Presentation av Kulturskolan Litteratur Litteratur ingår i kulturskolan och allemansrätt 1 inriktar sig mot årskurs 3. Det arbete som genomförs sker i samarbete med biblioteken bland annat för att det inte finns någon budget via kulturskolan. Powerpoint bild 1: Projektet går ut på att välja böcker och reflektera över varför man väljer vissa böcker. Alla 3:or i hela kommunen får besök av biblioteket. Det första tillfället då pratar vi om hur man väljer böcker. Vi har valt ut 6 högläsningsböcker och läser inledningen på varje bok och sen får eleverna rösta om vilken bok de helst vill läsa. Powerpoint bild 2: Det andra tillfället ungefär en vecka efter, då får de se framsidorna på de 6 böckerna utan att veta vilken inledning som hör till framsidan. De får igen rösta vilken bok de helst vill läsa. Vi pratar om framsidorna och vad de fastnar för och vad de gillar. Det blir spännande att se vilken framsida som hör till rätt intro-text. Den bok som tillsammans får flest röster blir den högläsningsbok som klassen får. De får då också som uppgift att skicka in 5 ord. Bild 3: Så här såg vinnarbokens ord ut. Sen har det gjorts ett arbetsmaterial till lärare om hur man kan arbeta med högläsningsböcker. Det går att använda till andra högläsningsböcker också. Det blir också ett tipsmaterial. Såg direkt att det blev kö till de böcker som man pratat om i trean. Intresset från lärarna är stort när de går ut med erbjudandet till skolorna att besöka dem. Vi var fyra från början men nu är det några fler. Övriga tjänster är på barn och ungdomsavdelningen på stadsbiblioteket, bokbussen och bibliotek i skolan. Film och media Film och media erbjuds till årskurs 4-5, under lektionstid utifrån kompanjonlärarskap och läroplan. Svenska, samhällskunskap och bild- ingår i filmämnet. För äldre elever kan det handla om lära sig se propagandareklam, nya kanaler. Jobbar tematiskt utifrån läroplaner, hinner besöka- 10-15 klasser per termin, film i skolan. Finns en kortare variant, en halv dag, tittar på film, sedan pratar man om filmen, olika frågor. De filmerna väljs ut, lämpligt kopplat till läroplan, bra kvalitet. Visar ett exempel på en film som gjorts. Det är en film som en klass i Bygdsiljum har gjort, har arbetat i Bygdsiljum, Skråmträsk och Burträsk, 6-8 träffar på temat film i skolan. Det handlar inte bara om att göra utan det är en del teori, svenska samhällskunskap och bild. Besöken till skolorna planeras med hjälp av ett Exceldokument som ger bra rättvisa och logistik. En lärare finns tillgänglig för detta och denne når cirka 10-15 klasser per termin. Sen görs en kortare variant, som innebär att visa en film och diskutera, då hinns alla 4-5: or med. Filmerna väljs ut utifrån läroplansmål och utbud. Det ska vara en bra upplevelse. Finns också filmverkstad tillgänglig på fritiden en gång i veckan eftermiddag mellan 15-17 på Nordanå. Det är samma grupp hela terminen 10-15 stycken barn. Det är en bra verksamhet men det blir bara på
Nordanå. Det skulle vara kul om hela kommunen kunde få samma utbud. Är det kö? Nä, ibland 2-3 som inte ryms. Har också kompetensutveckling för personal inom förskolan och skolan. Förskolan varje onsdag fm. Fritidspedagoge också, då är det digitala verktyg, jobba med ett bredare perspektiv. Visar musikvideo, bokbussen. Teaterverksamhet/programverksamhet Viktigt att barn får uppleva teater. Arbetat sen 80:talet och har byggt upp ett nätverk av kulturombud, en kontakt ut i skolan. Sammanställer allt utbud till ombudet och då får de tillsammans med elever bestämma och komma med åsikter. Demokratisk fördelning- elevens rätt att få ta del av scenkonst.delar ut vilka skolor fått se, alla skolor ska få ta del av scenkonst. Vår uppgift på kulturen har varit att boka grupper, skriva kontrakt, se till att