättning så att den kan användas. Underbyggnad att när man påstår något eller hävdar en åsikt ange relevanta och hållbara argument eller skäl för detta ställningstagande. Integrering att delarna i framställningen hänger samman i en helhet på ett tydligt sätt. Att något är integrerat syftar dels på att det är inbördes sammanhängande och dels på att det hänger samman med personens erfarenhetsvärld. Perspektiv att se saken ur flera relevanta synvinklar. Klarhet (och tydlighet) att disponera och formulera sin text så att resonemangen är lätta att uppfatta för en läsare. Komplexitet att ta med relevanta detaljer och klargöra samband utan att förenkla eller reducera verkligheten för mycket. Begreppsligt djup att använda begrepp på ett sätt som visar avancerad förståelse för begreppets mening. Problematisering att föra relevanta och hållbara resonemang om de egna perspektiven och resonemangen. Betygskriterier Kriterierna är kvalitativa (skall läsas som kännetecknas av och inte finns med ). Studentens kunskapshantering av en rimlig del av kursinnehållet ska kännetecknas av de kvaliteter som respektive betygssteg uttrycker. F = Studenten har inte löst uppgiften på ett tillfredsställande sätt. Fx = Studenten visar kunskaper av huvudsakligen reproduktiv karaktär, alternativt för resonemang eller hävdar åsikter utan tillräcklig underbyggnad. E = Studenten har börjat införliva kursens kunskapsinnehåll i sin egen erfarenhet och underbygger huvudsakligen sina påståenden och ställningstaganden på ett rimligt sätt D = Studenten har införlivat väsentliga delar av kursens kunskapsinnehåll och underbygger sina påståenden och ställningstaganden på ett hållbart och relevant sätt C = Studentens resonemang är integrerade (sammanhållna i en helhet) och visar också en ansats till att anlägga flera perspektiv på kursens kunskapsinnehåll. B = Studentens resonemang uppvisar klarhet i framställningen, är tydligt integrerat och anlägger flera perspektiv, samt hanterar komplexiteten i kursens kunskapsinnehåll på ett klart och rimligt sätt. 9
A = Studenten för klara, väl underbyggda och väl sammanhållna resonemang utifrån flera perspektiv och med begreppsligt djup. Dessutom visar texten kvaliteter av problematisering av de egna ståndpunkterna på ett relevant och väl underbyggt sätt. Kurslitteratur Arevik S & Hartzell O (2007): Att göra tänkande synligt. Stockholm: HLS Förlag. Ca 150 s. Egan K (2005): Från myt till ironi. Daidalos. Göteborg. Ca 100 s. Forsell A (red)(2005 ): Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. Ca 60 s. Jerlang (red.) (1908): Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber. Ca 150 s. Korp H (2003): Kunskapsbedömning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Ca 130 s. Kveli, A-M (1994): Att vara lärare. Lund: Studentlitteratur. Ca 150 s. Sandström Madsén I (2008): Samtala, läsa och skriva. Kristianstads universitet. Ca 30 s. Swanelid G (2004): Kunskapsspel för grundskolan. Stockholm: Bonnier. Ca 70 s. Swanelid, G (2008): 20 spel i samhällskunskap. Stockholm: Bonnier. Ca105 s. Främst för gymnasieskolan Säljö R (2000): Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. Ca 200 s. Kompendium ca 100 sidor. Utdrag ur: Linell P (1988): Människans språk; Elling & Hartzell, Lärande samtal i undervisning; Gislason & Löwenborg (1994), Psykologi för lärare; Trondman M (1999), Kultursociologi i praktiken om den sköra auktoritetens möjligheter; Janson U (2001): Perspektiv, aspekt och meningshorisont i förskolebarns lekhandlingar; Säljö, Om att förstå, missförstå och inte förstå. Aktuella styrdokument (skollag, grundskole- eller gymnasieförordning, läroplan, kursplaner och betygskriterier) finns att ladda ned på www.skolverket.se Valbar litteratur Ur någon av följande böcker läses c:a 150 sidor Alsheimer, L(2004): Bildningsresan: från ensidig instrumentell utbildning till sammanhangsskapandebildning. Stockholm: Prisma. Andersson L(2004). Var det bra så? Stockholm: Natur och kultur. Enkvist I (2002): Feltänkt: en kritisk granskning av idébakgrunden till svensk utbildningspolitik. Stockholm: SNS förlag. Heberlein A(2008): Det var inte mitt fel! om konsten att ta ansvar. Västerås: Ica. Anderberg & Persson L (red.) (1989). Bakläxor: skolminnen. Johanneshov: Hammarström & Åberg, Liedman S-E (2002): Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper. Stockholm: Bonnier. Ohrlander Pennac D (2000): Som en roman Om lusten att läsa. Brombergs. 10