2009-06-30 r 20 08 to be 30 ok ds vi si on en ti ge llm äk ds by gg na un fu ta ko m m g. se /s en av.jo nk op in ag A nt w w w JÖ G SJÖARNA IEN P OCH Ö N N K S TA D 2.0 is io n l i n g adsv d yggn t i l l h a n b s d Sta tank e Fr å n Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0
Dokumentinformation Titel: Resvanor i Jönköpings kommun 2009 - inom Stadsbyggnadsvision 2.0 Serie nr: 2009:45 Projektnr: 9025 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Lotta Schmidt, Lovisa Indebetou, Anja Quester, Anna Djärv, Annika Nilsson, Malena Möller, Jönköpings kommun Josephine Nelleruup, josephine.nellerup@jonkoping.se, 036-10 50 84, kontaktperson: Henrik Zetterholm: henrik.zetterholm@jonkoping.se, tel 036-10 60 71. Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution 0.1 2009-06-25 Prel rapport Beställare 1.0 2009-06-30 Slutrapport Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel 046-38 65 00 fax 046-38 65 25 Kontor Stockholm: Barnhusgatan 16 111 23 Stockholm tel 08-54 55 51 70 fax 08-54 55 51 79 T RAFFIC AB info@trivector.se www.trivector.se
Förord AB fick våren 2009 i uppdrag av Jönköpings kommun att genomföra en resvaneundersökning. Resultaten skall användas för att få bättre kunskap om invånarnas resvanor och därigenom t ex kunna planera för kollektivtrafiken på ett bättre sätt än idag. Arbetet har lagts upp i nära samarbete med kommunen genom en arbetsgrupp med representanter från Stadskontoret och Stadsbyggnadskontoret. Uppdragsgivarens beställare har varit Josephine Nellerup och kontaktpersoner har varit Henrik Zetterholm och Karin Grahn. Projektledare hos AB har varit Lotta Schmidt och Lovisa Indebetou. Uppdragsansvarig hos AB har varit Lena Smidfelt Rosqvist. Övriga medarbetare har varit Annika Nilsson, Anja Quester och Anna Djärv. Stockholm juni 2009 AB
Sammanfattning Inledning Syftet med denna resvaneundersökning har varit att studera jönköpingsbornas färdmedelsval. Resvaneundersökningen har genomförts som en postenkät under våren 2009 och vänt sig till 7 000 personer i åldern 16-85 år i Jönköpings kommun. 47 % av dem som nåddes av enkäten besvarade den. Svarsfrekvensen är ungefär densamma som uppnåtts i andra liknande undersökningar de senaste åren. Åtta av tio reser under vardagar, två av tre under helgen Under vardagar är det 83 % av befolkningen som genomfört minst en resa. Under en lördag eller söndag är motsvarande andel 66 %. I genomsnitt genomförs 2,8 resor per person under vardagar och 2,0 resor per person under helgdagar. Detta motsvarar 286 000 resor en vardag och 205 000 resor en helgdag. Personer över 64 år gör i genomsnitt betydligt färre resor än andra. En majoritet väljer bilen Under vardagar använder 64 % bilen som huvudfärdsätt. 10 % åker kollektivt, 10 % cyklar och 14 % går till fots. Under helgen är andelen som väljer bilen ännu större; 74 %. Andelarna som åker kollektivt och cyklar minskar under helgen till 6 % respektive 5 %. Andelen som går minskar också något till 12 %. Männen åker mer bil än kvinnorna Skillnaden mellan kvinnor och mäns färdsätt är störst under vardagarna då männen i större utsträckning kör bil och kvinnor i större utsträckning åker kollektivt. Under helgen är skillnaden på färdsättet mellan könen inte så stor. Både under vardagar och helg gör kvinnorna dock större andel av sina resor till fots än männen. Åldersgruppen 15-24 år åker bil vid mindre andel av sina resor än andra åldersgrupper. Denna grupp, tillsammans med gruppen 65-85, åker istället mer kollektivt än andra grupper. Beroende på var man bor ser färdmedelsfördelningen olika ut. I de centrala delarna; Bäckalyckan, västra centrum, i söder, Torpa, östra centrum, och Liljeholmen åker man minst bil och går mer till fots i jämförelse med de boende i andra områden. Under vardagar utgörs hälften av resorna av resor till/från arbete, skola eller tjänsteresa Under vardagar står arbetsresorna tillsammans med tjänsteresor och resor till/från skola för totalt nästan hälften av resorna. Under helgen minskar denna andel till endaste en tiondel av resorna. Under helgen görs istället mer än dubbelt så stor andel fritidsärenden som under vardagarna. Även inköpsärenden utgör en större andel av ärendena under helgen.