det finns förutsättningar i form av bland annat lokaler, bärhjälp och sedan erbjuder vi detta till skolorna. Vi dokumenterar vilka som fått de senaste åren. Kulturen följer upp vilka som har fått se, och under 2 år ska alla ha fått se nåt. Skolans roll är olika beroende på vad som krävs, lärare ska förbereda och efterarbete och det finns handledningen och det finns möjlighet att gruppen komma ut i skolorna och berätta. Skolan ansvarar för bussar och att eleverna är där i tid. Stor aktivitet upp till åk 5 barnen och ungdomar får del av konstuttryck som går på de offentliga föreställningarna. Det har blivit svårare att komma in i skolan. Kulturen och skolan behöver ett djupt samarbete. Jättekul att arbeta, hoppas den får fortsätta. Svårt att nå äldre barn än 1-3 år offentligt med föreställningar. Musik Allemansrätt 1 I förskolan får förskolans personal kompetensutveckling i barngrupp men vi har också centrala K- dagar för att förskolan ska få pedagogiska verktyg och kunna hjälpa barnen med deras skapande förmåga. Vi lär dem och de lär barnen. Alla förskolor har fått 1 eller flera besök. När det gäller musik i skolan så har vi kompanjonlärarskap mot åk 2, en musiklärare från kulturskolan. Vi åker ut varje vecka, också till grundsärskolan. Vi följer Lgr 11 och är rådgivande vi omdömen och utveckla kontakter, vi ser oss som en länk mellan skolan och kulturen. Skolan medverkar i olika konserter, och t.ex. så medverkar åk 2 i en konsert i helgen. Åk 6-9 har vi en arbetsgrupp i musik som ska ta fram ett förslag hur vi ska kunna möta musiken i skolan med ytterligare dimensionen, där vi hjälper musiklärare i skolan. Träff med musiklärare och i dialog med dem. Ska sjösättas 17-18. I gymnasiet är vi inte riktigt ännu i tankarna. Vi har sångsvenska där invandrare med sång, betoningar där sången blir ett hjälpmedel för att lära sig språket, vi har musikmatte, man sjunger matte och matematiska termer. Många samarbeten med skolan vid exempelvis lucia, skolavslutningar, många samarbeten med skolan. Kulturbussen, en ggr/termin åker vi ut med bokbussen och spelar för förskolebarnen.
Allemansrätt 2 Vi åker ut till alla 33 skolor och alla elever som vill ska få spela och sjunga oberoende var man bor. Vi kan anpassa efter varje barn olika önskemål, enskilt eller i grupp, allt beroende på elevens behov och önskemål. Visar hur ett veckorschema kan se ut för en musiklärare. Det är en blandning mellan de olika uttrycken, vi arbetar centralt med gymnasieelever, orkestrar, körer och men det kan vara en kombination mellan allemansrätt 1 och 2 både på förskolan och grundskolan. Mycket blandning mellan olika Möter många elever pga. av detta. Musiklärares utbildning, först instrument i musikskolan, estetiskt program, sen 4;årig högskoleutbildning där vi blir lärare. Lär sig huvud och biinstrument. Blir specialister i olika instrument. Man lär sig detta instrument, och då vill barnen också spela med andra. Därför finns det orkestrar, alla möjliga samspel, alla får vara med. Musikproduktion, det är när man arbetar med musik på dator, inspelningar, skivproduktion osv. Fördjupning, det gäller elever som behöver extra stöd. 200 konserter/år. Undervisning sker i grupp och individuellt, beror på behov och vad de kan, enskilt, kan vara lyxigt, men d et är ett bra komplement i skolan, och särbegåvade, funktionsnedsatta detta är ett komplement att nå dem. Forskning hjärnan, den lärande hjärnan. När jag själv spelar ger effekter. Det finns väldigt väldigt mycket forskning att det tillför med olika aspekter. 