Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Relevanta dokument
Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Förstärkning äldrepsykiatri

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Utvärdering av vården vid stroke

Behandling av depression hos äldre

Äldre och läkemedel LATHUND

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

3. Läkemedelsgenomgång

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Läkemedelsgenomgångar

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Psykiatriska specialiteter

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd


KOL och rökavvänjning

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

God palliativ vård state of the art

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Monica Forsberg

Behövs läkemedelskommittén?

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Tema äldre och läkemedel

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE


Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Den multisjuka äldre och läkemedel

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

Aterosklerosens olika ansikten

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

Äldres läkemedelsanvändning

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Andel patienter med kronisk sjukdom som fått hembesök eller varit på återbesök inom samma diagnosgrupp hos läkare eller sjuksköterska

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

SBU-rapport 1 okt -09

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Indikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Prevention och folkhälsoarbete

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Transkript:

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Klokare läkemedelsbehandling gav Guldpillret 2014 Juryns motivering till priset lyder: "Pristagarna har tagit ett betydelsefullt steg längre i arbetet för en bättre läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Ett respektingivande samarbetsprojekt som samlat många kompetenser från sju olika landsting med helhjärtat fokus på att ge multisjuka äldre de läkemedel som ger ökad hälsa och livskvalitet, i kombination med att ta bort olämpliga läkemedel."

SLL och Skåneupplagor

Frågan som startade processen Hur länge skall man behandla de mest sjuka äldre med primär respektive sekundärpreventiva läkemedel, ex statiner?

Patienterna i livets slutskede När befinner man sig i livets slutskede? Tidig palliativ fas? Enhetlig definition av multisjuklighet saknas Frailty (bräcklighet) Fjärde åldern

SoS definition De mest sjuka äldre

Målgrupp SoS def kärngrupp men > 75 år Många har kognitiv svikt. I genomsnitt använder denna patientgrupp tio läkemedel per dygn Kvarstående livslängden överstiger sällan två till tre år.

Målsättning Förbättra livskvaliteten genom att: Undvika läkemedel som inte tillför något positivt vad gäller livskvalitet Ge rätt dosering av betydelsefulla läkemedel På detta sätt undvika vårdskador

Läkemedelsdosering - Njurfunktion BERÄKNA alltid egfr för denna patientgrupp

Bakgrund Studier visar att 5-30 procent av akuta inläggningar av äldre på medicinklinik beror helt eller delvis beror på läkemedels-relaterade problem. Upp till hälften av dem bedöms möjliga att undvika

Kunskap, symtom utredning och behandling för gruppen mest sjuka äldre Kunskapen om symtom, utredning och behandling är ofta bristfällig inom stora delar av sjukvården. Ofta helt andra symtom på vanligt förekommande sjukdomstillstånd än vad yngre människor gör. Leder till såväl feldiagnostik som över- och underbehandling av sjukdomstillstånd

Riktlinjer och evidens Saknas delvis/ofta för de mest sjuka äldre Undantag Demens och BPSD SoS diagnosspecifika indikatorer ex: Ischemisk hjärtsjukdom - Lipidsänkare av statintyp har en dokumenterad sekundär-preventiv effekt mot framtida hjärtinfarkt och död. Även till de mest sjuka äldre? Hur långt upp i åldern är det rimligt?

Riktlinjer och evidens Kvalitetsregister inte alltid anpassade för de mest sjuka äldre ex NDR Läkemedelsstudier - oftast medelålder och få sjukdomar, motsatsen till vår patientgrupp Men vi måste trots allt förhålla oss till och hantera detta - att vi befinner oss ute i evidensens träskmarker. Anmälningsfall?

Målbeskrivning ST läkemedel (b-mål) Den specialistkompetenta läkaren ska: kunna anpassa läkemedelsbehandlingen efter patientens ålder, kön, njur- och leverfunktion samt eventuell samsjuklighet och övrig medicinering kunna bedöma risker för interaktioner och biverkningar vid läkemedelsbehandling kunna samverka med andra aktörer i vårdkedjan om patientens läkemedelsbehandling kunna kritiskt granska och värdera information om läkemedel uppvisa kunskap om hälsoekonomiska aspekter av läkemedelsbehandling

Aktuella behandlingsområden

Rubriksättning Vad bör behandlas Icke farmakologisk behandling Vilka läkemedel bör användas Vilka läkemedel/kombinationer bör undvikas/särskilt beaktas När/hur avsluta läkemedelsbehandling

Behandlingsrekommendationer för de mest sjuka äldre Bakgrundsdokumentation Lathund fickformat Levande dokument