Under vardagar gör männen fler arbetsresor än kvinnorna och åker på fler tjänsteärenden. Kvinnorna har istället större andel inköpsresor och resor till fritid/nöje. Vid inköp av tunga varor, tjänsteärenden och hämtning/lämning använder de flesta bilen Under vardagar är det främst vid inköp av tunga varor, tjänsteärenden samt vid hämtning/lämning som bil används som färdmedel. Under helgen används bilen i stor utsträckning för de flesta ärendena. Hälften av resorna är kortare än 5 km Nästan hälften av alla resor som boende i kommunen gör är kortare än 5 kilometer. Vid resor kortare än 5 km är andelen som går eller cyklar lika stor som andelen som åker bil. Längre resor utförs huvudsakligen med bil alternativt kollektivtrafiken. Reslängderna för resor med kollektivtrafiken är längst och därefter bilresorna. Cykelresorna är lite mer än dubbelt så långa som för de som går till fots. Resor som sker i tjänsten är längst och därefter arbetsresor och fritidsresor. Kortast resor sker vid inköp av lätta varor. Resor med kollektivtrafiken är långa och tar lång tid Resorna med kollektivtrafiken är i genomsnitt mycket längre än med andra färdmedel och restiden är därmed också längre. Resor med kollektivtrafiken tar i genomsnitt cirka en halvtimme medan resor med andra färdsätt tar ungefär en kvart. De som har fri parkering vid arbetsplatsen använder bil i högre utsträckning Sju av tio av dem som förvärvsarbetar anger att de har tillgång till fri parkering vid arbetsplatsen, en av åtta har tillgång till parkering med avgift medan endast 2 % anger att de har förmånsbeskattad parkering. Av dem som har tillgång till fri parkering åker tre av fyra bil till/från arbetet. Av dem som har tillgång till parkeringsplats med avgift åker endast häften bil. Män använder bil i tjänsten mer än vad kvinnor gör Närmare 60 % av alla förvärvsarbetande med bil använder ibland sin bil i tjänsten. Tre av tio använder sin bil i tjänsten två eller fler dagar i veckan och 16 % använder bilen dagligen. Dubbelt så många män som kvinnor använder bilen i tjänsten två eller fler dagar i veckan. Nio av tio har körkort Av dem som är 18-85 år har 88 % körkort men männen har körkort i högre utsträckning än kvinnorna. Endast 14 % av befolkningen i åldern 16-84 år lever i hushåll där man inte har tillgång till bil.
Fyra av tio har kollektivtrafikkort Fyra av tio invånare har någon form av buss- eller tågkort och det absolut vanligaste betalsättet är Värdekort. Det är dock betydligt fler kvinnor än män som har sådant kort; 52 procent jämfört med 33 procent. Många vill minska sitt dagliga bilresande En relativt stor andel av befolkningen, mer än var femte, anger att man ska, eller åtminstone funderar på att förändra bilåkandet för dagliga resor den närmaste månaden. Jönköpingsborna använder bilen något mer än svenskar i genomsnitt De boende i Jönköpings kommun gör ungefär lika många resor som de i andra kommuner. Andelen bilresor är dock relativt hög, något högre än genomsnittet i hela Sverige, se figur nedan. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% övrigt till fots cykel kollektivtrafik bil 20% 10% 0% Jönköping (2009) Kristianstad (2007) Karlstad (2004) Luleå (2005) Gävle (2006) Norrköping (99-01) Västerås (99-01) Örebro (99-01) Umeå (99-01) Linköping (99-01) Uppsala (99-01) Helsingborg 2007 Lund 2007 HELA RIKET (09-01) Färdmedelsfördelning för invånare i några kommuner enligt resvaneundersökningar de senaste åren. Uppgifter från 99-01 kommer från RES/Riks-RVUn, övriga från resvaneundersökningar som Trivector genomfört. Möjlighet att minska bilresorna Tidigare attitydundersökning från 2008 1 visade att Jönköpings kommuns invånares engagemang i trafik- och miljöfrågor är stort och har ökat de senaste åren. Kommuninvånarna anser också att det är positivt att kommunen försöker att påverka valet av färdmedel till mer miljövänliga. Denna resvaneundersökning som nu genomförts under våren 2009 visar också på att minst var femte invånare åtminstone funderar på om man ska minska det vardagliga bilresandet. Detta ger en god förutsättning för att på sikt kunna minska andelen bilresor. För att locka bilister att ställa bilen kan man tänka sig en kombination av åtgärder som dels förbättrar för andra färdmedel så att de blir mer lockande, dels åtgärder som gör bilresande mindre attraktivt. 1, rapport nr 2008:34, Resande och attityder i Jönköping 2008 en utvärdering av Smart Trafikant bland invånare och politiker, 2008
