VANDA STADS BOKSLUT 2012 Stadsfullmäktige 20.5.2013
Pärm: Informationen Pärmbild: Vandas materialbank Layouthandledning: Heidi Nordberg, Ekonomiservicecentralen Översättning: translatorerna, Förvaltningsservicen Tryckeri: Vanda stads tryckeri 5/2013
VANDA STADS BOKSLUT 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 1 1.1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 1 1.1.1 Stadsdirektörens översikt... 1 1.1.2 Vanda stads förvaltning... 2 1.1.3 Den ekonomiska utvecklingen allmänt och i Vanda... 6 1.1.4 Vanda stads verksamhetsmiljö och utvecklingen av ekonomin... 7 1.1.5 Vanda stads personal...15 1.1.6 Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna...16 1.1.7 Miljöfaktorer...18 1.2 REDOGÖRELSE ÖVER HUR DEN INTERNA KONTROLLEN ORDNAS...18 1.3 HUR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT BILDAS OCH VERKSAMHETEN FINANSIERAS...20 1.3.1 Hur räkenskapsperiodens resultat bildas...20 1.3.2 Finansiering av verksamheten...22 1.4 DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH ÄNDRINGAR I DEN...24 1.5 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER...29 1.6 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI...30 1.6.1 Samfund som ingår i koncernbokslutet...30 1.6.2 Styrning av koncernens verksamhet...31 1.6.3 Väsentliga händelser som berör koncernsamfunden...31 1.6.4 Redogörelse över organiseringen av koncernövervakningen...33 1.6.5 Koncernbokslutet och dess nyckeltal...35 1.7 BOKSLUTETS CENTRALA NOTER...39 1.8 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT...40 2. BUDGETENS UTFALL... 41 2.1 MÅLENS UTFALL...41...78 2.2 UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER...85 2.2.1 Driftsekonomins utfall...85 2.2.2 Tablå över budgetutfallet i resultaträkningsdelen 2012... 169 2.2.3 Investeringsdelens utfall... 172 2.2.4 Finansieringsdelens utfall (exklusive affärsverken)... 179 2.2.5 Sammandrag över utfallet av anslag och beräknade inkomster... 180 3. BOKSLUTSKALKYLER... 181 3.1 VANDA STADS RESULTATRÄKNING... 181 3.2 VANDA STADS FINANSIERINGSANALYS... 182 3.3 VANDA STADS BALANSRÄKNING... 183 3.4 VANDA STADS KONCERNRESULTATRÄKNING... 185 3.5 VANDA STADS KONCERNFINANSIERINGSANALYS... 186 3.6 VANDA STADS KONCERNBALANSRÄKNING... 187 4. BOKSLUTETS NOTER... 189 4.1 NOTER SOM GÄLLER UPPGÖRANDET AV BOKSLUTET... 189 4.1.1 Noter som gäller uppgörandet av bokslutet... 189 4.1.2 Noter som gäller uppgörandet av bokslutet... 190 4.2 NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN... 192 4.3 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN... 195 4.3.1 Noter till balansräkningens aktiva... 195 4.3.2 Noter till balansräkningens passiva... 200 4.4 NOTER SOM GÄLLER SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER... 205 4.5 NOTER SOM GÄLLER MILJÖBOKFÖRINGEN... 208 4.6 NOTER SOM GÄLLER PERSONALEN... 212
5. SÄRREDOVISADE BOKSLUT... 213 5.1 BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERKET MELLERSTA NYLANDS RÄDDNINGSVERK... 213 5.1.1 Verksamhetsberättelse... 213 5.1.2 Tablå över budgetens utfall godkänd av direktionen... 222 5.1.3 Bokslutskalkyler och nyckeltal... 224 5.1.4 Noter till bokslutet för Mellersta Nylands räddningsväsen... 227 5.1.5 Bokslutets underskrifte... 230 5.2 BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERKET FÖRETAGSHÄLSAN I VANDA... 231 5.2.1 Verksamhetsberättelse... 231 5.2.2 Tablå över budgetens utfall godkänd av direktionen... 235 5.2.3 Bokslutskalkyler och nyckeltal... 236 5.2.4 Bokslutsnoter för Affärsverket Företagshälsan i Vanda... 239 5.2.5 Bokslutets underskrifte... 242 5.3 BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERKET FÖR MUN- OCH TANDHÄLSA... 243 5.3.1 Verksamhetsberättelse... 243 5.3.2 Tablå över budgetens utfall godkänd av direktionen... 246 5.3.3 Bokslutskalkyler och nyckeltal... 247 5.3.4 Bokslutsnoter för Affärsverket för mun- och tandhälsa... 250 5.3.5 Bokslutets underskrifte... 252 5.4 AFFÄRSVERKENS INVERKAN PÅ STADENS EKONOMI... 253 5.5 BOKSLUT FÖR ÖVRIGA SÄRREDOVISADE ENHETER... 255 5.5.1 Bokslutskalkyl för bostadslånefonden... 255 5.5.2 Bokslutskalkyl för Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena... 256 5.5.3 Bokslutskalkyl för fonden för social kreditgivning... 258 5.5.4 Bokslutskalkyl för Skadefonden... 259 6. FÖRTECKNINGAR OCH REDOGÖRELSER... 260 6.1 BOKFÖRINGSBÖCKER OCH REDOGÖRELSE FÖR FÖRVARING AV BOKFÖRINGEN... 260 6.2 FÖRTECKNING ÖVER VERIFIKATIONSTYPER... 261 6.3 KALKYLSCHEMAN FÖR NYCKELTAL... 263 7. UNDERTECKNING AV BOKSLUTET OCH BOKSLUTSANTECKNING... 265
1. Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin 1.1.1 Stadsdirektörens översikt En svår ekonomisk tid har tyngt Europa under några års tid nu. Den ekonomiska situationen som under fjolåret förvandlades till en ekonomisk recession försvagar både statens och kommunernas skatteinkomstbas och ökar de kostnader som en ökande arbetslöshet medför. Och några lättnader utlovas inte: inom den närmaste framtiden finns det inte några stora förbättringar i sikte. År 2012 beslutade regeringen balansera den offentliga ekonomin genom att göra nedskärningar i kommunernas statsandelar. Åtgärden minskade statsandelarna i hela riket, i Vanda med över 20 miljoner euro. Samtidigt ökade stadens skatteinkomster mindre än beräknat: de uppskattade skatteinkomsterna i budgeten underskreds med närmare 11 miljoner euro. I Vanda har dock samfundsskattens fördelningsandel ökat under de senaste åren och utvecklingen ser ut att hålla i sig. Trots detta låg skatteinkomsterna och statsandelarna fyra miljoner euro under det som budgeterats för fjolåret. Vanda stads nettoinvesteringar uppgick till närmare 160 miljoner euro år 2012. Av dem