Perspektiv på landsbygdsutveckling LB0064, 10165.1112 5 Hp Studietakt = 35% Nivå och djup = Grund Kursledare = Cecilia Waldenström Värderingsresultat Värderingsperiod: 2011-10-27-2011-11-15 Antal svar 34 Studentantal 51 Svarsfrekvens 66 % Obligatoriska standardfrågor 1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Medel: 12,1 Median: 11-20 0-10: 16 11-20: 12 21-30: 6 31-40: 0 41-50: 0 >50: 0 2. Vad anser du om dina förkunskaper inför kursen? Medel: 3,1 Median: 3 2: 8 3: 18 4: 6 5: 2 3. Hur har informationen/administrationen i samband med kursen fungerat?
Medel: 3,7 Median: 4 2: 5 3: 11 4: 7 5: 11 4. Jag anser att helhetsintrycket av kursen är mycket gott Medel: 3,0 Median: 3 1: 3 2: 8 3: 13 4: 7 5: 3 5. Jag anser att kursens svårighetsgrad har varit Medel: 2,8 Median: 3 1: 3 2: 7 3: 20 4: 3 5: 1 6. Jag anser att kursen har behandlat alla lärandemål som anges i kursplanen. Om Du markerar (1), (2), (3), eller (4) ange vilket/vilka lärandemål som blivit otillräckligt behandlade. 7. Betygskriterierna var tydligt formulerade och enkla att förstå Medel: 4,3 Median: 5 2: 0 3: 10 4: 4 5: 20
Medel: 3,6 Median: 4 2: 4 3: 11 4: 12 5: 7 Kommentarer Kursansvarigs kommentarer LB0064 Kommentarer och åtgärdsförslag Det jag själv uppfattat som problem med kursen avspeglas ganska väl i kursvärderingen och vi kommer att ta fasta på synpunkterna i den i planeringen av kursen nästa år. Den låga närvaron på kursen är ett stort problem som jag tror enbart till del kan förklaras med att tentan enbart skulle baseras på litteraturen. Den berodde nog även på att kursen var alltför splittrad - både vad gäller undervisning och litteratur. Ett övergripande syfte för planeringen för nästa års kurs är därför att hålla samman kursen bättre. Vad gäller undervisningen innebär detta att: Vi har redan fyllt det antal timmar som kursplanen anger, så vi kan inte lägga in fler lektionstillfällen som föreslås. Men vi kan ändra så att:? kursledaren har mer undervisning som introducerar de centrala begreppen,? ha två litteraturseminarier i mindre grupper. I de mindre grupperna blir det lättare att ha kontroll på att deltagarna läst och det kommer också att bli tydligt att det märks om man inte läst,? lägga in åtminstone en falldiskussion i undervisningen,? avsluta med en sammanfattande föreläsning/frågestund innan tentan,? lägga de historiska momenten tidigare ( i år gick det tyvärr inte). Studieresan och grupparbetet Studieresan läggs en vecka senare och grupparbetet styrs upp mer för att bättre tydliggöra hur resan belyser kursens teman. Kommentaren om restiden är svår att göra något åt. Vi fick stöd i planeringen av kommunens näringslivschef som förutsattes ha lokalkännedom. Vi ska dock tänka på det nästa år. Kurslitteraturen De flesta tyckte att det var för mycket kurslitteratur, några att den var svärläst och några skrev att flera inte kunde kopplas så lätt till ämnet eller till de centrala begreppen. Vi kommer att byta ut en stor del av litteraturen samt minska antalet texter. Urvalet kommer dels att ske utifrån kursvärderingens snittskattning av texterna, dels de texter man tagit fasta på i hemtentan samt de alternativ vi kan erbjuda. Vi har de kopieringstaxor som vi har och kommer att så långt som möjligt lägga upp texterna på hemsidan. Hemtentan
Hemtentan kommer att läggas ut tidigare, eventuellt i form av instuderingsfrågor. Det kommer hursomhelst att finnas tydligare instruktioner om vilken litteratur frågorna avser. Jag uppfattar det som att hemtentan var för komplex för en del av de studenter som kursen vänder sig till. Föreläsningarna kommer att ingå i tentan! Övrigt som efterfrågas? Naturresurser. Vi kommer att ta upp frågor om nya former för naturresursförvaltning och landsbygdsutveckling i högre grad.? Miljöpåverkan efterfrågas också, men vad den som föreslagit detta avser framgår inte. Det finns delvis redan, men vi ska fundera på hur det kan tas upp mer.? Mer aktuella problem om landsbygdsutveckling föreslås. Detta finns i hög grad i litteraturen, men det behöver uppenbarligen förtydligas! Det gäller även kommentaren Vad som görs. Hur det görs och varför det görs. Studentrepresentantens kommentarer Av 49 kursdeltagare har mellan 27 och 34 besvarat enkäten, beroende