Åtgärder som förbättrar för andra färdmedel kan vara anläggande av fler cykelbanor, tätare turer på kollektivtrafiken etc. Andra åtgärder kan vara prova-på erbjudanden där man under en period gratis kan få kollektivtrafikkort om man använder detta vid arbetsresor. Tillgång till tjänstecykel på arbetsplatsen och tillgång till kollektivtrafikkort för tjänsteresor på arbetsplatsen skulle också kunna minska behovet av att använda bilen i tjänsten. Ytterligare åtgärder kan vara uppsökande verksamhet på arbetsplatser/i bostadsområden där man visar på möjligheterna att resa kollektivt just från den arbetsplatsen/det bostadsområdet. Åtgärder som gör bilresande mindre attraktivt är bl a ökad avgift vid parkeringar (idag har sju av tio gratis parkering vid arbetsplatsen och de som har gratis parkering kör bil i högre utsträckning än andra). Med införande av bilpool på arbetsplatser kan man göra det möjligt att pendla till arbetet även om man behöver använda bil i tjänsten. Utöver ovanstående exempel på möjliga åtgärder kan kampanjer också vara effektiva. Inga löjligt korta bilresor i Malmö har t ex visat sig ha fått stort genomslag. Andra åtgärder (som man gör i Jönköping) är att se över den framtida planering och där verka för att utbyggnadsområden placeras där det redan finns god kollektivtrafik eller bra utbyggnadsmöjligheter för kollektivtrafik och cykeltrafik.
Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 5 1. Inledning 11 1.1 Bakgrund och syfte 11 1.2 Kort om metod och genomförande 11 1.3 Resor som ingår i resvaneundersökningen 17 2. Resultat 18 2.1 Antal resor 18 2.2 Orsak till att inte ha rest 20 2.3 Färdsätt 20 2.4 Ärende 22 2.5 Färdsätt och ärende 23 2.6 Färdsätt och hushållssammansättning 25 2.7 Reslängd och restid 26 2.8 Förvärvsarbetande 29 2.9 Pensionärer 34 2.10 Färdsätt i olika områden 35 2.11 Resor mellan olika områden resmatriser 39 2.12 Bakgrundsfrågor 40 3. Detaljerade uppgifter om metod och genomförande 44 3.1 Metod 44 3.2 Urval 44 3.3 Mätperiod och utskick 47 3.4 Vädret under mätveckorna 47 3.5 Frågeformulär 48 3.6 Adresskodning 48 3.7 Datainsamling och svarshantering 48 3.8 Databearbetning och kvalitetsgranskning 49 3.9 Viktning 50 3.10 Definition av färdsätt-huvudfärdsätt 52 4. Bortfallsredovisning och svarsfrekvens 53 Bilaga 1) Bilaga 2) Resmatriser Enkät med följebrev
11 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Syftet med denna resvaneundersökning har varit att Jönköpings kommun vill studera jönköpingsbornas färdmedelsval. Kommunen har bland annat framskridna planer på att utveckla Jönköping genom att bygga nya bostadsområden på mark som idag inte har någon bostadsbebyggelse. Uppgifterna från resvaneundersökningen är därför tänkta att användas för t ex kollektivtrafikplanering och studier av resandet mellan olika områden inom, till och från Jönköping. Databasen möjliggör även resultatuttag för att ytterligare få bättre kunskap om Jönköpings invånares resvanor. 1.2 Kort om metod och genomförande Resvaneundersökningen har genomförts som en postenkät och vänt sig till 7 000 personer i Jönköpings kommun. 5 000 personer ombads redogöra för sina resor på en vardag, d v s 1 000 personer per måndag, tisdag o s v. 2 000 personer fick redogöra för sina resor på en helgdag, varav hälften för en lördag och hälften för en söndag. Respondenterna fick upp till två påminnelser. Ett stratifierat urval gjordes för kvinnor och män fördelat på tjugo geografiska områden, för dem som skulle svara för en vardag. För dem som skulle svara för en helgdag gjordes på samma sätt men fördelat på åtta geografiska områden. I Figur 1.2 visas hela områdesindelningen under vardagar, i Figur 1.2 visas indelningen i de mer centrala delarna inzoomad och i Tabell 1.1 redogörs för vilka delområden som ingår. I Figur 1.3 och Figur 1.4visas motsvarande områdesindelning under helgdagar och i Tabell 1.2 redogörs för vilka delområden som då ingår.