täcktes 40,5 % med egen inkomstfinansiering. Stadens skulder ökade med 95 miljoner euro under året. Även om tillväxten överensstämde med budgeten är situationen ohållbar i längden. Utifrån ett av de bindande mål som fullmäktige beslutat om bereddes det för staden under våren ett balanserings- och skuldprogram för ekonomin (TVO). Målet med programmet är att genom att behärska utgifterna och sänka investeringsnivån hejda ökningen av stadens skulder före ekonomiplaneperiodens slut. I juni godkände fullmäktige ett balanserings- och skuldprogram för ekonomin. Den budget som utarbetats för år 2013 baseras på programmets riktlinjer och mål. Stadens förtroendevalda- och tjänsteinnehavarorganisation förband sig till att balansera ekonomin och hejda skuldsättningen. Under fjolåret fick jag lära mig hur Vandas yrkeskunniga tjänstemannakår klarar av att verkställa också svåra beslut utan att skada välfärdsstatens strukturer, om det finns tillräckligt med politisk vilja bakom. Utvecklingen av tjänster förutsätter också en ekonomi som är i balans. 1
1.1.2 Vanda stads förvaltning Stadsfullmäktige Samlingspartiet Heinimäki Heikki Hirvonen Reeta t.o.m. 30.1.2012 Häkkinen Juha Karén Timo Koivuniemi Petri Kunnas Jukka Larkio Johanna Lehmuskallio Paula Kuntsi Hanna t.o.m. 27.8.2012 Leppänen Janne Mäkinen Tapani Nevander Vesa Norres Lasse Orpana Anita Palo Markku Peura Sirpa fr.o.m. 30.1.2012 Porthén Jari Puha Seija Sandell Annukka fr.o.m. 27.8.2012 Suonperä Kaarina Virta Raija Weckman Markku Finlands socialdemokratiska parti Aittakallio Matti Ala-Nikkola Taina Grönfors Eija Hako Jukka Hyttinen Eila Jääskeläinen Markku J. Kiljunen Kimmo Kähärä Sirkka-Liisa Lindtman Antti Loikkanen Eva Maria Murto Marja-Leena Mäntynen Taisto Niemi-Saari Mari Puoskari Pentti Päivinen Tiina-Maaria Sainio Jari Sodhi Ranbir Tahvanainen Säde 2
Gröna förbundet Alén Sini Huhta Jaana fr.o.m. 18.6.2012 Kauppinen Sirpa Kokko Hannu Korhonen Leena Kostilainen Anniina Mäkelä Mikko Niinimäki Terhi t.o.m. 27.8.2012 Pajunen Sirpa Saarivuo Maria t.o.m. 18.6.2012 Valtanen Hanna fr.o.m. 27.8.2012 Sannfinländarna Auvinen Timo Jurva Johanna Jääskeläinen Pietari Malmi Juha Nieminen Johannes Niikko Mika Niinistö Jaakko Uppala Timo Vänsterförbundet Heinonen Ilmari Laakso Jaakko Saastamoinen Tuula Saramo Jussi Tyystjärvi Kati Centern i Finland Ansalehto-Salmi Irja Kuokkanen Marjut t.o.m. 13.8.2012 Ryhänen Riitta Wallenius Arja fr.o.m. 13.8.2012 Svenska folkpartiet Härmälä Göran Karlsson Patrik Kristdemokraterna Hurri Maija Jääskeläinen Jouko Stadsfullmäktiges ordföranden Ordförande Antti Lindtman (SDP) I vice ordförande Heikki Heinimäki (SAML) II vice ordförande Seija Puha (SAML) 3
Stadsstyrelsen Samlingspartiet Häkkinen Juha Lehmuskallio Paula Mäkinen Tapani Orpana Anitta Suonperä Kaarina Weckman Markku Finlands socialdemokratiska parti Aittakallio Matti Hako Jukka Mäntynen Taisto Niemi-Saari Mari Päivinen Tiina-Maaria Gröna förbundet Mäkelä Mikko Pajunen Sirpa Vänsterförbundet Holopainen Matti Sannfinländarna Niemelä Arja Niinistö Jaakko Centern i Finland Wallenius Arja Stadsstyrelsens ordföranden: Ordförande Tapani Mäkinen (SAML) I vice ordförande Jukka Hako (SDP) II vice ordförande Sirpa Pajunen (GRÖNA) Föredragande (31.12.2012) Stadsdirektör Kari Nenonen Redovisningsskyldiga (31.12.2012) Stadsdirektör Kari Nenonen Biträdande stadsdirektör Martti Lipponen Biträdande stadsdirektör Jukka T. Salminen Biträdande stadsdirektör Juha-Veikko Nikulainen Biträdande stadsdirektör Elina Lehto-Häggroth Tf. verksamhetsområdesdirektör Heidi Nygren 4
Vanda stads organisation 2012 5
1.1.3 Den ekonomiska utvecklingen allmänt och i Vanda Den allmänna ekonomiska utvecklingen Hösten 2012 drabbades Finlands samhällsekonomi av en konjunkturnedgång som en följd av en finansoch bankkris som var inne på sitt tredje år i euroområdet. Den ekonomiska recessionen i Europa avspeglades särskilt på exportindustrin och industriproduktionen rentav minskade under fjolåret. Också utsikterna för byggnation försämrades kraftigt och sysselsättningen minskade starkt. Tillväxten i BNP avstannade och i ljuset av förhandsuppgifter kan den ha minskat något år 2012. Enligt arbetskraftsförvaltningens arbetsförmedlingsstatistik uppgick arbetslöshetsgraden i årsslutet till 10,7 procent i hela landet. Under året ökade antalet arbetslösa med 27 000 personer. Konsumentpriserna ökade med ca 3 procent, inkomstnivån med 3,4 procent och lönesumman med ca 3,7 procent år 2012. Den ekonomiska krisen i euroområdet har hållit räntenivån låg på statens och även kommunernas lån och marginalerna rimliga på Finlands kreditklassificering AAA. En höjning av bankernas soliditetskrav håller också på att höja marginalerna på nya lån. 3 månaders Euribor låg i snitt på 0,6 procent och medelräntan på nya krediter låg på 2,3 procent år 2012. I slutet av år 2012 utgjorde statsskulden 46 procent och hela den offentliga skulden 53,6 procent av BNP. Enligt förhandsuppgifter försvagades kommunernas ekonomi dramatiskt och uppvisade ett negativt resultat år 2012. Kommunernas verksamhetsbidrag minskade med 6,2 procent och skattefinansieringen (skatter och statsandelar) uppvisade en gemensam ökning på blott 2,5 procent. Kommunernas skatteinkomster ökade med 1,5 procent och statsandelarna med 5,3 procent. Kommunernas lånestock ökade med 1,4 miljarder euro och skulderna uppgick till totalt 12,3 miljarder euro i slutet av år 2012. Kommunernas skuld var 2 282 euro räknat per invånare. Årsbidraget var negativt hos 63 kommuner och årsbidraget var mindre än avskrivningarna hos 220 kommuner. Kommunernas investeringar låg på en hög nivå också år 2012. Utvecklingen i Nyland