1400 elever och 241 i kö. Dans i skolan Det är ett begrepp som också finns i hela Sverige det har funnits i 40 år, och Skellefteå kommun har varit en pionjär och som andra vill ta del av. Eva Dahlgren startade den. Idag är i är tre danslärare i kulturskolan. Vi möter alla elever i Skellefteå kommun, de får dansa en lektion i veckan under ett helt läsår. Vi arbetar med dans som konstform, för att skilja som sällskapsform. Eleverna får arbeta med eget skapande, fångar upp kreativitet och egen kreativitet, stärker dess själskänsla, mycket bildspråk och lust. Tema i lektioner, tema andra länder, flyga iväg Roligt att dans hjälper till att hjälpa till måluppfyllese i svenska, idrott och matematik. Kompetensutveckling till förskolepersonal och kan dansa med barn i förskolan. Vill utöka till 6-9 men saknar resurser. Vill man dansa på fritiden så går det inte att dansa i kulturskolans regi, utan då vänder man sig till föreningar. Vi arbetar bara i allemansrätt 1. Vi ser mången utvecklingsmöjligeter, dans och integration, dans och spårkutveckling, och för oss känns det naturligta att ligga under skolans tak. Samarbete med Piteå och danshögskolan i Piteå, vi är handledare för studenter och tar emot studenter som ska bli danslärare, vi håller metodiklektioner.
Att dansa via föreningar är dyrt nu har det chockhöjts pga. hyreshöjningar, priserna har gåt upp. Terminsavgift: 3000 kr/ termin 2600, (1,45 timme/vecka) 45 lektion, mindre. Jämför att spela instrument i allemansrätt 2 via kulturskolan 650 Kr/termin. Dans får inte konkurrera med befintlig verksamhet. 3 personer delar på två tjänster, Drama Drama handlar om att gå in i en roll,. Förmedla andra perspektiv. Handling eller handla Dramapedagogfik är att leda genom handling. Definition av drama se oh- Fyra perspektiv att förhålla oss till, vad är syftet med det arbete vi ska göra. Drama är ingen konstform, teater är det, men inte drama. Den enskilda individen ska få uttrycka sig, det är process mer än produkt, skapar självkännedom, egenutveckling, där alla tankar och åsikter tas tillvara. Handlar både om gruppens och den egna utvecklingen. Det handlar om att deltagarna ska vara aktiva i samhällsfrågor och upptäcka och vara del i aktuella frågor. Det handlar om att ge eleverna en känslomässig upplevelse av ett tema som man arbetar med i skolan. Upptäcka med hjälp av fantasin. Målet är att få kunskaper, tex kring vikingatiden hur skulle det vara att vara slav, förekommer detta fortfarande? Allemansrätt 1, vi arbetar i i förskolan med kompetensutveckling, Drama i skolan och där vi kan arbeta i teater (elevens val-grupp), de går in i varandra, just nu samarbete med media, där vi efterarbetar. Språkutveckling för nyanlända. Allemansrätt 2: Teaterskolan, samarbete med studieförbund, åk-2.6, studieförbunden har högstadiet. Samarbete med bibliotek, läsintresse med lek. Visar bilder, exempel bild 1: teater på kvällstid som skapar fantasi, lyhördhet Bild 2: exempel på förskolan, där barn blir experter läkarexperter och visar dramapedagogen hur man tar hand om sjuka och skadade Bild 3: Lärare och fritidspedagoger som får vara experter trädgårdsmästare göra en ny trädgård, träna samarbetet, beslutsfattande och fantisera. Bild 4: efterarbetet efter en föreställning ragnarök, bygga en ny värld, vad behöver ett nytt samhälle för att trivas och ha det bra. Bild 5: Lek och läsning. Bild 6: Bild som undersöker skuggor och en bok som handlar om rädslor 1,4 jobbar pedagogiskt. Slöjd Slöjdklubben och är den frivilliga delen, handlens hus i Nordanå. Den resurs som finns i kommunen är en person som arbetar ca 50% som hemslöjdskonsulent. Aktiviteter på Nordanå 200 slöjdare i Västerbottens kommun det finns inte tid att hålla dem lika aktuella. Timanställda som har slöjdklubben, fyra stycken utbildade Vi pratar mycket ekologi, inom trä finns det 50 olika tekniker. Fantasi kontra tradition. Idag är det svårt att hitta ledare på den frivilliga delen. Det är kö på 30 barn till trä-smide. Behov att utbilda ledare.