av fråga. I genomsnitt har de flesta lagt 12 timmar på kursen, majoriteten har svarat 0-10 h eller 11-20 h. Sex personer svarade 21-30 h. Hälften av kursdeltagarna ansågs sig ha lagom förkunskaper vid kursstart, åtta tyckte för låga, åtta andra snarare för höga. En student önskar introduktion av begreppen. Nästan alla, 29 personer anser att administration/information fungerat bra eller mycket bra med kommentaren Vi har fått information i tid för stora moment. Fem är mindre nöjda och en av dem menar att hemtentan skulle kommit ut i september men var typ en månad försenad. Denne anser också grupparbetet varit luddigt med otydligt syfte. Helhetsintrycket av kursen i helhet är 3 av 5, med en spridning av 10 mycket nöjda, och 10 mindre nöjda. Några tycker det är nyttigt med detta nya tankesätt att se på landsbygd och att kursen gav en relevant överblick i ämnet. En mindre nöjd menar att kursen tyvärr inte tagits på allvar då närvaron varit dålig och momenten i kursen varit lite luddiga. Majoriteten, 20 pers, tyckte svårighetsgraden var bra. Ett fåtal för svår, 10 att den var för lätt. Exempel ges på att folk blev godkända trots att de inte läst texterna till seminarierna, och på sin höjd deltagit med en mening orättvis godkänning. (Jag håller med här, kanske kunde man notera vilka som deltagit mycket och att det kan höja vid svår bedömning av tentan.) Andra studenter skriver att den var inte svår, men det var mycket att läsa. Svårighetsgraden anses ha varierat inom litteratur och föreläsningar. Alla anser att kursen uppfyllt lärandemål, en påpekar dock att den aldrig läst målen. Betygskriterierna anses vara tydliga, 3.6 som medelbetyg. En student påpekar att de var något luddiga, en annan poängterade att tentan inte omfattade alla mål. De flesta (26 st) var nöjda med introduktionsföreläsningen. En student kände sig inspirerad. Återigen tas en önskan upp om att reda ut de olika termerna och begreppen tydligare. Två påpekar att 90 kr för mappen med litteratur för dyrt då inte ens alla utskrifter finns med. Denne rekommenderar att man får skriva ut själv, alt. se till att all litteratur finns med. Det genomsnittliga betyget på studieresan är fyra. Nära 10 personer skrev att de tyckte den var jätterolig och intressant. Några tyckte det gjorde lättare att koppla begreppen då man sett det på riktigt, och att det var användbart till tentan. Några anser att syftet skulle förklaras
tydligare innan, nu såg man kopplingen långt efteråt. (Kanske kan man senarelägga studiebesöket?) Många önskar att tiden beräknats och tydliggjorts bättre, att man planerat in restid till exempel. Hälften av deltagarna anser instruktionerna till grupparbetet vara okej (3), den andra hälften tyckte i stort sett 2. Flera skriver att instruktionerna varit otydliga, otydligt att kommunbesöken skulle inkluderas. Denna otydlighet anses ha bidragit till begränsat engagemang. Frågan om gruppredovisningen var svårtolkad, gällde det redovisning för studiebesöket eller litteraturseminariet? Spridda betyg, genomsnitt 3.1. Många hävdar att de prioriterat kursen som gick parallellt, att tiden inte räckt till. Många påpekar också att det var bättre att lägga tid på artiklarna, då det är genom artiklarna man klarar tentan. Väldig spridning på hur stor andel av föreläsningarna man varit på men 61.1% är medelvärdet. Föreläsningen 'landsbygdsutveckling, Naturresurser och försörjningsbaser' fick 3.3 i betyg. Någon önskade att den varit mer översiktlig, en annan påpekade att det bara var fokus på energi och inte naturresurser. Generella åsikten var okej ang. Samhällelig organisation och lokala gemenskaper. Föreläsningen anses inte kännas helt nödvändig, komplext ämne vilket kräver mycket mer strukturerad föreläsning än denna. Institutioner, aktörer och landsbygdspolitik, majoriteten positiva (3.3) Positiva kommentarer? Landsbygdsutveckling i en globaliserad värld? Många gillade föreläsningen (3.6) Bra med diskussionsövningar. Landsbygdsutveckling, fattigdomsbekämpning och global hälsa anses av många spännande och lärorik (3.6), men inte så användbar till tentan. Någon tycker den lättare kopplas till livelihood. Försörjningsstrategier på Sydafrikas landsbygd tyckte många var bra (3.3), konkreta exempel uppskattas. Managing risks in rain-fed crop farming in Midwestern Uganda tyckte de flesta var helt okej. Många skrev dock att de inte närvarat. 