och Helsingforsregionen Enligt förhandsuppgifter hade Nyland ett invånarantal på 1 566 500 personer i slutet av 2012. Under år 2012 ökade invånarantalet med 17 500 personer, vilket är den näst största årliga ökningen av antalet invånare på 2000-talet. Esbos och Helsingfors andel av ökningen var 12 800 personer, dvs. nästan tre fjärdedelar. Vandas invånarantal ökade med endast hälften så många som i Esbo. Relativt sett var Träskända, Mäntsälä och Esbo de kommuner som växte snabbast. Invånarantalet minskade i nio kommuner: Hangö, Karislojo, Högfors, Mörskom, Lappträsk, Ingå, Raseborg, Lovisa och Kervo. Utvecklingen av sysselsättningen i Nyland var tudelad år 2012. Ännu i början av år 2012 var arbetslösheten i Nyland på en något lägre nivå än året innan. De första tecknen på en konjunkturnedgång uppenbarade sig när sommaren stod för dörren. I slutet av 2012 fanns det redan 6 000 fler arbetslösa jämfört med året innan, allt som allt fanns det 62 900 arbetslösa. Arbetslöshetgraden steg från 6,9 procent till 7,5 procent. Proportionellt ökade ungdomsarbetslösheten mindre och långtidsarbetslösheten mer jämfört med den allmänna arbetslösheten år 2012. I december 2012 fanns det ca 8 600 lediga arbetsplatser, det var ca 650 färre än i december 2011. I början av sommaren försämrades de ekonomiska utsikterna i hela Europa. Den europeiska centralbanken reagerade på situationen och lovade att vid behov utan begränsningar köpa kortfristiga skuldebrev av krisländerna. Detta löfte lugnade i stor utsträckning ner finansmarknaderna i årsslutet 2012 och euroområdets akuta skuldkris gav med sig. Krisländerna Spanien och Italien beviljades lån med en klart lägre ränta än tidigare och börskurserna steg i Europa under årets andra hälft. Utvecklingen av realekonomin var dock ännu svag såväl i Europa som i Finland och Nyland. Enligt en förhandsprognos ökade BNP i Nylandsområdet med ca en halv procent år 2012, tillväxten i hela landet hamnade på noll. Den ekonomiska recessionen avspeglade sig också på konjunkturbilden och utsikterna för företag i Helsingforsregionen. Svagast utvecklades omsättningen hos industriföretag, då utvecklingen låg närmare fem procent på minussidan under årets tredje kvartal. Å andra sidan uppvisade privata tjänster och informations- och kommunikationssektorerna en tillväxt. Den sammanräknade omsättningen hos handel och samtliga sektorer dalade hösten 2012. Antalet arbetstagare inom byggnation ökade något och sjönk 6
kraftigt inom industrin. Byggnadsutsikterna försämrades kraftigt mot årsslutet också i Helsingforsregionen. Trots konjunkturnedgången ökade företagens sammanräknade lönesumma i Helsingforsregionen under det senaste året. 1.1.4 Vanda stads verksamhetsmiljö och utvecklingen av ekonomin Befolkningen ökade enligt prognoserna, invandringen fortsatt livlig Enligt statistikcentralens förhandsuppgifter uppgick Vandas invånarantal till 205 312 personer i slutet av år 2012. Befolkningen ökade under 2012 med 2 311 personer. I den befolkningsprognos som gjordes upp våren 2012 prognostiserades ökningen uppgå till 2 300 år 2012. I prognosen bedömdes migrationsöverskottet bli 800 personer men i realiteten blev det något färre, 760 personer. Migrationen visade ett underskott på drygt 300 personer, men det flyttade 1 100 fler personer till Vanda från utlandet jämfört med antalet personer som flyttade utomlands från Vanda. Immigrationen som håller på att öka i betydelse fortsatte att öka och var något större än under det tidigare rekordåret 2011, då inflyttningsöverskottet från utlandet uppgick till närmare 1 000 personer. Det föddes färre nya vandabor än året innan och nästan 150 färre än prognosen. Något fler vandabor avled under år 2012 jämfört med prognosen, totalt drygt 1 230 personer. Bild. Befolkningsändringen i Vanda åren 1995 2012, indelad i delfaktorer I Esbo fick nettomigrationen inom landet ett uppsving och uppvisade år 2010 ett positivt resultat efter några års underskott och år 2011 uppvisade migrationen i Esbo ett överskott på 670 personer. År 2012 hade dock inflyttningsöverskottet minskat något. I Helsingfors har nettomigrationen inom landet redan länge varit på plussidan. År 2012 fick Helsingfors ett inflyttningsöverskott på hela 3 100 personer. Också i Helsingforsregionens kranskommuner ökade inflyttningsöverskottet klart jämfört med året innan. Nettomigrationen har både i Esbo och Helsingfors varit större än i Vanda, år 2012 var den i Esbo 1 600 och i Helsingfors 3 600 personer. I båda städerna var den större än året innan. I kranskommunerna trefaldigades inflyttningsöverskottet från migrationen jämfört med året innan och uppgick till totalt 1 700 personer. Nettomigrationen uppgick i hela landet till 16 800 personer, vilket är tvåtusentalet fler än år 2011. Helsingforsregionens kommuner stod för något mindre än hälften av nettomigrationen i hela landet. 7
