Handlingsplan - Förebygga diskriminering - främja likabehandling Barkarö Skolor Datum december 2009 Ansvariga: Gunnel Kristiansson (rektor), Malin Rindetoft (avd.chef), Annika Sundström och Nina V Pettersson. Mål: Kränkande behandling och mobbning ska inte förekomma på Barkarö skolor varken mellan barn-barn, vuxen-vuxen, vuxen-barn eller barn-vuxen (definition av kränkande behandling - se bilaga 1). Genom tidigt ingripande visar vi barn på Barkarö skolor att vi har noll-tolerans när det gäller mobbning. Alla barn och vuxna ska känna sig trygga på Barkarö skola och alla ska få finnas på lika villkor utifrån sin förmåga. Behandla andra som du själv vill bli behandlad! Kartläggning: Vid samtal med kamratstödjare, elevråd och enskilda elever framgår att mobbningstendenser finns bland elever. Klassråd, elevråd och kamratstödjare har gjort en kartläggning som visar att det är oroligt på fotbollsplanen där många elever vistas samtidigt. Detta är också de vuxnas uppfattning. Vi ser genom medarbetarenkäten att personal trivs bra på sin arbetsplats och att stämningen på skolan är god. Åtgärder för måluppfyllelse: I början av höstterminen sätter vi upp gemensamma regler för fotbollsplanen och bestämmer vilka konsekvenserna blir för dem som bryter mot reglerna. Vi följer upp kontinuerligt via klassråd, elevråd och konferenser. Vuxna rastvärdar ser till att cirkulera på skolans område för att ha en överblick över alla aktiviteter och för att synas för barnen. Vi vuxna på skolan är goda förebilder. Vi lär barnen lyssna: vuxna barn, barn barn, barn vuxna Vi arbetar med Charlie, Lion s Quest materialet Tillsammans (värderings- och samarbetsövningar), massage eller motsvarande regelbundet. Vi fokuserar på det positiva i barnens handling eller prestation. Vi låter barnen regelbundet framträda för varandra och andra t.ex. Björken- och Ekenmöten. Där får också barnen lära sig att vara en god publik. Vi hälsar på varandra ordentligt vid dagens början och slut. Vi hjälper barnen att lösa konflikter om det behövs. Vi lär barnen att säga/göra förlåt och att förlåta. Vi vuxna bjuder på oss själva och vågar göra bort oss. Genom det vill vi visa barnen att det är okej att det kan få bli fel ibland. Vi informerar regelbundet om verksamheten och tar alltid kontakt då vi bedömer att något viktigt har hänt.
Vi uppmuntrar lek som leder till social kompetens. Vi uppmuntrar föräldrabesök. Vi arbetar aktivt med vår värdegrund. Vid tendens till mobbning som fram kommit via kamratstödjare, elevråd och enskilda elever; förebyggande arbete genom samtal både enskilt och i grupp samt observationer. Vid anmälan från klasslärare till trygghetsteamet; arbete enligt nedanstående 1. Vid misstänkt mobbning bör klassläraren i första hand försöka lösa problemet. Därefter överlämnas ärendet till trygghetsteamet. 2. Trygghetsteamet diskuterar fallet och tar ansvar för att ytterligare bakgrundsinformation samlas in. Berörd skolpersonal informeras. 3. Deltagarna i teamet, två personer som tillhör ett annat arbetslag, samtalar med den mobbade respektive mobbaren. Samtalen sker enskilt med var och en i snabb följd under ett och samma lektionspass, vilket tidigare överenskommits med klasslärare. Mobbaren ska inte vara förberedd på de planerade åtgärderna. Samtalen sker utifrån en fast struktur där fakta bekräftas eller avfärdas och handlingen (inte personen) fördöms. Föräldrarna kontaktas. Klassläraren ska inte medverka vid det direkta utredningsarbetet, men hålls underrättad om vad som sker. 4. Under de följande veckorna har man mobbaren under uppsikt och även kontakt med den utsatta eleven. 5. Uppföljningssamtal sker enskilt med alla inblandade 1-2 veckor efter första samtalet. Vid behov hålls ett eller flera ytterligare uppföljningssamtal. 6. När fallet är avslutat träffas berörda klasslärare och teamet för en utvärdering. Föräldrarna informeras av klassläraren. 7. Åtgärdsprogram upprättas vid behov av klasslärare. Vid konflikt/kränkningar mellan vuxen-vuxen, vuxen-barn och barn-vuxen; arbete enligt nedanstående: 1. Prata med berörd person. 2. Ta stöd av kollegor, rektor eller avdelningschef. 3. Ta stöd av skyddsombud. Information om handlingsplanen samt vilka som ingår i trygghetsteamet presenteras i samband med läsårets första elevråd/föräldraråd samt finns på skolans hemsida. Resultat ht 2009: Vi har under året haft rullande raster för eleverna vilket medfört färre barn samtidigt ute på skolgården.