12 Ekhagen Ekhagen Ekhagen Ekhagen Ekhagen Ekhagen Ekhagen Ekhagen Ekhagen Huskvarna Huskvarna Huskvarna Huskvarna Huskvarna Huskvarna Huskvarna Huskvarna Huskvarna Tenhult Tenhult Tenhult Tenhult Tenhult Tenhult Tenhult Tenhult Tenhult Öxnehaga Öxnehaga Öxnehaga Öxnehaga Öxnehaga Öxnehaga Öxnehaga Öxnehaga Öxnehaga Rosenlund Rosenlund Rosenlund Rosenlund Rosenlund Rosenlund Rosenlund Rosenlund Rosenlund Berghalla Berghalla Berghalla Berghalla Berghalla Berghalla Berghalla Berghalla Berghalla Bankeryd Bankeryd Bankeryd Bankeryd Bankeryd Bankeryd Bankeryd Bankeryd Bankeryd Ljungarum Ljungarum Ljungarum Ljungarum Ljungarum Ljungarum Ljungarum Ljungarum Ljungarum Kortebo Kortebo Kortebo Kortebo Kortebo Kortebo Kortebo Kortebo Kortebo Bymarken Bymarken Bymarken Bymarken Bymarken Bymarken Bymarken Bymarken Bymarken Torpa Torpa Torpa Torpa Torpa Torpa Torpa Torpa Torpa Centrum Centrum Centrum Centrum Centrum Centrum Centrum Centrum Centrum Taberg Taberg Taberg Taberg Taberg Taberg Taberg Taberg Taberg Torsvik Torsvik Torsvik Torsvik Torsvik Torsvik Torsvik Torsvik Torsvik Månsarp Månsarp Månsarp Månsarp Månsarp Månsarp Månsarp Månsarp Månsarp Norrahammar Norrahammar Norrahammar Norrahammar Norrahammar Norrahammar Norrahammar Norrahammar Norrahammar Hovslätt Hovslätt Hovslätt Hovslätt Hovslätt Hovslätt Hovslätt Hovslätt Hovslätt Råslätt Råslätt Råslätt Råslätt Råslätt Råslätt Råslätt Råslätt Råslätt Barnarp Barnarp Barnarp Barnarp Barnarp Barnarp Barnarp Barnarp Barnarp V15 V15 V15 V15 V15 V15 V15 V15 V15 V10 V10 V10 V10 V10 V10 V10 V10 V10 V12 V12 V12 V12 V12 V12 V12 V12 V12 V14 V14 V14 V14 V14 V14 V14 V14 V14 V13 V13 V13 V13 V13 V13 V13 V13 V13 V8 V8 V8 V8 V8 V8 V8 V8 V8 V17 V17 V17 V17 V17 V17 V17 V17 V17 V24 V24 V24 V24 V24 V24 V24 V24 V24 V9 V9 V9 V9 V9 V9 V9 V9 V9 V11 V11 V11 V11 V11 V11 V11 V11 V11 V22 V22 V22 V22 V22 V22 V22 V22 V22 V2 V2 V2 V2 V2 V2 V2 V2 V2 V1 V1 V1 V1 V1 V1 V1 V1 V1 V3 V3 V3 V3 V3 V3 V3 V3 V3 V5 V5 V5 V5 V5 V5 V5 V5 V5 V7 V7 V7 V7 V7 V7 V7 V7 V7 V21 V21 V21 V21 V21 V21 V21 V21 V21 V23 V23 V23 V23 V23 V23 V23 V23 V23 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V4 V4 V4 V4 V4 V4 V4 V4 V4 V16 V16 V16 V16 V16 V16 V16 V16 V16 V18 V18 V18 V18 V18 V18 V18 V18 V18 V19 V19 V19 V19 V19 V19 V19 V19 V19 Figur 1.1 20 urvalsområden samt 4 målområden under vardagar
13 V10 V10 V10 V10 V10 V10 V10 V10 V10 V12 V12 V12 V12 V12 V12 V12 V12 V12 V14 V14 V14 V14 V14 V14 V14 V14 V14 V8 V8 V8 V8 V8 V8 V8 V8 V8 V24 V24 V24 V24 V24 V24 V24 V24 V24 V9 V9 V9 V9 V9 V9 V9 V9 V9 V11 V11 V11 V11 V11 V11 V11 V11 V11 V22 V22 V22 V22 V22 V22 V22 V22 V22 V3 V3 V3 V3 V3 V3 V3 V3 V3 V7 V7 V7 V7 V7 V7 V7 V7 V7 V21 V21 V21 V21 V21 V21 V21 V21 V21 V23 V23 V23 V23 V23 V23 V23 V23 V23 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V6 V1 V1 V1 V1 V1 V1 V1 V1 V1 V2 V2 V2 V2 V2 V2 V2 V2 V2 V5 V5 V5 V5 V5 V5 V5 V5 V5 Figur 1.2 20 urvalsområden samt 4 målområden under vardagar med de centrala delarna inzoomade
14 Tabell 1.1 Urvalsområden för resor på vardagar och antal personer som ingår i urvalet per område. Urvalsområden för vardagsresor slumpmässigt urval inom respektive urvalsområde för vardagsresor (antal personer) V1 - Bäckalyckan/ Västra centrum 250 V2 - Söder/Torpa 250 V3 - Östra Jönköping/Liljeholmen 250 V4 - Bymarken/Kortebo 250 V5 - Dalvik/Skänkeberg/Mariebo 250 V6 - Grästorp/Hovslätt/Lockebo/ Råslätt/Barnarp-Odensjö 250 V7 - Haga/Gamla Råslätt/Kettilstorp/Gräshagen/ Tokarp 250 V8 - Ljungarums Kyrkby 250 V9 - Rosenlund/Vättersnäs 250 V10 - Österängen/Öxnehaga 250 V11 - Ekhagen 250 V12 - Huskvarna Söder/Bråneryd/Gråbo-Tormenås 250 V13 - Egna Hem/Jutaholm/Stensholm-Jöransberg 250 V14 - Huskvarna Centrum/Norrängen/Brunstorp 250 V15 - Gränna/Gränna landsbygd/ Kaxholmen/Skärstad/Ölmstad 250 V16 - Attarp-Backamo/Nyarp-Torp/Trånghalla 250 V17 - Tenhult 250 V18 - Taberg/Månsarp/Norrahammar/Flahult 250 V19 - Landsbygd Väster 250 - Landsbygd Öster 250 Enbart målområden för resor vardagar: V21 - Fridhem 0 V22 - Gamla Flygfältet 0 V23 - Ljungarums Industriområde 0 V24 - A6/Ryhov 0