Största befolkningsökningen i Dickursby storområde Enligt förhandsuppgifter växte befolkningen i Dickursby storområde med 700 personer år 2012. I Björkby var tillväxten 380 och i Aviapolis 270 personer. Befolkningen i de övriga storområdena ökade jämnt, med ca 180 personer. Bland stadsdelarna var befolkningsökningen störst i Björkby, Simonsböle och Bäckby. I Myrbacka storområde koncentrerades den största befolkningstillväxten till Mårtensdal. Stadsdelen Kivistö ökade mest i Kivistö storområde, Rosendal i Aviapolis, Simonsböle i Dickursby, stadsdelen Björkby i Björkby, Nissbacka i Korso och Kungsbacka i Håkansböle. Enligt förhandsuppgifter minskade befolkningen i totalt 23 stadsdelar i Vanda, mest i Ånäs. Enligt tillgänglig förhandsstatistik ökade befolkningen nästan som beräknat i de åldersgrupper som har störst betydelse med tanke på kommunens tjänster. Antalet barn under skolåldern ändrades i hela staden främst enligt prognoserna, det fanns endast femtio färre barn än beräknat. I storområdena var skillnaden gentemot prognosen högst 50 barn i endera riktningen: I Korso och Håkansböle fanns det fler barn under skolåldern jämfört med prognosen, i de övriga områdena var antalet barn mindre. Antalet barn i grundskoleåldern ökade i hela staden med omkring fyrtio fler barn än beräknat. I Myrbacka, Björkby, Korso och Håkansböle överensstämde antalet barn i grundskoleåldern med prognosen, i Dickursby var de fler, men i Aviapolis och Kivistö färre än beräknat. Antalet personer som uppnått ålderspensionsåldern ökade praktiskt taget enligt prognosen inom samtliga storområden. I Håkansböle var antalet något större än beräknat och på motsvarande sätt något mindre i Dickursby. Antalet personer i arbetsför ålder ökade i Vanda med 80 personer fler än beräknat. I Kivistö och Björkby var ökningen mindre än beräknat. Enligt en befolkningsprognos som gjordes i fjol våras kommer antalet invånare i Vanda att öka med 2 290 år 2013. En ny befolkningsprognos för åren 2014 2023 görs i början av året och den preciseras i maj-juni. Källor: Statistikcentralen och kommunregistret Facta Prognos för den del av befolkningen som talar främmande språk Som ett samarbete mellan kommunerna i huvudstadsregionen utarbetades för Helsingforsregionen år 2009 en prognos för de närmaste årens utveckling av den del av befolkningen som talar ett främmande språk. Invandringen har dock ökat snabbare än vad som då beräknades. I årsskiftet 2011/2012 var prognosens felmarginal hela 9 000 i hela regionen. Därför uppdaterades prognosen i slutet av år 2012 och det förväntade inflyttningsöverskottet höjdes. Nu beräknas det i regionen år 2030 finnas närmare 300 000 personer som talar främmande språk eller har utländsk bakgrund, 50 000 fler än i den tidigare prognosen. Enligt den nya prognosen ökar storleken på den del av befolkningen som talar främmande språk i Vanda från ca 22 000 personer till ca 56 000 personer fram till år 2030. Den andel av befolkningen som talar främmande språk i Vanda växer från dagens 11 procent till 23 procent. Källa: Prognos för den del av befolkningen som talar främmande språk i Helsingforsregionen fram till år 2040. Antalet arbetslösa ökar Vid årsskiftet var arbetslöshetsgraden i Vanda 8,9 procent, vilket vid sidan av Karislojo var den högsta siffran i Helsingfors ekonomiska region. I hela den ekonomiska regionen var arbetslöshetsgraden 7,7 procent och i hela området för Nylands NTM-central 7,5 procent. I slutet av december fanns det 9 660 arbetslösa i Vanda, vilket är 780 fler än året innan. Antalet arbetslösa var som lägst i Vanda i april 2012, då de uppgick till ca 8 500. 8
I slutet av december 2012 hade 2 635 vandabor varit utan jobb i över ett år. Det är 325 fler än ett år tidigare. I Vanda var antalet arbetslösa ungdomar under 25 år störst i juli, då de uppgick till närmare 1 200 personer. Efter det har antalet minskat så att antalet arbetslösa var 914 i slutet av december, vilket är blott 40 fler än i december året innan. Bild. Arbetslösa ungdomar under 25 år i Vanda månad för månad åren 1995 2012 I december 2012 hade också antalet permitterade ökat i jämförelse med året innan: 550 vandabor var permitterade, hundratalet fler än ett år tidigare. Antalet lediga arbetsplatser i Vanda uppgick vid förra årsskiftet till knappt 2 000, vilket är 700 fler än ett år tidigare. Antalet lediga arbetsplatser var som störst i januari i fjol, då de var fler än 2 100 till antalet. Källa: statistik från Nylands närings-, trafik- och miljöcentral och Vandas arbets- och näringsbyrå Antalet färdigställda bostäder minskade med en tredjedel Under 2012 färdigställdes 1 360 nya bostäder i Vanda, dvs. nästintill åttahundra färre än år 2011. På 1990-talet var den årliga bostadsproduktionen i snitt 1 650 bostäder och på 2000-talet 1 600 bostäder. Målsättningen på 2 000 bostäder per år som uppställts i Vandas bostadsprogram har på 2000-talet endast uppnåtts åren 2003, 2004 och 2010. Av de nya bostäderna byggdes 62 procent i våningshus, 19 procent i egnahemshus, 7 procent i andra fristående småhus (parhus och kopplade småhus) och 12 procent i radhus. Andelen bostäder i småhus, egnahemshus, andra fristående småhus och radhus av antalet nybyggen uppgick till 38 procent. Byggandet av egnahemshus har minskat jämfört med det tidiga 2000-talet. De årliga variationerna är störst i fråga om byggandet av bostäder i våningshus, t.ex. färdigställdes ca 700 färre bostäder år 2012 jämfört med år 2011. Byggandet av radhusbostäder har under de senaste åren varit småskaligare jämfört med det tidiga 2000-talet. Bostadsbyggandet fokuserades år 2012 på storområdena Dickursby och Björkby där närmare tre femtedelar av alla nya bostäder färdigställdes. Av de bostäder som färdigställdes år 2012 var 363 hyresbostäder som byggts med statligt stöd, dvs. över fyrahundra färre än år 2011. I fråga om 86 hyresbostäder var staden, dvs. VAV, byggherre. Det är cirka sextio färre än år 2011. År 2011 byggdes totalt 93 bostadsrättsbostäder i Vanda. 9