Lathunden Senaste upplagan tryckt i 27 000 ex

Diabetes Acceptera högre HBA1c upp till 70 mmol/mol Hypoglykemin farligare än hyperglykemin Ofta po läkemedel för länge Insulin NPH eller mixinsulin 1 eller 2 dos

Osteoporos Fallprevention Underbehandlat FRAX ej aktuellt Bisfosfonater po/inf Compliance?! Kombínation med Ca + D-vitamin

Heart Failure (64% reduction) P<0.0001

Hypertoni Viktigt behandla högt blodtryck även hos äldre Större nytta än yngre Mät alltid både liggande och stående

Hjärtsvikt Stor förbättringspotential ur flera perspektiv Endast 30% av behandlade patienter har säkerställd Endast 30% diagnos av behandlade patienter har säkerställd diagnos Vanligaste diagnosen vid medicinavdelningar Vanlig orsak till tidig återinläggning Vanligaste diagnosen på medicinavdelningar Endast 6 % når behandlingsmålen Vanlig orsak till tidig återinläggning Oklart hur diastolisk hjärtsvikt skall behandlas Endast 6 % når behandlingsmålen

Hjärtsvikt Endast 30% av behandlade patienter har Målsättning: Lindra symtom och förlänga överlevnad säkerställd diagnos även för de mest sjuka äldre. Behandla även i livets slutskede Vanligaste diagnosen vid medicinavdelningar Säkerställ diagnos! Vanlig orsak till tidig återinläggning Bättre en lite dos ACE/ARB än ingen alls Kombinera med betablockare Basbehandling Endast 6 % når behandlingsmålen Oklart hur diastolisk hjärtsvikt skall behandlas Ofta för mycket loopdiuretika

Statiner Conclusions In elderly subjects at high risk without established CV disease, statins signicantly reduce the incidens of MI and stroke, but do not significantly prolong survival in the short-term (J Am Coll Cardiol 2013;62:2090-9)

Statiner Aldrig primärprevention 3-6 månader efter akut IHD eller stroke - plaquestabilisering Atorvastatin Mät ej lipidstatus

ASA - primärprevention? Lika många slipper hjärt-kärlhändelse som drabbas av blödningar Slutsats: Ej aktuellt med primärprevention ASA - sekundärprevention? Rekommendation: Behåll efter genomgången stroke eller hjärtinfarkt (SBU) Sätt ut när blödningsrisken övertar nyttan.

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT ca 3% FARLIGT - Stroke UNDERBEHANDLAT

Antikoagulatiabehandling vid FF SBU:s sammanfattning och slutsatser 2014 SBU:s rapport visar att personer i hög ålder har nytta av blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer, stroke och hjärtinfarkt. Nyttan av läkemedlen är minst lika stor hos äldre som hos yngre. Men den ansvarige läkaren måste alltid bedöma den enskilda individens risk för blödning och ta hänsyn till eventuella andra läkemedel.

Psykisk ohälsa hos äldre Vid 75 åå beräknas 15-25 % lida av psykisk ohälsa Ofta svårt uppmärksamma symtom på psykisk ohälsa pga äldre ofta har flera samtidiga sjukdomar Äldre har mer diffusa symtom än yngre personer Hos äldre som begår självmord har 70 % sökt sjukvård en månad inom dödsfallet Vid upptäckt, utredning och diagnostik krävs helhetsperspektiv Många påverkande faktorer, biol förändr i hjärnan, psykosocial faktorer, kroppslig sjukdom, läkemedelsbiverkan

Depression hos äldre behandling SBU rapport 2015 Psykologisk behandling - problemlösningsterapi kan minska depressions-symtom hos personer över 65 år med sviktande hälsa. Många äldre har inte tillräcklig hjälp av läkemedel -Duloxetin - vid återkommande depression hos äldre - något bättre effekt än placebo på kort sikt. ECT vid svår depression

Depression hos äldre behandling Rapport SoS 2016 (Läkemedel som kan öka risken för fallskada eller mag-tarmblödning hos äldre. Fokus på antidepressiva läkemedel.) Analyserna visade att antidepressiva var förenade med den högsta risken för fallskada. Risken ökade vid användning av antidepressiva samtidigt med opioider, lugnande medel eller sömnmedel; dessa läkemedelsgrupper var också var för sig förenade med ökad risk för fallskada.

Depression hos äldre behandling

Uteslut depression eller somatisk sjd Icke farmakologisk behandling i första hand Läkemedel vb zopiklon alt oxazepam