15 Ekhagen Ekhagen Ekhagen Ekhagen Ekhagen Ekhagen Ekhagen Ekhagen Ekhagen Huskvarna Huskvarna Huskvarna Huskvarna Huskvarna Huskvarna Huskvarna Huskvarna Huskvarna Tenhult Tenhult Tenhult Tenhult Tenhult Tenhult Tenhult Tenhult Tenhult Öxnehaga Öxnehaga Öxnehaga Öxnehaga Öxnehaga Öxnehaga Öxnehaga Öxnehaga Öxnehaga Rosenlund Rosenlund Rosenlund Rosenlund Rosenlund Rosenlund Rosenlund Rosenlund Rosenlund Berghalla Berghalla Berghalla Berghalla Berghalla Berghalla Berghalla Berghalla Berghalla Bankeryd Bankeryd Bankeryd Bankeryd Bankeryd Bankeryd Bankeryd Bankeryd Bankeryd Ljungarum Ljungarum Ljungarum Ljungarum Ljungarum Ljungarum Ljungarum Ljungarum Ljungarum Kortebo Kortebo Kortebo Kortebo Kortebo Kortebo Kortebo Kortebo Kortebo Bymarken Bymarken Bymarken Bymarken Bymarken Bymarken Bymarken Bymarken Bymarken Torpa Torpa Torpa Torpa Torpa Torpa Torpa Torpa Torpa Centrum Centrum Centrum Centrum Centrum Centrum Centrum Centrum Centrum Taberg Taberg Taberg Taberg Taberg Taberg Taberg Taberg Taberg Torsvik Torsvik Torsvik Torsvik Torsvik Torsvik Torsvik Torsvik Torsvik Månsarp Månsarp Månsarp Månsarp Månsarp Månsarp Månsarp Månsarp Månsarp Norrahammar Norrahammar Norrahammar Norrahammar Norrahammar Norrahammar Norrahammar Norrahammar Norrahammar Hovslätt Hovslätt Hovslätt Hovslätt Hovslätt Hovslätt Hovslätt Hovslätt Hovslätt Råslätt Råslätt Råslätt Råslätt Råslätt Råslätt Råslätt Råslätt Råslätt Barnarp Barnarp Barnarp Barnarp Barnarp Barnarp Barnarp Barnarp Barnarp H8 H8 H8 H8 H8 H8 H8 H8 H8 H8 H8 H8 H8 H8 H8 H8 H8 H8 H5 H5 H5 H5 H5 H5 H5 H5 H5 H6 H6 H6 H6 H6 H6 H6 H6 H6 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H4 V24-A6 V24-A6 V24-A6 V24-A6 V24-A6 V24-A6 V24-A6 V24-A6 V24-A6 H1 H1 H1 H1 H1 H1 H1 H1 H1 H2 H2 H2 H2 H2 H2 H2 H2 H2 H3 H3 H3 H3 H3 H3 H3 H3 H3 V21-V23 V21-V23 V21-V23 V21-V23 V21-V23 V21-V23 V21-V23 V21-V23 V21-V23 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H4 H8 H8 H8 H8 H8 H8 H8 H8 H8 Figur 1.3 8 urvalsområden samt 2 målområden under helg
16 H3 H1 H2 H6 H5 V21-V23 V24 H4 H4 Figur 1.4 8 urvalsområden samt 2 målområden under helg med de centrala delarna inzoomade Tabell 1.2 Urvalsområden för resor på helgen och antal personer som ingår i urvalet per område. urvalsområden för helgresor (8 strata) slumpmässigt urval inom respektive urvalsområde för helgresor (antal personer) H1 - Centrala Jönköping väster 250 H2 - Centrala Jönköping öster 250 H3 - Norra Jönköping 250 H4 - Södra Jönköping 250 H5 - Huskvarna 250 H6 - Mellan Jönköping-Huskvarna 250 - Orter utanför Jönköping-Huskvarna 250 H8 - Landsbygd 250 Enbart målområden för resor helg: V21-V23 Fridhem/Gamla Flygfältet/ Ljungarums industriområde 0 V24 - A6/Ryhov 0