Bild. Färdigställda bostäder i Vanda 2000 2012 enligt hustyp Utifrån de bostäder som var under byggnad och de bygglov som hade beviljats för att bygga bostäderna uppskattar man att det under loppet av 2013 endast byggs något fler bostäder i Vanda än året innan, 1 550 stycken. Av dem uppskattas andelen bostäder i våningshus uppgå till 1 050, egnahemshus 230, kopplade småhus 90 och radhus 180. Fokus i bostadsbyggandet ligger på axeln Dickursby Aviapolis. Källa: kommunregistret Facta Våningsyta för verksamhetslokaler byggdes i mindre omfattning jämfört med genomsnittet på 2000-talet I Vanda har antalet arbetsplatser ökat på 2000-talet, med undantag av åren 2005 och 2009, då antalet arbetsplatser inom staden minskade med i snitt 1 500 arbetsplatser om året. Enligt de senaste officiella uppgifterna ökade antalet arbetsplatser i Vanda under 2010 med 2 820 arbetsplatser. Utifrån statistikcentralens arbetsplatsutredning kan man göra bedömningen att antalet arbetsplatser fortsatte att öka i Vanda under 2011, men att under 2012 avstannade tillväxten så att antalet arbetsplatser i årsskiftet 2012/2013 endast var något större än i slutet av 2010. Den ekonomiska recessionen i slutet av 2000-talets första decennium lämnade sina spår i Vanda också i fråga om byggandet av arbetsplatser: under år 2010 färdigställdes endast 71 000 m 2 -vy annan ny våningsyta än bostadsvåningsyta, dvs. den klart lägsta siffran på hela 2000-talet. År 2011 byggdes åter mer verksamhetslokaler: mängden färdigställda verksamhetslokaler fördubblades jämfört med år 2010. År 2012 färdigställdes endast något mer våningsyta (153 400 m 2 -vy) jämfört med år 2011. Det är 30 000 m 2 - vy mindre än genomsnittet på 2000-talet. Av den våningsyta för verksamhetslokaler som färdigställdes år 2012 byggdes två femtedelar i Dickursby storområde och en tredjedel i Aviapolis storområde. Nästan hela den färdigställda våningsytan (95 %) byggdes i nybyggnader. Av ytan färdigställdes två femtedelar i lagerbyggnader, en femtedel i affärs- och kontorsbyggnader och likaså en femtedel i industribyggnader. Under det innevarande året 2013 kommer tyngdpunkten inom annat än bostadsbyggande att ligga i området utmed Ring III. Volymen på den byggnadsyta som färdigställs under det innevarande året beräknas bli något mindre än i fjol. Affärs- och kontorsbyggnader samt lagerbyggnader upptar största delen av den färdigställda våningsytan. Källa: kommunregistret Facta 10
Bild. Byggnation som färdigställts i Vanda åren 1995 2012, exkl. bostadsvåningsyta Skatteinkomster Staden fick sammanlagt 857,1 miljoner euro i skatteinkomst år 2012. Skatteinkomsterna ökade med 2,6 procent jämfört med år 2011. Budgeten underskreds för skatteinkomstens del med 10,9 miljoner euro. Samtliga skattekategorier underskreds. Staden fick in 739,1 miljoner euro år i kommunalskatt; en ökning på 4,1 procent jämfört med kommunalskatteinkomsten år 2011. Motsvarande ändring var 3,8 procent i hela landet. Förskott på kommunalskatt för skatteåret 2012 inflöt totalt 690,2 miljoner euro; en ökning med 3,2 procent jämfört med kommunalskatteförskotten skatteåret 2011. I slutet av 2012 sänkte staten kommungruppens andel för skatteåret 2012 till 62,41 procent och Vandas kommunspecifika fördelningsandel ökade till 0,04398; ändringarna i form av rättelser kompenserade varandra. November månads redovisning av debiteringar, dvs. skatteåterbäringarna för år 2011 var också i hela landet större än beräknat och november månads skatteredovisning uppgick i Vanda till sammanlagt -4,7 miljoner euro. För skatteåret 2011 fick staden in sammanlagt 25,4 miljoner euro i redovisad inkomstskatt och för skatteåret 2010 24,2 miljoner euro i kvarskatt. Vandas inkomstskattesats är 19,0 och det vägda genomsnittet bland kommunernas inkomstskattesatser var 19,25 år 2012. I kommunalskatt inflöt 2,9 miljoner euro mindre än vad som hade beräknats i budgeten 2012. Staden fick 56,3 miljoner euro i samfundsskatt år 2012, 14,2 procent mindre än år 2011. I hela landet uppgick motsvarande minskning av kommunernas samfundsskatt till 27,4 procent. Stadens fördelningsandel av kommunernas samfundsskatt år 2011 var 0,04606; år 2011 var motsvarande andel 0,04060. Stadens höjda fördelningsandel förklaras av att stadens skatteinkomstavdrag var minst i landet i fjol. Kommunerna fick 28,34 procent av den totala samfundsskatten som hade influtit i hela landet år 2012. Den ackumulerade samfundsskatten år 2012 minskades av en exceptionellt stor återbäring till skattebetalarna för åren 2009 2011. Också den ekonomiska recessionen minskade i årsslutet samfundsskatteförskotten för skatteåret 2012. Staden fick in 6,7 miljoner euro mindre i samfundsskatt än vad som hade beräknats i budgeten 2012. Staden fick in 61,7 miljoner euro i fastighetsskatt år 2012, vilket var en ökning på 3,1 procent jämfört med år 2011. Ökningen berodde på en höjning av taxeringsvärden. Taxeringsvärdet hos fastigheter och byggnader ökade totalt med över 4 procent år 2012 och lite över 63 miljoner euro debiterades i fastighetsskatt. Av den debiterade fastighetsskatten inflöt närmare 80 procent från skatt för fastigheter och byggnader som omfattas av allmän fastighetsskatt, ca 19 procent för permanenta bostadshus och en procent för obebyggda bostadstomter som omfattas av förhöjd fastighetsskatt. En minskande rättelse gjordes i fastighetsskatten för början av året. I fastighetsskatt inflöt 1,3 miljoner euro mindre än vad som hade beräknats i budgeten 2012. 11