Vi har delat bussleden (Eken-Björken) vid hemgång för att minska oroligheter när barnen samlas på ett och samma ställe. Bra kontakt med Björks Buss. En kvinna från Björks Buss kom ut till oss och informerade alla bussbarnen om vilka regler som gäller. Uppföljning med busschaufförerna. Höstterminen startades upp med ett gemensamt värdegrundstema. Medarbetare - förskola, skola och fritids har deltagit i fortbildning i Lions Quest. Trygghetsgrupper har startats upp i år 1. Där deltar föräldrar och elever i små grupper för att diskutera regler i klassrum, trygghet osv. En inbjuden speciallärare medverkade på skolans föräldramöte och samtalade om samarbete föräldrar och skola. Oroligheterna som uppstod på nya fotbollsplan gjorde att vi har ordnat ett schema med speltider för varje klass och årskurs för sig. Enligt kamratstödjarna/elevrådet har detta medfört gott resultat. Oroligheterna har minskat. Hur vi mäter resultatet på vårt arbete: Barkarö Skolas trivselenkät för elever. PN enkät för förskolan/fritidshemmen; år 2 och år 5 (se bilaga 2). Utvecklingssamtal Observationer Elevrådets utvärdering Kamratstödjarnas utvärdering Medarbetarenkäten När ett mobbningsärende är avslutat träffas teamet och berörd klasslärare för en utvärdering. Sammanställning av antalet anmälda mobbningfall i jämförelse med hur många som har blivit lösta Förbättringar till nästa handlingsplan: Att tydligare förankra handlingsplanen hos föräldrar. Att inom arbetslagen kontinuerligt (en gång/månad) delge varandra hur situationen i respektive klass ser ut. Vid dessa tillfällen finns representanter från trygghetsteamet med. Att trygghetsteamet träffas två gånger/termin för avstämning. Genusutbildning för personal. Ständig kontakt med busschaufförerna för att samma regler skall gälla på våra skolbussar som i skolan. Utvärdering och revidering: Juni 2010
Definition Bilaga 1 Kränkande behandling kan handla om allt från enskilda kränkningar till mobbning och trakasserier med olika förtecken, som till exempel kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Definitionen av kränkande behandling utgår från att den som utsatts för en handling känner sig kränkt. Om kränkningen sker vid upprepade tillfällen är det mobbning. Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatt för negativ handling från en eller flera andra individer. Kränkningar kan vara: fysiska t.ex. att bli utsatt för slag, sparkar, knuffar, oaktsamhet med andras ägodelar, suckar, miner, gester. verbala t.ex. att bli hotad, retad, svordomar, fula ord. psykosociala t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, nonchalans mot gemensamma regler. text- och bild t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms och msn, spridning på Internet. Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering används som begrepp där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper (som gör att vissa anses mindre värda och därmed legitimt att förtrycka). Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga typiska drag. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer.
Enkäter Bilaga 2 PN enkät 2009 barn förskola (PN= Pedagogiska nämnderna) Jag trivs i förskolan 2,84 (3 gradig skala) PN enkät 2009 föräldrar förskola (PN= Pedagogiska nämnderna) Mitt barn trivs i förskolan 4,58 (5 gradig skala) Mitt barn är tryggt i förskolan 4,48 Mitt barns förskola har en likabehandlingsplan Ja 55% nej 0% vet ej 42% Personalen arbetar aktivt för att inget barn skall Ja 84% nej 0% vet ej 16% behandlas illa PN enkät 2009 elever år 2 (PN= Pedagogiska nämnderna) Jag trivs i skolan 4,66 (5 gradig skala) PN enkät 2009 föräldrar år 2 (PN= Pedagogiska nämnderna) Mitt barn trivs i skolan 4,51 (5-gradig skala) Mitt barn är tryggt i skolan 4,51 Har ditt barn mobbats i skolan senaste läsåret Ja 19% Nej 76% Vet ej 5% Har ditt barn utsatts för främlingsfientlighet Ja 0% Nej 89% Vet ej 11% Skolan har en likabehandlingsplan Ja 49% Nej 0% Vet ej 51% Personal arbetar aktivt för att inte någon elev 4,31 (5-gradig skala) skall behandlas illa P N enkät 2009 elever år 5 (PN= Pedagogiska nämnderna) Jag trivs i skolan 4,35 (5 gradig skala) Jag är trygg i skolan 4,57 Har du blivit mobbad i skolan senaste läsåret Ja 4% Nej 96% Ej svar 0% Har elev sagt främlingsfientliga ord till dig Ja 0% Nej 98% Ej svar 2% Min skola har en likabehandlingsplan Ja 90% Nej 8% Ej svar: 2% Vi pratar ofta om hur vi ska vara mot varandra Ja 4,78 (5 gradig skala) Personalen arbetar aktivt för att inte någonelev skall behandlas illa Ja 4,61 (5 gradig skala) PN enkät 2009 föräldrar år 5 (PN= Pedagogiska nämnderna) Mitt barn trivs i skolan 4,37 (5 gradig skala) Mitt barn är tryggt i skolan 4,39 Har ditt barn mobbats i skolan senaste läsåret Ja 10% Nej 86% Vet ej 4% Har ditt barn utsatts för främlingsfientliga ord Ja 4% Nej 90% Vet ej 6% Skolan har en likabehandlingsplan Ja 45% Nej 4% Vet ej 49%
PN enkät 2009 år 2 elever fritidshem (PN= Pedagogiska nämnderna) Jag trivs i fritidshemmet 4,50 (5-gradig skala) Jag är trygg i fritidshemmet 4,50 (5-gradig skala) PN enkät 2009 år 2 föräldrar fritidshem (PN= Pedagogiska nämnderna) Mitt barn trivs i fritidshemmet 4,55 (5-gradig skala) Mitt barn är tryggt i fritidshemmet 4,65 (5-gradig skala) Medarbetarenkät Det känns roligt att gå till jobbet Ja 83% Nej 4% Vi har ett bra samarbete inom min arbetsgrupp Ja 94% Nej 0% Vet du var du skall vända dig för stöd och hjälp Ja 79% om du utsätts för mobbning eller sexuella Nej 21% trakasserier? Har du under det senaste året varit utsatt för Ja 4% mobbning på din arbetsplats? Nej 96% Har du under det senaste året varit utsatt för Ja 2% Sexuella trakasserier på din arbetsplats? Nej 98%