17 Urvalspersonerna var mellan 16-85 år och ombads via brev att medverka i undersökningen och redogöra för sina resor på en utvald dag. Undersökningen gjordes från mitten av april till mitten av maj år 2009. Totalt inkom svar från 3 207 personer vilket motsvarar en svarsfrekvens på 47 % bland nettourvalet. Resultaten har viktats för att motsvara befolkningssammansättningen kommunen. Mer detaljerade uppgifter om metod och genomförande finns redovisade mot slutet av rapporten i kapitel 3. Detaljerade uppgifter om metod och genomförande. 1.3 Resor som ingår i resvaneundersökningen Resvaneundersökningen fångar de resor som boende i Jönköpings kommun genomför inom och utanför Jönköping, på vardagar samt helger. Detta innebär att resor som genereras av personer som bor utanför Jönköping inte ingår i denna resvaneundersökning. Ett exempel på detta är pendlingsresandet från kranskommuner in till Jönköping som inte ingår i redovisade uppgifter. Yrkestrafik och godstransporter ingår inte i resvaneundersökningen. Det gör inte heller de resor som respondenterna utfört i sin yrkesutövning.
18 2. Resultat När det gäller resor har dessa definierats i utskicket till invånarna. Den exakta formuleringen framgår av resdagboken i bilaga 2. Med en resa avses här en förflyttning från en plats till en annan för att uträtta ett ärende. Enbart byte av färdmedel räknas dock inte som ett ärende utan flera färdmedel kan ingå i en och samma resa. 2.1 Antal resor Under vardagar är det 83 % av befolkningen i ålder 16-85 år som genomfört minst en resa. Under en lördag eller söndag är motsvarande andel 66 %. I genomsnitt genomför man 2,8 resor under vardagar och 2,0 resor under helgdagar. Ger ett snitt för hela veckan på 2,6 resor per person och dag. Då är även de som inte rest alls inräknade. Antalet resor per person i Jönköping stämmer bra överens med andra gjorda undersökningar (2,5 resor/person i Malmö 2008, 2,8 i Skåne 2007, 2,7 i Karlstad 2004, 2,6 i Stockholm 2004, 2,9 i RES 1999-01, och 2,7 i Luleå 2005). Ser man bara på dem som rest gör de i genomsnitt 3,4 resor under vardagar och 3,1 resor under lördagar/söndagar, se Tabell 2.1 och Tabell 2.2. Detta motsvarar 286 000 resor en vardag och 205 000 resor en lördag/söndag. På ett år ger det motsvarande cirka 96 miljoner resor som Jönköpingsborna i åldern 16-85 år genomför. Tabell 2.1 Andel som rest, genomsnittligt antal resor per person, genomsnittligt antal resor per person som rest, antal personer och beräknat antal resor per dag. Resultaten är viktade för vardagar. N=2 391. Andel som rest, 16-85 år Resor per dag för alla individer, 16-85 år Resor per dag för individer som rest, 16-85 år Antal individer, 16-85 år Antal resor, 16-85 år Totalt, vardagar 83 % 2,8 3,4 100 200 285 600 Män 86 % 2,9 3,4 49 600 143 700 Kvinnor 81 % 2,8 3,5 50 700 141 300 16-24 år 89 % 3,1 3,4 17 200 52 300 25-44 år 89 % 3,3 3,7 33 100 108 900 45-64 år 88 % 2,9 3,4 29 900 88 000 65-85 år 61 % 1,8 2,9 20 000 35 800
19 Tabell 2.2 Andel som rest, genomsnittligt antal resor per person, genomsnittligt antal resor per person som rest, antal personer och beräknat antal resor per dag. Resultaten är viktade för helgdagar. N=727. Andel som rest, 16-85 år Resor per dag för alla individer, 16-85 år Resor per dag för individer som rest, 16-85 år Antal individer, 16-85 år Antal resor, 16-85 år Totalt, helgdag 66 % 2,0 3,1 100 200 205 400 Män 67 % 2,0 3,0 49 600 97 600 Kvinnor 64 % 2,1 3,1 50 700 107 900 16-24 år 67 % 2,0 3,1 17 200 34 800 25-44 år 77 % 2,6 3,3 33 100 87 100 45-64 år 66 % 1,9 3,1 29 900 58 100 65-85 år 49 % 1,3 2,6 20 000 25 600 Antal resor och andel som rest beroende på kön Under vardagarna är det en större andel av männen (86 %) än kvinnorna (81 %) som rest. Även under helgen verkar det också som att en något större andel av männen rest, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan män och kvinnor med avseende på antal resor per dag, varken under vardag eller helg. Antal resor och andel som rest beroende på ålder Andelen som rest under mätdagen sjunker kraftigt för personer från 65 år och uppåt jämfört med övriga grupper. För resor under