Tabell: Stadens skatteinkomst år 2012 1000 euro Ursprunglig Budget- Budget Utfall Avvikelse budget ändringar efter ändringarna Skatteinkomster 868 000 0 868 000 857 077-10 923 Kommunal inkomstskatt 742 000 0 742 000 739 107-2 893 Andel av samfundsskatteintäter 63 000 0 63 000 56 266-6 734 Fastighetsskatt 63 000 0 63 000 61 704-1 296 Tabell: Bestämningsgrunderna för stadens inkomstskatt Inkomstskattesats Beskattningsbar inkomst, milj. euro Ändring i % 2007 18,50 3 336,3 8,2 2008 18,50 3 591,6 7,7 2009 18,50 3 656,7 1,8 2010 19,00 3 730,0 2,0 2011 19,00 3 924,3 5,2 2012* 19,00 * Beskattningen för 2012 färdigställs hösten 2013 Tabell: Bestämningsgrunderna för stadens fastighetsskatt Fastighetsskattesatser Allmän 1,00 Stadigvarande bostadshus 0,32 Kraftverk 2,85 Obebyggd byggnadsplats 2,50 Statsandelar År 2012 fick staden in 148,2 miljoner euro i statsandelar för driftsekonomin, vilket är en ökning på 8,5 procent jämfört med år 2011. Statsandelen för basservice var 148 milj. euro och övriga statsandelar för undervisnings- och kulturväsendet 0,2 miljoner euro. Budgeten överskreds för statsandelarnas del med 7,2 miljoner euro. Enligt finansministeriets beslut (FM 29.12.2011) fick staden 145,8 miljoner euro i statsandel för basservicen. Finansministeriets beslut (FM 4.9.2012) om en minskning av statsandelarna med anledning av den finansiering som betalas för inledandet av grundläggande utbildning minskade stadens statsandel för basservice med 46 013 euro. Finansministeriets beslut (FM 12.12.2012) om en ökning av statsandelarna med anledning av landskapsförbundens uppgiftsändring ökade stadens statsandel för basservice med 18 005 euro. Den statsandel som betalats till kommunerna i slutet av år 2011 i anslutning till arbetsmarknadsorganisationernas ramavtal har enligt anvisningarna förts upp i bokslutet för år 2012. I Vanda var denna andel 2,2 miljoner euro. Merparten av statsandelen för basservice består av kalkylenliga kostnader inom social- och hälsovården samt förskoleundervisningen och den grundläggande undervisningen. Vandas kalkylenliga kostnader uppgick till 773 miljoner euro. Kommunens självfinansieringsandel var 600 miljoner euro (3 001,5 euro/invånare) år 2012. En allmän andel tillförs statsandelarna liksom minskningarna och ökningarna i 12
dem, vilka i Vanda uppgick till sammanlagt 20,4 miljoner euro år 2012 frånsett en ökning i anslutning till underhållsstöd. Utjämningen av statsandelarna utgående från skatteinkomsterna var -58,5 miljoner euro i Vanda år 2012 (år 2011-59,3 miljoner euro). Vandas utjämning minskades med ca 6,2 miljoner euro år 2012 på grund av att fastighetsskatten avskrevs från utjämningskalkylen. I övriga statsandelar för undervisnings- och kulturväsendet fick staden -0,5 miljoner euro enligt utbildningsstyrelsens förhandskalkyl (UM 13.12.2011). I årsslutet 2012 uppgick utbildningsstyrelsens justeringsbeslut till 0,2 miljoner euro och således omfattade beslutet en rättelsepost på 0,7 miljoner euro. De största utökande rättelseposterna anknöt till den grundläggande utbildningens förberedande undervisning för invandrare och gymnasieutbildningen. Vid budgetberedningen var Kommunförbundets förhandsprognos om kommunernas finansieringsandel i UKM:s statsandel -375 euro/invånare, från vilken den sjönk till -364,6 euro i det slutgiltiga beslutet. Också elevantal och enhetspriser preciserades i UKM:s slutgiltiga statsandelsbeslut. Basservicens statsandelsprocent var 31,42 och undervisnings- och kulturväsendets (huvudmannafinansiering) statsandelsprocent var 41,89 år 2012. Besluten om hemkommunsersättningsinkomster och -utgifter som fattas i samband med statsandelsberäkningen samt återbetalningen av återkraven av underhållsstöd har bokförts i enlighet med bokföringsanvisningarna på egna separata konton. Tabell: Statsandelarna i stadens driftsekonomi 2012 1000 euro Ursprunglig Budget- Budget Utfall Avvikelse budget ändringar efter ändringarna Statsandelar 141 000 0 141 000 148 170 7 170 Basservicens statsandel 147 981 Undervisnings- och kultursektorns 189 Övriga statsandelar 0 Budgetutfallet 2012 Budgeten för 2012 godkändes av Vanda stadsfullmäktige 14.11.2011. Stadsstyrelsen antecknade verksamhetsområdenas driftsplaner som beretts enligt budgeten för kännedom 30.1.2012. Den av fullmäktige godkända ursprungliga budgeten för år 2012 uppvisade ett överskott på 238 000 euro. I driftsbudgetfasen separerades inkomster och utgifter för resultatområdena för måltids-, städ- och fastighetsservice som överlåtits till Vantaan Tilapalvelut Oy genom en affärsverksamhetsöverföring och budgeten uppvisade ett underskott på -5,7 miljoner euro, samt en bruttoinvesteringsnivå på totalt 176,9 miljoner euro. Stadsfullmäktige beslutade under hösten 2012 om ändringar i budgeten för 2012 utgående från förslag från verksamhetsområdena. Efter budgetändringarna blev räkenskapsperiodens resultat i budgeten -17 miljoner euro och bruttoinvesteringsnivån hamnade på 196,8 miljoner euro. I bokslutet för 2012 uppgår resultatet för räkenskapsperioden till -3,7 miljoner euro. Bokslutets resultat överensstämmer med de resultatprognoser som presenterats för stadsstyrelsen i rapporteringen under hösten 2012. Under 2012 har det i prognoserna beaktats att räntekostnaderna och skatteinkomsterna underskrids, men budgeten har inte ändrats i dessa avseenden. Utfallet för driftsekonomidelen och resultaträkningsdelen i budgeten Budgeten för 2012 godkändes av Vanda stadsfullmäktige 14.11.2011. Stadsstyrelsen antecknade organens driftsplaner som beretts utifrån budgeten för kännedom 30.1.2012. Den av fullmäktige godkända ursprungliga budgeten för år 2012 uppvisade ett överskott på 238 000 euro. I driftsbudgetfasen separerades inkomster och utgifter för resultatområdena för måltids-, städ- och 13