Vore bra om alla barn får detta, den finansieringen finns inte. Slöjdklubben har ca 50 Tkr Men att vi kan utöka och även finnas i serviceortarna. Detta ligger under skoltid. Man står och väntar och kö på alla möjliga saker. När de har fått plats, då har det gått två terminer innan de kommer med. Idag: Slöjdklubb allmän Slöjdklubb träsmide Kö på 30 barn Imorgon Alla barn i åk 6 fick prova på en halv dag., Utbilda ledare till detta som kan arbeta på timtid. Bra att jobba ihop, efter en föreställning ha ett efterarbete. Problem som behöver utvecklas. Få tillfällen med kort tid, jämfört med musikundervisning. Dyrt tycker föräldrarna, 650 kr 8 tillfällen. Slöjdklubben slutar efter 14 år. Slöjden är inte inne i kulturskolan administrativt Ett 30-tal går per termin. Bild Vad är viktigt? Vad är konst, en fråga som återkommer från olika grupper, åk 4, så får eleverna se ett bildspel. Miljön viktig, signalera i rummet vad vi ska hålla på med, visar bilder som är skapade under höstlovet, konstverkstad med barn från åk 2. Lördagar 13-15. Här finns inga rätt eller fel. Inga stora pekpinnar som kommer fram. Barnen får undersöka läget, Tillåtande är ett ledord som är viktigt. Vi får inspiration från olika saker, alla sinnen. Upptäckande, bildskapande, det finns möjlighet att utforska och jag ska kunna möjliggöra det. Tid till samtal, reflektion och funderingar. Det går att vända och vrida på en massa saker. Hur upplever de världen. Fantisera behöver man träna på. Möjlighet att vara olika roller. Sammanfattning kulturskolans uppdrag Frivilliga delen når 1700 barn. Föräldraundersökning är viktigt att få spela på. Varje konstart är unik i sitt respektive verksamhet. Hur kan vi erbjuda de andra uttrycken i större utrymme. Integrationsperspektiv jämställdhetsperspektiv. Hur kan vi få mer kommunala resurser? Teknisk kunskap/fjärrundersökning/ Infrastruktur, barnen ska kunna åka buss. Storstadsperspektiv inte alltid i en småstads.
Kulturell allemansrätt del 1: Obligatorisk 0-21 år, men arbetat mest i F-5. Del 2 frivillig: Del 1, åk 6-9 arbetat under hösten med utveckling. Rektorer utser ämnesföreträdare på sin skola. Jan/feb 2017 ska kulturskolans medarbetare och skolornas ämnesföreträdare. Feb-april 2017. Renodlas och förfinas innehåll och relationer mellan skola och kulturskola. Innan sommaren ska det vara bestämt hur det ska utföras. Schema plan för uttrycken och skolorna åk 6-9. Våren 2017. startar arbetet med gymnasiet. Hur gör vi med gymnasiet? Samma process som högstadiet och hur gör vi med ekonomin? 11 000 barn. 1,5 dag där eleverna får gå ifrån för att spela instrument på skoltid. Förslaget statlig utredning om kulturskolorna, förslaget ska utmynna i riktlinjer till kulturskolorna, Kulturen ska vara en egen verksamhet.