vardagar gör den äldsta åldersgruppen, 65-85 år, i genomsnitt färre resor än övriga åldersgrupper. Övriga skillnader mellan antal resor under vardagar i de olika åldersgrupperna är inte statistiskt säkerställda. Om man bara ser på dem som verkligen rest gör den äldsta gruppen färre resor än övriga och åldersgruppen 25-44 år gör fler resor i genomsnitt än andra grupper. För resor under helgen gör den äldsta åldersgruppen i genomsnitt också färre resor än övriga åldersgrupper och åldersgruppen 25-44 år gör fler resor än övriga åldersgrupper. Ser man bara på dem som verkligen rest under helgen kan man endast med säkerhet konstatera att den äldsta åldersgruppen gör färre resor än åldersgruppen 25-44 år, övriga skillnader mellan grupperna är inte statistiskt säkerställda.
20 2.2 Orsak till att inte ha rest Av de 17 % som inte rest under vardagar anger en majoritet, mer än sex av tio, att man inte rest eftersom man inte haft några ärenden. Under helgen är det hela tre fjärdedelar av de 34 % som inte rest som just låtit bli p g a att man inte haft några ärenden, se Figur 2.1. Orsak till att inte ha rest VARDAG totalt 63% 8% 23% män 58% 8% 27% 7% kvinnor 6 8% 20% 5% 16-24 år 4 8% 43% 25-44 år 50% 15% 29% 45-64 år 5 10% 2 9% 65-85 år 78% 4% 14% 5% HELG totalt 75% 4% 18% 3% män 7 4% 17% 3% kvinnor 75% 4% 19% 3% 16-24 år 85% 14% 0% 25-44 år 65% 2 45-64 år 74% 3% 20% 65-85 år 78% 5% 14% 4% Hade inga ärenden Sjuk eller vård av sjukt barn Bortrest Annat skäl Figur 2.1 Anledningar till varför intervjupersonerna inte rest den utvalda mätdagen. N vardag=414, N helg= 257. Som framgår av figuren anger män och kvinnor ungefär samma orsaker till varför man inte rest. Under helgen är anledningarna till varför man inte rest också ungefär desamma för olika åldersgrupper. Under vardagar tyder resultaten dock på att det med stigande ålder är en större andel som anger att man inte rest p g a att man inte haft något ärende och istället en minskad andel som anger att man varit bortrest. 2.3 Färdsätt Ca två tredjedelar använder bilen som huvudfärdmedel under vardagarna och tre fjärdedelar under helgen. Under helgen är det inte lika många som cyklar eller åker kollektivt som under vardagarna. Andelen som går är ungefär lika stor vardag som helg. Skillnaden mellan kvinnors och mäns färdsätt är störst under vardagarna då männen i större utsträckning kör bil och kvinnor i större utsträckning åker kollektivt. Under helgen är det ingen större skillnad på färdsättet mellan könen. Både under vardagar och helg gör kvinnorna större andel av sina resor till fots än männen.
21 Färdsätt VARDAG totalt 64% 10% 10% 14% män 68% 8% 10% 1 kvinnor 60% 1 10% 17% 15-24 år 40% 25% 1 2 25-44 år 67% 1 15% 45-64 år 7 7% 9% 1 65-85 år 7 9% 8% 10% HELG totalt 74% 5% 1 3% män 75% 5% 10% 5% kvinnor 74% 4% 14% 15-24 år 5 1 4% 19% 9% 25-44 år 45-64 år 8 78% 3% 5% 10% 3% 4% 1 4% 65-85 år 65% 13% 7% 14% bil kollektivt cykel till fots annat Figur 2.2 Färdsätt för huvudfärdmedel för olika åldersgrupper, kvinnor och män. Viktade vardagsresor och viktade helgresor. N vardag= 6 569, N helg= 1 365. Åldersgruppen 15-24 år åker bil vid mindre andel av sina resor än andra åldersgrupper. Detta kan till stor del bero på att färre i denna åldersgrupp har körkort. Åldersgruppen 25-44 år är den åldersgrupp där betydligt fler kör bil under helgen jämfört med under vardagarna. Det är enbart åldersgruppen 65-85 år som minskar andelen bilresor under helgen. Åldersgrupperna 15-24 år och 65-85 år är de åldersgrupper som åker mest kollektivt. Åldersgruppen 65-85 är den enda åldersgrupp som åker mer kollektivt på helgen jämfört med vardagar.