fastighetsservice som överlåtits till Vantaan Tilapalvelut Oy genom en affärsverksamhetsöverföring och budgeten uppvisade ett underskott på -5,7 miljoner euro, samt en bruttoinvesteringsnivå på totalt 176,9 miljoner euro. Stadsfullmäktige beslutade under hösten 2012 om ändringar i budgeten för 2012 utgående från förslag från verksamhetsområdena. Efter budgetändringarna uppvisade räkenskapsperiodens resultat i budgeten -17 miljoner euro och bruttoinvesteringsnivån hamnade på 196,8 miljoner euro. I bokslutet för 2012 uppgår resultatet för räkenskapsperioden till -3,7 miljoner euro. Bokslutets resultat överensstämmer med de resultatprognoser som presenterats för stadsstyrelsen i rapporteringen under hösten 2012. Under 2012 har det i prognoserna beaktats att räntekostnaderna och skatteinkomsterna underskrids, men budgeten har inte ändrats i dessa avseenden. Stadens verksamhetsutgifter utan tillverkning för eget bruk var 1 341,4 miljoner euro i den ändrade budgeten. Utfallet av verksamhetsutgifterna utan tillverkning för eget bruk var 1 329 milj. euro år 2012. Underskridningen av verksamhetskostnader berodde på bl.a. att antalet köpta vårdtjänster minskade, understöden för utkomststöd var mindre än beräknat samt att antalet köpta tjänster av HRM var mindre än beräknat. Verksamhetskostnaderna utföll till 99,1 procent. I den del av bokslutet där budgetutfallet jämförs ges en noggrannare beskrivning av budgetens utfall i förhållande till de bindande nivåerna i budgeten som stadsfullmäktige fattat beslut om. Skattefinansieringen 2012 utföll enligt prognoserna för årsslutet 2012. Jämfört med budgeten var skatteinkomstsutfallet följande: kommunalskatten (beräknad) 99,6 procent, samfundsskatten 89,3 procent, fastighetsskatten 97,9 procent och statsandelarna 105,1 procent. Allt som allt underskred skattefinansieringens totala utfall (skatteinkomster + statsandelar) budgeten med 3,7 milj. euro. Utfallet av de finansiella intäkterna och kostnaderna var år 2012 totalt 17,6 milj. euro, när de sammanräknade finansiella intäkterna och kostnaderna i budgeten 2012 var 8 miljoner euro. Skillnaden mellan budgeten och utfallet bildades av en underskridning av räntekostnader i budgeten, bl.a. på grund av att räntenivån hållit sig på en exceptionellt låg nivå samt på grund av en överskridning av ränteintäkterna med 1,4 miljoner euro. De finansiella intäkterna och kostnaderna utföll enligt de prognoser som gjordes upp i slutet av år 2012. Stadens avskrivningar år 2012 var 68,4 miljoner euro vilket var 99,2 procent jämfört med budgeten. Avskrivningarnas antal var litet, 166,7 miljoner euro, jämfört med bruttoinvesteringsnivån. Stadsstyrelsen beslutade 4.6.2012 ändra grunderna för planenliga avskrivningar fr.o.m. 1.1.2013. Ändringen av avskrivningstiderna höjer avskrivningsnivån avsevärt under ekonomiplaneperioden i relation till egenanskaffningsutgifterna för investeringar. I bokslutet 2011 blev årsbidraget för staden 64,7 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat -3,7 miljoner euro. I räkenskapsperiodens resultat ingår en post av engångskaraktär på 6,7 miljoner euro, som hänför sig till vinsten från försäljningen av stadsägda hyresbostäder. Utfallet av investeringsdelen och finansieringsdelen I den ursprungliga budgeten för 2012 var inkomsterna i investeringsdelen (affärsverken och fonderna inkluderade) 13,6 miljoner euro, utgifterna 190,5 miljoner euro och nettot för investeringsdelen 176,9 miljoner euro. Under år 2012 beslutade fullmäktige dessutom att höja anslagen för investeringsdelen med totalt 6,3 miljoner euro i fråga om vissa bindande nivåer i budgeten. Bruttoutgifterna för investeringar som genomförts år 2012 uppgick till 166,7 miljoner euro, varav Ringbanans andel var 44,5 miljoner euro och Ring III:s andel 1,9 miljoner euro. Investeringsdelens inkomster uppgick till 14,1 miljoner euro, därmed uppgick investeringsdelens netto år 2012 till sammanlagt 152,6 miljoner euro. De budgetenliga investeringsanslagen underskreds i de offentliga anläggningstillgångarnas och den fasta egendomens projektgrupper. De största avvikelserna jämfört med den ändrade budgeten 2012 var: - Investeringarna i trafikområden underskreds med 11 miljoner euro - Investeringarna i Ringbanan underskreds med 10,5 miljoner euro - Köpen av fast egendom underskreds med 6,8 miljoner euro 14
I finansieringsdelen i budgeten för 2012 gjordes reserveringar för en nettoupplåning på 95 miljoner euro, utgående från budgetens driftsekonomidel och investeringsdel. Driftsekonomin utföll år 2012 något bättre än vad som budgeterats och nettoinvesteringarna låg på en 24,3 miljoner euro lägre nivå än budgeterat. Stadens lånebelopp utökades budgetenligt med 95 miljoner euro under år 2012. Om man räknar bort vinsten från försäljningen av hyresbostäder på 6,7 miljoner euro skulle staden varit tvungen att öka lånebeloppet med över 100 miljoner euro för att hålla kassasituationen på en motsvarande nivå. 1.1.5 Vanda stads personal Antalet anställda 31.12.2011 31.12.2012 Centralförvaltningen 886 888 Social- och hälsovårdsväsendet 2 910 2 951 Bildningsväsendet 5 355 5 363 Markanvändning och miljö 596 673 Fastighetscentralen 1 101 - Fritid och invånarservice 529 600 Sammanlagt 11 377 10 475 Löneutgifterna uppgick under årets lopp till sammanlagt ca 359 miljoner euro och lönesumman ökade från fjolårets jämförelselönesumma (verkningarna av Tilapalvelut Oy eliminerade) med ca 3,6 procent. Personalens utveckling och välbefinnande Kommun10, dvs. personalenkäten genomfördes under hösten. Vanda stads resultat har varit fortsatt goda. Det sociala kapitalet, genomförandet av resultat- och utvecklingssamtal samt fortbildning i tillräcklig omfattning togs upp bland Vandas starka sidor. Kvaliteten på resultat- och utvecklingssamtalen, möjligheterna till inflytande under förändringar och den växande trenden i fråga om hot- och våldssituationer behöver utvecklas. Av utvärderingarna av resultatområdenas ledningssystem är hälften färdiga eller under arbete och resten blir färdiga under vårens lopp 2013. Under