1900-talets växtodling och husdjursskötsel ansågs mycket lärorik och intressant (3.0). Några svarar att den är så relevant att den borde ligga tidigare i programmet. Historien i landskapet. Medelvärde 3.2. Tre svarade att den var mycket intressant och rolig! Kunskap om landsbygden dags för en ny agenda fick betyg 3.6 och fick kommentaren att det var en bra introduktion. De flesta svarade att Om utveckling och utvecklingsbegreppet var okej (3) kommentarer om att den inte var så användbar. Kontinuitet och förändring, 3.2, kommenterades som bra. On trust and Social Capital fick 2.9 med kommentaren att de engelska texterna var svåra och svåra att ta till sig. Från arbetsgemenskap till fritidsgemenskap fick 3.2 Skr. 2008/2009:167. En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges Landsbygder 3.1 med flera kommentarer om att den var för lång och upprepande. Tillväxtanalys. Utvecklingskraft i kommuner och regioner, 2.8,en tyckte den borde uppdateras. Samhället i bio-geosfären, 2.9 Formas: Ska hela Sverige leva var omtyckt! 3.6 med kommentarer om att den var lättläst, kul
att få välja vad man ville läsa mer om. Who is Alma? Fick 3.3 Platser, globalisering och landsbygdernas mångfunktionalitet 3,2 Introduction: Mapping Food and Globalization 3.1 med kommentar om ganska oanvändbar. The World Bank. Rural Households and Pathways out of Poverty, 3.3, någon nämnde att den var svår. Ellis, F. Rural Livelihoods and Diversity in Developing Countries, 3.3 DFID. Sustainable Livelihoods Guidance Sheet, 2.5, flera tyckte den var svår och vill hellre läsa om vad man gör, inte vad man bör göra. Structural Change, Growth and Poverty Reduction in Asia 3.3 en skrev att den uppskattade ekonomiskt perspektiv. Genom landskapet i kornas spår, 3.4, en skrev att tentafrågan var svår, vilket den nog var med tanke på allas rest. De flesta tyckte att det var för mycket kurslitteratur (21 st), några skrev att flera inte kunde kopplas så lätt till ämnet, artiklar om miljöpåverkan och naturresurser efterfrågas. De anses påminna om varandra, hälften föreslås. En menar att med tanke på hur långa de var och det komplicerade språket tar det för lång tid att ta sig igenom alla. Litteraturseminariet anses ha bidragit en del till ökad förståelse. Det kan ha skilt sig mellan grupperna, då några är nöjda och andra klagar på dåligt förberedd handledare. Kommentar på orättvist att man blir bedömd likadant som den som inte sagt något. Förståelsen ökade till just de texterna. Studenterna tyckte det var väldigt varierande mellan texterna hur man kunde koppla litteraturen till kursens centrala begrepp. Flera önskar mer grundlig introduktion på de olika begreppen och exempel på dem i början. (Man kanske kolla på hänvisningarna i tentan vilka texter som var verkat användbara) Kopplingarna mellan kursens centrala begrepp och föreläsningarna ansågs okej (3.0), en föreslår att man ska påminna föreläsarna om våra centrala begrepp. Sammanfattningsvis önskas färre texter att läsa och fler lektionstillfällen med mer diskussion. På tentan efterfrågas tydligare introduktioner om hur mycket man ska skriva samt frågor från föreläsningarna. Det anses orättvist att man kan klara den utan att ha varit på en enda föreläsning, även respektlöst mot föreläsarna. De flesta skriver om att det var för många texter, för många som inte kändes riktigt relevanta. Några nämner att kursen känns oseriös med de irrelevanta, utdaterade texterna och dålig struktur på litteratur seminarier och grupparbetet samt att tentan kom ut för sent. Återigen kommentarer på dyr litteraturmapp då man ändå var tvungen att skriva ut många artiklar själv. Man efterfrågar mer förankring i verkligheten Vad som görs. Hur det görs och varför det görs. En tydligare röd tråd, att säcken knyts ihop, förslagsvis med en sammanfattande föreläsning/frågestund innan tentan. mer aktuella problem om landsbygdsutv. och lösningar till problemen att studera, diskutera Några har också skrivit att de svarat 1 eller 3 då de inte varit på föreläsningarna/läst litteraturen. Kontakta support: it-stod@slu.se - 018-67 6600