22 2.4 Ärende Av alla resor som görs under en vardag så utgörs 38 procent av hemresorna till bostaden. I diagrammen nedan har resor till bostaden exkluderats så att 100 procent utgörs av övriga ärenden. I ärendet hämtning/lämning ingår hämtning och lämning av barn men även av vuxna. Ärende VARDAG totalt 3 8% 8% 1 18% 2 3% män 33% 1 7% 10% 1 20% 3% kvinnor 28% 5% 8% 1 20% 23% 4% 16-24 år 1 4% 35% 1 30% 25-44 år 37% 8% 19% 1 1 45-64 år 44% 13% 5% 19% 15% 65-85 år 5% 4% 0% 7% 35% 38% 10% HELG totalt 8% 9% 28% 50% 3% män 9% 29% 50% 3% kvinnor 7% 1 27% 50% 3% 16-24 år 1 5% 5% 17% 57% 5% 25-44 år 8% 1 28% 4 45-64 år 9% 0% 9% 3 45% 4% 65-85 år 0% % 3 65% 0% arbete tjänsteärende skola hämta /lämna inköp fritid övrigt Figur 2.3 Ärende olika veckodagar. Viktade vardagsresor och viktade helgresor. N vardag = 6 546, N helg = 1 364. Under helgen görs mer än dubbelt så stor andel fritidsärenden som under vardagarna. Även inköpsärenden utgör en större andel av ärendena under helgen. Resterande ärenden utgör större andelar under vardagarna jämfört med helgen. Under vardagar gör männen fler arbetsresor än kvinnorna och åker på fler tjänsteärenden. Kvinnorna har istället större andel inköpsresor och resor till fritid/nöje. Under helgen är ärendefördelningen relativt jämn mellan könen men kvinnor hämtar/lämnar vid dubbelt så stor andel av resorna som männen. Åldersgrupperna 16-24 år och 65-85 år är de grupper som både vardag och helg har störst andel fritidsärenden. Åldersgruppen 25-44 år är den åldersgrupp som har störst andel resor med ärendet hämtar/lämnar och åldersgruppen 45-64 år den som har störst andel tjänsteärenden.
23 2.5 Färdsätt och ärende Ärendet påverkar valet av färdmedel. Vid inköp av tunga varor, vid tjänsteärenden samt vid hämtning/lämning används framförallt bilen. Tillgången till bil påverkar givetvis valet av färdmedel. För dem som har tillgång till bil så sker 94 procent respektive 63 procent av resorna för inköp av tunga respektive lätta varor med bil. Färdsätt för olika ärenden VARDAG arbete 65% 9% 14% 1 tjänsteärende 85% 5% 3% skola 2 39% 1 20% 3% hämta/lämna barn 74% 7% 1 0% hämta/lämna övrigt 83% 13% inköp (lätta varor) 63% 5% 25% inköp (tunga varor) 94% 0% fritid 63% 5% 25% annat 63% 8% 9% 18% HELG arbete 8 8% 7% 3% hämta/lämna 90% 8% 0% inköp 68% 5% 23% 0% fritid 77% 5% 4% 1 4% bil kollektivt cykel till fots annat Figur 2.4 Färdsätt för olika ärenden. Viktade vardagsresor och viktade helgresor. N vardag= 4 205, N helg= 853. Orsaken till att inte alla ärenden under helgen finns med i Figur 2.4 är att det var för få svar för dessa ärenden för att någon signifikant fördelning skulle kunna göras. Ärendet inköp under helgen är en sammanslagning av inköp (lätta varor) och inköp (tunga varor). Ärendet hämta/lämna under helgen är en sammanslagning av hämta/lämna barn och hämta/lämna övrigt. Hopslagningen är ett resultat av för få svar för vardera ärendetyp. Under vardagar är det främst vid inköp av tunga varor, tjänsteärenden samt vid hämtning/lämning som bil används som färdmedel. Under helgen används bilen mer frekvent till de flesta ärendena. Av de som åker till skolan åker fyra av tio kollektivt, lika stor andel går eller cyklar. Resterande femtedel använder bilen som färdmedel.