årets lopp utvecklades stigen mot systematisk chefscoachning: nya chefer (samtliga får en kallelse till utbildning), ledningsbricka (aktuella ämnen), en ny chefscoachning som stöder balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin (för chefer som redan installerats på sina poster), en specialyrkesexamen i ledarskap för chefer och utbildningar för den högsta ledningen. Sjukfrånvaron minskade med 0,3 procent vilket var en fin prestation. I välbefinnandeprojekten Watti 1 (avslutades våren 2012) och 2 (inleddes våren 2012) deltog sammanlagt ca 1 700 anställda inom staden. De genomgick konditionstester, vid behov hänvisades de till företagshälsan eller intensivrehabilitering och det satsades på hälsoledning av arbetsgemenskaper. I synnerhet Watti 2-projektet kommer att uppvisa goda resultat. Utveckling av system Under årets lopp utökades hr-skrivbordstjänsterna med rapporter för cheferna som stöd för operativ personalledning och aktiv omtanke. Åt producenterna av företagshälsovårdstjänster genomfördes de ändringar i hanteringen och överföringen av frånvarouppgifter som erfordras i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård. Dessutom produktifierades personalförvaltningens centraliserade stödtjänster och produktkort och processbeskrivningar publicerades i Avain. 15
1.1.6 Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna Allmänt Vanda stads beslutsfattande, egendomsförvaltning och avtalsverksamhet regleras utöver lagar och förordningar bl.a. av instruktioner, förvaltnings- och ekonomistadgan, samt i fråga om funktioner vilkas ansvar ligger på olika verksamhetsområden och resultatområden av anvisningar som gjorts upp av resultatområdena i fråga. Riskbedömningen och den interna kontrollen beskrivs närmare i stycke 1.2. Risker i verksamheten Världsekonomins tillväxt avmattades i slutet av år 2011 och denna fas pågår ännu åtminstone under första hälften av år 2013. Bakom den avmattade tillväxten ligger upphörandet av regeringarnas stimulansåtgärder, behoven av balansering av de offentliga ekonomierna samt den svaga privata efterfrågan. Euroområdet och EU har hamnat i en svag konjunkturnedgång, vilken förväntas övergå i en långsam tillväxt i slutet av 2013. Riskerna inom världsekonomin är fortsatt höga. Den ekonomiska utvecklingen kommer att vara svag framför allt inom euroområdet. Osäkerheten i omvärlden kommer att ha en betydande inverkan på Finlands ekonomi under de följande åren. Under 2012 beräknas Finlands BNP att minska med 0,1 %. För 2013 förutspås en tillväxt på 0,5 %. Sysselsättningen har försvagats i slutet av år 2012. I december 2012 uppgick arbetslöshetsgraden i Vanda till 8,9 %, då den i december 2011 var 8,2 %. Sysselsättningen förväntas minska också under det innevarande året. Den försämrade ekonomiska tillväxten påverkar utvecklingen av kommunernas skattefinansiering. Vanda är under ett stort tryck att anpassa utgiftsutvecklingen till den minskade skattefinansieringen för att stadens skuldsättning ska kunna dämpas. Stadsfullmäktige godkände Vandas balanserings- och skuldprogram för ekonomin (TVO) 18.6.2012. I programmet föreslås åtgärder som gäller ekonomiplaneperioden 2013 2016, med vilkas hjälp driftsekonomins utgiftsutveckling stävjas och investeringsnivån sänks. Vidare finns det i programmet föreslag på utvecklingsriktlinjer och utredningar som ska inledas, med vilkas hjälp man strävar efter att garantera stadens konkurrenskraft också på längre sikt genom att stärka inkomstbasen och garantera att servicen är kostnadseffektiv. Staden strävar efter att genom riktade åtgärder och en snabb tidtabell balansera ekonomin och få kontroll över skuldutvecklingen. Den bristande tillgången på personal på grund av en ökad efterfrågan märks inom flera yrkesgrupper, särskilt i fråga om vårduppgifter. För att förebygga detta vidtas ständigt särskilda åtgärder för att underlätta rekryteringen av personal till sådana uppgifter som det är svårt att få personal till. Servicebehovet i sin helhet växer på lång sikt då befolkningen ökar och åldras. För att kunna upprätthålla den nuvarande servicenivån krävs det att man aktivt söker efter alternativ till att öka antalet anställda, till exempel genom interna förändringar i servicestrukturen och genom att öka antalet köptjänster. Det viktigaste med tanke på hållbarheten i stadens ekonomi är hålla löneutgifterna under kontroll och att genomföra produktivitetsförbättrande åtgärder. Finansierings- och skaderisker Enligt de allmänna anvisningar som godkänts av Vanda stadsstyrelse är målet med stadens finansieringsoch ränteriskförvaltning att skydda Vandas stadskoncern från ogynnsamma förändringar på finansieringsmarknaden. Kredittagningskostnaderna och växlingarna i dem påverkas i första hand av euroområdets allmänna räntenivå och dess förändringar. Man påverkar kostnaderna främst genom att kontrollera skuldens ränterisknivå och förverkliga en så kostnadseffektiv kredittagning som möjligt för stadskoncernen. Hanteringen av finansierings- och ränterisker inom Vanda stadskoncern har centraliserats till resultatområdet för finansiering. Den mest centrala uppgiften hos Vanda stads resultatområde för finansiering är att trygga tillgången till finansiering och stadens likviditet. Man håller finansieringsrisken under kontroll genom att undvika att lån som ska refinansieras i allt för stor mån koncentreras tidsmässigt och enligt medelanskaffningskälla samt med hjälp av investerad överloppslikviditet. Trots de svåra marknadsförhållandena kunde stadens långsiktiga medelanskaffning år 2012 ordnas på rimliga villkor. I Vanda stads låneportfölj ingår ingen valutakursrisk. 16